feb 2013

Jacquesson med Jean-Hervé Chiquet

IMG_1907


Det är många trender som drar åt lite olika håll i Champagne idag. Samtidigt som många av snöda (men förståeliga) skäl lobbar för att öka arealen och möjligheten att kalla sin produkt ’Champagne’ jobbas det intensivt på andra håll att uttrycka terroir och årgång maximalt med litet uttag och högkvalitativ frukt - lite på tvärs med det klassiska cuvée-tänket storhusen står för.
Jean-Hervé Chiquet på
Jacquesson har en egen och lagom raljant framtoning som jag tror tilltalar de flesta vingeekar med kalenderbitarsyndrom. Här är det ingen kul historia om tsarer eller Marie-Antoinette på baksidesetiketten utan noggranna detaljer om vingårdar, uttag, exakt druvsammasättning och degorgering är melodin. Man har dessutom helt lämnat filosofin med att göra sin champagne så jämn som möjligt eftersom det påverkade kvaliteten negativt att benhårt bibehålla stilen, nu gör man den så bra det bara går med basvinet & årgången i fokus - därav Cuvée 735, Cuvée 736 osv.

IMG_1908


Jacquesson, Cuvée no 735 (basårgång 2007)
Jacquesson, Champagne, Frankrike
Smörig och lätt äpplig doft med gul frukt, fet mineral och lite brioche i rätt läcker stil. Bra syror i munnen, flintkross och lite kritig svans, allmänt skärpt och mineraldriven med en del solvarm citrus, inbjudande i måttligt krävande stil. Rätt rik och mineralbitter eftersmak. God.
(Chardonnay 47%, Pinot Noir 33%, Pinot Meunier 20% - 3,5 g/l dosage)
Betyg:++

Jacquesson, Cuvée no 736 (basårgång 2008)
Jacquesson, Champagne, Frankrike
Fräsch och sprittande doft med gula lätt omogna äpplen, citrusskal, flinta, lite syrén & liljekonvalj. Ännu vild och skummande mousse, rena höga syror, äppelkart och lite lime, mineralkross i vuxet krävande stil, syrorna dominerar, exakt och ganska lovande, tyvärr ännu helt oförlöst svans. Den är väl sammansatt trots sin asketiska torrhet.
(Chardonnay 53%, Pinot Noir 29%, Pinot Meunier 18% - 1,5 g/l dosage)
Betyg:++

De är väldigt olika bubbel i dagsläget och jag har svårt att tro att olikheterna kommer att jämnas ut med tiden. De har båda kanske cuvée-prägel om man letar, en hel del
vins de reservé tillsätts ju, men att buteljera på löpande band som en standardcuvée vore rent vansinne. På många sätt är detta en kul syntes, ett kreativt sätt att göra multi-vintage Champagne - varken årgång eller standard. En marknadsföringsploj? Nej, absolut inte. Ett sätt att höja ribban för alla vinälskare? Absolut.

IMG_1905


Jacquesson, Dizy Bautray 2004
Jacquesson, Dizy, Champagne, Frankrike
Rik och skärpt gulfrukig doft, drag av nyplockad Åkerö, lätta blommor och aningen suckat, flintig och mineralrökig till max. Underbar fruktrikedom i munnen, krämig mousse, packad av mineral, strålande med läcker grillad citrus och liten kul antydan av vinteräpplen. Komplex kryddig och aningen parfymerad avslutning. Fenomenalt god.
(Chardonnay - 0 g/l dosage)
Betyg:+++

Jacquesson, Avize Champ Caïn 2004
Jacquesson, Avize, Champagne, Frankrike
Intensiv & sprittande doft, citrusskal och lätt parfym, flintkross och lite bladiga aromer, när temperaturen stiger kikar en liten besynnerlig ton av vanilj fram, den kan nog försvann med lagring. I munnen är den mjukt gulfruktig, bra mineral och fina, rena & krämiga syror, massor av citrus & sezt. Svansen är ung och oförlöst ännu med musselskal och kritkross. Mycket lovande.
(Chardonnay - 1,5 g/l dosage)
Betyg:++(+)

IMG_1909 IMG_1906


Jacquesson, Aÿ Vauzelle Terme 2004
Jacquesson, Aÿ, Champagne, Frankrike
Lätt köttig doft, drag av röd frukt med mineral & flinta, nästan lite apelsinskal och en del melon & exoitsk frukt, dessutom en kul ton av agave. Tät och lite rödfruktig i munnen, rik med tropiska drag, läckert mineralbitter med bra syror, exakta och gräddigt rika. Lång och fruktig svans, oerhört seriös med liten pikant mineralbeska i eftersmaken. Strålande!
(Pinot Noir)
Betyg:+++

Vingårdschampagne i så här kompromisslös och klar stil är underbar, renheten är exceptionell och modet att hålla igen på dosagen är beundransvärt. Är fruktmaterialet av så här hög klass går det knappast att misslyckas, de är krävande kännarviner men ack så läckra i sin helt oförställda stil. Vingårdarna är larvigt små,
Bautray 1 ha, Champ Gaïn 1,3 ha och Vauzelle Terme 0,3 ha, en fjuttighet och härligt unikum i relation till miljoner flaskor Dom Perignon som sköljer över marknaden (hur katten de lyckas bibehålla kvaliteten med den produktionen borde vara föremål för någon slags undersökande journalistik).


Jacquesson, Dizy Terres Rouges Rosé 2007
Jacquesson, Dizy, Champagne, Frankrike
Rent bordellrosa färg. Rik, enormt rödfruktig doft med hallon & jordgubb, packad av mineral och klara rödvinsdrag. Galet rödfrukig i munnen, hallon & röda vinbär, liten men klar tannin, lång och stramt fruktig med syran i centrum. Den är väl rödvinsinspirerad och saftig i dagsläget, inte min grej liksom men den kan nog vara kul att återse om sissådär femton år, då kanske vi har en mousserande mogen Volnay i glaset månne?
(Pinot Noir)
Betyg:+(++)

Bourgogne med bubblor, tja, kan man göra sparkling Shiraz så varför inte? Det är så långt från
Krug Rosé eller Cuvée Williaim Deutz Rosé man kan komma, vad det blir av den kan man bara spekulera i. Fast, alla som druckit en mogen Dom Ruinart Rosé vet ju vartåt det barkar, en slags tegelröd skogsmulle med bubblor och torkade parfymerade jordgubbar. Well, den som lever får se…

Tack till Catharina på
Vinovum för tillfället att få träffa M. Chiquet.

-- Winepunker

Comments

Östra Stranden med AuZone

IMG_1887


Mitt förhållande till östra stranden har alltid varit lite schizofrent. Fostrad i en skola där Medoc är kung (undantaget
Château Cheval Blanc & Château Ausone givetvis) har jag alltid närt en uttalad fäbless för stramheten, cedern och stalltonerna i St.-Julien, Pauillac & St.-Estèphe och en lika stor skepsis mot merlotdominans. Samtidigt slås jag av hur läckra östra strandens alster oftast är, den primala klangen och frukten talar direkt till reptilhjärnan. Man kan sällan värja sig, och på samma sätt som en bättre Pauillac förvandlar Punkarn till en sofistikerad & närmast intellektuell gigant blir han en dreglande tjur av en anständig St.-Emilion. Rätt tillskruvad har de mycket att ge, även om prisnivån drog iväg med moderniseringen och parkerpoängen redan i mitten av 90-talet till absurda nivåer.

Ett av de senaste årens intressantaste djupdykningar var
fet-vertikalen av Pavie - i två akter. Efter den var jag såld på den nya stilen så länge man håller in hästarna bara en aning.

