dec 2012

Årets...

ipL.9sHQoeb4


Det har varit ett bra år, genomsnittet efter ett par tusen provade viner var nog
lägre än 2011 men topparna överglänste i princip allt. Aldrig tidigare har bästalistan hamrat in så många 4+ (endast kategorin 'Bubbel' misslyckades att producera riktigt stora viner trots att en hel del Comtes de Champagne och enstaka Krug poppats), några av dem har dessutom varit i övre delen av klassen. Utmärkelsen "Årets vin" måste gå oavkortat till Château Haut-Brion 1989, aldrig tidigare har bäst vitt & rött visat sig på samma provning, från samma år och samma slott. Två perfekta buteljer med exemplarisk mognad förgyllde sensommaren och visade att alpha & omega är och förblir Bordeaux, när korten faller rätt får till och med självaste Bourgogne huka i kulisserna. Gudinnan dansade hula-hula i rasande tempo hela kvällen, det var i sanning magiskt och minnesvärt. Dessutom besynnerligt & sorgset hjärtvärmande att tänka sig att men en gång hade råd med dessa godbitar - bittersweet indeed som britterna skulle sagt.

Andra viner som kostar mer än de smakar numera är
Quilceda Creek - "Årets Nya Världen" - en nyanserad storhet från Washington med tusentals välförtjänta parkerpinnar under bältet. Man skulle förvänta sig maxade fruktbomber men får en kryddig och intellektuellt krävande elegant (nåja, allting är relativt), enda invändningen är prislappen.

John-Portugallo-763552

"Årets Producent" måste nog Sandra Tavares da Silva bli, med tvekan skall sägas men efter noggrant övervägande blir valet lätt. Med en förmåga till att ompröva inslagna vägar, att dra nytta av traditioner utan att bli konservativ och att hålla hög kvalitet i alla prislägen hör Wine & Soul till vinets framtid. Att vara modernist behöver inte betyda enbart Cabernet Sauvignon och nya franska barriquer, det kan vara ett själfullt förvaltande av Touriga Nacional i sval och fruktigt elegant stil för dryga 200:- också. Kudos, lyckat till och stort tack för den magiska Pintas 5G (1880-tal Colheita), i sanning stort - a real moment of zen.
(bilden är Sandra med maken till höger och vinkritikern John Radford till väster, tyvärr gick John bort i oktober)

Bland langarna har småskuttarna visat framfötterna under året, roligaste bekantskapen var nog
Martin BerggrenCaviste - "Årets Langare" med en egensinnig, personlig och prismässigt överkomlig portfölj. Toppen på berget är nog Champagne Savart och Domaine Coursodon, att ta in elitviner från Saint-Joseph och kränga lådvis kräver en del mod, inte något pokerspelande Martin saknar kan man tänka.
Skall man tala 'prismässigt överkomligt' måste man också nämna
Muscadet i sammanhanget, "Årets Djävla Brakfynd" måste det snabbefordrade såsvinet från Sauvion bli, så bra för sina futtiga slantar har jag aldrig sett maken. Rent, snyggt, jordnära ambition med respekt för terroir och klassiskt driv, enda vinerna som kan konkurrera i pris/prestanda är en och annan Côtes du Rhône. Man får hoppas att hela buketten behåller sin låga prisprofil, jag är lite trött på kostnadsexplosionen.

Även andra drycker och en del äta är värda ett eget omnämnande,
Hoppin' Frog med sin Hoppin' to Heaven satte ett nytt hack i bänken och visade att öl kan vara lika vässad och personligt färgad som vilket bra vin som helst. Det krävs handlag i samma utsträckning att uttrycka humle & malt som att uttrycka druva och terroir, att göra en kryddig parfymerad bukett med lagom alkohol och perfekt balanserad beska är lika stort som att få till ett balanserat vin. Dessutom kan man dricka någon liter utan att klappa ihop i soffan, något som är knepigt med en 16.5% Grenache. "Årets Öl" går utan minsta tvekan till grabbarna från Ohio.

UrbanDeli_114

På äta-sidan får Urban Deli ett hedersomnämnande med sin unika kvalitetsprofil och sitt själfulla sortiment. Det blir inget pris i egen kategori, jag har lite svårt för den väl medvetna "Sofo-Hipster med Assecoar-vänstertouch™-känslan" de odlar - det sagt, hade butiken legat i NYC skulle jag svalt det med tryne, svans och allt (ergo, det säger mer om en vresig Punkare än om UDs klientel).

timthumb.php


"
Årets Mat" får istället gå till Mathias Dahlgren, en restaurang som går från klarhet till klarhet, skärper knivarna och bjuder på exceptionell mat utan effektsökeri, larv eller snobbism. Matsalen med personal och Mathias själv i köket (han är väl en av de få som blivit riktig posterboy som fortfarande rör med slevarna) formligen osar professionalism, hjärta och underfundighet. Exakta kombinationer, balans och inte ett enda stolpskott eller ens en riktig svacka under hela stora avsmakningsmenyn är mycket imponerande, det är i Punkarns bok Stockholms (och troligen Sveriges) absolut bästa restaurang (jag har ännu inte ätit på Fäviken och i kontrast till de flesta tycker jag F&L inte är i samma klass som Dahlgren).

Nu har 2012 en undersida också, en sorgkant som i ärlighetens namn måste avhandlas också tyvärr. "
Årets Övergrepp" måste gå till tragedin med mega-vaskningen av sex årgångar Gianfranco Solderas Brunello. En sur före detta anställd lät 60.000 liter förstklassig Brunello rinna ned i avloppet - man får hoppas brunråttorna hade en riktigt kul kväll i alla fall. Tack och lov verkar det inte vara en efterbörd av "Brunellogate" eller allmän maffiainblandning, bara mänsklig svaghet och italiensk långsinthet.

En annan form av övergrepp är den besvärande ovanan att klä medelmåttiga viner (läs: bubbel) i hallick-kostym och ta ut fyra gånger för högt pris. Ärke-exemplet är
Armand de Brignac, men årets "Årets Fultjut i Fulkostym" går till larvet Hatt & Söner, ett svenskt initiativ att sälja skräp i glansingt papper. Gör om och gör rätt.
(sen braklapp skall tilläggas att Elvis inte ställt sig helt avvisande rörande andra produkter, det kan vara en engångsföreteelse så vidare analys måste till - men så länge motsatsen är bevisad gäller mitt omdöme)

worlds-most-expensive-wine


Samma larv, fast i betydligt mer sofistikerad form har en av mina absoluta favoriter börjat ägna sig åt.
Penfolds & Peter Gago verkar ha tappat greppet med sin nya 'harmonierade' prisprofil vilket sätter Bin 707 i prisläget 1500:- och Grange i det dubbla, en aggressiv inbrytning på den lukrativa ultra-exklusiva oligark-marknaden i Ryssland & Asien. Prisbilden kan man väl acceptera för de unika Block 42, Bin 60A & Bin 620 men för vanliga Bin 707 & Grange blir det lite Bordeaux-löje över hela härket. Nu tog tokerierna en mycket speciell vändning med "The Ampoule Project", ett försök att göra objekt av vinerna som appellerar till det superrika segmentet för att dra med sig det övriga sortimentet prestige- och prismässigt in i stratosfären - givetvis presenterades The Ampoule i Moskva, var annars?

"
Årets geschäft när det är som sämst" går till Penfolds för "The Ampoule Project" och försäljningen av ett litet vinpaket för 1.2 M£ med influgna vinmakare och annat larv. Det finns en lätt stank av hybris i Penfolds attityd numera, hoppas konsumentvinden tar den djävla torpeden och skickar den rätt upp där den hör hemma - det är så djävla öst. Det är inte utan att man mest vill ge sådana som Claire Michel en stor blöt puss, de glömmer inte vad det verkligen handlar om - vad som kommer att överleva upp & nedgång och oss alla. Penfolds får min alldeles egen Punkarhälsning i hopp om bättring.

Så, gott nytt år på er alla andra.


