Efter Syrah/Shiraz-provningen i AuZone uppstod en liten kontrovers mellan necro-falangen som tyckte Seigneur de Maugiron var "åldrad men godkänd och utan fel" och frukt-torskarna (däribland jag själv) som hävdade att något definitivt var knas med flaskan. För att sätta scenen lite i perspektiv är här mina noteringar från 1997 två veckor tidigare, bara ett år äldre:

Côte Rotie, Seigneur de Maugiron 1997

Delas Freres, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike

Underbart rökig doft med charkuterier och slaktbänk mitt i den så sexigt silkiga frukten, rå entrecôte under de florala aromerna, klassisk, vild och bara underbar. Härligt svartfruktig smak, läckert silkig struktur, charm och vitalitet i ett sexigt slinkigt paket, förförisk och rent strålande. Efter ett tag öppnar sig en blombukett, hedonistisk och inbjudande. Lång med fint köttig avslutning.

Betyg:+++

Det jag reagerade främst på var att 1998 saknade den tydliga och normalt klassiska karaktär av terroir och distriktet Côte-Rôtie i kombination med den ganska gistna känslan. Jag dricker en del norra Rhône från mitten till slutet av 1990-talet och skulle något utvecklats på det här sättet borde det vara klart före 1995, möjligen en 1990 eller 1991. Dessutom, just Delas lyfte sig i håret mot slutet av 90-talet med ny vinmakare (Jacques Grange) och friska pengar till nya höjder (dessutom fick de ny etikett).

Alltså, dags för ett snabbt återbesök till sagda 1998, jag i princip satte min heder på att förra flaskan var defekt.

Côte Rotie, Seigneur de Maugiron 1998

Delas Freres, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike

Korken satt i farligt lätt, onda aningar! Mogen doft, eldig med tydliga och karaktäristiska toner av bacon, svartpeppar och läcker svart frukt, rökig med lite hallontoner och nysågat trä. Mogen smak, balanserad med silkiga tanniner och mogen läcker frukt, mjuk och elegant, lite rostade övertoner. Eftersmak med gräddiga syror och charkuterier, lite kaffe och pikant bitterhet. God, men inte stor. Besynnerligt nog var ‘07 spänstigare och fruktigare, detta är OK, men lite under par. Betyget är lite i överkant.

Betyg:++

Detta var en betydligt bättre butelj, men den når ingalunda upp till kvaliteten hos ’97. Förra flaskan var definitivt skadad!

-Winepunker