Winepunker - Drucket & Smakat

Rüdesheimer Berg Roseneck 2009

Sat, 4 Feb 2012 22:30:08 +0100

Vi fortsätter genom havet av 2009:or från Tyskland, källaren är till största delen befolkad av Pfalz och Nahe men en och annan liten pålitlig Rheingau ligger där och trycker också. Leitz är (fortfarande) en av de mest prisvärda och pålitliga producenterna i distriktet, för futtiga 209:- får man väldigt mycket nedpulat i den bruna buteljen.

Rüdesheimer Berg Roseneck 2009
Josef Leitz, QbA Trocken, Rheingau, Tyskland
Rik och solmogen doft med liten exotisk ton, mango och passionsfrukt seglar över en matta av citrus, mineral, krossad flinta och rabarber. Den är rund med liten ton av honung, förvånande utvecklad redan med aromatisk stomme och parfymerade övertoner. Smaken är fokuserad, rik och kompromisslöst kryddig med exakta syror och liten läcker fruktsötma, det finns kvar en del babyfett och gråpäron men det stör inte alls. Balansen är perfekt, syror och mineral är dominerande med ungdomlig gul frukt i botten. Årgångskaraktären är tydlig, total fysiologisk mognad parad med fokuserade syror och aromatiska mineraler. Skitgott! Eftersmaken är lite pikant bitter, lätt rökig, lång, strålande och exakt.
Betyg:++(+)

2009 börjar segla upp som en sann rival till 2007, parallellerna är slående, strukturellt är de lika men 2009 upplever jag som lite rikare och aningen med påträngande i sin omedelbarhet. Samtidigt är frukten så intensiv och mogen att man undrar vilken årgång som kommer att vinna i längden, kanske 2007 har mer lagringspotential? Gott skit är det i alla fall.

ÖPPENBETALD

Under strecket har Punkarn provat en del öl också, eller øl snarare.

Dugges Gustafs Finger Strong Bitter
Dugges Ale- och Porterbryggeri, Sverige
Djupt humlad doft, karamell och kanel blandat med apelsinskal och torkade örter. Den är komplex men med bibehållen stramhet, rostad och expressiv. Smaken är fin med kaffe och humle, kardemumma blandas med lite sot och fräscha syror. Gott, solitt och rent.
Betyg:++

Nøgne Ø, God Jul
Det Kompromissløse Bryggeri, Grimstad, Norge
Syrligt kryddig doft, nejlikor och kanel med lite lager och bränt socker, den är komplex och inbjudande. Smaken är rik och bred, lite bränd med julpudding och gräddiga syror, len och läcker, kryddig med fokus och intensitet. Gott skit!
Betyg:+++
-Winepunker

Pintas 2005

Fri, 3 Feb 2012 23:05:47 +0100

Ett land som tyvärr hamnat på undantag i Casa Punk är Portugal. Traditionellt avhandlas en del sötsaker (med lyckat resultat) i AuZone men det nya, moderna & torra Portugal har fallit lite i glömska det senaste året. Portugals poster-girl #1, Sandra Tavares da Silva, skulle vara lätt att avfärda som en välplacerad marknadsföringsploj om hon inte gjorde så in i helvete bra viner. Man skall inte låta ett bildskönt yttre och generös personlighet gömma det faktum att de viner Wine & Soul ploppar ur sig är absolut världsklass. Hon bubblar av entusiasm, glädje och kärlek till mark & druva.
Toppvinet Pintas (runt 30 olika druvsorter, toppat av Touriga Nacional & Touriga Franca) har jag provat ett flertal gånger men just 2005 har blivit liggande i källaren, dags att kolla vad sju år kan ha gjort.