-- Winepunker

Comments

Mellandagsamarone med AuZone

IMG_1806


Mellandagsprovning i AuZone brukar vara en synnerligen avslappad tillställning helt utan seriösa inslag, temat går oftast lite på tvärs mot vanliga provningar och samtliga är på lagom glöggfryntligt humör. Det brukar bli ovanligt pladdrigt och larvigt men samtidig rejält underhållande, man vårdar invektiven bättre när stämningen är på topp.
I år svennade vi till det rejält, temat blev en BYOB med ’Amarone’ - den så högt skattade vinsorten ”hemma i stugorna” som Juholt skulle uttryckt det. Själv dricker jag Amarone mycket sällan, de flesta buteljerna jag samlade på mig i en avlägsen ungdom har sedan länge (med skamlös förtjänst) sålts på Auktionsverket även om någon ströflaska ligger och trycker i undangömda hörn.
De festa i AuZone verkar som jag ha en lite njugg inställning till Valpolicellas stolthet. Så, lite förvånad blev jag allt när en BYOB med företrädesvis mogna saker lätt gick att dra ihop (eller är det så att de flesta har enstaka gamla buteljer kvar som man inte vet vad man skall göra med).

Varför är jag lite avigt inställd mot Amarone då? Tja, efter moderniseringsvågen runt 1994 blev kvaliteten och konsistensen betydligt bättre. Utan röta och med bättre hygien blev givetvis vinerna vässade och fruktdrivna, men samtidigt lite personlighetslösa och alltför ofta lite väl söta och inställsamma.
I kombination med stor efterfrågan och en hel del fulamarone i marknaden lyckades man devalvera varumärket en hel del. Dessutom är det en stil som är lätt att tröttna på, alkostinna fruktbomber med sötma är svåra att para med annan mat än ost, de är inte speciellt användbara viner helt enkelt.
Skall man idka lite självrannsakan är det en trendfråga också givetvis, när landsbygdsbolaget
alltid har en Amarone som ’toppvin’ i butiken osäkrar jag (rätt eller orätt) reflexmässigt min revolver.

Allegrini Amarone 2006
Allegrini, Amarone della Valpolicella Classico, Veneto, Italien
Ungdomlig och eldig doft, lite parfymerad med tjock svart frukt, tjära, choklad & kaffe, liten mynta, antydan till trä. Den utvecklar en del karamell, och tyvärr en del Dulcivit™. I munnen är den hyfsat tät, tjock svart frukt med eldighet, dämpade sandiga tanniner, lite fruktsöt med choklad och sura mörka körsbär. Tyvärr finns en del soya i svansen, en liten dissonans i eftersmaken och den ger på det hela taget ett litet enkelt intryck.
Betyg:+

Inte imponerad, den är OK men saknar självständig struktur och har en tvättad personlighet. Inte alls som jag mindes dem förr.

Joseph Moda 1995
Primo Estate, McLaren Vale, South Australia, Australien
Enormt kryddig doft, tät med röd & svart frukt, viss mynta, aningen volatila drag men inte så det stör. En del enbär & grillat kött tittar fram, lite klister & hallon, och en massa klassiska cedertoner, att det är en Cabernet känns under vinmakningen. Syrlig i munnen, bra balans med tät röd frukt, lätta trätoner och en del kåda & rosmarin, rökig svans med körsbär & vattenpipa. Snygg & rätt personlig, lite bittert avslut. God & mogen.
Betyg:++

Det mumlades om doft av ’Östra stranden’ från Magnus, jag själv tyckte tonerna av ceder på näsan var lite udda och hade det inte varit för att andra viner också doftade en del mynta hade man - kanske - gissat på något annat. Men, ingen kläckte ur sig att det
inte var en Amarone. Druvorna är helt underordnad tillverkningsteknik, så fort man fick in den i munnen tvekade jag inte en sekund om att den hörde ihop med övriga viner.

Allegrini Amarone 1995
Allegrini, Amarone della Valpolicella Classico, Veneto, Italien
Kryddig doft, lite återhållen & diskret med tydlig mognad, kaffe & choklad, en del äppelskal utvecklas efterhand, fudge & lite matta drag, läder och teakolja i övertonerna. Helt mogen i munnen, svart & tjock frukt, körsbär & bitter choklad, sura plommon och lite karamell, bra silkiga & väl definierade tanniner. Eftersmaken är fylld av lakrits och tyvärr en del klister, liten mynta avslutar. Den är rätt god men har varit bättre, den är klart på väg utför med lite volatila och oxidativa drag.
Betyg:++

Inte en likhet med #1, detta är en djupare koncentration och en helt annan komplexitet. Tyvärr är den på väg utför och har säkert varit betydligt intressantare för några år sedan.

Campo del Gigli 1998
Tenuta San Antonio, Amarone della Valpolicella, Veneto, Italien
Aningen volatil i anslaget, svartfruktig & tät med eldiga drag, körsbär & sura plommon, lite nysågad tall i snyggt kryddig stil. Tät & tjock smak, packad av körsbär, lakrits, anis och tuggtobak. Tanninerna är tydliga, fina, solmogen bitter svans, massor av kaffe i mycket vuxen stil. Den känns seriös, men ett litet volatilt inslag och en väl bitter eftersmak drar ned betyget.
Betyg:++

Campolongo di Torbe 1998
Masi Agricola, Amarone della Valpolicella Classico, Veneto, Italien
Kryddig doft med toner av trä, solbakad röd & svart frukt och eldig mineralitet, den har klara drag av klassisk tawny port, kanel & tjock av biggaråer. I munnen är den tät med rejäla tanniner, tjock svart frukt, körsbär och en del slånbär, nötig & lite sotig med lakrits och definierad bitterhet i svansen. Lång och läckert kryddig eftersmak med tobak och kirsch. God i väldigt klassisk kostym, känns mogen.
Betyg:++

Det här var den mest klassiska av dem alla, lite ruffiga och försiktigt orena drag förhöjer upplevelsen. Kvaliteten upplevde jag som högre på sista vinet, men stilmässigt är nog
Campolongo di Torbe vad jag föredrar.

Marion Amarone 1999
Marion, Amarone della Valpolicella, Veneto, Italien
Ännu ungdomlig på näsan, ganska fatig med liten mynta, tjock svart körsbärsstinn frukt med snyggt dämpade eldiga drag, ceder & kaffe med ganska elegant & lätt parfymerad framtoning. Härligt ren & röd frukt i munnen, körsbär galore, plommon & slånbär, ren och skärpt snygg med sandiga fina tanniner, lakrits & antydan till salmiak i svansen, kryddig & lite snyggt bitter eftersmak. Utmärkt, och jag tror den kan lyfta sig en pinne med lite mer tid om frukten kan sätta sig bara lite till.
Betyg:++(+)

Den här är lite elegantare, lite snyggare och lite (förmodat) mer användbar. Den har renhet och personlighet och är inte enbart byggd på kraft. Inte helt illa alls faktiskt.

Tja, vad skall man säga här då? Det är inte så illa, mycket alkohol och smak men samtidigt inte så kladdigt och inställsamt som jag förväntade mig. Nu var det genomgående högklassiga viner, dessutom med ett undantag vällagrade saker som fått blomma ut helt. Jag kan nog göra plats i källare & hjärta för några buteljer skulle jag tro. Vi gick alla hem väldigt glada i alla fall…

-- Winepunker

Comments

Barros Vintage Port 1991

IMG_1802


Snabb uppföljning av Magnus provning senast. Det blir inte ofta, men en flaska korkar jag mödosamt upp vid jul och dekanterar med ’djävulsmaskinen’ i alla fall. Barros 1991 var det sex år sedan senast, då lite vrång & kantig - men, med tanke på hur mogen Quinta de Vargellas ’91:an var senast borde den ha harmonierat.