Så, föreningens halvnaturalierade fransos Cheval höll sin första provning i AuZone med temat 'Östra Stranden', en liten enkel expose över unga och rätt moderna alster.

IMG_1888 IMG_1889 IMG_1890


Château Figeac 2006
Saint-Émilion, Bordeaux, Frankrike
Rik doft av mörk frukt, lite lakrits, mörka plommon i ganska solbakad stil, en del ceder och cassis med läcker klassisk och förhållandevis elegant framtoning. Bra syror i munnen, ren röd & svart dansant frukt, sandiga fina tanniner, mörka plommon och lite örter i snyggt slank stil. God, elegant & dansant.
Betyg:++

Château Nenin 2006
Pomerol, Bordeaux, Frankrike
Fatig doft, lite fudge och eldiga drag, körsbär och plommon, lätt anis och en del sötlakrits, gräs & björnbär och en hel del vanilj. Rik i munnen, ungdomlig med ren frukt, eldig med tydliga toner av choklad, kaffe och kryddor. Tanninerna är mjuka, men den har ett lite torrt avslut och känns aningen klumpig.
Betyg:+

Château La Conseillante 2006
Pomerol, Bordeaux, Frankrike
Djup och mörk frukt i doften, superba fat, snygga och integrerade trots rostningen, massor av körsbär, cassis & enormt läckert skitig ton, undervegetation och nästan blodstänk. Komplex och oerhört seriös med kraft och definition. Läcker röd & svart frukt i munnen, perfekta silkigt sandiga tanniner, prominenta & snygga, massor av plommon & lite moccha, lakrits & fänkål i svansen. Lång och strålande sammansatt, skitgod.
Betyg:+++

IMG_1891 IMG_1892 IMG_1893


Roc de Cambes 2007
Côtes de Bourg, Bordeaux, Frankrike
Galet rökig doft, lite djuriska toner med bacon, grillad ryggbiff i maffigt svartfruktig stil, efterhand kikar choklad och kaffe fram strax innan skogsbranden tar över helt. Så här tokrostade fat var det länge sedan jag stötte på. I munnen är den tjock, packad med svart frukt, mineral och tjära, baconlinade plommon samsas med fina tanniner. Lite kryddigt bitter och rökig svans. Rätt god, men varför har man gjort så här med faten!?
Betyg:++

Château La Grave a Pomerol Trigant de Boisset 2000
Pomerol, Bordeaux, Frankrike
Örtig och ganska stram doft, elegant rödfruktig med torkade bär, ceder & lite omogen paprika, floralt parfymerade övertoner, drar efterhand mot tomatsoppa (inte ett gott tecken). Ganska slank röd & svart frukt i munnen, förhållandevis sval, känns väldigt utvecklad, en del trä med röda bär och örtig cassis. Svansen är lite väl slank, tanninerna aningen för torra. Den känns tyvärr alltför åldrad, besynnerligt nog.
Betyg:+

Château La Fleur Cardinale 2008
Saint-Émilion, Bordeaux, Frankrike
Fet och floral doft med rosor och tjock svart frukt, tjära och kaffe, lite bitter choklad i kryddig och ganska intensiv stil. Tät och svartfruktig i munnen, eldig med lakrits & kaffe, cassis och solbrända plommon, lite anis och mineral i avslutet. Den känns ännu lite oförlöst. Den är rätt god, men tyvärr väldigt mondovino i stilen.
Betyg:++

IMG_1894 IMG_1895


Château Caonon la Gaffeliere 2008
Saint-Émilion, Bordeaux, Frankrike
Tät och fatig doft med tjock svart frukt, karamell och kakao, tokpackad med biggaråer & plommon, kryddig med ännu lite fruktsöta drag. In your face, men med klass. Tät och maffig i munnen, ung svart frukt och rejält sträv, sandiga och prominenta tanniner. Kroppen är fylld av kaffe, lakrits, körsbär och plommon, en del kakao och liten snygg örtig ton. Den är lång med snyggt sträv svans, lite kul mineralbitterhet, grus och fin textur under all frukten. Lite väl stylad, men det kan nog hitta fram lite tydligare klassiska toner med några år till på rygg.
Betyg:+++

Château Gazin 2008
Pomerol, Bordeaux, Frankrike
Lite återhållen, svart dov frukt med plommon och cassis, en del anis & läder, kryddiga övertoner. Efterhand öppnar den sig lite, choklad och kaffe tittar fram tillsammans med en del parfymerade övertoner. I munnen är den tät med plommon och bra syror, tyvärr lite bittert vrång och ganska stum i dagsläget med en hel del fatbeska. Det finns någon slags oförlöst potential men eldigheten och den lite bittra avslutningen lovar inte så gott.
Betyg:+(+)

Det är gott, även de moderna maffputtarna som
Château La Conseillante & Château Caonon la Gaffeliere funkar utmärkt bara de inte faller i fällan att polera och strömlinjeforma bort alla ursprungstypiska drag. Det är väldigt svårt att inte gilla det här - handlag och grundmaterial är utmärkt, uttrycket kraftfullt & hyfsat varierat, dessutom är det drickbart även i riktigt unga år.

-- Winepunker

Comments

Les Caillerets 2008

IMG_1900


Under förra året provades en en del
riktigt stor vit Bourgogne, fortfarande världens bästa vita vin när alla pusselbitar faller på plats. Tack och lov måste man inte spendera skjortan för att hitta seriösa alternativ till bättre Grand Cru, en hel del lägre klassade saker seglar fram under de flestas radar på Bolis beställninssortiment. Fontaine-Gagnard är en seriös producent som Punkarn precis fått upp ögonen för, en uppsjö med viner allt från Le Montrachet själv till enklaste plonk har funnits tillgängligt men fokus har varit på olika Chassagne-Montrachet 1er Cru.

Chassagne-Montrachet 1er cru Les Caillerets 2008
Fontaine-Gagnard, Chassagne-Montrachet, Bourgogne, Frankrike
Doft av kritig mineral, flintkross & mineraldamm under asketiska citrusskal med lite utvecklade toner. Det dyker upp både vax och lite grillad citron efterhand, faten är dämpade och fint nyanserade i bakgrunden - ’understated’ liksom, elegant och exakt. I munnen dominerar syrorna, skärpta och vässade med massor av mineral, citronskal och lite utvecklad känsla, äpplen & flintkross. Kroppen är slank och hyfsat rippad, svansen syrlig med lite kryddigt gulfruktiga toner, känslan är lite lagom asketisk och ganska krävande. Den är inget charmtroll, snarare seriös & allvarlig i klassisk tappning för ett syraår som 2008. Gott & välgjort, men skulle vunnit på aningen rikare frukt.
Betyg:++

På likartat sätt, fast tvärtom liksom, som 2008 lyser med sin skärpta syra i elitklassen har den här i gärdsgårdsserien ett litet problem med tillgängligheten - frukten håller inte riktigt emot. De lätt utvecklade smakerna pekar på viss mognad, samtidigt är syrorna inget för en nybörjare direkt, de biter till ordentligt även för en inbiten rieslingskalle. Det är bra skit, men jag tror att år som 2009 ger mer valuta för pengarna i den här kvalitetsnivån.

-- Winepunker

Comments

Hickinbotham 2005

IMG_1897


Det
var ett tag sedan senast, man borde slänga in en flaska i månaden, minst - att hålla halten av Roman Bratasiuk i blodet lagom högt är en ren överlevnadsstrategi i dagens finansklimat. Alla viner, Astralis inräknad, har en härligt inbjudande och ärlig framtoning - det är inget larv eller fjäsk, bara ren yppig frukt och massivt klingande uttryck i 180 knyck, rediga bromsspår och en & annan plåtskada. Det är svårt att tänka sig viner som visar på bättre frukt, visst kan man ha annat handlag och stramare framtoning men knappast högre kvalitet än så här. Clarendon Hills spelar absolut i samma liga som Château Pavie, Quilceda Creek & Almaviva - modernister i världsklass med andra ord.

