jun 2013

Dellchen 2010

IMG_2233


Jag bara måste tillbaka till
Dönnhoff, kanske den bäste av dem alla. Visst, Keller och Bürklin-Wolf ger en hel del vilket anständigt år som helst, men när det verkligen gnisslar presterar Helmut som ingen annan. Ta ett år som 2008, med drag av 2006 fast i mer dämpad stil lyckas Helmut helt utan anmärkning. Ingen annan har samma handlag, samma finkänsliga hantering av druvmaterial och absoluta hängivelse till terroir och ursprung.
Man kan säga att förväntningarna kring
Dellchen 2010 var ganska uppskruvade…

Dellchen 2010
Dönnhoff, QbA Trocken, Norheimer Dellchen, Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Underbart sprittande glad doft med citrus, limeskal och mineral galore. Man hittar både musselskal och persikor, aningen rabarber och liten parfym med antydan till gröna blad. De gröna tonerna kommer att försvinna inom ett halvår, var så säker. I munnen är den är perfekt sammansatt, rakryggad med rikedom och vansinniga syror, skärpta som rakblad men samtidigt i perfekt harmoni med frukt & struktur. Helt enorm med citronkarameller och flintkross, nässlor, basilika och ananas i svansen, komplex trots ungdom och all inbjudande frukt. Detta är precis allt en Riesling vill & kan vara, det är idag fullständigt strålande, om ett eller två år är det med säkerhet stort.
Betyg:+++(+)

Årgången är exceptionell, vinet närmast obscent bra med syrorna och exaktheten uttryckt i perfekt ackord. Den här gången har Helmut, häxmästaren av Nahe, lyckats få till sin
Dellchen till och med bättre än 2007 & 2009. Här har vi precis allt, absolut skärpa och samtidigt följsamhet med bredd & rikedom, hur djävla bra som helst helt enkelt. Riktigt djävla gott skit! Tänk att detta reades ut av Bolis mot slutet, att publikum inte fattar vad de skall köpa?! Ibland känner man sig som Strindberg, det är verkligen synd om människorna…

-- Winepunker

Comments

Nashwauk Wrecked Shiraz 2008

IMG_2229


För en vecka sedan provade vi
Taberner, ett ganska extremt uttryck av druvan i eberisk kostym. En klar parallell finns i Reid Boswards systervin till storheten Old Bastard, druvan uttryckt med maximal oktanhalt fast i annan skrud. Wrecked är ett annorlunda djur, en mindre nyanserad men samtidigt mer omedelbar konstruktion, pang på rödbetan med allt McLaren har att erbjuda.

Nashwauk Wrecked Shiraz 2008
Nashwauk (Reid Bosward), McLaren Vale, South Australia, Australien
Intensiv och eldig doft, litet dämpat inslag av mynta & eukalyptus men den är samtidigt nyanserat återhållen på den fronten. En del grillat kött, choklad och massor av björnbär dominerar, rökig och kryddigt komplex, lite målarlåda med kåda & rosmarin, köttigt eldiga drag. Snygg trots 15,5% raketbränsle, faten finns där men tar inte överhanden utan håller sig på rätt sida rågången.
Smaken är expressiv med eldig röd & svart frukt, len med exemplariska tanniner, trots alkoholen är den fenomenalt balanserad & exakt. Känslan är mjukt mullig med sandig struktur, len & lätt vild med pälsiga drag, aningen blod & charkuterier. Svansen har kryddiga drag och en hel del lakrits, den är förvånande komplex och harmonisk. Skall man vara kritisk är den aningen stylad, väl fullmatad faktiskt, det finns givetvis ett manipulativt drag jag inte kan med riktigt tyvärr. Men, 2+ med chans till en eventuell framtida uppgradering är givet.
Betyg:++(+)

Det är inställsamt och lent, snyggt hanterat trots alkoholnivåerna, läckert och med personlighet. Men, det är en balansgång som kräver känsla & handlag, 15%+ är inte lätthanterligt på något sätt men det funkar när en av mästarna drar i spakarna.