Pintas 2005
Sandra Tavares da Silva, Wine & Soul, Vale de Mendiz, Douro, Portugal
Rökig, mulligt fatad och solbakad doft med massor av svart tät frukt, plommon och björnbär samsas med kaffe och lite personligt skitiga volatila toner, målarlåda och stall uppblandat med hallon. Den är lätt eldig men inte så det stör, lite mysk och söt parfym i övertonerna. Smaken är tät, packad med syrlig svart frukt & kul hallon och nybyggt kaffe, tanninerna är exemplariska, täta och tuggbara men samtidigt väldigt läckra. Den är exakt och stram trots faten, rakryggad och helt utan kladd. Svansen är kryddig, sträv och lång med perfekt balans i solbakad stil. Eftersmaken är lång med kryddigt kaffe & snygga fat, detta är seriöst och riktigt djävla gott. Jag tror den kan utvecklas ytterligare ett snäpp, framtiden får utvisa.
Betyg:+++

Detta är skitbra, modernt men samtidigt väldigt mycket ‘Portugal’. Sandra har ett uttryck som är klingande men samtidigt gediget med båda högklackade fötterna i myllan, att vara nytänkande utan att tappa kontakten med traditionerna kräver både hjärta och hjärna. Kudos!

ÖPPENBETALD
-Winepunker

Barbarolo med AuZone

Tue, 31 Jan 2012 19:45:09 +0100

Anders fortsätter sitt Nebbiolo-Jihad, upplägget var enkelt, tre årgångar med en Barbaresco & en Barolo från varje. Sju viner dock, något lite lurt var på gång kunde man misstänka...

Barbaresco Pajé 2000
Produttori, Barbaresco, Piemonte, Italien
Lätt eldigt rödfruktig doft, hallon & rosor med aningen rökigt anslag, röda vinbär med en klart pinotig karaktär. Rejält syrlig smak, läcker med sandiga tanniner, elegant & tillgänglig med bra längd. God och klassisk, uttrycket är härligt på okomplicerat sätt.
Betyg:++

Bricco Boschis, Vigna San Giuseppe 1997
Cavallotto, Barolo, Piemonte, Italien
Mogen doft, röd torkad frukt, kryddig med torkat gräs, ganska örtig stil, lite parfym, barrskog och jord. Höga syror i smaken, lite torra tanniner, mörka plommon och röda vinbär, nyponkross och lite eldig känsla, alltför neutral eftersmak. Den känns aningen gisten.
Betyg:+

Barbaresco Pajé Riserva 1997
Roagna, Barbaresco, Piemonte, Italien
Mogen & komplex doft, kryddig med klassik antydan till spearmint och tydliga rosor, svalt parfymerad med nejlikor och torkade körsbär. Mogen smak, rejält sträv med lite målarlåda, läder och massor av torkad frukt. Svansen är lång och stram, superklassisk och skitläcker.
Betyg:++

Barbaresco Pajé 2004
Roagna, Barbaresco, Piemonte, Italien
Mogen doft, intensiv med mynta och massor av kryddor, körsbär och gamla stora fat. Tyvärr är den lite kemisk med volatila toner, något jag kan leva med om inte sticket av etylacetat vore så tydligt. Smaken är sträv, rödfruktig och aningen kärv, lite etylacetat i smaken också, nästan klister i svansen. I botten är det ett bra vin, men de kemiska tonerna har tyvärr tagit över för högre betyg. Noteras bör att andra inte reagerade lika starkt.
Betyg:+

Bricco Boschis, Vigna San Giuseppe 2000
Cavallotto, Barolo, Piemonte, Italien
Snygg doft med pinotlik elegans, fina kryddor och rosor, lakrits och lätta körsbär, liten antydan till spearmint i härligt klassisk och komplex stil. Smak med tät röd frukt, eldig, läckra markerade tanniner, sandiga och tuggbara, massor av körsbär och slånbär, rik och macho. Svansen är parfymerad med kanderade blommor, lite kaffe läder i avslutningen. Skitbra!
Betyg:+++

La Fiorita Brunello di Montalcino Riserva 2004
Fattoria La Fiorita, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Fatad och intensiv doft, massor av krossade körsbär, tjära och ekplankor inlagd i asfalt, parfymerde övertoner med sötlakrits. Skrämmande och expressiv men tyvärr lite bränd i stilen. Smaken är tät och galet svartfruktig, eldig med tjära och tobak, körsbärskross och massiva tanniner, lång med lakritsrot & salmiak. Klar eldig känsla av ruhmtopf i eftersmaken, parfymerad och lite grov avslutning. De kan nog utvecklas men känns charmig som en dörrpost idag.
Betyg:+(+)

