Eftersom detta är ett ‘specialprojekt’ hanterat av samma folk som gör viner på Harlan Estate, inklusive Bill Harlan själv, var jag en aning skeptisk. Jag har tyckt att Harlan Estate haft klara tendenser till överkoncentration, så jag fruktade att Bond skulle lida av samma problem, även om just Bonds viner har rykte om sig att vara extremt terroir-drivna och naturliga (och mycket moderat prissatta jämfört med Harlan, bara runt $250 i första ledet, kanske $450 i andra, detta är trots allt ytterligare ett av dessa viner man måste stå på en mail-lista för att få chansen att köpa).

Så, efter lite snabb uppvärmning med några Gosset-champagner klampade jag över till Paul, och blev glatt överraskad.

Bond Estate, Pritchard Hill, Napa Valley, Kalifornien, USA

Tät och rökig doft, maffigt cabbig i mjuk och floral stil, sötfruktig. Rik och balanserad smak, bra tannin, en del anis, lång och läcker..

Betyg:+++

Bond Estate, Oakville Crossroad, Napa Valley, Kalifornien, USA

Tät och fruktsöt doft, massor av björnbär, svart frukt och maffiga toner av kaffe. Mjuka fina tanniner i smaken, eldig och kryddig, mycket välstrukturerad.

Betyg:+++

Bond Estate Vecina 2005

Bond Estate, Napa Valley, Kalifornien, USA

Underbar doft av ceder, fint druvuttryck, läcker med läder, täta toner av kaffe, lite ‘terra rossa’ nästan i kombination med Bordeaux. Smak med läckra täta tanniner, choklad, charkuterier, lång och häftig med finess och kraft.

Betyg:+++

Bond Estate Pluribus 2005

Bond Estate, Spring Mountain St.Helena, Napa Valley, Kalifornien, USA

Tät doft, massor av kaffe & lakrits, stram och lite återhållen ännu, knuten. Täta tanniner, klart lagringsvin, kaffe med massiv struktur, mycket lovande framtid.

Betyg:+++(+)

Bond Estate Vecina 1999

Bond Estate, Napa Valley, Kalifornien, USA

Mogen doft, kryddig med läder, kaffe och komplexa toner, en hel del läckra sekundära aromer. Mogen smak, balanserad med kaffe och choklad, fina kryddor, lång med fina sandiga tanniner, mogen och läcker.

Betyg:+++

För att citera en individuell galning jag gillar, ‘This is insanely great!’, stålande terroir, personligt med potential till max. Detta är precis vad USA kan prestera när det är som allra bäst, en stratosfär befolkad av viner som Ridge Monte Bello, Philip Togni och liknande. Världsklass!

Det var mycket intressant att jämföra 1999 (första årgången) och 2005, det gav en vibrerande bild av ’05s potential. Enligt Paul är ‘05 bättre på alla sätt, men i övrigt lik ’99 i årgång och struktur. 2005 Vecina kommer kanske att utvecklas till ett stort vin. Tyvärr ligger priset helt utanför alla rimliga gränser, 2649:-/flaska kommer det att kosta i Sverige, obscent på samma sätt som så många andra bra viner nuförtiden.

Vintresserad var på plats också (första gången vi träffas), med ungefär samma uppfattning som jag slutade vi provningen med att fån-flinande sörpla några sista droppar av Vecina ’99, ivrigt förbannande prisnivån.

Det fanns en del annat kul också givetvis, även om det mycket bleknade lite efter chockstarten.

Gosset har jag redan nämnt, Grand Rosé Brut [+++] för 449:- behåller sin plats som en av de mest prisvärda tillgängliga champagnerna idag. Gosset Célébris Rosé Extra Brut 2003 [++(+)] är intressant att jämföra i sin nästan dosagelösa stil, priset på 1099:- mindre kul.

Felton Road Chardonnay 2007 håller klassen, kanske lite övermåtta ek dock [++], den vanliga Felton Road Pinot Noir 2007, lyckad men men aningen för söt frukt [++]. Bäst i test är Felton Road Cornish Point Pinot Noir 2007 [++(+)], mer kryddig och komplex, lite stramare, läcker. Tyvärr har priserna dragit iväg betänkligt även här, 449:- resp. 499:- är lite i saftigaste laget.

De amerikanska pinoterna håller förhållandevis hög klass, speciellt Martinelli Moonshine Pinot Noir 2006 [+++] med klassisk stramhet och lysande potential. Kanske kvällens bästa pinot, tveksamt prisvärt trots 549:-.

Den starkast lysande vita stjärnan var en klassisk bourgogne på riktigt gamla stockar, Pouilly-Fuissé Les Birbettes 2006 [++(+)] för det facila priset av 299:- måste betraktas som ett strålande fynd. Ung och gulfruktig doft, läker med fint hanterad ek. Tät smak med balans, skärpt och läcker syra, lång och lovande i exakt stil.

Larmljusen var ganska få (som vanligt på Divines provningar), men ett varningens finger måste höjas för Noon Eclipse 2007 [0], en 16.5% grenache & syrah som brukar prestera bra. Tyvärr har detta spritat sönder totalt, alkostinn och bitter helt utan finess. Urk, dyr (429:-) auzzie när den är som sämst (årgången är väl inte den bästa, men detta var inte lyckat).

Winepunker