winepunk.net

Senaste äventyret i AuZone var med temat Amarone (inlägg kommer), just därför tyckte jag det var dags att prova Ben Glaetzers toppvin gjort för Mitolo med samma teknik som sin italienska förebild. Vinet har fått 94RPP (fast Robban P. har fel i klumpighetsdetektorn kan man anta att det borde vara bra), men dissats lite av vissa inflytelserika bloggare. Jag misstänker att jag är mer tolerant gentemot Bens lite mer frivola experiment, men samtidigt måste man bara frukta en australisk Amarone från McLaren (just därför fick den lufta i två timmar).

Mitolo Serpico Cabernet Sauvignon 2004

Mitolo Wines (Ben Glaetzer), McLaren Vale, South Australia, Australien

Ekig doft med liten eukalyptus, massor av cassis och marmeladiga toner av mörka plommon och björnbär. Övertoner av kanel, en del anis eller sötlakrits, läcker men lite aggressiv, bastoner av rökig tobak, nyrostat kaffe och ceder inbäddad i vinbären, lite örtiga och gröna övertoner. Bred smak med massor av vinbär, eldig och härligt saftigt koncentrerad, lite eukalyptus eller mynta, liten floral blommighet. Snygg bitterhet i svansen rena och goda tanniner, klar frukt och läcker krydda. Bra, men aningen klumpig i eftersmaken, det förtar 3+.

Betyg: ++

Jag måste ge kritikerna rätt (både Frankofilen och Robban P.), detta är ett läcker vin men samtidigt lite klumpigt och finesslöst. Bens shirazer, både under Mitolo och eget märke är bättre än detta aningen obscena fruktmonster. Vad Ben gör så bra är den lättfotade kraft som är hans signum, kalla det flodhästar som dansar balett eller fjäderlätt tyngd. Detta är mer flodhästar med tyngd, punkt. Det är gott, men lite porrigt och fantasilöst. Kort sagt, tillbaka till Savitar & G.A.M.

-Winepunker

fredag, 2009 maj 15