-- Winepunker

Comments

Taberner N° 1 - 2006

IMG_2210


Så var det den där
debatten om Spanien, stylat & trist eller välgjort & personligt? Huerta de Albalás Taberner har provats flera gånger förr, stadigt på väg mot något rätt lyckat bara faten kan krypa in i vinet och låta blommor & blod spela fritt. Vinarskallen beskrev vinet en gång som ”vaniljsauterad bacon”, kanske en överdrift men faten var lite av ett problem i början av parabeln.

Taberner N° 1 - 2006
Huerta de Albalá, Cádiz, Spanien
Intensiv doft, massor av svart skärpt frukt och lyxiga, prominenta men snyggt hanterade fat, lite macchia, mörk choklad och en rejäl dos charkuterier. Det finns en del svala blommiga toner med blodstänk också, råbiff & rosor, hallon & nyslaktat får, allmänt läckert uttryck av druvan. I munnen har den exakta och väl definierade syror, massor av röda bär, hallon och sura körsbär med en del kåda, rosmarin och rökt känsla. Den är superb, svansen är pepprig och fylld av torkade örter, liten snygg bitterhet gör den vuxen och personlig. Den känns på absolut topp, ett år på rygg har gjort susen.
Betyg:+++

Den har absolut vuxit ett nummer de senaste åren, faten ligger inte alls utanpå längre utan vadderar fint syror och svart frukt. Kalla den elegant går inte, men den är absolut väl sammansatt med intensivt uttryck av druvan, skärpa och rikedom i strålande kombination. Terroir då? Tja, vad skall man säga? Man har ju inte många Syrah från Cádiz under bältet direkt. Framtoningen är rätt internationell men samtidigt uttrycksfull, finns det något speciellt här eller är det bara vinmakning galore? Jag tror, hoppas, att det finns något av distrikt & land i detta som skulle gå att lära sig med lite lagom tid & ansträngning.

-- Winepunker

Comments

Neudorf Pinot Rosé 2011

IMG_2209


Rosé och Punkarn är som vatten och valnötsolja, de beblandar sig mycket ogärna även om våld används. Visst, det går ned en del rosa saker från Champagne under året men i övrigt är rosé i princip bannlyst i Casa Punk. Men, undantag görs (motvilligt), varje år dagen före midsommar delar C & Punkarn på en flaska rekommenderad av personalen i Söderhallarna. I år blev det en ren Pinot från
Neurdorf i Nelson, en producent med riktigt seriös Chardonnay och egen & viktig Pinot Noir, någon som kanske borde avhålla sig från rosé men som samtidigt har potential att göra något vettigt.

Neudorf Pinot Rosé 2011
Neudorf Vineyards, Nelson, Nya Zeeland
Mjukt rödfruktig doft med inslag av hallon, jordgubbe, tranbär, örter, undervegetation och lite kul torkad frukt, det finns en liten vuxen skogig & kådig överton. Den känns riktigt seriös. I munnen är den mer rödvin är vitvin, friska syror med prominent kropp, hallon och lite slånbär, lätta men skärpta tanniner och en del citrusskal. Grapefrukt och blommighet i svansen, kanske syrén, fint parfymerad och vuxet bitter avslutning. Det är en vässad, rakryggad och rödvinsinspirerad rosé, kanske så god de någonsin blir. Betyget är generöst, men det får bli 2+ i alla fall, kors i taket.
Betyg:++

OK, jag köper det här, det är seriöst och gott med definition och personlighet. Det finns en klart vuxen framtoning långt från de godisartade boxar som krängs av Bolis under den perversa rosésäsongen. Faktum är att det drar mer åt rödvin än vitt, tanniner och struktur är rakryggad och bestämd, jag gillar
mycket motvilligt detta…

-- Winepunker

Comments

Helvetes djävlar…


86ecec1a-02ce-4356-b970-43cef86e8d951

Vissa nyheter är dåliga, andra goda och somliga direkt levererade från Oeno själv. Allas vår Alf Tumble tar över efter BGK i DN, Sveriges i särklass mossigaste publikation (visst, Punkarn & C är prenumeranter men vi är ju rätt mossiga också) slänger ut möget och tar in mannen som skrivit ’Drick’. Det är lite som om Skarpnäcks Församling skulle tagit in James Hetfield eller Wilko Johnson som gästsångare på ett promotionevent, vettigt & sunt men in i helvete oväntat.
Jag önskar Alf all djävla lycka till och hoppas att han hämtar lite lagom inspiration från den bubblande svenska bloggosfären, vik dig inte för det mediala trycket, stå rakryggad och glöm boxarna, skit i naturvinerna och följ hjärtat.
Punk på dig!!