IMG_1804


Barros 1991
Barros, Duoro, Portugal
Eldig & dämpat nötig doft, fint mogen med röda bär, sura körsbär & söta skogshallon, lite mjölkchoklad och tobak, lätta övertoner av ädelträ & kryddor. Smaken är mjuk & elegant, eldig utan att bli spritig, fylld av lena solmogna hallon, mandel & lite melass. Efterhand dyker det upp kanel, läder, lite fikon och en svans med dämpade slånbär. Eftersmaken är len & karamellig, fint sötfruktig, lång & elegant. Supersnyggt i lite lättare stil, betyget är snålt.
Betyg:++

Den känns helt mogen, sex år i källaren har verkligen gjort susen. Det är en slankare årgång men elegansen och det lite dämpade uttrycket är svåremotståndligt. Gott skit på det hela taget, och inte gisten på något sätt.

-- Winepunker

Comments

Portvin med AuZone

IMG_1788


Traditionsbundna som vi är blir det alltid portvin sista provningen före jul, och alltid är det Magnus som basar för övningen. Med en samling som få brukar han åstadkomma en vettig uppställning, även om varningsklockorna ringde lite försynt med tanke på att temat den här gången var väl ospecificerat: ”Vintage Port” - i alla fall jag misstänkte en radda sämre årgångar och kanske lite udda flaskor.

Taylor's Quinta de Vargellas 1991
Taylor, Duoro, Portugal
Aningen spritig doft, massor av nötter och solmogen röd frukt, kanske lite funky & oren, men inte så det direkt stör. Övertoner av körsbär och mandel. Söt & balanserad i munnen, eldig med mogen röd frukt, torkade bär och lite karamell. Lång och kryddig svans, känns på det hela taget rätt åldrad, men den sitter ihop i sömmarna.
Betyg:++

Kvällens svagaste kort, att ta till ordet ’gisten’ är för mycket men den underliggande strukturen borgar inte för fortsatt utveckling.

Dow’s 1970
Dow, Duoro, Portugal
Mogen doft med kolanötter & floralt parfymerade toner, russin, katrinplommon & massor av torkade nejlikor, en hel julkaka är nedpulad i flaskan. I munnen är den mjuk och nyanserad, helt mogen med nejlikor och lite kul ton av julmust, lakrits och anis. En del kola och torkade körsbär i svansen, kaffe och lite sot i eftersmaken. Elegant & snygg, känns helt mogen, läcker!
Betyg:+++

Taylor's 1970
Taylor, Duoro, Portugal
Spänstigt rödfruktig doft, stenkross & söta röda körsbär, apelsinskal, rökelse och en del parfym. Elegant & kryddig i munnen, närmast parfymerad med hallon & röda söta bär, finkorniga tanniner och kanske aningen eldig svans. Snygg & elegant men kanske aningen kort och lite spritigt stum.
Betyg:++

Den här borde presterat bättre, den saknar bredd på ett sätt som får mig att misstänka en sämre flaska. Den har tidigare presterat under par med något överdriven alkohol, men samtidigt aldrig varit stum eller kort.

Churchill’s Late Bottled Vintage 2007
Churchill, Duoro, Portugal
Tokung doft, svarta körsbär, rhumtopf & krossade plommon, yppig & intensiv med blommiga drag i mycket sprittande stil. Intensiv smak, totalt ’in your face’ med biggaråer, sura körsbär, lite bittra slånbär och bred rikedom. Täta tanniner, galet lovande - den kommer garanterat att utvecklas fint med ett par år på rygg.
Betyg:++(+)

För
priset under 200:- är detta hur bra som helst. Vi var många som misstänkte en vanlig ung vintage, struktur och täthet pekade på ett anständig år dessutom, förbluffande bra.

Graham's 1970
Graham, Duoro, Portugal
Komplext kryddg doft, rökelse och parfym, torkade körsbär och en hel del mineralitet, elegant med en del drag av vanligt högklassigt rödvin, karamell & kaffe och en distinkt överton av läcker mynta. Oerhört personlig. Kryddigt komplex i munnen, fylld av kola, nejlikor &muskot, bra rakryggad stramhet, elegant & komplex, lite kaffe & rökiga toner i svansen. Strålade!
Betyg:+++

Warre’s 1970
Warre, Duoro, Portugal
Elegant & väl sammansatt doft, kanske lite neutral, bra röd frukt, balanserad, kryddig & snygg men med ett lite slankt drag. Läcker i munnen, fina tanniner, rödfruktigt elegant med slimmad & polerad yta, god, närmast superb men lite väl tvättad liksom. Lång & snyggt rödfruktig svans, lätt bitter eftersmak. Betyget är ganska snålt.
Betyg:++

Fonseca’s 1970
Fonseca, Duoro, Portugal
Mogen doft, tät & kryddigt komplex med lakrits & fänkål, körsbär och karamell, lätt rökiga övertoner, brända mandlar & kirsch. Tät & underbart intensiv smak, mogen & härligt kryddig, kryddpeppar, nejlikor & melass, exakta syror, lång & kryddig svans med strålande silkiga tanniner. Lätt drag av kaffe & anis i eftersmaken, alldeles strålande.
Betyg:+++

Gissningarna spreds som kulorna från ett avsågat hagelgevär, ingen kunde tänka sig att fem av sju var från
samma år och dessutom från företrädesvis de stora välrenommerade husen. Jag var själv (tveksamt) inne på ’70 bara på två viner (#2 & #4), alla andra satte jag yngre, utom #1 som jag trodde var en ’77. Det har verkligen visat sig hur bra ’70 är, hur länge den hållit ihop och fantastiskt balanserad och elegant den blivit. Enbart Taylor har ett lite skarpt stick av alkohol, alla andra en behaglig värme med kryddig struktur & finessrik elegans.
Tackar Magnus, alla farhågor kom på skam, som vanligt.

-- Winepunker

Comments

B.O.R.I.S

IMG_1801


Så, den sista tillgängliga drycken från
Hoppin’ Frog som dök upp på Bolis för ett tag sedan. Noteras bör att Punkarn inte är en stout-person utan föredrar IPA/APA alltid om valet ges. Men, med tanke på hur in i helvete bra Hoppin’ to Heaven var måste julmonstret förstås provas i alla fall.

Barrel Aged B.O.R.I.S Oatmeal Imperial Stout
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Tät, svart, tjock och viskös doft av tjära, choklad, kanel och melass. Den är galet mättat på näsan, det drar åt chokladsås med humle, närmast vidbränd knäck, rostade hasselnötter och asfalt. Jag vet knappt vad jag skall tro, man får lite onda aningar att ambitionen dragit över i effektsökeri. I munnen är den packad med bitter humle, lakrits & rosmarin, lite bränd karamell och sotiga tjärlika toner, kåda, en hel del mörk choklad & nougat i svansen, den är mäktig, eldig (9,4%) och intensiv med personlighet - men, den är samtidigt lite grov och överdriven utan den så viktiga fräschören.
Betyg:+

OK, det är välgjort hantverk, men det passar mig inte alls. Den är alltför vinös och söt-bitter utan charm och elegans. Det är lite för mycket, tjockhet och viskös textur gör detta till en ganska svår upplevelse. Betyget är enbart på hantverksskicklighet och ambition, inte på känsla eller finess. Vill ni quaffa, undvik!

-- Winepunker

Comments

Felseneck Grosses Gewächs

IMG_1800


Det var ett tag sedan nu, men
Bolagets extrapriser påminde mig om värdet & glädjen av att dricka en bättre Riesling från Nahe. De senaste årens uppstickare Schäfer-Fröhlich (vinmakare Tim Fröhlich) har spelat i nästan samma division som häxmästaren Dönnhoff själv (visst, Schönleber skall man inte glömma heller) men inte visat på riktigt samma dyra känsla. Bäst i test har nog Felseneck varit, kanske inte kronjuvelen direkt (det är väl Halenberg) men samtidigt är den lättbegriplig och inbjudande.