Bricco Boschis 2004
Cavallotto, Barolo, Piemonte, Italien
Elegant och parfymerad doft, rödfruktig och lät eldig med röda körsbär, apelsinblom och lätt sval mynta. Smaken är rödfruktig med lätta toner av kaffe, sträv med fina sandiga tanniner, körsbär och eldig krydda, lång med läckert sträv svans. Lite knuten & oförlöst i eftersmaken, kommer att utvecklas.
Betyg:++

Gissningarna gick år alla håll, både ålder, distrikt och producenter var yvigt representerade men jag tror inte vi fick någon rätsida på uppställningen. Att det var något lurt med #6 var vi överens om men det var ingen som knystade värst högljutt om att den inte skulle vara från Piemonte. Någon föreslog La Spinetta, en god tanke som flyktigt for genom huvudet på mig också. Strukturen är lika intensiv, strävheten lika prominent och charmen lika hög, tyvärr...

HELBLINDBETALD

-Winepunker

Escarpment Chardonnay 2008

Sat, 28 Jan 2012 20:38:01 +0100

Skall man spela på säkerhet är Kiwiland ett givet alternativ, både Pinot & Chardonnay gör de med bravur i klar & oftast fruktrent inbjudande stil. Det finns egensinninga vinmakare som inte alltid gör så publikfriande saker dock. Larry McKenna står bakom Escarpment, en egen låda efter tiden på Martinborough Vineyard, redan från starten en solid producent driven enbart av Larrys egen idé om hur vin skall smaka. Just den här har provats förut, de inbäddade tanninerna är rätt egna men funkar fint om man har sinnet öppet.

Escarpment Chardonnay 2008
Escarpment Vineyard, Martinborough, Nya Zeeland
Komplex doft, mineralstinn och brynt smörig med mycket dämpade fat och citrusskal, det utvecklas lite del parfymerad vax och äppelskal efterhand, mognadstoner och exotisk frukt tittar fram, passionsfrukt och aprikos puttrar under allt flintkross. Den är återhållen, snygg och väldigt burgundisk. Smaken är stram, kryddig med höga syror och en ganska tydlig tanninstruktur, det blir pinkant och intressant, kroppen är driven av mineral och citrusskal, grapefrukt och passionsfrukt ackompanjerar stramheten. Svansen är utvecklad och hyfsat lång, balansen är strålande, möjligen är den lite väl krävande i strukturen för min smak. Gott & seriöst.
Betyg:++

Varje gång jag provar den här vrider jag mig i tvehågsenhet, stramhet och de lite udda sträva tonerna samsas med exotisk frukt och snyggt fatad mainstream-stil. Förra gången tyckte jag den var aningen plastikopererad, väldigt old-world på många sätt men lite klinisk. Nu är den enormt personlig, krävande och komplext oförlåtande. Hade den haft lite rikare och mer inbjudande frukt (2009, där sitter den!) skulle 3+ varit självklart.

ÖPPENBETALD
-Winepunker

Ernie Els 2004

Fri, 27 Jan 2012 21:54:02 +0100

Det gnälls en del på röda viner från Sydafrika, med rätta skall tilläggas. De har länge brottats med osunda brända toner, ett direkt störande inslag som visat sitt fula tryne i nästan alla viner. Orsakerna är omdebatterade, virus, dålig fysiologisk mognad, klantig vinmakning eller bara illa skött hantering i vingården har alla pekats ut som orsaker (jag lutar själv åt virusproblem efter ett samtal med Marc Kent på Boekenhoutskloof för ett antal år sedan). Visst hittar man rena snygga viner helt utan brinnande isolering och gamla bakelittelefoner, producenter som The Sadie Famly, The Foundry, Slaley & Boekenhoutskloof lyckas där andra klampar snett, men det är fortfarande många trasiga viner som hittar ut på marknaden.
Jag tycker dock det har skett en tydlig förbättring de senaste åren, främst viner gjorda på företrädesvis Syrah har blivit renare och tätare. Tyvärr har de samtidigt tappat lite karaktär, man undrar om Sydafrika går igenom en period av strömlinjeformning just nu? Rörande Cabernet Sauvignon är nog framstegen inte lika tydliga, gamla LMEL (LM-Ericsson Lurar) ligger fortfarande och simmar i (de nya) faten.

