Till skillnad från många av de som var med har jag inte alls drabbats av någon PPDS (Post Pavie Depression Syndrome), snarare tvärt om. Varje gång jag i lung och ro får prova så här bra viner påminns jag om varför jag håller på med detta. På samma sätt som ‘Las Meninas’ berör något på djupet blir jag riktigt tagen av viner som har allt, och på samma sätt som stor konst återväcker intresset för all konst får stora viner intresset för alla viner att vakna. Själslig fågel fenix liksom.

Tyvärr var väl inte alla viner stora, men med tanke på hur de lite äldre utvecklats munde man ju undra om ett dygn i luften skulle göra susen. Sålunda, vad hände med vrångisarna?

Aromes de Pavie 2005

Saint-Émilion, Grand Cru Classe, Bordeaux, Frankrike

Doften är nu mest fet & eldig, tjock av lite portlik frukt, körsbär och fortfarande floral men snarare krämig än kärnig som jag upplevde den först. Dofte har klart harmonierat. Det kärva tanninerna är kvar, kakaobitter i kärv italiensk stil. Mer Bordeaux och mindre Veneto, men fortfarande rätt svår.

Château Pavie 2004

Saint-Émilion, 1er Grand Cru Classe, Bordeaux, Frankrike

Doften är förvånande dämpad, lite anis och lakrits, men all skitighet och stall har bara krupit ihop till en liten boll, myntan finns där men annars är uppenbarelsen helt anonym. Smaken är sträv men backas fint upp av en fet frukt och massor av fim bitter choklad, eldig men utan spritigheten jag upplevde senast. Frukten, bitterheten och strävheten i svansen går mer i takt, indikerar att den kommer harmoniera på riktigt med tiden.

Château Pavie 2006

Saint-Émilion, 1er Grand Cru Classe, Bordeaux, Frankrike

Doften drar nu mer mot vaxkritor och fräsch frukt (kul kombination), björnbären finns där men med undantag av utanpåliggande fat funkar det. Godistonerna har försvunnit, det är mer harmoni och ren cassis. Smaken är fortfarande obedömbar dock, tjock frukt och massiva feta fat, syrorna ligger utanpå. Går inte i takt alls faktiskt.

Inconclusive, minst sagt, annorlunda men fortfarande vrångt. 2004 hyser jag inga tvivel om, 2006 får man väl lite till Robban, han fick ju rätt om övriga viner. Aromes däremot undrar jag, den känns inte riktigt virad.

-Winepunker