Felseneck Grosses Gewächs 2009
Bockenauer Felseneck, Schäfer-Fröhlich, Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Härligt rik doft, packad av mineral, krossad flinta och intensiv gul frukt. Den är rätt maxad med massor av rabarber, lime, passionsfrukt, lite omogna persikor & gröna äpplen, uttrycket är underbart rakryggat & aristokratiskt, exakt och fokuserat, skitläcker på alla plan. Det finns en överton av petroleum redan, i bakgrunden, så snygg. I munnen är den rik, fet och lätt spritzig, packad med mineral & krossad flinta, passionsfrukt & limeskal, supervässade syror och laserlik skärpa. Efterhand breddar den sig, fläskar ut sig som en solfjäder och vinner i rikedom & inbjudande fetma, den är rent lysande. Eftersmaken är fylld av krossad sten, gul frukt & solmogen citrus, det finns en liten bladig ton, snygg & oerhört seriös. Fullkomligt strålande.
Betyg:+++

Älskar man inte detta har man inte fattat någonting, det är på många sätt exakt vad det
egentligen handlar om. Det är snyggt, välgjort, elegant och intensivt, perfekt passat med alla detaljerna perfekt polerade. Det går inte att hitta ett enda fel, vinet är precis vad det försöker vara, strålade Riesling snäppet under storhet. Kudos!

-- Winepunker

Comments

Clos de Sixte

IMG_1799


Vi provade
brodern för någon vecka sedan, en lyckad ny bekantskap som vi försöker följa upp med samma producent & samma år men från nästgårds Lirac. Sammansättnigen är lite annorlunda, 50% Grenache, 35% Syrah & 15% Mourvedre, i övrigt samma behandling.

Lirac, ”Clos de Sixte” 2009
Alain Jaume (Domaine Grand Veneur), Lirac, Rhône, Frankrike
Doften är lite matt och karamelligt eldig med söta körsbär, kirsch och en del toner av nyhyvlat trä. Den är rätt kryddig men känns samtidigt lite rökigt plump & plattfotad, solbakad & bränd i övermåtta liksom. I munnen är den rik och eldig med lakrits, hallon och en del kärvt sotiga toner, söta körsbär och anis dominerar. Tyvärr är syrastrukturen alltför klen och odefinierad, den saknar skärpa och har en flat och lite kantigt kärv & grov eftersmak. Godkänt, njae - kanske men men synnerlig tvekan. Det får bli 1+ men det är absolut i lägre delen av skalan.
Betyg:+ (med minus)

Lirac, ”Clos de Sixte” 2010
Alain Jaume (Domaine Grand Veneur), Lirac, Rhône, Frankrike
Läckert intensiv doft med hallon, jordgubb, lakrits & Grenache-galore, den är sprittande med en del djuriska toner, en slev av kött och blod i hallonkompotten. I munnen är den skärpt med exakta syror, hallon och massor av krossad sten, tanninerna är tydliga och ännu aningen aggro, kärv svans med krävande bitterhet och aningen sotig framtoning. Det finns potential, men den är väl inbäddad.
Betyg:+(+)

Årgångarna är spektakulärt olika, en mycket svag 1+ matchas av en stark dito med klar potential.
Senast var 2009 vinnaren i min gom, men nu är 2010 helt överlägsen. 2010 har en helt annan definition, en skärpa och vitalitet som saknas helt i systervinet. Det känns som 2010 är en vinnare i längden.
Varuprover igen förstås.

-- Winepunker

Comments

Rhône #3 med AuZone

IMG_1778


Saint-Joseph är vinerna man dricker i väntan på att Côte-Rôtie & Hermitage mognar, och Cornas skall man helst inte dricka alls. Det var väl ungefär andemeningen i Jancis Robonsons artikel får några år sedan där hon kallade Cornas vinstil för ’antediluvian’, försyndaflodsk, och tämligen trist. Självklart görs det både vettig Saint-Joseph (som
här & här) och Cornas även om man inte är bortskämd direkt, speciellt inte med det senare. Alltför ofta uppvisar Cornas en lite grov & vresig framtoning, ”det är arga viner” som en AuZonare uttryckte det. Många buteljer av Alain Voge & Aguste Clape har passerat genom Punkarns källare och strupe, sällan har jag varit imponerad och när ´90 & ’91 inte heller levererade slutade jag helt köpa (druckit en del har jag väl gjort sedan dess, men i källaren åker bara syskonen från Côte-Rôtie, Hermitage, Crozes & Saint-Joseph ner). Kanske skulle torsdagens övning få mig och andra skeptiker att ändra uppfattning?
Kvällens tema i kursen,
Saint-Joseph & Cornas, stod Lena för.

Saint-Joseph Vignes de l`Hospice 2003
Guigal, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Tät och tjockt svartfruktig med litet sotigt anslag, koncentrerad med lite brända aromer, solbakad med en del stenkross & gummi, massor av dyra lite söta fat. Tjock och svartfruktig i munnen med viss mognad, balanserat sträv med anständiga syror, mjuk solbakad struktur, lakrits och björnbär, lite grillad biff. Svansen är fruktsöt med choklad och fat, den drar åt varmklimatig Shiraz, ganska god men årgången spelar ett spratt.
Betyg:++

Den här är rätt extrem, god på sitt sätt men jag skulle inte satt den i norra Rhône om jag fått den helblint. Barossa eller McLaren känns närmare till hands. Den var väldigt
annorlunda gentemot senast, nu är ju 2003 en besynnerlig årgång, men ändå…

Saint-Joseph Cuvée André Péalat 2005
Gilles Robin, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Köttig och expressiv doft, slaktbänk och lät florala toner, njurtalg och charkuteri, utvecklar syrén. Mogen smak, helt helt utvecklad med kött & svart solmogen frukt, lite blommig med råbiff & blod, rena höga syror och läcker balans, elegant och fullständigt färdig med drag åt Côte-Rôtie. God.
Betyg:++

Saint-Joseph 2006
Gonon, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Svartfruktig doft, lätt köttig, ganska rökig med plommon och vattenfärg, hyfsad elegans. Tät smak, lite kärvt anslag, antydan till mognad, bra köttig ton, lakrits, läder och lite kallt kaffe. Lång med läckert floral svans, avslutningen är ren och lite blommig. Snygg och väl sammansatt.
Betyg:++

Saint-Joseph Les Pierres Sèches 2008
Yves Cuilleron, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Lätt fet doft, målarlåda & kött, vinbär & terpentin, lite vattenfärg och lite rökigt anslag. I munnen är den rödfruktig, sträv och lite ruffig med bra köttig ton, röda vinbär och surkörsbär, råbiff. Svansen är lite slank och tyvärr charmlös, annars anständig med syrorna på plats i enklare stil.
Betyg:+

Lieu-dit Saint-Joseph 2010
Ferraton, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Doften är fruktsöt & fatad med toner av Dulcivit™ & karamell, massor av röda och svarta bär, mycket modernt snitt men alla faten gör den lite klumpig. Tät och tjock i munnen, maxad med massor av svart frukt och fat, choklad och rejäla tanniner, lakrits, kaffe och fudge. Ganska häftig, men väl maffig stil. Rejält sträv eftersmak med saltlakrits och karamell. Kan nog utvecklas om faten kryper in i vinet lite.
Betyg:+(+)

Cornas Domaine de Tunnel 2005
Stéphane Robert, Cornas, Rhône, Frankrike
Lite sotig och aningen bränd doft, antydan till rotfrukt, svarta vinbär en masse, vattenfärg och blodstänk, utvecklar efterhand läckra florala toner. Kärv och tät i munnen, höga syror med liten mineralsälta, vuxen och känns fortfarande omogen, sotig svans i kärv och ännu aningen oförlöst stil. Lovande, håller frukten kan den nog bättra sig en del men kärvheten kan också få den på fall.
Betyg:++

Cornas Les Mejeans 2007
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Tät men dov doft, fat och svart, lätt bränd frukt. Ganska pepprig, tyvärr ett kemiskt anslag av nagellack eller rengöringsmedel. Svartfruktig i munnen, ganska funky med solbakad frukt, bra tanniner. Lädersnöre och mineralsälta i svansen, ganska grov & vrång. Inte så kul, men den kan kanske harmoniera lite med tiden, kanske...
Betyg:(+)

Cornas Vielles Vignes 2009
Thardieu-Laurent, Cornas, Rhône, Frankrike
Svettig och osund doft, gamla dojjor och vinbärsavkok, kött & talg, lite sopor & sjuksäng på infektionsisoleringen. Helskum (båda buteljerna doftade likadant). Superkoncentrerad smak, tjock med nejlikor och söt svart frukt, fat & bränt gummi. Sträv och sotig med besynnerlig sur eftersmak. Redigt svår eller bara uppsnurrad.
Betyg:-

Tja, det känns ju som Saint-Joseph piskar Cornas riktigt illa om man nu kan dra någon slutsats av det lite magra urvalet. De två sista vinerna är lite som min hjärnas karikatyr av Cornas, grova och skeva i synnerligen charmlös stil, utan spänst i frukten och med osunda drag. Trots modern vinmakning blir det inte speciellt kul.
Vinerna i övrigt var mer än OK, men inget sjöng med riktigt klar stämma tyvärr, hade varit kul att ha med en
Coursodon ’09 av bättre snitt. Rumpor hade nog blivit sparkade å det grövsta skulle jag tro.