Hickinbotham Vineyard Cabernet Sauvignon 2005
Clarendon Hills, Blewit Springs, South Australia, Australien
Rik & tät doft med cassis, mörka plommon, kaffe & choklad i oerhört intensiv och direkt stil. Den är eldig (14,5%) men inte så det stör, läcker värme dominerar parad med kryddor och lite rökiga toner, lakrits, anis & grillat kött med en härlig överton av rosor & hyacint. Det dyker upp en liten örtig mynta och fräsch gräsig ton dessutom, den är redigt komplex.
I munnen är den rik & bred, eldig men bara snyggt varm och aldrig spritig. Packad med svart solmogen frukt levererar den till hundra procent, plommon, cassis galore och biggaråer parad med bitter svindyr choklad, rökiga toner och superba fat avslutar. Det svävar en nypressad kaffe över puddingen, nougatine och lite tuggtobak. Den är bara så härligt hedonistisk och läckert, Cabernet i sin mest solbakat uttrycksfulla form - den har allt, lakrits, rökelse och faktiskt väl definierade syror i eftersmaken.
Skall man klaga så saknas lite pizazz, den är inställsam som en lurvig svart katt men har inte någon skärpt vässad kant, den är så primal och len att man drunknar men saknar ’edge’. Självklar 3+ med extra spets i alla fall, som alltid
Roman, en förmån!
Betyg:+++

Fan vad detta är bra, så sinnessjukt läckert och primalt direktkopplat till reptilhjärnan - jag vill bara slita av mig kläderna och springa brölande genom Bagarmossens centrum vilt proklamerande värdet av vinet, djupet och sanningen i en svindyr flaska jäst druvjuice. Efter lite övervägande och en dos rationellt inflytande från ’C’ beslutar jag mig för att blogga istället, polisen ’in da hood’ ser inte med blida ögon på nakna punkare med aggroattityd.

-- Winepunker

Comments

Panik med AuZone

IMG_0002


Ungersk korv är gott, men den kan vara direkt livsfarlig också. Ett försåtsminerat exemplar satte prompt käppar i hjulet för sista kurstillfället i AuZones 'Norra Rhone', ansvarige ET fick salmonella och däckade helt. Givetvis kontrade några som inte drabbats av ungersk korv med en improviserad panikprovning - medtag vad ni vill, ingen betalning, vi provar, röstar & äter i total anarki.

IMG_1884


Condrieu La Petite Côte 2009
Yves Cuilleron, Condrieu, Rhône, Frankrike
Mjuk och kryddig doft, fatad med rik citrus, solvarma örtga drag, aningen rosor & parfym. Torr munnen, lite bitter anslag, antydan till trä & grillad citrus, ganska eldig med lite tvålig & besk avslutning. OK, men inte riktigt min grej.
Betyg:+

Stielweg 1999
Weingut Franz Künstler, QmP Spätlese ’Dry’, Hochheimer Stielweg, Rheingau, Tyskland
Utvecklad doft, fin mineral och en hel del petroleum, efterhand kikar citrus & rabarber fram, mogen klassisk doft. Mycket mogen smak, lätt off-dry med äppelskal och citrus, lite oljiga toner. Godkänd, men har definitivt varit bättre. (Riesling)
Betyg:+

IMG_0003 IMG_0004 IMG_0005


Montefalco Sagrantino Colle Grimaldesco 2004
Tabarrini, Montefalco Sagrantino DOCG, Italien
Intensiv doft, ganska fatig med lite brända toner, solbakad svart frukt, tjära och lite lövhögar & jord, samtidigt en del gröna drag, mynta & blomsjälk. Enormt sträv i munnen, kärv & sotig med tjära och kaffe, svart tjock frukt, lite kolkross. På det hela taget ganska bråkig & svår i dagsläget, troligen väl sammansatt men man får nog avvakta lite.
Betyg:+(+)

Den här har jag provat ett antal gånger tidigare, frukten har dämpat sig men tanninerna är kvar. Fan vet var det kommer att bli av den här.

Escarpment Voyager Pinot Noir 2006
Escarpment Vineyard, McCreanor Vineyard, Wairarapa, Martinborough, Nya Zeeland
Läcker doft med skogshallon, körsbär, lite skitiga toner och bra pinositet, aningen pälsiga & vilda drag, undervegetation & sötlakrits. Utvecklad smak, lite köttig med solvarm frukt, markerade tanniner i djurisk & pälsig stil, skogshallon och kryddor. Rätt ball och läcker men det finns ett litet grovt drag, den lyfter inte helt.
Betyg:++

Château Montus 1995
Alain Brumont, Madiran, Sud Ouest, Frankrike
Doft av ceder, svart solmogen frukt, torkade bär & örter, en del stenkross i traditionell och lite bonnig stil - het utvecklad men sammanhållen. Under kvällen drar den åt mynta & rökelse. Helt mogen i munnen, täta sandiga tanniner, kraftig solbränd svart. frukt, lädersnöre och kryddor i avslutningen.
Betyg:+

Jag tyckte det var kul att slänga med basvinet som
kontrast till äventyret tidigare i veckan. Extra roligt med tanke på att många lutade åt Cuvée PrestigeTabarrini ovan.

IMG_0006 IMG_0007 IMG_0008


Laborum 2005
Cafayete, Salta, Argentina
Eldig & solbakad doft med söt svart frukt, karamell och röda bär, hallon och rökiga kaffetoner, en del kåda & mynta/eukalyptus. Len i munnen, eldig med maxade hallon & mörka körsbär, fina silkiga tanniner med kryddig & eldig avslutning. Tyvärr är frukten alltför söt och blir aningen kladdig efterhand. (Syrah)
Betyg:+

Meadowbank Henry James Pinot Noir 2005
Meadowbank Estate, Tasmanien, Australien
Mjuk doft av hallon, eleganta röda bär, anständig pinosity med finess & liten snygg fatton. Syradriven i munnen, elegant och örtig med ganska snygg röd frukt, hallon & örtigt anslag. Syrlig & slank avslutning, röda körsbär och gräsig känsla. Rätt god, men känns aningen anemisk.
Betyg:+

Dernauer Hartberg Frühburgunder Trocken (Goldkapsel) 2010
Sermann Kreuzberg, Ahr, Tyskland
Galet köttig och fatig doft, skitig djuriska drag, köttslamsor, blod & grillad svål under rödlätt hallonfrukt. Mjuk i munnen, fatig även här, fet & kryddig med gräddig textur, kött & hallon blandat med silkiga tanniner, fudge & päls. Anständig, men frukten orkar inte med faten.
Betyg:+

Varför fatproppa en Pinot så till den milda grad? Rök & karamell dränker den underliggande eleganta frukten helt, visst är det gott men den skulle kunna vara så mycket bättre.

IMG_0009 IMG_0010


Castello di Ama, Il Chiuso 1995
Castello di Ama, Toscana IGT, Italien
Helt mogen doft, tobak & trä, torkade örter, nypon, lite läder & komplexa lite mintiga kryddor. Helt mogen i munnen, rejält sträv med täta tanniner, sandiga, underbyggd av tyvärr uttorkad aromatisk röd frukt. Lång och sträv svans. Känns väldigt mycket mogen Piemonte. (Pinot Noir)
Betyg:+

OK, we have a winner - visst finns det en hel del djur i skräckkabinettet med muterad Pinot men den här tar priset. Inte ett spår av druvkaraktär, i alla fall inte av Pinot, en överväldigande känsla av mogen Piemonte och en självhypnos som tvingar fram lite spearmint fick i alla fall mig att tro med övertygelse på en Nebbiolo.