-- Winepunker

Comments

Felsenberg 2009

IMG_2208


Vi fortsätter att traggla oss igenom de säkraste korten vi har på hand. C fick plocka ur förrådet, en GG från Nahe 2009 blev det självklara valet, det år & distrikt som bjudit på
störst nöje de senaste åren när det gäller vitt faktiskt. Det är ett riktigt bra & solitt vin, men inte ens Häxmästaren orkar upp till 4+, vi får se vad 2010 presterar med tiden.

Felsenberg Grosses Gewächs 2009
Schloßböckelheimer Felsenberg, Dönnhoff, QbA Trocken, Nahe, Tyskland
Underbart mineralig doft med krossad flinta, citronskal och lite blommiga aromer, drag av rosor och syrén, elegant och snygg med lite nässlor och örtiga toner, späda rabarber och lime, superläcker. I munnen är den tät, intensiv med skärpta krispiga syror och massiv mineral, krossad flinta & skiffer. Frukten drar år det exotiska, passionsfrukt & citrus blandas med persika och ananas. Den är vass, ren och underbart harmonisk, perekt avvägd balans och vågad rikedom. Svansen är vuxet mineralbitter med rasren längd, vässade syror och lysande finess. Alldeles djävla skitbra!
Betyg:+++(+)

Fenomenalt, strålande och rent, det finns en underbar definition med exakta syror och klingande ackord. Allt är
på plats, men, det finns samtidigt ett lite konstruerat drag, lite stylat liksom. Det kan vara en tidsfråga, ge den ett år till kanske 4+ sitter där i alla fall…

-- Winepunker

Comments

Mountford Estate Pinot Noir 2007

Mountford


Sista flaskan gick i kväll, provad sju gånger sedan oktober 2009 har den visat på en fin progressiv kurva. Varje gång bättre, mer harmonisk och komplex till en perfekt topp som är precis nu. Tidigare noter kan man hitta bl.a.
här & här.

Mountford Estate Pinot Noir 2007
Mountford Estate, Waipara, Canterbury, Nya Zeeland
Intensiv, köttig och galet djurisk doft med skogshallon, mörka körsbär, en hel massa skit med blodstänkt undervegetation & multna löv, faten är återhållna och försiktiga. Enormt expressiv med rökig mognad, den har drag av klassisk Syrah, njurtalg och våt hund. I munnen är den utvecklad, tät & rik med massor av kryddor, skogshallon, sötlakrits och råbiff. Tanninerna är silkiga, supersnygga och perfekt dämpade. Svansen är komplex, lite kåda och örter, alldeles strålande. Det är ett maxat, eget och intensivt uttryck av druvan utan att någonsin bli klumpigt eller överkoncentrerat, skitgott på alla plan.
Betyg:+++

Detta är en härlig parallell till
Felton Road, ett mindre fuktigt och mer vilt uttryck men med samma absoluta kvalitet. Druvmaterialet är perfekt, handlaget är eurocentriskt och personligt, här har vi en skopa Volnay och några droppar Vosne-Romanée blandat med Kiwi-soppan. Det är strålande och intellektuellt, tackar för det Kathryn.

-- Winepunker

Comments

Franciacorta med AuZone

IMG_2198


Det börjar märkas att sommaren är nära, bara sex stackars gaggiga veteraner samlades för en genomkörare av Franciacorta DOCG - ett av Italiens försök till seriöst bubbel. Olle hade handlat
på plats, enbart mousserande klassas som DOCG (stilla blir Cuertefranca DOC), bara traditionell metod givetvis med andra jäsning på flaska, enbart Chardonnay, Pinot Noir & Pinot Blanc.