-- Winepunker

Comments

Frosted Frog

IMG_1777


Hoppin’ Frog Brewing, mitt nyupptäckta elitbryggeri gör inte bara sanslöst bra APA utan också några mer högtidsinspirerade alster. Senaste släppet innehöll två godsaker, kul att Brill orkar berika det allmänna utbudet på Bolis och inte bara hjälper till med privatimport.

Frosted Frog Christmas Ale
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Rik och karamellig doft med massor av nejlikor, kanel, nötter och knäck. Komplexa övertoner av apeslinskal, ingefära och kådiga drag, skithäftig i väldigt personlig stil. Väldigt mycket jul. Smaken är rik, ganska eldig med massor av torkad frukt och lite söt sukat, enormt kryddig med anis, kanel och kryddpeppar. Det är en hel julbod nedpulad i glaset, gott & seriöst men inte samma exakthet & skärpa som "Hoppin' to Heaven”, detta är lite klumpigare men samtidigt mer provokativt & intresseväckande.
Betyg:+++

Stilen är viskös, tät och intensiv. Precis så här vill jag ha mitt julöl, en engelsk christmas pudding och en strong ale i perfekt kombination.
God Djävla Jul På Er Alla.

Skärmavbild 2012-12-12 kl. 21.44.26

-- Winepunker

Comments

Jacques Selosse med AuZone

IMG_1759


nyhetsprovningen nyligen beslutade vi att inte ta med något av de bubbel från Jacques Selosse som släpptes. Stil och pris ansågs avvika lite väl mycket gentemot övriga för att passa in, dessutom hade vi just den här provningen på inkommande där vi alla nog skulle få tillräcklig dos. Just Selosse har Punkarn ett lite kluvet förhållande till, ibland briljant på gränsen till stort (t.ex. Bland de Blancs 1990), ibland bara ogint med höga syror & lite avsaknad av substans och ibland bara konstigt grovfatad med väl aromatiska & hartsiga drag. Man måste säga till försvar att Anselme inte kompromissar med sin vision i alla fall - en stilbildare med järnvilja och egensinnig framtoning som drivit tankegångar från vit Bourgogne genom sin Champagne är värd all respekt man kan uppbringa.

Claes stod för kvällens övning i två flighter - först huvudnumret med viner från
Domaine Jacques Selosse och en uppföljare med mer mogna saker.

Jacques Selosse Initiale
Jacques Selosse, Avize / Cramant / Oger, Champagne, Frankrike
Rik och rätt fatad, fylld av brioche och grillad citrus, fin mineral och lät parfym, utvecklar nötter & lite fudge efterhand. Höga syror i munnen, mineral med bra gul frukt, skärpt med viss krydda & flintig svans. Välstrukturerad men med en aningen snål framtoning.
(Deg.07-10-04)
Betyg:++

Jacques Selosse V.O.
Jacques Selosse, Avize / Cramant / Oger, Champagne, Frankrike
Doft av mineral, citronskal och lite vinteräpplen, ganska fatig med lite karamell och en del grapefrukt, utvecklar efterhand fudge och liten chokladton. Seriös i munnen, komplex & kryddig med vuxet bitter ton, massor av grillad citron och en del vax. Hyfsat rik svans med flintkross och liten fet munkänsla trots den något asketiska skärpan, rakryggad och personlig. Betyget är generöst.
(Deg 07-10-03)
Betyg:+++

Jacques Selosse Substance
Jacques Selosse, Avize / Cramant / Oger, Champagne, Frankrike
Djup & kryddig doft, mogen med massor av harts och choklad, rejält nötig med brynt smör & drag av charkuterier (!?), mandel och torkad aprikos. Rejält utvecklad i munnen, fatad med nötter och vax, grillad citrus, fuktfetma och höga exakta syror. Lång och krävande kryddig svans, eftersmaken drar nästan åt tobak. Utmärkt i väldigt egen stil.
(Deg 07-10-24)
Betyg:+++

Jacques Selosse Contraste
Jacques Selosse, Ambonnay / Aÿ,Champagne, Frankrike
Snyggt parfymerad, rik med musselskal, grillad citrus, fat & lite vaxiga toner, den är komplex och utvecklar syrén & lite sandelträ. I munnen är den tät, kryddig med balanserade syror, fylld av citrusskal och liten örtig bittehet, snygg & skärpt, läcker och fint utvecklad med lätt choklad i svansen. Strålande, rik med superb balans och lagom mognad. Rikedomen fick många av oss att misstänka en blancs de noir.
(Deg 08-02-01)
Betyg:+++

Jacques Selosse Rosé
Jacques Selosse, Avize / Ambonnay, Champagne, Frankrike
Flintig och fräsch doft, musselskal, citrus och mineral blandas med rosor & hyacint, antydan till grapefrukt och sura hallon. I munnen är den vuxet fruktig med rödbäriga drag, kryddig med röd grapefrukt & torkade örter, fint texturerad med antydan till tanniner, lång med kryddig eftersmak, aningen bitter ton i eftersmaken. Den känns ännu för ung.
(Deg 10-04-20)
Betyg:++

Jacques Selosse Exquise
Jacques Selosse, Avize / Cramant / Oger, Champagne, Frankrike
Ungdomlig och druvig doft med krossad flinta, citrusskal & floralt örtiga toner, doftar lite snålt men har samtidigt en kul och lite aromatisk framtoning. Gulfruktig smak, rik med kryddor och en del karamelliga fat, väl fruktsöt & off-dry, sötman dränker mineral och stram citrus. Svansen är kryddigt komplex, men eftersmaken drar åt det lite kladdigt och bittra hållet. Hög kvalitet, men inte min grej.
(Deg 10-04-29)
Betyg:+

Jag är positivt överraskad måste jag säga, personlig och välgjorda i vuxet krävande stil. De känns mer harmoniska och betydligt snyggare passade än jag brukar uppleva dem. Det kan vara en åldersfråga, de här har alla något år på rygg vilket verkar ha gjort susen.

Sedan blev det en kavalkad av non-vintage Champagne från tidigt 70-tal och ett par årgångar i ungefär samma ålder.

Agrapart & Fils Blanc de Blancs 1976
Agrapart & Fils, Avize (Grand Cru), Champagne, Frankrike
Rik och härligt mogen doft, choklad, karamell, citrus & crème brûlée. Helt mogen i munnen, höga syror, fylld av harts & knäck, bra bredd med torkad gul frukt och nötter. Sitter ihop fint.
Betyg:++

Pol Roger Brut 1969
Epernay, Champagne, Frankrike
Oxiderad doft med bivax och harts, kryddig men för gammal, drag av madeira och härsket flott. Ingen mousse, hartsig och tyvärr för gammal, trött och uttorkad i svansen.
Betyg:0

Pol Roger Brut Réserve
Epernay, Champagne, Frankrike
Doft av suckat och torkad aprikos, honung och vax, en del grillad citron, ganska OK med fullständig mognad. Helt utvecklad med anständig balans, knäck och bränt socker, massor av torkad frukt. Har varit betydligt bättre, men sitter precis ihop.
Betyg:+

Delamotte Brut
Le Mesnil sur Oger, Champagne, Frankrike
Enormt utvecklad, lite karamell med citrus, hö & klassisk valnöt. Kruttorr i munnen, lite flintig med citrus & stenkross, citrusskal och vaxigt anslag. Rätt OK, men samtidigt ganska trött.
Betyg:+

Laurent-Perrier Cremant Brut
Reims, Champagne, Frankrike
Doft an nötter & äppelskal, möbelpolityr, målarlåda & torkad pomerans. Harts och bittra toner i smaken, för gammal.
Betyg:0

Ruinart Reserve
Reims, Champagne, Frankrike
Vaxig och grusig doft, för gammal. Helt utan mousse, vax, damm och nötfnas. Alltför gammal.
Betyg:-

Mogen Champagne är normalt gott, men ibland blir den faktiskt
för mogen. Det var lite väl mycket post-mortem över de sista vinerna, alla var säkert garanterat bättre för både tio och tjugo år sedan. Kul i alla fall, och i vanlig ordning lärorikt.