För ett knappt år sedan provade jag Ernie Els 2005, en av de mer prestigetyngda produkterna på marknaden (ödmjukt uppkallat efter sagda golfare). Strukturellt är vinet välgjort, frukten är mogen & bra hanterad, faten var lite väl tydliga men det rörde sig trots allt om ett väldigt ung vin. Tyvärr hade en brinnande basstation trillat ned i jäskaret, det var en hel industribrand ovanpå de rara ärtorna, rejält trist.

Så, en koll vad som händer med något år till på nacken var påkallat, alla årgångar av Ernie Els har inte samma karaktär men 2004 uppvisade en del trista drag när första provningsförsöket gjordes 2007 (alltså fem år sedan).

Blandat av Cabernet Sauvignon 58%, Merlot 27%, Petit Verdot 5%, Malbec 5% och Cabernet Franc 5% är det en ambitiös Bordeaux-kopia, med tillsatt jäst får den puttra mellan tio och sexton dagar, sedan 18 månader på franska fat varje drovsort för sig, slutgiltig blandning strax före butlejering. Total produktion bara runt 800 lådor, småskaligt och på pappret seriöst.

Ernie Els 2004
Ernie Els Wines, Stellenbosch, Sydafrika
Snygg och väl sammansatt doft i solbakad men inte alls bränd stil, massor av kaffe, torkade plommon, cassis och en del ceder. Det finns klara örtiga toner, hö och gröna cab-franc blad slår igenom den täta svarta frukten snyggt, antydan till mynta men bara svagt & elegant i bakgrunden parad med lite pyrande ved. Det finns klara paralleller med Bx 2003, likartad stil fast kanske ännu mer accentuerat. Smaken är rik med mognad och fin balans, kaffe & tobak, lite lädersnöre och fina sandiga tanniner. Den är lång och väl strukturerad, svansen är aristokratisk med bra stramhet och definition, eftersmaken fylld av kaffe och kryddiga toner, lite lakrits och söta sviskon. Skitgott! Ett bra vin. Betyget är väl tilltaget, men 2+ skulle vara orättvist.
Betyg:+++

Det här var en helt annan sak än 2005:an senast, detta är redigt snyggt även om betyget är lite generöst. Om de brända telefonerna håller sig på sin kant är detta inte oävet alls, det är mäktigt och seriöst.
Intressant är skillnaden mellan årgångarna, det talar emot att virusangrepp skulle vara roten till det onda. Fan vet vad som pågår, men det är verkligen upp & ned med Sydafrika.

ÖPPENBETALD
-Winepunker

Pechstein 2009

Sat, 21 Jan 2012 22:10:25 +0100

Nyligen provtryckte jag Idig 2009 med i sammanhanget lätt tveksamt resultat, den är inte dålig men lämnade efter sig en liten puff av besvikelse. Nu tror jag 2009 i Pfalz egentligen är riktigt djävla skitbra, alltså var det bara att plocka en av de riktigt säkra korten ur förrådet bara för att lugna nerverna en aning.

Pechstein 2009
Dr Bürklin-Wolf, Forster Pechstein (GC), QmP Trocken, Pfalz, Tyskland
Intensiv och djup doft med rik gul frukt, massor av mineral, limeskal & flinta med antydan till petroleum och rabarber, det finns en lite ton av honung som kikar fram efterhand. Den är komplex, inbjudande och förvånande öppet utvecklad redan. Smaken är tät, aningen spritzig & packad med gul solmogen frukt, klingande rena syror & läckra gula plommon, citron och lite passionsfrukt blandas med rökig krossad flinta och pikant skalbitter äppelkart. Det finns en hel del potential men den är läskigt god redan nu, svansen är kryddig och längden exemplarisk. Massor av mineral och citronskal i eftersmaken, fullkomligt strålande med elegans och intensitet!
Betyg:+++

När Riesling blir så här är det bara att kapitulera, det är tveklöst ett av vinvärldens absoluta storheter med sina exakta syror och svårslagna tillgänglighet. Dessutom är det så in i bängbulan användbart, det finns inte en fiskstjärt som inte passar som en smäck till den här juicen.