IMG_2199 IMG_2200 IMG_2201


Fratelli Berluchi Satén 2007
Fratelli Berluchi, Franciacorta DOCG, Italien
Lite gulfruktig och örtig, lätt mineral med blad och citrus, viss flintkross och gula plommon. Torr och aningen kartig i munnen, gul frukt, bra fräschör i ganska enkel men samtidigt uppiggande krispig stil, tyvärr en lite bitter avslutning. (70% Chardonnay, 30% Pinot Blanc)
Betyg:+

Fratelli Berluchi Brut 2007
Fratelli Berluchi, Franciacorta DOCG, Italien
Massor av mineral & flintkross i doften, citrusskal och lätt parfymerade toner, lite besynnerliga övertoner av kronärtskocka och skumbanan. Torr i munnen, lätt omogen gul frukt, vax & plommon, torr och lite bitter svans, aningen parfymerade drag, allmänt bra bredd, rätt OK. (Chardonnay, Pinot Blanc, 10% Pinot Noir)
Betyg:+

Il Mosnel Satén 2007
Il Mosnel, Franciacorta DOCG, Italien
Lätt grönfruktig och ungdomlig doft, stram med en del parfym och blommor, syrliga omogna stenfrukter, citrusskal och faktiskt liten brödighet. Torr och utvecklad i munnen, ganska bred med gul frukt, krispig med mineralbitterhet & citrusskal i svansen, rätt läcker mineralbitter eftersmak. Seriös och god. (Chardonnay)
Betyg:+

IMG_2202 IMG_2203 IMG_2204


Il Mosnel Extra Brut 2006
Il Mosnel, Franciacorta DOCG, Italien
Gulfruktig och bred doft, gula plommon & nässlor, utvecklad och förvånande rökig. Torr, mineralkrispig i munnen, bitter i ganska rakryggad och asketisk stil, torr & flintig svans, lite väl besk avslutning. (Chardonnay)
Betyg:+

Ferrari Perlé 2006
Ferrari, Talento Trento DOC, Trentino, Italien
Viss utveckling i doften, brödiga och lätt autolytiska toner, gul frukt, lite äpplen och fin mineral, väldigt lik lika äkta vara. Ganska mogen och bred i munnen, äpplig med kryddiga drag av valnöt & citrusskal, mogen gulfruktig svans, lite rökig avslutning. Rätt god & solid. (Chardonnay)
Betyg:++

Leclerc Briant Cuvée de Reserve Brut
Leclerc Briant, Champagne, Frankrike
Väldigt utvecklad med nötiga toner, kvitter & mandel, vax och lite grillad citron, en del äppelskal och aningen oxidativa drag. Mogen och galet nötig i munnen, valnötter & torkad aprikos, torr med vaxig svans. Tätt kul men inte min grej, nötterna blir närmast störande. Klar Champagne, men, inte så kul. (Chardonnay 30%, Pinot Noir 70%)
Betyg:+

Jag är försiktigt positiv, det är hyfsat gott med en egen karaktär som inte är speciellt lik Champagne. Inte helt oväntat kammade
Ferrari från Trento hem priset dock, mer Champagne i stilen än Champagne själv och dessutom rätt mycket vin för pengarna.

-- Winepunker

Comments

Wynns

IMG_2176


Sue Hodder, chefsvinamakare på
Wynns Coonawarra Estate, är I stan på en blixtvisit. När jag fick inbjudan till en lunch av Niclas Toumela på Treasury Wine var det här bara något jag måste gå på, trots att jag löpande hållit en hel del flaskor i förrådet kändes det som en riktig nostalgitripp. Sue var inte på Wynns när jag reste i South Australia första gången (och enda gången jag besökt Wynns) 1989 utan började först under tidigt 90-tal, hon har med försiktigt handlag bevarat den kulturhistoriska skatt Wynns måste betraktas som. Med en svårslagen stabilitet har de nu i över sextio år (1951 köpte paret Wynn marken, 2014 av Black Label Cabernet Sauvignon blir den 60:e i ordningen) hållit fast vid historia, terroir och sin stil trots att det inte längre är en familjeangelägenhet.
Det är en
viktig producent i OZ, likt Penfolds och en handfull andra går traditionen tillbaka till när vin började odlas kommersiellt i Australien, den ursprungliga marken sattes under ranka av John Riddoch i slutet av 1800-talet - något som vinet John Riddoch fick hedra med sitt namn. På många sätt är Wynns Coonawarra, och Coonawarra är Wynns (visst, Parker Estate skall väl ha lite beröm också, Terra Rossa First Growth är ett bra år rätt solid).