Turley Moore ”Earthquake” Vineyard 2002
Turley, Napa Valley, Californien, USA
Solvarm doft med fräscha körsbär & lakrits, eldig och ganska söt frukt men med klass och skärpa, choklad, kåda & hallon. Tät och solvarm i munnen, eldig & körsbärsstinn, hallon & rosmarin, lite kött och torkade örter, bra syror backar upp koncentrationen. Rik och kryddig svans med lite mynta och en skopa blod. Läcker och inbjudande.
Betyg:++

Det här är den bästa Turley Zinfandel jag provat, renhet & fräschör under all solmogen frukt och inte ett spår av den ofta besvärande klumpighet man slås av annars. Vingården ligger på hög höjd, men att få till en sak på enbart Zinfandel som efter 11 år beter sig så här är en bedrift. Dags att omvärdera lite fördomar månne? Noteras skall att fat & fruktfobikern AK satt detta som bäst!?
Bodysnatchers?

IMG_0014


Isabel Noble Sauvage 2002
Isabel Estate, Marlborough, Nya Zeeland
Rik doft med botrytis, rabarber & aprikos, drag av fudge & ananas. Vansinnigt söt i munnen, täta skärpta syror, lite crème brûlée, apelsinskal och marmelad. OK, men lite klumpig. (Sauvignon Blanc)
Betyg:+

IMG_0013


Egentligen är detta det allra bästa sättet att prova vin, blandat blint helt utan skyddsnät & så opretantiöst det bara går. Att sedan AK tog med sig en rätt läskig italiensk svinsylta i sin egen svål & fett (bättre än salmonellastinn ungersk korv) gjorde inte kvällen mindre…intressant, tror jag...

-- Winepunker

Comments

Felsenberg 2009

IMG_1886


Vi har
gjort det förut, skall man dyka utan tuber kan man göra det i Riesling från Nahe - gärna 2009 som just nu verkar vara i början på sin absoluta topp. Dessutom känns det som Tim Fröhlich stigit ur skuggan bakom häxmästaren själv - rieslingmessias Helmut Dönnhoff har här en motspelare som nog klivit förbi Schönleber och står i samma pole-position. Tidigare har det känts som skärpan saknats för en riktig ’shot at the title’, så inte längre…

Felsenberg Riesling (GG) 2009
Schloßböckelheimer Felsenberg, Schäfer-Fröhlich, QbA Trocken, Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Härlig doft, packad av mineral och en liten eftersläng med babyfett och solmogen gul frukt, den har lätta exotska drag, ananas och passionsfrukt uppblandat med flintkross, limeskal och aromatiska örter. Den blir rätt parfymerad när temperaturen stiger, rosor och lilja till och med. I munnen är den markerat spritzig, snygg med lite bitter grapefrukt, lime och stenkross, syrorna är vässade & skärpta, perfekt torr balans med massor av krävande citrus och ren fyllig kropp. Äppelkarten frön förra året är borta, nu är den bara läckert mineralbitter, flintrökig och stinn av fräsch citrus, syran är en stämgaffel i huvudet. Zing! Alldeles strålande.
Betyg:+++

Inte stort tyvärr, alltför sällan orkar Riesling upp till de åtråvärda 4+ PunkarPoäng™ man kan få men det är inte vansinnigt lång bort. De lite rökiga tonerna som kikar fram i den sista slatten kan nog stärka strukturen ytterligare men den har troligen inte storhet i sig.
Det skall bli kul att prova 2010 nästa år, vi kan ha en vinnare där kanske.

-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2008

IMG_1885


Det har talats om för mycket fat, om för solmogen frukt och om alltför konstruerade viner - en ståndpunkt som är tvärt emot
Rob Dougan och hans viner på La Pèira. Här har vi en välsvarvad maffputte med x-tra allt och brökmogen frukt parad med allt man kan åstadkomma rent tekniskt, det är modernistiskt men samtidigt ärligt till max. Varenda gång jag provat viner från La Pèira har jag tvekat först men imponerats under kvällen, de är egna och solida med frukten i fokus, hypermogna utan att bli kladdiga eller flabbiga.

Las Flors de la Pèira 2008
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät & intensiv doft, fylld av anis, lakrits & söta körsbär, ett litet inslag av kåda & rosmarin - de finns både fetma & intensiv skogshallon, övertoner av köttsaft och blod, lite tobak och choklad. Intrycket är komplext, personligt & rikt, härligt solmoget utan att bli slappt eller ofokuserat. Under kvällen växer choklad och fat, utan att bli påklistrade eller dominerande, kryddor och frukt driver doften. I munnen är den rik, packad med mogen frukt och härliga sandiga tanniner, kryddigt sträv och komplex med massor av tuggtobak, kåda & lakrits. Frukten drar åt biggaråer, & skogshallon kryddorna mot kanel & peppar, dessutom utvecklar den under kvällen kul florala toner i doften och lite salmiak i svansen. Det är maffigt, intensivt & härligt väl sammansatt. Man få inte vara rädd för kraft, fat & koncentration - men har man lite hår på bröstet är detta en klockren 3+.
Betyg:+++

Förra gången var lovande, nu har den absolut vuxit ett steg till en solid läckerbit. Den lilla knutenheten man kunde känna sist, antydan till återhållen kraft finns inte längre - nu är den vidöppen i inbjudande och bred stil med oförställd yppighet. Det är svårt läckert, gott och maffigt med extra allt - man får inte vara feg eller hjärtsvag men klarar man trycket är detta riktigt djävla bra.

-- Winepunker

Comments

Montus med Alain Brumont

IMG_0133


I en forntid fick jag en mogen flaska
Château Bouscassé (65% Tannat, resten Cabernet - övriga röda toppviner är 100% Tannat) inslängd bland ett gäng anständiga Bordeaux, blint lyckades jag bara slött notera hur bra den var och hur förvillande lik en bättre lagom öst-väst schizofren Cabernet-Merlot i klassiskt snitt den kan vara. Att det kunde vara något annat än Bordeaux i uppställningen föll mig aldrig in. Sedan dess har Alain Brumonts alla alster stötts och blötts i olika omgångar både privat och i AuZone. Jag har pendlat mellan lite tveksam attityd - främst till Montus - och försiktigt entusiastisk, samlat, sålt av på auktion, köpt igen, provat gammalt, ångrat försäljning, osv...
Nu var det länge sedan jag provade både
Montus & Bourscassé på bredden, vinerna har blivit lite satt på undantag även om några äldre buteljer av Montus & Montus Cuvée Prestige ligger kvar & trycker förskrämt i källaren. Just därför var det riktigt buskul att Alain Brumont själv visade sig och en utmärkt åldersbred bukett av viner på Operakällaren här i Stockholm.

IMG_0132


Alain ger ett allmänt seriöst intryck, Tannats champion med lite lagom bonnigt sunt förnuft insprängd i hantverket. Att göra elitviner på Tannat har vuxit från fullkomligt vansinne på tidigt 80-tal till en etablerad och erkänd verksamhet i princip enbart genom Brumonts ansträngningar. Han är stolt men ändå ödmjuk & försiktig, ännu är det bara halvvägs på resan att göra stora viner på Tannat enligt honom själv.