-- Winepunker

Comments

Les Champauvins

IMG_1775


Skall man dricka något från Frankrike som inte kostar massor ligger
Côtes du Rhône väldigt bra till, drickbara viner ända ned under 100:- går att hitta med lite rådbråkning. Det finns mycket utanför Châteauneuf-du-Pape som är tillräckligt välgjort att kvala in på Punkarns bord utan att bli enkelt, speciellt om man kan lägga några tior till och toppar hundralappen. En hyfsat ambitiös liten producent är Alain Jaume (med söner Sébastien & Christophe) med i runda slängar 70 ha odlingar utspridda i södra Rhône. Domaine Grand Veneur är knappt 50 ha fördelat över Châteauneuf-du-Pape, Côtes du Rhône "Les Champauvins" och Côtes du Rhône, huvudverksamheten vid sidan om Clos de Sixte i Lirac & Grande Garrigue från Vacqueyras (inköpta druvor).

Côtes du Rhône, ”Les Champauvins” 2009
Alain Jaume (Domaine Grand Veneur), Côtes du Rhône, Frankrike
Rik och eldigt läcker sötfruktig doft med skogshallon, biggaråer och en hel del garrigue, efterhand dyker det upp sötlakrits och krämig karamell, drag av rosor och en del jordgubbe. Doften är svårt läcker. I munnen är den eldig med mjuka tanniner och bred söt frukt, skogshallon galore med lätt anslag av lingon. Tanninstrukturen är sandig och silkigt len, kroppen maffig och bred, det finns lite själkigt örtiga drag i bakgrunden men de stör inte alls, den är snygg och väl sammansatt på rättframt sätt. God.
Betyg:++

Côtes du Rhône, ”Les Champauvins” 2010
Alain Jaume (Domaine Grand Veneur), Côtes du Rhône, Frankrike
Ungdomligt fruktintensiv doft, Grenache galore rätt i pallet, trädgårdshallon och örtig komplexitet, det finns drag av kåda och en del eldig kompott men den har samtidigt en rak & stram framtoning. Den känns rätt seriös på det hela taget. I munnen dominerar tanniner, örtig stramhet och kärva trädgårdshallon en masse, lite salmiak, kåda och sälta i svansen. Den är ett perfekt uttryck av årgången, exakt örtig frukt och bra skärpa med en del potential och väldefinerade tanniner. God, men avvakta något år för full utdelning.
Betyg:++

De är förvånande olika, årgångarna är uttryckt tydligt med alla markörer på plats men samtidigt med en remarkabel skillnad strukturellt. Det är inga stora viner men samtidigt är de precis vad de försöker vara, rediga, tydliga och med uttrycket intakt. För något över 100:- är det absolut inte oävet.

Vinerna är ytterligare ett varuprov från
Cavisten Vinhandel, 2010 finns på Bolis 133:- (6-pack för 798:-).

-- Winepunker

Comments

Terra di Lavoro

IMG_1754


Aglianico är en druva jag har ett minst sagt kluvet förhållande till. I sin mer koncentrerade och solbakade kostym blir den lätt grov och bitter, alltför tanninstinn och tyvärr utan elegans. Uppblandad med något lagom fruktdrivet och rätt känsla för faten (Aglianico har en märklig förmåga att absorbera fat) har den däremot en potential för stramhet och rakryggad elegans.
Ett vin jag läst om en del men aldrig provat tidigare är
Terra di Lavoro från Galardi, en mix av 80% Aglianico och 20% Piedirosso med skyhöga ambitioner. Tanken är elegans och skärpa snarare är kraft och tyngd, inspirationen från Bordeaux skär emellanåt rätt igenom vinet.

Terra di Lavoro 2010
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Pigg & rik doft med bra svart frukt, körsbär, snygga fat, plommon och expressiva florala övertoner, lite mineral och doft av ädelträ. Ganska stram i munnen, ungdomlig och lite sotig med lakrits, lätt kaffe, superba tanniner i oförlöst stil. Frukten är ren, ganska krispig och munvattnande med inte litet mått av elegans. Ännu för ung, men lovande.
Betyg:++(+)

Terra di Lavoro 2009
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Ganska parfymerat anslag med lätta toner av äppelskal, röd & svart frukt, det finns en antydan till ’amarone’ som vädrar ur och ersätts av rosor och blommor. Ganska stram i munnen, rödruktig med kärva drag, surkörsbär och höga syror, liten själkig ton i eftersmaken.
Betyg:+

Terra di Lavoro 2008
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Expressiv doft, underbara toner av cassis & eleganta fat i närmast bordeauxlik stil, aristokratisk och rysligt läcker. Sträv i munnen, fina sandiga tanniner, ganska krävande och lite sotig men på bra sätt, väl sammansatt med kakao & läder i svansen, lite grusig mineralton i eftersmaken. Skitgod.
Betyg:+++

Terra di Lavoro 2007
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Rik, maffig och solbakat fruktig doft, inbjudande med plommon, tjära & björnbär, nästan lite vinbärsgelé, en del biggaråer och aningen ansträngande eldigt anslag. Tät smak, sträv och tjock med tjära, kaffe & rejäla tanniner, mulligt maxad med lång sträv svans. Eftersmaken är tjock, och kakaostinn, tjära och lite vilda toner avslutar. God, men den saknar elegans.
Betyg:++

Terra di Lavoro 2006
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Fruktmogen doft, lätt eldig med läckra kryddiga toner, plommon, elegant nyanserade bär och återhållen fat. Sträv och kryddig i munnen, mogen fräsch frukt, perfekt utvecklad med elegant avvägda fat, läckert återhållen men med stadig ryggrad. Betyget är i överkant.
Betyg:+++

Terra di Lavoro 2003
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Kryddigt mogen doft, kanel och nejlikor, faktiskt lite julbord på det hela taget, ceder och parfym, eldig med aningen grova drag. Sträv till max i munnen, torra tanniner, grov & väl sträv, kakao och själkbitter svans. Njae.
Betyg:0

Terra di Lavoro 2002
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Doft av köttkonserv och härsken tomatsoppa, uttorkad och oxidativ i munnen, bara ålderssyror. Slut i rutan.
Betyg:-

Terra di Lavoro 2001
Fontana Galardi, Roccamonfina IGT, Kampanien, Italien
Enormt mogen doft med kryddig tobak, läder, russin & korinter, läckra dämpade kaffetoner, drag av blommor & torkade örter. Helt mogen, kryddig och rejält sträv, ganska Nebbiolo-lik struktur med torkad röd frukt och lite nypon, god men känns åldrad och aningen bittert själkig.
Betyg:+

Det var en mycket intressant svit, förvånande olika viner med väldigt egensinnig framtoning. 2010, 2008 & 2006 är alla personliga med självlart uttryck och brökhög kvalitet. Det kanske inte är min stil riktigt, men handlaget och den klassiska kostymen ger absolut plus i kanten. Skall man dricka Aglianico och normalt har fötterna i hemlandets franska mylla skall man nog ta sig tid att prova det här.

Lite andra viner stuvades fram för att avrunda kvällen.

