Kaesler, den producent from Australien som imponerat rejält med sin Old Bastard har ett nytt märke/vineri i McLaren, Nashwauk också det med Reid Bosward som vinmakare. Jag har ett litet kluvet förhållande till Mr.Boswards viner, de har normalt en struktur (med undantag för Old Bastard) som jag tycker är lite kantig, aningen klumpig månne med frukten lite väl i första rummet (hela första parkett och en hel del av salongen kanske snarare, tillsammans med hela orkesterdiket). Även om vinerna konstant förbättras avseende balans har tyngden också förstärkts en aning med åren, lite på tvärs dock med just Old Bastad som närmast med sina över hundra år gamla stockar ger ett nästan elegant vin i ren stil. Just därför är Nashwauk ett extra roligt komplement, från McLaren blir vinerna normalt lite kryddigare och aningen mer komplexa med en bättre balans mellan frukt och övriga aromer än den alltför ofta totaldominerande frukten i Barossa.

Kvällens vin, 100% syrah från mellan 20 och 40 år gamla stockar lagrad endast på fransk ek, är tillsammans med 'Beacon Shiraz' Nashwauks toppvin (just nu, vem vet var Mr.Bosward kan tänkas hitta på med tiden).

Nashwauk Wrecked Shiraz 2006

Nashwauk, McLaren Vale, South Australia, Australien

Djup och harmonisk doft med massor av svart mogen frukt, choklad, lite kola och fina, dyra kryddor, eldigt anslag med balanserad ek, plommon och aningen kaffe, lite läder och söta frukttoner. Maffig till max, lite vanilj och fudge, men inte så det stör på något sätt.

Bred och fruktig smak med eldigt anslag, lysande balans med fina exklusiva fat, strålande finkorniga och silkiga tanniner, massor av söta plommon utan att förlora stramheten, choklad, kakao och aningen körsbär, lite peppar och lätta övertoner av lakrits och anis. Fullkomlig balans, skitsexig, läckra syror, dessutom med framtida potential, kommer att utveckla mer komplexa kryddor med tiden.

Betyg:++(+)

Det är kul hur Boswards bättre viner liksom kryper en tätt inpå skinnet. Som en lurvig svart spinnande katt lägger sig vinet tätt intill och myser, samtidigt som det lustfyllt sätter klorna i dig, lite lagom demonstration av egensinne. Detta är flörtiga saker, närmast inställsamma, men med egen personlighet och järnvilja bakom den fluffiga pälsen. Jag gillar detta, bättre än det han gör under Kaesler (igen, Old Bastard undantaget). Purrr!!

-Winepunker (och katten Zorro)