IMG_0136 IMG_0137


Le Pinot Noir d’Alain Brumont 2008
Alain Brumont (Château Montus), Madiran, Sud Ouest, Frankrike
Intensiv doft i ganska solbakad stil, fylld av skogshallon & körsbär, djup röd frukt i ganska mörk och fullmatad stil, aningen animalisk, utvecklar efterhand liten ton av fudge. Tät & ganska sträv i munnen, solvarm & intensiv, bra ryggrad, rik & seriös med massor av hallon & surkörsbär. Fina tanniner med mineralsälta i svansen, rik eftersmak, ännu ung men lovande. Betyget är nog aningen snålt, den kan nog växa till sig en del.
Betyg:++(+)

Detta var förtvivlat roligt, en strålande och egensinnig Pinot från Sud Ouest, vem hade trott det? Det är ett nytt experiment i ännu liten skala, men eftersom resultatet är så pass lyckat kommer volymerna att skruvas upp en del kommande år. Prisläget ryktas bli runt €40, håll i hatten!

Så till klassiska alster vi känner till sedan gammalt.

Château Montus Cuvée XL 1994
Alain Brumont, Madiran, Sud Ouest, Frankrike
Mogen och lite rökig doft, varmt kryddig med nyanserade fat, läcker och förvånande inbjudande med mjuk rökelse och lite trätoner. Utvecklad smak, kryddig och sträv med sandga finkorninga tanniner, läder och lite kaffe, drag av tuggtobak, känns helt mogen. Lång och tät svans med torkade plommon och mocha, mineralsälta i eftresmaken. Riktigt, riktigt lyckad.
Betyg:+++

Cuvée XL (alltså 40 med romerska siffror, inte Xtra Large) ligger på stora fat i 22 månader efter 18 månader på barrique, därav namnet. En kryddig och komplex godsak i lite annan stil än systervinerna.

Château Montus, Cuvée Prestige
Alain Brumont, Madiran, Sud Ouest, Frankrike

1985:
Helt utvecklad doft, målarlåda och tyvärr lite drag av tomatsoppa, dessutom kikar lite curry fram efter någon halvtimme, lite brettig. Helt mogen i munnen, kanske lite slank med balanserad, håller ihop bra i smaken, torkad röd frukt, finkorniga tanniner med litet skitigt anslag, köttiga toner. God, men på väg utför. Betyget är generöst.
Betyg:++

1990: Lite källartoner, utvecklad med lövhögar & lite kaffe, liten muggig känsla. TCA, njae, lite svår snarast. I munnen är den sträv, lite ihopkrupen frukt, torkad och med en aning dissonans och lätt grova tanniner. Är den smygkorkad? Jag tror nog bara den är lite gammal tyvärr.
Betyg:+

1994: Örtig och rödfruktig med lätt målarlåda, stenkross, torkade örter och röd mogen frukt. Sträv i munnen, fina tanniner, lite torkad röd frukt, god och tät strukturerad, lång kryddig svans, mineralsälta och lite salmiak i eftersmaken. God.
Betyg:++

1995: Fin doft med toner av målarlåda och ceder, trä & kaffe, läcker mognad med väldigt boreauxiga drag. Sträv i munnen, sandiga ännu ganska unga tanniner, bra bredd, röd & svart solmogen frukt. Klassisk stram struktur, aristokratisk med kryddig och lite mineraldriven svans. Avvägd och exakt, riktigt lyckad.
Betyg:++(+)

1996: Lite köttigt skitig doft, mineral och svart frukt, trätoner och torkade örter. Syrlig och rödfruktigt sträv i munnen, sälta och mineral, rejält syrliga bär, sträv och kärv med lite ogina drag, blir mer parfymerad och floral efterhand. Intressant, men inget charmtroll direkt.
Betyg:+(+)

1997: Rödfruktig och lite själkigt gräsig doft, lätt parfymerad, ton av syrén och antydan till stall. Rödfruktg & slank i munnen, röda vinbär och mineralkross, sandiga tanniner med lätt grön svans. Förvånande elegant, men samtidigt väl själkig.
Betyg:+

1998: Tät doft men känns samtidigt lite knuten, svartfruktig med ceder & drag av cassis och plommon. Tät smak, sträv med svart frukt, tuggtobak, lite kallt kaffe & tjärat lädersnöre. Aningen kärv avslutning.
Betyg:+(+)

1999: Dämpad doft, lite knuten med kryddighet och torkade plommon & en del cassis. Sträv smak, röd & svart frukt, fina sandiga tanniner, läckert kryddig svans. Harmonisk och balanserad, god.
Betyg:++

2000: Läcker och rent rödfruktig doft med solmogna körsbär och komplexa nyanserade kryddor, lite ceder och mörka plommon, superb i med klart bordauxlika drag. Strålande mjuka men prominenta tanniner i munnen, trädgårdshallon, solbakade körsbär, lång och läckert kryddig med kakao och härligt koncentrerad svans. Har lång liv framför sig, även om den nog är på väg upp på toppen nu.
Betyg:+++

2001: Mullig och maffig doft, bred och solbakad med kaffe & karamell, stenkross & köttslamsor. Tät smak, svartfruktigt bred, maxad frukt, kaffe, kakao & massor av bitter choklad. Rejält sträv med sandiga tanniner, en riktig maffputte.
Betyg:++

2002: Tät och svartfuktig doft, tjock med tjära, kakao och svarta körsbär. Rik i munnen med besynnerligt gräddig struktur, täta tanniner, sträv till max. Massor av plommon & stenkross, en del mineralsälta. Den känns oförlöst just nu..
Betyg:++

De är lite som jag minns dem från förr, ganska traditionellt strukturerande med visst bordeauxtycke - goda och lagom krävande med en rustik komponent jag faktiskt gillar.

Nykomligen (tja, relativt i alla fall)
La Tyre från högre höjd (260 m), svalare och mer koncentrerad frukt parat med mer fat (16 till 20 månader, 2010 kommer att ha 24 månader) och enbart nya har ett mer polerat och modernt uttryck. Tannat i en annan tolkning som nog passar Punkarn bättre.

Château Montus La Tyre
Alain Brumont, Madiran, Sud Ouest, Frankrike

2000:
Tät doft, ren & svartfruktig med trätoner & snygga fat, lite eldig men samtidigt med lite sval framtoning. Tät med fina syror i munnen, svart frukt, cassis & björnbär, härliga tanniner, lång och sandig med fatig svans, ren och polerad frukt i eftersmaken, rätt läcker, men jag tror den kan bli bättre.
Betyg:++(+)

2001: Ungdomlig doft, ganska fatig med djup körsbärsfrukt, lite rökig med toner av tjära . Tät smak, sträv med kakao & choklad, fatig och maffig, snygg röd & svart frukt, läckert sval i avslutet trots koncentrationen. God och lovande.
Betyg:++(+)

2002: Köttig doft, grillad biff, krossad senap & massor av körsbär, linolja och torkade nejlikor. Tät smak, tjock svart frukt, plommon och körsbär, tjära och choklad. Lång och lite rökig svans, mineral och plommon, lovande.
Betyg:++(+)

2003: Solbakad, nästan bränd frukt i doften, aningen kokta toner, fudge och litet muggigt anslag. Kaffe & choklad i smaken, väl eldig med solbränd frukt, lakrits, kakao och anis i eftersmaken. Mullig och rätt god men stilen haltar lite ett så pass varmt år. Betyget är generöst.
Betyg:++

2005: Stilren med tjära och plommon i doften, lätta floral, ungdomlig och outvecklad. Ungfruktig smak, oförlöst med mineraldriv, lovande men ungdomen gör den svårbedömd.
Betyg:++(+)