IMG_1755


Gevrey-Chambertin, 1er Cru Poissenots 2010
Louis Jadot, Gevrey-Chambertin, Bourgogne, Frankrike
Elegant och expressiv doft med trädgårdshallon och druvrena drag, fräsch & floralt parfymerad, läcker med kul apelsinton. Snygg i minnen med fina syror, lätta kryddiga drag, massor av hallon och perfekta silkiga tanniner, ren och skärpt. Skitgod.
Betyg:+++

Chapelle-Chambertin 2010
Grand Cru, Louis Jadot, Chapelle-Chambertin, Bourgogne, Frankrike
Härlig doft med skogshallon, sura körsbär, enormt djup & bred med skärpa. Den är larvigt ung och kommer att behöva tid, men på näsan känns den lovande. I munnen är den sträv, ren & snygg med exakta syror och bra balans, kryddig med hallon och en hel del mineral i svansen. Det känns som en oförlöst bomb, den kommer att behöva rejält med tid att blomma ut men framtidsutsikterna är lysande.
Betyg:++(+)

IMG_1756 IMG_1757 IMG_1758


Stonyridge Larose 2004
Stonyridge Wines, Waiheke Island, Nya Zeeland
Tät och fin doft, väl sammansatt med cassis & ceder, fina kryddor och liten överton av mineral och elegant gräsighet. Faten är väl hanterade, de gräsiga dragen är enbart positiva, snygg och ganska klassisk. Tät smak, härligt balanserad med cassis, kaffe & lätta lädertoner, fin begynnande mognad, lätt mineralsälta pch stenkross i svansen. Väldigt europeisk och redigt god.
Betyg:++

Meursault 1er Cru, Genevrières 2010
Louis Jadot, Meursault, Bourgogne, Frankrike
Rik & läcker doft med citrus, exotisk frukt och krämiga drag, ananas, mango & grädde, dessutom en hel del mineralkross. I munnen har den bredd & rondör, underbart fruktdjup med citrus & passionsfrukt, faten är prominenta men snygga, utmärkt expressiv fet frukt med krispig mineral i eftersmaken. Alldeles skitbra!
Betyg:+++

Det här var på många sätt kvällens vinnare, en skitgod och uttrycksfull Bourgogne med framtid för dryga femhundringen. Köpsignal på högsta volym.

Saint-Joseph Vignes de l`Hospice 2009
Guigal, Saint Joseph, Frankrike
Expressiv doft av fat, köttslamsor och vattenfärg, lite saltlakrits och massor av föd frukt, en del florala toner för tankarna till Côte-Rôtie innan lakrits, plommon & tjära svänger tillbaka till St.-Joseph. I munnen är den tät, röd & svartfruktig, eldig med fint uttryck och lite vilda toner, fina sandiga tannner. Den är rejält fatad, men frukten bär snyggt, bra stoppad med fin framtid.
Betyg:++(+)

Provningen stod Claes Lindquist på VinUnic för, man tackar!

Andra tankar
här & här.

-- Winepunker

Comments

Faustine Blanc 2011

IMG_1776


För många år sedan stretade jag & C oss genom
GR20 på Korsika, en spektakulär naturupplevelse med svårslagen nivå på vandring som kräver stadiga fötter och ett visst mått av envishet (speciellt när man inser att leden har permanenta borrbultar och du själv har lämnat både sele och karbiner hemma men har fullpackning anpassad efter svensk fjällterräng på ryggen). För att lugna nerverna efter strapatserna tuffade vi sedan runt ön längs kusten i lite lagom tillbakalutat tempo, mat, vin & hembränd sprit fick förgylla dagarna som kontrast till den något asketiska inledningen. Vinerna upplevde vi som goda men enkla, rustik stil men med lovande druvmaterial trots ganska låga ambitioner. Det fanns en del lantliga italienska drag hos både folk, fä & vinproduktion, en skatt av gamla druvsorter och en väl utvecklad lokalpatriotisk attityd man var tvungen att gilla (för er som läst Asterix på Korsika, det är precis så de är, med ostar och allt).
Det var tjugo år sedan och en del har hänt sedan dess på vinfronten, mest till det bättre. En av de äldsta producenterna,
Domaine Comte Abbatucci, fick en nytändning 1992/93 när Jean-Charles Abbatucci tog över och systematiskt började förbättra produktionen. Toppvinerna görs med känsla och försiktighet - Cuvée Faustine Blanc är 100% Vermentino, 40-åriga stockar med låg avkasting (ca 25 hl/ha), manuell skörd och temperaturkontrollerad jäsning, lagrad på stål och stora gamla fat. Seriöst på alla plan med andra ord.

Faustine Blanc 2011
Domaine Comte Abbatucci, Ajaccio, Korsika, Framkrike
Fräsch gulfruktig doft med inslag av melon under en fin matta av solmogen citrus och lite aprikos, det finns en del snygga florala drag och gula plommon, apelsinskal, blommor & lite timjan. I munnen är den ganska rik & fet, bra balanserade syror med gul frukt och kul ton av lakrits & fänkål, snyggt kryddig och förvånande komplex. Den har en stadig botten av mineral, krossad flinta och liten sälta. I eftersmaken dyker det upp en del musselskal och snygg krävande bitterhet. Mycket personlig och riktigt god, skitkul att få prova. (145:- excl moms & frakt)
Betyg:++

Vinet är ett varuprov från
Cavisten Vinhandel (ej att förväxla med Caviste), en minimal göteborgsbaserad importör med en intressant liten portfölj. Jag kommer att återkomma med en del andra vettiga viner från samma langare.

-- Winepunker

Comments

Decembernyheter med AuZone

IMG_1746


Det var länge sedan AuZone hade en provning direkt inpå ett nyhetssläpp från Bolis, vår vana trogen är det svårt att avvika från de obligatoriska torsdagarna men för första gången på evigheter (säkert tjugo år) lyckades vi trumma ihop några hågade en måndag. Tuvan hade ambitiöst köat i helgen och skaffat en lämplig bukett att kika närmare på, åtminstone några av vinerna skulle kunna finnas kvar veckan ut var tanken.

IMG_1742


Taittinger Comtes de Champagne, BdB 2002
Taittinger, Reims, Champagne, Frankrike
Ren och fräsch doft, frisk och parfymerad med citrus & underbart solmogen gul frukt. Massor av läckra mineraler, lätt exotiskt anslag, utvecklar ananas och snyggt fatiga aromer efterhand. Så snuskigt inbjudande att man nästan storknar. I munnen är den rik med krämig mousse, gräddiga syror och härlig bredd, lätt exotisk med ananas och passionsfrukt, grillad citrus och en rejäl dos mineral. Den är lång och intensiv med snygga fat, rik och underbar. Den är så förförisk, moussen är som silke, lager på lager av frukt & nyanserade kryddor, man måste bara skratta! Skall man ha något att invända är det att dosagen är lite hög, men varför klaga? Betyget är nog snålt.
Betyg:+++

Pierre Gimonnet Spécial Club 2005
Pierre Gimonnet, Cramant/Choully/Cuis, Champagne, Frankrike
Grönäpplig doft, citrus och lätt brödigt anslag, bra mineral, lite autolytiska drag, snygg i förmodat snabbutvecklad stil, lätt fint parfymerad. Mineralig i munnen, bra gul frukt, citrus och en del gröna äpplen, lite lime & stenkross, lätt aromatiska drag. Lång och läckert flintig svans, väl sammansatt.
Betyg:++(+)

Pol Roger Brut Chardonnay 2002
Epernay, Champagne, Frankrike
Fräsch doft med citrusskal och mineral, aningen nötigt anslag, aromatisk med lime & aprikos, utvecklar lätta svamp & skogstoner efter ett par timmar. I munnen är den skärpt med höga syror, kryddor och liten bitterhet, krävande och vuxen med aromatisk kropp. Frukten är just nu lite stum och oförlöst, det känns som den behöver tid.
Betyg:++(+)