ÖPPENBETALD
-Winepunker

Pierre Usseglio 2007

Fri, 20 Jan 2012 23:05:34 +0100

Pierre Usséglio är mest känd för sin Cuvée de mon Aïeul och Reserve des Deux Freres, viner som stadigt brukar ligga mellan 96 & 100 RPP. Givetvis finns i botten standardviner som håller ekonomin flytande, en acceptabel VDP (Panorama) och en rätt god Côtes du Rhône är grunden men en Châteauneuf ‘Tradition’ utgör den rigida stommen i sortimentet. En årgång som 2007 borde vara mer än acceptabel även för basvinerna.

Pierre Usséglio, Châteauneuf-du-Pape 2007
Domaine Pierre Usséglio, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät & eldig doft, hallonpackad med jordgubbe och krossade körsbär, en rejäl skopa lakrits och macchia, grenachefrukten är exemplarisk och dominerar, rik & läcker med litet gräddigt inslag av crème brûlée och en antydan till vanilj. Smaken är eldig (14,5%), rent uttryck av Grenache (80%, resten Syrah, Cinsault och Mourvèdre) med fin ton av sötlakrits och anis, den är hyfsat komplex med kirsch och kul anslag av lagerblad och lite nejlikor. Svansen är lång med sandiga fina tanniner, kryddor och stevia i eftersmaken. På många sätt är den redan på topp i sin expressiva och lätt högljudda stil, den kommer säkert att åldras fint men är snuskigt god redan nu. Skall man vara kritisk är den lite väl rättfram, det finns en känsla av yvighet men man kan inte klaga på ambition eller balans.
Betyg:++

Det är en medel-Ch9dP, solid, god och snygg men utan den riktiga spetsen. Årgångsuttrycket är precist men aningen slimmat, den skulle vunnit på en lite mer skitig komponent. Gott, rent & lite tvålfagert liksom, betyget är snålt tilltaget men 3+ är det absolut inte.

Dessutom, Diplomático Ambassador är fullkomligt sinnessjukt bra. Ett återbesök med alla kritiska blickar vässade lyckades inte hitta ett enda litet fel, alkoholen som jag upplevde som aningen aggressiv senast kändes bara varmt muffsig nu. Fan, det kan vara den bästa sprit jag någonsin druckit.

ÖPPENBETALD
-Winepunker

Goda Viner med AuZone

Tue, 17 Jan 2012 20:50:18 +0100

Dags för ärketraditionell provning med Jack, ‘Goda Viner’ enligt ordföranden kan bli lite vad som helst men det brukar bli (åtminstone delvis) bra. En och annan förtorkad mumie kikar visserligen fram nästan varje år men de är sällan i majoritet, tack och lov.

Grüner Veltliner Smaragd, Honivogl 2000
Hirzberger, Wachau, Österrike
Mogen doft med lätt eldiga toner, rondör och solmogen gul frukt, grapefrukt, vitpeppar, persikor & litet exotiskt anslag, övertoner av gummi. Mogen smak, massor av gul frukt, lätt alkostinn med toner av äppelskal, oljigt fet struktur, packad av solmogna plommon & aprikos, lång & rik, ganska aromatisk och aningen bitter svans. God, väl mastig men god.
Betyg:++

Grüner Veltliner Smaragd, Achleiten 2002
Prager, Wachau, Österrike
Doft av gul frukt & vax, persikor och dämpade kryddiga toner, antydan till krut & arrak. Gulfruktig smak, persikor & plommon, rik med bra syror & balans, lätt exotiska drag med gräddig avslutning. God.
Betyg:++

Hirsch Heiligenstein Grüner Veltliner 1997
Hirsch, Kamptal-Donauland, Österrike
Dämpad och anonym doft, lätt kryddig och aningen parfymerad, dov gul frukt & vax. Dämpat fruktig smak, mineralbitter & kryddig med lite beska toner, balanserad på det hela taget men väl kantig & bitter eftersmak.
Betyg:+

At det var tre GV var det ingen som gissade, de flesta var överens om att Hirzberger uttryckte druvan på ganska klassiskt manér men både Prager och Hirsch kändes betydlig mer otydliga. Själv var jag inne och snurrade i Loire (Chenin från Vovray) på Prager och hade egentligen ingen aning på Hirsch.

