Rosehill Shiraz 2009

IMG_1975


Av alla klassiska saker man kan hitta i OZ är väl
Mount Pleasants alster de med mest tradition och egensinnig tolkning. Visst, Penfolds har sin Magill men gårdarna Maurice O’Shea etablerade på 20-talet finns kvar i stort sett orört skick. Länge har Maurice O’Shea Shiraz varit en av Hunter Valleys största viner, en kryddigt komplex gigant i traditionell stil - lillebror Rosehill (fast äldre kul nog) uttrycker normalt Hunter med något elegantare framtoning.

Mount Pleasant Rosehill Shiraz 2009
McWilliam’s Mount Pleasant, Hunter Valley, New South Wales, Australien
Läcker doft, djup mörk frukt, biggarårer och pepprigt pälsiga toner, liten mynta och en del dyr tobak, övertoner av kåda och blod, härligt komplex med personlighet och elegans - doften är imponerande, underbar och i sanning komplex. Den är förvånande slank och rödfruktig i munnen, sura körsbär och röda vinbär, lite slånbär med höga syror och lite aggro skärpa. Faten är snyggt hanterade och tanninerna sitter som en smäck men den är lite ogin & gnälligt anemisk strukturellt, eller är den bara oförlöst i sin lite magra stil? Eftersmaken har både salmiak, cigarr & mineralsäta, bladighet utan själkiga toner. Jag blir inte klok på detta, doften är stor, smaken aningen vresig och motsträvigt debatterande. Kanske kan något år i källaren göra skillnad?
Betyg:+(+)

Jahapp, det är inte vad jag hoppades på direkt. I munnen är den väl deffad för min smak, en lite svår och mager tolkning som inte passar mig riktigt. Den kan säkert utvecklas, men var det blir av den till slut får framtiden utvisa.

Som kontrast plockade vi fram ett varuprov från
Primewine.

IMG_1976


The Game Reserve Shiraz Viognier 2010
Graham Beck, Western Cape, Sydafrika
Eldig & syntetisk doft, geléhallon och sötlakrits, svart björnbärsfrukt i primär och lite grov stil. Smaken är svartfruktig och lite bitter, salmiak och kärva själkiga toner, den är dominerad av beska och en del kemiska aromer - väldigt mycket vingummi och plastig känsla. Njae, det är väl OK i box-ligan, men en sotig och bränd känsla i svansen kvaddar upplevelsen. Godkänt, men bara knappt. Dessutom dyker lite bränd plast upp i eftersmaken till slut, jag trodde den smakkomponenten var förpassad till historien, men nej…
Betyg:0

Tyvärr, detta är knappt acceptabelt, alkogodis är inte mig grej. Gör om, gör rätt!

-- Winepunker

blog comments powered by Disqus