2006: Tät och tjock doft, tjära & asfalt, mörk med lite fruktsöta & eldiga toner, lätt örtig överton. Tjock frukt i munnen, lakrits och plommon och en liten antydan till godis. Sträv och stinn av mineral & lakrits i svansen.
Betyg:++

2007: Köttigt anslag, råbiff och lite vilda toner, hallon och biggaråer. Sträv i munnen, massor av tanniner i ganska tjock stil, röd och svart frukt, lakrits & mineral, lite salmiak. Bra syror och förhållandevis sval frukt.
Betyg:++

2008: Ungdomlig doft, tät svart frukt, lite söt, knuten och väl primär. Rejält sträv munnen, lakrits och oförlöst svart frukt, mycket svårbedömd i sin knutenhet, men den känns lite snål i nuläget.
Betyg:+(+)

2009: Tät, tjock ung frukt med drag av Dulcivit™, björnbär & plommon, lite karamell. Tjock och svårbedömd i munnen, massor av frukt & allt, tanniner till max, fat (20 månader) en masse. Jag tror den är djävligt bra, men det är inte lätt att avgöra.
Betyg:++(+)

Puh! Det blev lite kämpigt mot slutet när alla tanniner kopplade en stadig halvnelson kring tungan, kärvheten drog mot besvärande men fruktrikedomen
verkar hålla emot fint. Det är riktigt bra viner, men man får inte vara hjärtsvag. Strävhet och fruktintensiteten i La Tyre kan nog upplevas som besvärande om man plockar de här vinerna för tidigt - tålamod anbefalles.

Man måsta tacka VinUnic för inbjudan, en förmån att få ge sig på en så pass heltäckande uppställning. Det är oerhört intressanta viner, en egensinnig och personlig tolkning av druva & terroir.

-- Winepunker

Comments

Debatt & Champagne

IMG_1866


Lagom roande, något rörande, inte så lite oroande och aningen upprörande har det varit att läsa den hyfsat obalanserade debatten på
Finare Vinare & Italienska Viner. Allt från svenska näthandlare, utländska näthandlare, monopol, sellouts (i.e. kommersiellt inriktad sommeliere), 'naturviner', Frescobaldi, ek, svensk vattenkraft (?!), kolonialsim, kommersialism, stora producenter vs. småskuttare och i slutändan moral och övertygelse har dryftats och missförståtts i sann internetanda.
Smockorna mellan
BKWine-Per och Bergs Lars Hansson drog åt rättshaveri och uttalandet från 'anonym' (i.e. Claes) om kvalitetshöjningen på stora bourgogneproducenter bemöttes med misstro och inte så lite osaklighet. Tonläget skruvades upp till väl hög nivå och inläggen blev mer och mer halsstarriga.

Det är som att läsa en debatt på
Engadget om iPhone vs. Android, insikten om att båda sidor har rätt (eller fel, beroende på vilken läggning man har) liksom föresvävar ingen, åtminstone framgår det inte av diskussionen/pajkastningen (Niklas J. i vanlig ordning undantagen, den mest sansade rösten i bloggosfären).

Som vinliberal är då
Punkarns uppfattning sammanfattad:

  • Svenska nätimportörer är ännu oftast lite taffliga jämfört med en del etablerade europeiska langare.
  • Det finns en massa taffliga europeiska langare.
  • Det finns svenska langare som inte är taffliga.
  • Efter 20 år i finansbranchen vet jag vikten av att tjäna pengar & att ha en kommersiell vinkel, utan pengar går det inte att bedriva verksamhet och oavsett vad man gör dör man till slut sotdöden (det är aldrig vackert).
  • De flesta svenska langare, nät eller inte, tjänar riktiga pengar i princip enbart inom budget/bulk - Foot of Africa, McManis etc. är det som betalar lönerna.
  • Somliga har hyfsade löner, Foot of Africa säljer rätt djävla bra.
  • Lön & vinst är bra, då kan man expandera verksamheten och ge sig på snävare segment med mindre marginaler & omsättning.
  • Lön & vinst är inte allt, då kan man lika gärna langa koks.
  • Langa koks är olagligt.
  • Sälja vin direkt till konsument med bas i Sverige om man inte är Bolis är olagligt - obegripligt.
  • Bolis säljer inte koks, i alla fall inte direkt till konsument - begripligt.
  • Bolis är inte problemet per se, utan monopolet i sig. Avskaffa monopolet men behåll Bolis, de skulle bli en oerhört vass spelare på en öppen marknad.
  • T.ex. England har inget monopol och en extremt livskraftig & varierad vinmarknad.
  • Frankrike har inget monopol, men det är omöjligt att hitta en OZ nere i Beaune.
  • Gick det mot förmodan att hitta en OZ nere i Beaune skulle den inte sälja alls.
  • Koks säljer i Beaune, fast det är olagligt.
  • Bolis är dyrt - dyrare än många langare i Europa, men inte på allt.
  • Livet kan vara roligare än höga parkerpoäng, men ibland har den fete advokaten rätt och då är Bolis konkurrenskraftigt till max.
  • Fast man får bara köpa två flaskor, sedan är det slut - det är ju trots allt ett monopol.
  • Jadot har nog aldrig varit så bra som nu, speciellt på de vita - inte en premox eller korkskada så långt man kan se.
  • Det finns en djävla massa producenter som är små & lika bra, oftast dyrare men inte alltid.
  • Bara för att du är liten är du inte automatiskt bra eller god, bara för att du är stor är du inte dålig och ond.
  • De finns små djävlar i Bourgogne som är onda & elaka och som gör kass viner som är dyra.
  • De finns små djävlar i Bourgogne som är onda & elaka och som gör superba viner som är dyra.
  • Frescobaldi serverar eksoppa.
  • Frescobaldi serverar också Ornellaia, och 2004 är bara för djävla brökbra - trots dyra fat och en lagom skopa 'mondovino'.
  • Etna Rosso är gott.
  • Fatad välgjord Cabernet Sauvignon är gott, fast den kommer från Toscana och haft M.Rolland simmandes i tunnorna.
  • Fatad Cabernet Sauvignon behöver inte vara gott, även om M.Rolland simmat i tunnorna.
  • Det går att ta emot varuprover utan att släppa på integriteten och bli en nickedocka.
  • Det går inte att ta emot vad som helst utan att integriteten blir lidande.
  • Ta inte emot koks, då blir integriteten lidande.
  • Transparens är ett måste, ange alltid sammanhang när en artikel skrivs.
  • Läsaren är inte en idiot, han kan bedöma sammanhang om det anges tydligt.
  • Läsaren är en jubelidiot och fattar inte sitt eget bästa, att det inte blev upplopp & kravaller när priset på Bürklin-Wolfs Pechstein 2009 sänktes visar med tydlighet att de flesta i Sverige är drogade zombies…
  • Utan vattenkraften skulle Stockholm stanna.
  • Utan Stockholm skulle det inte finnas vattenkraft utan bara outnyttjad skog och outbyggda älvar, och en och annan ren.
  • Renfilé är gott.
  • Renfilé är också dyrt, trots att den är subventionerad.
  • Repeat until bored...
Rant over, det går att ha två tankar i huvudet på en gång.

Så, till kvällens vin (NB: ett varuprov från
Cavisten, integritetsvarning), Marie-Noelle Ledru är en liten kvalitetsmedveten spelare med odlingar i Ambonnay och Bouzy, bara 6 ha (70.000 buteljer om året i runda slängar) och ett fokus på fullmatade matorienterade och terroirdriva saker. Småskalig, traditionsbunden, hantverksmässig och helt kompromisslös är hon en ovanlig gestalt i dagens kommersialiserade klimat. På många sätt är hon en anakronism i Champagne, antitesen till storhusen och allt vad Champagne står för idag. Cuvée du Goulté är 100% Pinot Noir, enbart Grand Cru.