Craggy Range Gimblett Gravels Syrah 2010
Craggy Range, Gimblett Gravels, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Ganska tät doft, en del fat och tjock svart frukt, lätt eldig med kryddiga drag, ganska pepprig med en del köttslamsor & blod, körsbär och fårkött. I munnen är den ganska tät, fruktstinn med lakrits, plommon och choklad, snyggt balanserad med fina tanniner, läcker och inbjudande på ganska okomplicerat vis. Kaffe och läder i svansen, lite tjära i ganska len stil, fina väl avvägda syror.
Betyg:++

Ridge Santa Estate Cabernet Sauvignon 2009
Ridge, Santa Cruz Mountains, Central Coast, Kalifornien, USA
Fatig doft, lite rostad och kryddigt svartfruktig, tjock med tjära och kaffe, solbakad cassis, lite vulgo-drag, faten är ganska tunga. Tät smak, fatig med svart & söt frukt, kaffe lakrits & massor av allt, mullig och sötfruktigt inbjudande, lite eldig svans. Solbakad cassis & plommon i eftersmaken. God, läcker och inbjudande med några år på rygg kan den kanske strama upp sig lite.
Betyg:++

Le Vieux Donjon 2010
Le Vieux Donjon, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Snyggt röd & svartfruktig, lite hallon & jordgubbe, ganska elegant med sötbäriga drag, ungdomligt spänstig, läckert inbjudande, lite kul ton av enbuske dyker upp. Underbart rik smak, eldig & kryddig med maffig röd frukt, hallon, körsbär & kryddiga toner av rosmarin, kåda och anis, aningen mineralsälta. Väldefinierade syror, eldig med lakrits & skit i svansen, superb.
Betyget är lite i överkant.
Betyg:+++

Sassicaia 2009
Tenuta San Guido, Bolgheri, Toscana, Italien
Dämpad doft, snyggt passad i återhållen stil, nyanserad trots ungdomen, cassis & ny-läder, kaffe & dyra kryddor med elegans, lite nysågat trä. Balanserad i munnen, sträv med aristokratisk framtoning, underbara tanniner, lätt kaffe, dyra kryddor och massor av cassis. Efterhand tittar lite trätoner fram, fenomenalt välavvägd struktur, lång och underbart sammansatt. En klassiker.
Betyg:+++

Aalto PS 2010
Bodegas Aalto, Ribera del Duero, Spanien
Supertät doft, helmaxad med kanel, kaffe och tjära, tokpackad svart frukt, massor av fat & vanilj, lite karamell, till och med bourbon & kokos, trots det välgjord i sin galna stil. Toktät i munnen, enormt sträv, packad med fat, nejlikor och julkryddor, sandiga & prominenta tanniner. Svansen är fylld av choklad, kaffe och rhumtopf. Skruvad på alla sätt, men besynnerligt god på sitt vulgära sätt. I dagsläget skall den njutas i små glas dock, den är bara för mycket.
Betyg:++

-- Winepunker

Comments

Mogen Kalifornien med AuZone

IMG_1708


Olof stod för kvällens begivenhet, en uppföljare till en spektakulärt bra provning med åldrad Cabernet från Kalifornien för några år sedan. Under åren har jag ofta slagits av hur bra de kan lagras, även förhållandevis enkla viner verkar stå pall för många år på rygg, dessutom har de en behaglig utvecklingskurva utan egentliga dalar eller tunnlar. När jag provade
Robert Mondavi Cabernet Sauvignon Reserve på djupet för ett tag sedan var det bara 1979 som hade tappat formen, även om den fortfarande var njutbar.
Man måste säga att förväntningarna var rätt högt ställda.

Johnson Turnbull Cabernet Sauvignon 1987
Johnson Turnbull, Napa Valley, Kalifornien, USA
Mogen och elegant doft med liten mynta, fudge & kryddig stil, utvecklar tyvärr tomatsoppa efterhand, blir lite gisten. Mogen smak, mjukt kryddig med dämpade tanniner, rödfruktig, lite röda vinbär och sura körsbär, ganska elegant men syradriven svans, avslutar ganska snipigt. Känns för gammal.
Betyg:0

Fairview Cabernet Sauvignon 1995
Fairview, Paarl, Sydafrika
Doft av läder & cassis, en del kryddor och choklad, viss tobak och aningen brända toner, mogen och ganska snygg, breddar sig efter hand, utvecklar aningen stall och ceder, lätt parfymerad ton. Tyvärr lätt etylacetat. Mogen i munnen, kryddig med bredd, fint utvecklad, choklad och solvarm röd frukt, lite vattenpipa & orientaliska kryddor i svansen. Efterhand kikar tyvärr etylacetat fram i eftersmaken, trist på annars anständigt vin.
Betyg:+

Stag’s Leap SLV 1987
Stag’s Leap, Napa Valley, Kalifornien, USA
Enormt mogen, klara drag av konserverad tomatsoppa och kronans köttbuljong, lakrits och nysågat trä med klart gistna drag. Enormt mogen i munnen, lakrits och uttorkad frukt, tomat & karamell, nästan köttsoppa. Knäckig svans, på väg utför med faslig fart.
Betyg:0

Laurel Glen Cabernet Sauvignon 1987
Laurel Glen Vineyard, Sonoma, Kalifornien, USA
Instängd doft, stum med lite kryddiga toner, svart frukt med dammig framtoning, lite källare och våt betong. Ganska tät smak, svart frukt med tydliga ogina bittra drag, brännande sträv, lakrits och bittra toner i svansen. TCA tyvärr, korkskada som blir tydligare och växer under kvällen.
Betyg:-

Dalla Valle 1986
Dalla Valle, Napa Valley, Kalifornien, USA
Enormt mogen med kryddor, läder och lakrits, en del kola & fudge, bränt socker och kaffe, lite drag av melass nästan, knäck & oxidativa drag, doftar fan i mig Sercial. Ålderssyror i smaken, helt utvecklad och närmast urlakad, kryddig med kaffe. Sura och lätt bittra drag i svansen, en del torkad röd frukt går att hitta. Stadd i förfall och förruttnelse.
Betyg:0

Penfolds Bin 707 1982
Penfolds, Barossa & Connawarra, South Australia, Australien
Intensiv doft, cassis & expressiv mynta, svartfruktig med mörk choklad & fatig parfym, lite karamell. Mogen i munnen, vital & tät med svart frukt, mynta & kaffe, lite kanel och ganska höga skärpta syror. Bra svartfruktig och potent svans, god och väldigt klassisk - närmast stilistisk - Coonawarra OZ. Lätt att känna igen.
Betyg:++

Beaulieu Vineyard Georges de Latour Private Reserve 1987
Beaulieu Vineyard, Napa, Kalifornien, USA
Mjukt kryddig och lätt eldig doft, trä och torkad svart frukt, solbakad stil, lite rostad med drag av dill. Mogen smak, lätt fruktsöt med silkiga tanniner, en del torkad frukt, solbrända plommon & lakrits, choklad & cassis. Rätt OK, helt mogen och godkänd, men den borde väl vara bättre?
Betyg:+

Château Gruaud-Larose 1985
2eme Cru Classe, St.-Julien, Haut-Médoc, Bordeaux, Frankrike
Klassikt cabbig med cassis & ceder, stall och skit i ärketypisk pälsig kostym, stram och rakryggad med massor av ”Cordier-stink”. Ganska stram i munnen, mogen med kaffe, läder och cassis, en del trätoner. Sofistikerad och lagom krävande, väldigt mycket Bordeaux. Lång med lakrits och grus i svansen, härliga finkorniga tanniner, lång och komplex. Skitgod. Betyget är i överkant.
Betyg:+++

Det blev ett överraskande resultat minst sagt, kalifornierna var märkta av ålder i högre grad än väntat och Bin 707 höll ihop enormt bra, kanske bäst av alla viner den här kvällen. Att dessutom Gruaud-Larose var vid god vigör och besvärande lätt att känna igen var givet, men i övrigt var gistenheten direkt ansträngande. Märkligt, speciellt med tanke på Olofs tidigare djupdykningar som var förbluffande spänstiga trots högre ålder än så här.

-- Winepunker

Comments