Chambertin 1994
Grand Cru, Luis Trapet, Gevery-Chambertin, Bourgogne, Frankrike
Väldigt mogen doft, uttorkad med toner av ost, läder och undervegetation, gammal dojja och skit. Ganska sträv & torr smak, lädersnöre och rejält med åldressyror, avslutar med bittra toner av kallt kaffe. För gammal med uttorkad & trist svans, förvånande gisten, den känns äldre än 18år.
Betyg:0

Den här var svår, ålder, definerade tanniner och det svaga året gjorde den rysligt knepig att placera även om någon mumlade om Bourgogne. Bedrövlig på de flesta plan faktiskt, 0:an räddas av att den inte är stendöd, korrekthet måste belönas.

Château Léoville-Poyferré 1989
St.-Julien, Bordeaux, Frankrike
Strålande mogen doft, fylld av ceder & läder, liten örtig överton, klassisk med cassis, stall och lövhögar. Helt mogen smak med fina tanniner, utmärkt frukt, ganska sval med örtighet och rika mörka plommon, en del mineraltoner kikar fram, lång och silkig svans. Alldeles utmärkt, ett rejält lyft sedan senast (17 år sedan).
Betyg:+++

Château de Fonsalette 2003
Château Rayas, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Mjukt rödbärig doft, massor av hallon och jordgubbe, skog & karamell, lite kul terpentin och en del skitiga toner, godis & karamell samsas med torkade örter. Smaken är strävt fruktsöt med massor av varma hallon & jorgubbe, lite funky & skitig med eldig avslutning, tanninerna är perfekta. Bra längd i häftigt expressiv stil.
Betyg:++

Hermitage 2001
J.L. Chave, Hermitage, Rhône, Frankrike
Köttig doft med charkuterier och slaktbänk, skog & rå lever med lagerblad och mogna blå plommon, läckert blodig och sval med lätt florala övertoner. Smak fylld av mogen svart sval frukt, lätt örtig med bra krydda, sandiga tanniner, redig längd med köttig svans. Eftersmaken är lite charkigt rökt, den kommer att utvecklas länge. Alldeles strålande.
Betyg:+++

Härligt med tre klassiska viner på rad, rena med tydliga uttryck och självsäker terroir. Dessutom, två av dem djävligt bra med klass & kraft. Själv föll jag som alltid för norra Rhône, Syrah i sin absolut mest rena form kan jag bara inte motstå. Gruppen föredrog Léoville-Poyferré, om möjligt ännu mer klassisk i sin förvånade svala stil.

Poggio delle Rose 1998
Castell'in Villa, VDT, Toscana, Italien
Eldig doft, rejält fatad med kokos & choklad, mynta, tjära & intensiv svart frukt, björnbär och cigarr i mixer liksom. Rejält sträv smak, eldig och packad med svart tät frukt, körsbär & sot, lång och häftigt kärv svans, känns oförlöst med massor av tjära & tjocka bitar av kakaobitter choklad. En liten ton av sälta finns i eftersmaken. Redigt god men saknar lite finess, faten är väl dominanta i nuläget.
Betyg:++

Brunate - Le Coste 2002
Giuseppe Rinaldi, Barolo DOCG, Piemonte, Italien
Helt utmogen doft, läder och solbränd frukt, uttorkad med toner av kaffesump & undervegetation, dessutom en udda ton av Tawny. Rejält sträv smak, uttorkad med kallt kaffe, kryddor & lite skev kakaobitter kropp, ogin svans med mycket dämpad röd frukt. Känns väldigt trött.
Betyg:0

Poggio delle Rose var det ingen som placerade i Toscana, själv trillade jag till Ribera medan andra svängde upp i Barolo. Fatbehandlingen för mig kändes närmast ‘gammal 80-tals Barossa’ men tanninerna pekade på andra riken, det knystades om lyxig portugis och om Coonawarra också men närmare än Piemonte kom ingen.
Brunate var det flera av oss som placerade som för gammal Barolo, att den var så pass ung som en 2002 var det ingen som kunde däremot. Den kändes som en tio år äldre svagpresterare från ett minst lika svagt år.