Marie-Noelle Ledru, "Cuvée du Goulté" BdN 2007
Marie-Noelle Ledru, Ambonnay, Champagne Grand Cru, Frankrike
Ganska rik och lite karamellig doft med massiv mineral, citrusskal, flintkross och underliggande röda äpplen. Den är oförlöst, knuten ännu men har nog en del att ge, under kvällen kikar lite aromatisk & kryddigt krämig känsla fram, den breddar sig men behåller skärpan. I munnen är den en veritabel minerlabomb, höga syror, omogna äpplen och citronskal. Den är skärpt och krävande, dosagen obefintlig men samtidigt med en härligt rökig fruktmognad. Eftersmaken är packad av mineral och lätta äppliga toner, det finns lite röda bär långt där inne, en antydan till hallon, kompromisslös och ännu oförlöst men den har absolut potential. Solid och intressant på det hela taget.
Betyg:++

Det är ingen nybörjarchampagne direkt, men har man tragglat sig genom storhusen och de uppenbara odlarna kan detta vara något att kika på. Personlighet och kvalitet kan man inte klaga på, så pass kompromisslöst uttryck är bara att applådera.

Dessutom, en kort notis om
Vacqueyras, "Grande Garrigue" 2010 från Alain Jaume Betyg:+

IMG_1867


Syrlig doft med körsbär, godis och röda vinbär, lite örtiga toner, bladig med antydan till sötlakrits och rosmarin, lätta skogshallon i enkel och opretentiös stil, närmast trivial. Syrlig & fruktig smak, packad av sura körsbär, rosmarin & lakrits i eldig kostym. Tyvärr stör en liten bitterhet i svansen, den blir nästan lite kådig och kärv även om tanninerna annars är exemplariska. Eftersmaken är lite själkig men samtidigt anständigt packad med hallon och fräsch röd frukt. Känns tyvärr väl enkel. Betyget är generöst.


-- Winepunker

Comments

Ferrer Bobet 2008

IMG_1865


Av alla viner från Spanien har
Ferrer Bobet blivit det säkraste kortet som delas ut i Casa Punk, en ovanligt sval och skärpt Carignan + Grenache (med några droppar Cabernet Sauvignon) uttrycker distriktet med ödmjukhet och dämpad ambition. Tidigare närkontakt har varit alldeles utmärkt, det är en variant av Priorat som passar mig väldigt mycket bättre än överkoncentrerade monster med 20% barrique i varenda flaska. Vineriet har visat på konsistens och mycket hög nivå, det är ungt och bara i början av en mycket lovande karriär.

Ferrer Bobet Vinyes Velles 2008
Ferrer Bobet, Priorat, Spanien
Tät doft, härligt packad av söta körsbär, hallon, anis & kakao, lite lakrits och en del stenkross. Den är läcker, utvecklar komplexa kryddor under kvällen, rökelse och lite sura & krävande kärva bär, lingon & slånbär närmast. Trots kraften behåller den elegansen och det rena uttrycket. I munnen är den rik & förvånande stram, packad med röd skärpt frukt & pigga fräscha syror, faten är perfekt hanterade, lena och i bakgrunden, det finns drag av köttslamsor, blod & närmast Rhônska drag, rent superb faktiskt. Svansen är ren, syradriven med massor av skogshallon, surkörsbär & pigg fräschör. Eftersmaken är klingande syrligt mineralig med eldigheten (15%) under auktoritär kontroll.
Betyg:+++

Fan, detta är
riktigt bra! Det är en underbar syntes mellan Ch9dP och lite blaffigare spanska alster, skärpan i syror och uttryck är oklanderligt. Den har en inbjudande stil som är svårt att motstå, knappast intellektuellt men med vilja och en själfull personlighet. Det är så härligt opretantiöst, bara vin - inget prestigetyngt larv, Parkerjakt™ eller annat som stör bilden. Så ärligt det kan bli, tack för det!

-- Winepunker

Comments

Ornellaia med AuZone

IMG_1845


Ett av
förra årets bättre viner var en flaska Ornellaia jag öppnade i ensam protest mot allt anti-fat bludder och den allmänna avskyn mot just den här typen av vin i bloggsverige. Den var helt enkelt skitbra, visst har den lite manipulativa drag men inte mer än vilket annat välgjort vin som helst, rent uttryck och karaktärsfull personlighet dessutom. Det är givetvis ett ’mondovin’ med allt vad det innebär, men med klass och tydligt italienska drag - svårt att inte imponeras av & gilla.

Så, dags att göra ett intjack i min egen källare, sju årgångar
Ornellaia och en flaska av andravinet Le Serre Nuove att jämföra med. Vi lämnade Le Volte & Masseto utanför, båda av olika prisskäl.

IMG_1847


Ornellaia 1994
Marchese Lodovico Antinori, (Bolgheri), Toscana, Italien
Mogen doft, lite kryddigt anslag med torkad frukt & trätoner, utvecklar efterhand lövhögar och komplexa lite bordeauxlika mognadstoner. Höga syror i munnen, helt utvecklad, elegant i rödfruktig stil med finkorniga och dämpade tanniner. Faten är nyanserade, svansen kryddig och eftersmaken ren & helt färdig. Den är lite slank dock, dessutom känns det som den har varit bättre för ett par år sedan, den är på platån men med en lätt sluttning bakom sig.
Betyg:++

Ornellaia 1996
Marchese Lodovico Antinori, Bolgheri, Toscana, Italien
Elegant doft, fylld av röd torkad frukt, nysågat ädelträ och kryddörter, liten mynta och överraskande florala toner, läcker och härligt finstämd. Mogen smak, kryddig med fint sandiga tanniner, lite trä & lakrits blandas med rökelse och lite kaffe, aningen tuggtobak i svansen. Harmonisk och animalisk eftersmak, råa köttslamsor, lite slank men samtidigt mycket läcker i nyanserad och komplex stil. På topp skulle jag tro.
Betyg:+++

Ornellaia 1995
Marchese Lodovico Antinori, Bolgheri, Toscana, Italien
Återhållen och lite stum doft med dämpad frukt, lätt mynta och finlemmad drag, en del krossad sten och aningen själkig ton. Sträv i munnen, sandiga tanniner, anis & torkade örter, en del dämpad röd frukt, liten sälta och salmiak i svansen. Rätt god men den har ett aningen ogint drag.
Betyg:++

Ornellaia 2002
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Ganska fatig doft med en hel del köttiga drag, massor av grillad biff, torkad tomat och lite buljong under massiv solbakad svart frukt, den känns ganska utvecklad. Tät smak, lite bränd med solbakad röd frukt, lite bitter & besynnerligt grov, antydan till soya utvecklas efterhand, lite vidbränd svål i svansen. Både tomat & buljong går igen i eftersmaken, den känns tyvärr lite tondöv.
Betyg:+

Ornellaia 2004
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Läcker doft, fint svartfruktig med plommon, snygga fat och nyanserade kryddor, lite cassis & ceder, lätt eldig & elegant, fint sammansatt med aningen nyhyvlad teak, fänkål & nästan ett uns snus. Strålande sandig tanninstruktur i munnen, fint rakryggad med liten rökighet, tät solmogen svart frukt men den är ändå ganska stram & klassisk. Snygga syror, fin ton av lakrits, lite körsbär & rosmarin i svansen. Superb & så läcker med fin potential. Klockren 3+ men med utrymme för förbättring.
Betyg:+++