IMG_2174 IMG_2178


Wynns Coonawarra Riesling 2010
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Fräsch och lätt grönt örtig doft med citrus, maskrosblad och massor av mineral. Torr och frisk i munnen, mineral, citrusskal, ren och snygg med liten oljig petroleumton i svansen. Kommer att växa när de grönt örtiga tonerna fått lägga sig lite.
Betyg:+(+)

Wynns Coonawarra Riesling 2005
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Utvecklad, toner av petroleum, citrusskal & flintkross, liten ton av bivax & aprikos. Läcker med fin rondör i munnen, gulfruktigt utvecklad med bra syror & lätta toner av honung. Förvånande god och inbjudande i sin fullmogna stil, inte illa alls.
Betyg:++

Wynns Coonawarra Cabernet Sauvignon 2008
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Tät och klassisk doft med lite kaffe och choklad, lagom eldig, cassis, kåda & mynta. Läcker och tät i munnen med bra definierade syror, ren med cassis & lakrits, liten kaffeton i förvånande balanserad och lättillgänglig stil. Lagom mullig, lagom snygg till lagom pris. En klassiker.
Betyg:++

IMG_2177


Wynns, John Riddoch Coonawarra Cabernet Sauvignon 2008
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Tät doft, massor av cassis, ungdomlig tjock frukt med tjära & mörka bär, alltför ung ännu, primär och lite svårbedömd. Larvigt ung och sprittande i munnen, fräsch med täthet, skärpa och exakt kraft, det finns ett rejält mått av elegans under den unga sprittande frukten.
Betyg:++(+)

Wynns, John Riddoch Coonawarra Cabernet Sauvignon 2003
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Tät och harmonisk fruktig doft, fin cassis, lite choklad, läcker med kaffe & läder, kakao & ett uns av tjära och mineraler. Snygg & läcker i munnen med täthet & förvånande fräschör, sandiga fina tanniner, liten örtig avslutning utan att bli grön. En klassiker.
Betyg:+++

Wynns, John Riddoch Coonawarra Cabernet Sauvignon 1994
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Dämpad doft med en del torkad frukt, kakao och läder. Ger ett litet trött intryck till en början men utvecklar efter en liten stund komplexa kryddiga toner och aningen grillat kött. Kryddig i munnen, aningen uttorkad frukt, torkade örter och en del kakaobittra toner i avslutet. Den fungerar, en åldrad skönhet men den har nog varit vackrare.
Betyg:++

Wynns, Michael Coonawarra Shiraz 2008
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Rik och kryddig doft, svart len frukt, körsbär och en del köttiga drag, antydan till mynta och nejlika. Tät smak, bra syror, ren skärpt frukt, tät utan att någonsin bli klumpig. Plommon och lite kaffe i eftersmaken, superb!
Betyg:+++

Wynns, Michael Coonawarra Shiraz 2005
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Fint utvecklad doft, floral svart frukt, plommon & fina kryddiga toner, liten, liten mynta & en del gräs, riktigt snygg. Tät och sträv i munnen med sandiga tanniner, strålande struktur, tät med plommon, läder och aningen kirsch, drag av choklad och kaffe men samtidigt ett lätt vilt & skitigt anslag. Lång och harmonisk avslutning, utmärkt.
Betyg:+++

Wynns, Michael Coonawarra Shiraz 1994
Wynns, Coonawarra, South Australia, Australien
Helt mogen doft, läcker med kryddor, liten choklad, mörk torkad frukt och en puff av eukalyptus. Mjuk och mogen i munnen med fina kryddor, sandiga tanniner, len torkad frukt, plommon och kakao. Helt mogen med utan uttorkade drag, alldeles strålande mogen Shiraz.
Betyg:+++

Det är bra, solitt och väldigt välgjort. Kanske är
Michael det största vinet med sin lagom återhållna kraft och tydliga definition, personligt uttryckt Syrah i Cabernet Country liksom. John Riddoch har jag ofta haft lite problem med förut, enstaka gröna själkiga aromer har smugit sig in (1998 var direkt problematisk som ung) men jag känner inget sådant nu, de är känsligt hanterad frukt med friska och läskande syror i ganska aristokratisk framtoning. Härlig kombination av intellektuellt & avslappat.
Men, trots hur bra de stora vinerna är det som slår en tydligast kvalitetsnivån på 'plonket',
Black Label är för i runda slängar 150:- pix ett brakfynd, och en lagringsduglig Riesling med personlighet och skärpa för under hundralappen närmast sinnessjukt. Ward Wines langar.