HELBLINDBETALD

-Winepunker

Idig 2009

Sun, 15 Jan 2012 13:35:54 +0100

Dags att provsmaka en av de mer namnkunniga Pfalzarna, bara för att känna var de står i dagsläget och hur den fruktmogna och breda årgången tar sig ut från hjärtat av mineralgruvorna. 2009 har visat sig vara en förmodat snabbmognande årgång, den exceptionella fysiologiska mognaden pekar på en snabb utvecklingskurva och tidig tillgänglighet. Just Pfalz brukar visa sig ganska tidigt liknande årgångar; mineral & frukt galore.

Idig 2009
Königsbacker Idig, Riesling Grosses Gewächs, Weingut A Christmann, Pfalz, Tyskland
Rik och gulfruktig, ungdomligt babyfet med plommon, persikor och massor av aromatiskt rökiga skiffertoner, antydan till gråpäron & humle går att hitta i övertonerna tillsammans med rökelse (?!), den är oförlöst fortfarande. Smaken är sprittande ung, packad med mineral i pikant bitter stil, frukten är solbakad, maxad med persikor & aprikos, babyfettet ligger tjocka i valkar runt hela puddingen, syrorna är på plats men de lite rökiga tonerna dominerar tyvärr i svansen. Den känns på det hela taget lite för ung ännu, aningen oroväckande är en alkobitter nyans i eftersmaken (13%). Frukten är solmoget bred, vinet som helhet gott men lite avigt just nu. Jag hoppas det skall orka upp till 3+ om några år med det är ingalunda självklart.
Betyg:++(+)

Den är karaktärsfull och expressiv men saknar den riktigt vässade spetsen känns det som, fethet och fruktkoncentration sätter sig på charm och fräschör på ett lite buffligt sätt. Jag känner en gnagande misstänksamhet att detta inte kommer att sluta så väl, Idig gör sig på det hela taget bättre svalare år. Det sagt, jag kan ha fel, det är alltid vanskligt att bedöma ett vin av den här kalibern så pass tidigt.

ÖPPENBETALD
-Winepunker

Clos du Val 2004

Fri, 13 Jan 2012 23:16:40 +0100

Det blir alltid för lite Cabernet från Kalifornien, alltid för lite Napa i den strida floden av Bordeaux och Coonawarra. Under 2011 har några Napa varit bland det absoluta toppskiktet, de presterar ofta på en vansinnigt hög och jämn nivå i en underbart egen stil. Som gammal Bordeaux-räv är det ofta svårt att erkänna Napas storhet men nästan jämt får gamla världen på tasken. Clos du Val är är en trotjänare, sällan stor men alltid solid i lite återhållen och dämpad stil.

Clos du Val, Cabernet Sauvignon Stags Leap District 2004
Clos du Val Winey, Stags Leap, Napa Valley
Härlig doft packad med mörk cassis, kakao och ceder i lite rostad och ganska bred stil, massor av kryddor toppar upp, muskot och lite peppriga toner, en del tobak och dyrt kaffe. Antydan till gräsighet går att hitta om man letar, lite målarlåda också under yppigheten. Det är väldigt Napa och väldigt Cabbe men samtidigt nyanserat och snyggt. Smaken är bred, kryddig och balanserad med fina syror och sandiga snygga tanniner, lite karamell och kakao simmar under en förhållandevis sval svart frukt, cassis och mörka plommon dominerar. Den är lång, harmonisk och len, eftersmaken är läckert kakaosträv med en kul ton av nejlikor. Noteras bör att inte ett spår av mynta går att hitta i varken doft eller smak. Skitgott!
Betyg:+++

Detta är ett perfekt bruksvin, snyggt, rent och karaktärsfullt helt utan störande element. Betyget är kanske aningen generöst men jag faller stenhårt för den stylade ytan, det är så lent och polerat att man bara inte kan hitta motargument. Det är vinvärldens ‘Husfix’, en universalprodukt som går att använda till nästan vad som helt med fördel, skitgott & sexigt men samtidigt aningen plastikopererat nylle.

ÖPPENBETALD
-Winepunker