Ornellaia 2006
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Tät & ungfruktig doft, massor av cassis och fat, intensiv, läcker med viss mineralitet och mynta, enormt lovande men groteskt ung i dagsläget. Strålande fruktig smak, underbara tanniner, lite salmiak & lakrits, fänkål & krossad sten - bra mineralitet. Det finns en del eksöta drag just nu, den behöver tid att gå ihop men potentalen är enorm.
Betyg:++(+)

IMG_1846


Le Serre Nuove dell’ Ornellaia 2009
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Ungdomlig och helt oförlöst doft, enormt tät med svart frukt, blåbär & björnbär, cassis och en hel del fat, klart lovande men stilen är väldigt ”in your face”. Tät smak, massor av svart frukt, fina tanniner, lite kryddig & bränd men med bra struktur & ryggrad, fruktsöta plommon och svartfruktig svans. Litet beskt anslag i eftersmaken. God, mjukare och mer utvecklad än storasyster.
Betyg:++

Ornellaia 2009
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Supertät doft, massiv med tokpackad frukt, cassis galore, kanel, ädelträ och dyra orentaliska kryddor, fatig och eldig och tokigt oförlöst. Turbotät smak, tjock med extra allt, helt enormt massiv med svart frukt, tjära & asfalt, plommon och kåda. Den kommer att utvecklas, men frågan är till vad? Det finns lite ekbittra toner som oroar en del, den kan nog gå ihop men fan vet hur lång tid det kommer att ta.
Betyg:+(++?)

Detta var riktigt intressant, alla de tre från ’90-talet hade den elegans och charm man minns från förr med Lodovico vid rodret, samtidigt finns en lätthet som känns aningen snopen om frukten bara är lite för klen som 1994. De är mycket snygga viner, men jag tycker samtidigt att både ’04 & ’06 (i alla fall om några år i just ’06 fall) är bättre byggen, kraften behövs för att uttrycket skall få utrymme. Visst spelar åldern och kvaliteten på årgångarna in, men det känns ändå som den modernare tolkningen har mer att ge. 2004 är faktiskt fullkomligt strålande, en härlig kombination av arvet/inspirationen från Bordeaux parad med det italienska i klimat & terroir.

Vad som är lite oroande är dock strukturen på 2009, den är helt enkelt för mycket i alla tänkbara vektorer. Det känns nästan som något helt annat, en överambitiös Napa eller något skruvat från OZ - likheterna med 2004 är små och med 90-talsvinerna i princip inga. Jag får lite vibbar av 2007 som inte var min favvo när den släpptes direkt, samma tunga fötter och lite brännande känsla men nästan ännu mer skrämmande. Imponerande? Javisst! Men gott? Den som lever får se, men jag är tveksam…

Det känns som man numera skall plocka Ornellaia i klassiskt perfekta år, det får inte vara för varmt utan lång jämn mognad måste till, både 2004 & 2006 är typexempel på strålande ’supertuscan’. Enda smolken i bägaren är priset, gnissla tänder över pris börjar bli en sidohobby för en stackars Punkare.

IMG_1848


Dessutom, AK hade plockat fram en flaska olivolja från egendomen, en reflexgrön och örtigt kryddig sak av riktigt hög klass. Det var bara grappan som saknades…

-- Winepunker

Comments

Rüdesheimer Berg Roseneck 2009

IMG_1850


Leitz har blivit lite av en husproducent hos Punkarn & C, larvigt låga priser och superb kvalitet i kombination med årgångskaraktär är svårt att motstå. Tidigare försök med 2009 har varit lovande, skärpan & uttrycket är helt oklanderligt med tanke på kostnaden och potentialen har känts enorm.

IMG_1851


Rüdesheimer Berg Roseneck 2009
Josef Leitz, QbA Trocken, Rheingau, Tyskland
Lätt exotisk doft, mango & ananas paras med citrus och lite läckra vaxiga skaltoner, den är solbränd och läckert fruktmogen, packad av mineral & krossad flinta, liten ton av rabarber & guava. På det hela taget är den rätt utvecklad, floralt parfymerad och lätt kryddig - efterhand dyker det upp lite honung och bara aningen vax. I munnen är den kryddig, mineraldriven och snyggt vass med skärpta syror, det finns en liten minerlbitter ton i botten, rik gul frukt, stenkross och aningen rabarber. Svansen är aromatisk och vässad, lite kryddig med bra komplexitet, alldeles utmärkt faktiskt. Det finns ingen päronton kvar som senast, den har utvecklats till en redigt dryg 2+ med längd och fokuserad avslutning. En liten bitter eftersmak kan upplevas som grov, men jag tycker den mest är lagom krävande och intressant.
Betyg:++

Det känns lite jobbigt att säga, men jag är
aningen besviken på helheten. Det är tveklöst ett skitbra vin som sniffar på 3+ (med ett pris på strax över 200:- WTF!), men borde det inte prestera en lite rikare och renare avslutning? Den aningen själkbittra tonen blir besvärande under kvällen tyvärr, den tar udden av vinet och 3+ blir nog omöjligt. Jag misstänker att t.ex. Kaisersteinfels Alte Reben 2009 är betydligt bättre, rikare och renare på alla plan (tyvärr bara provad ofokuserat under allmän spritfest).

-- Winepunker

Comments

Craggy Range Le Sol 2005

IMG_1849


Punkarn & C har tagit en timeout i några veckor och ägnat sig åt andra saker än vin. Dykning & mat i Thailand är rätt kul också - trots att vi i princip varit på torken sedan den 14e är det svårt att klaga, det thailändska köket är om inte världens främsta så i alla fall bland de fyra i topp (tillsammans med Frankrike, Italien & Japan skulle jag nog drista mig att säga). Tyvärr blir det mest enkel lager (Beer Chang, Yay!!) eller fruktjuice till den spektakulärt bra maten, det kändes rätt bra att korka upp något vettigt när vi kom hem och ställa om till europeisk norm igen.
Att jag valde något icke-europeiskt är en helt annan sak…

Craggy Range behöver ingen närmare
presentation, Steve Smith har stötts och blötts tidigare tillräckligt.

Craggy Range Le Sol 2005
Craggy Range, Gimblett Gravels Vineyard, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Lätt rökig doft, packad av solmogen svart frukt, fatig men samtidigt fylld av läckra florala och aningen skitiga toner, kaffe & massor av mörk bitter choklad. Efterhand dyker det upp grillat kött, varmt blod, svartpeppar och råtobak, den drar till och med mot brinnande rökelse efter några timmar. På näsan är den absolut komplex men samtidigt väldigt ”in your face”, lite kluven men svår att motstå - ambition och kvalitet kommer man långt på.
I munnen är den kryddig, eldig och bred men en
liten pikant beska, den är smällfylld med ren solbakad Syrah. Till en början känns den aningen grov besynnerligt nog men det släpper när frukten växer till sig under kvällen. Fylld av bitter choklad, espressokaffe och råbiff är den intressant och förvånande komplex, det finns lite mognadsdrag. Svansen är bred med tuggtobak och solbakat peppriga toner, nästan lite italiensk i tanninstrukturen faktiskt. Toscanska drag blandas med nya-världen Syrah, ena benet i hyfsat klassisk mylla och andra i sydlandet. Kul, komplex & djäkligt intressant.
Betyg:+++

Den har åkt upp & ned de senaste fem åren - 2008 var den ett extremt uttryck av ’syrahsity’, 2011 en måttligt intressant nya-världen syrah med x-tra allt, nu en komplex & intellektuellt krävande personlighet. Det skall bli kul att prova den igen om ytterligare några år, den kan nog visa oväntade facetter under lång tid.

-- Winepunker

Comments