GreNePi med AuZone

IMG_1154


Det är något visst med Grenache, Nebbiolo & Pinot Noir; alla har en gemensam klang men samtidigt radikalt olika uttryck. De är liksom tre väldigt olika kusiner på samma skruvade släktträff, den glade lite tjocke kusinen från landet som super till för mycket och skrålar glatt i hörnet, den vrånge och torre farbrodern som har
väldigt engelsk humor och den charmiga sysslingen som visar sig vara högadlig (på den sida av släkten som inte är din) och kan sjunga opera (Puccini helst). Fast, alla har släktens höknäsa och utstående öron.
Alla druvorna har ofta likartad röd frukt, i lyckliga stunder samma dansanta glädje och samma omedelbarhet i uttrycket och kan alla under perfekta förhållanden utvecklas till komplexa storheter. De spänner tillsammans upp en gemensam smakrymd och är alla möjliga att förväxla med varandra, en sträv och lite kärvt mintig Pinot har vi alla blint satt i Piemonte och en ung dansant Grenache i Bourogne.
ET stod för kvällens övning, hur enkelt skulle det bli att skilja dem från varandra? Skulle det vara busenkelt eller ställa till bekymmer?

Gevrey-Chambertin, 1er Ceu Clos St. Jacques 1996
Lousi Jadot, Gevrey-Chambertin, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Rödfruktig och lätt örtig doft, återhållen med en del mineralitet och aningen djuriska drag, toner av mynta, blommor och målarlåda. Smaken är fylld av röda syrliga bär, lite grusig mineralitet och tydliga men finkorniga tanniner, viss sälta och höga läckra syror. Eftersmaken get en känsla av röda vinbär och flintkross. God, men saknar helt typicitet eller utmärkande drag.
Betyg:+

Det börja bra, jag gissade tillsammans med många på en enklare men hyfsat snygg Nebbiolo. Inte ens när flaskorna kom fram gick det att vrida ur någon pinosity, tanniner och den lilla tonen av målarlåda & mynta fick oss alla på fel spår.

Falletto di Serralunga 2003
Bruno Giacosa, Barolo DOCG, Piemonte, Italien
Djup och lätt karamellig doft, choklad, läder och bränt socker, aningen skit & rejält solbakad röd frukt, en tydlig ton av mynta utvecklas efterhand. I munnen är den lätt ledig, rejält sträv med skärpta syror, den känns mogen med lätt rökig framtoning, rustik men god. Svansen är tyvärr lite bitter och grinig, viss sälta i eftersmaken.
Betyg:+

Att detta var en ärketypisk Barolo var det ingen tvekan om, att den var så ung som 2003 kändes lite avigt dock, trots årgången borde nog Giacosa prestera bättre.

Domaine la Barroche Terroir 2007
Domaine la Barroche, Châteauneuf du Pape, Rhône, Frankrike
Tät och eldig doft, intensivt rödfruktig med körsbär, hallon och söt parfym, en del nejlikor och kanel, nästan för mycket i sin alko-breda stil. Smaken är tät, eldig och packad med körbär & kirsch, lite lakrits & krossad mandel, viss finns där lite macchia/garrigue men bara en antydan. Svansen är lång & intensiv, maffig och rätt god men en liten grovhet tittar fram i eftersmaken, den känns dessutom rätt klumpig när temperaturen stiger i glaset. Betyget är generöst.
Betyg:++

Glasklar C9dP-07, den frukten och tyngden missar man inte. Svårt att sia om framtiden för den här dock, den känns aningen kantrad just nu i alla fall.

Costa Russi 1990
Gaja, Barbaresco, Piemonte, Italien
Underbart parfymerad doft med lätta örtiga drag i mycket komplex stil, rosor, antydan till fudge, en del fin mynta, mineralitet och nypon. Skitläcker! Kryddig i munnen, rejält sträv, goda tanniner och elegant röd frukt, lite solbakad med precis lagom värme, en näve grus och en droppe kaffe i svansen. Strålande!
Betyg:+++

Absolut en Barolo igen, fast det visade sig vara en Barbaresco. Fullkomligt strålande, dessutom var jag närmare tio år fel i åldersgissningen, den håller ihop perfekt. Underbar!

Escarpment Voyager Pinot Noir 2006
Escarpment Vineyards, McCreanor Vineyard, Wairarapa, Martinborough, Nya Zeeland
Läcker doft, intensiv med hallon, körsbär och rejält med pinosity, viss krydda med en del skogiga toner, uttrycksfull. Härligt köttig smak, tjock av skogshallon, röda körsbär och sötlakrits, fina silkiga tanniner, lång kryddig och pikant bitter svans. En liten eldig klumpighet i eftersmaken drar ned betyget tyvärr, jag tror inte den har potential att bli så mycket bättre.
Betyg:++

Att det var en Pinot var väl ingen tvekan om, men jag hamnade i Kalifornien faktiskt. Tyngd, fysiologisk mognad och de utpräglat mörka aromerna associerar jag sällan med Nya Zeeland. Av alla vinerna från ’06 i Insight Series är nog denna inte den bästa, Moana framstår i min gom som ett bättre uttryck för kapaciteten i Martinborough.

Gigondas, Préstige des Hautes Garrigues 2006
Domaine Santa Duc, Gigondas, Rhône, Frankrike
Tät doft, tjock med tjära och eldiga kryddor, en del krossade svarta körsbär, överextraherad men samtidigt med en del örtiag svala toner. Smaken är rejält sträv, tjock av tjära, kaffe, lakrits & grusflis, eldig kropp med kakaobitter svans, salmiak och lite gentianarot i eftersmaken. för mycket, för grov & klumpig.
Betyg:(+)

Tjära & körsbär fick mig givetvis att sätta detta som en Grenache, men jag landade utan tvekan i Priorat snarare än Rhône. De lite brännande bittra tonerna och fatbehandlingen fick mig att svänga ned till Spanien direkt. Ingen i gruppen gissade på Rhône vad jag kunde notera.

Failla 2008
Occidental Ridge Vineyard, Sonoma Coast, Kalifornien, USA
Läckert köttig doft med massor av läckra trädgårdshallon & en skvätt jordgubbe, skogig med intensiv pinosity, snygga fat, komplex och lovande med en lite fet överton, nästan stearin. Smaken är snygg, elegant och fantastiskt läcker, kryddig men med fräschör & aningen skogiga toner, packad av skogshallon och söta röda körsbär, lång och pigg med liten fruktsöt avslutning. Alldeles strålande.
Betyg:+++

En självklar Pinot, den här gången från Otago givetvis,
not. Det var ju fan att man blandande ihop USA & NZ, det trodde jag knappt var möjligt.

-- Winepunker

blog comments powered by Disqus