-- Winepunker

Comments

Pechstein 2009 - Revisited #2

IMG_2206


Skall man tala om strykvargar ligger
Bürklin-Wolf & Pechstein väldigt bra till, en årgång som 2009 uttrycker precis allt både producent och terroir kan åstadkomma egentligen. Tidigare försök har varit bedövande nära att hitta fram till 4+ men inte riktigt orkat, man undrar om potentialen finns?

Pechstein 2009
Dr Bürklin-Wolf, Forster Pechstein (Cuvée GC), QmP Trocken, Pfalz, Tyskland
Tät, intensiv och uttrycksfull doft med intensiv mineral, citrus & flintkross, lite exotisk överton med syrlig passionsfrukt, liten petroleum och aningen honung. Liten utvecklad rökig ton kikar fram efterhand, rabarber och örtiga övertoner. Fullkomligt strålande läcker! Smaken är tät, rik och exakt med galet mycket mineral och citrus, lite omogen Granny Smith, limeskal och exotisk ton breddar vinet, aristokratiskt mineralbitter i svansen. Den är lång, rik, vässad och perfekt balanserad med underbar utvecklad struktur, den är på absolut topp, början av toppen förstås men likväl på topp. På många sätt är detta Riesling uttryckt maximalt, mycket bättre än så här blir det inte i Pfalz. Absolut skitgott!
Betyg:+++

Vad mer kan man begära av Riesling? Tja, möjligen att den är från Nahe & aningen mer vässad. Det känns som den snubblar bara en liten, liten aning för att hitta hela vägen fram till 4+, det är inte riktig stort, men det är in i helvete gott!

-- Winepunker

Comments

Ferrer Bobet Selecció Especial 2010

IMG_2205


Av alla spanjacker de senaste åren har
Ferrer Bobet varit ett av de mest pålitliga bruksvinerna, flera gånger har den visat på skärpa och enkel inbjudande stil utan överkoncentration eller brända toner. Standardvinet har visat sig flera gånger på Bolis, men elitcuvéen Selecció Especial (95% Carignan, 5% Grenache) hade aldrig tidigare bjudits ut i Sverige när 2010 släpptes i april. Hundraårig Carignan jäst på stora träfat utgör basen följt av malolaktisk på täta lättrostade franska fat i 18 månader, oklarad och ofiltrerad buteljeras den sedan och ligger 11 månader innan försäljning.

Ferrer Bobet Selecció Especial 2010
Ferrer Bobet, Priorat, Spanien
Läckert rödfruktig primär doft, lingon, plommon och en hel del blodigt köttiga & florala toner, faten finns där men är snygga och avvägda. Drag av rivna rödbetor och färska örter, rätt stram och aristokratiskt kryddig, charkuterier och slaktbänk får den att slutta lätt åt norra Rhône besynnerligt nog. I munnen är den ganska slankt rödfruktig, närmast elegant med blod och oförlöst kryddighet, den är skärpt med täthet och vuxet vässad tanninstruktur, sträv med lingon och lite slånbär i svansen under alla plommon. Det är ett helt annat djur än lillebror, det är kanske den mest vässade och slankt rakryggade Priorat jag provat. Här har vi potential för framtiden, 3+ är nog en självklarhet om fyra/fem, strukturen är galet lovande.
Betyg:++(+)

Det är förvånande skärpt och köttigt, den är upprätt med förnäm och framåt personlighet. Helt annat än något annat från Priorat jag provat, och jag verkligen gillar den här vinkeln på distriket. Tänk om man hade samjäst lite vita druvor i den också, då hade den första Côte-Rôtie från Spanien sett dagens ljus. Gott & viktigt, kudos!

-- Winepunker

Comments

Seewinkler Impressionen TBA 1991

IMG_2193


Vissa flaskor biter sig fast i källaren och blir liksom bara kvar, ett slags vinets limbo där när varken finns vilja eller tillfälle att dra ur korken. Jag har många söta saker som tyvärr hör till den kategorin, när rödvinet är urdrucket och desserten kommer fram är jag & C oftast mer upplagda för kaffe och möjligen någon starkvara. Det blir aldrig dags för sötsakerna, de åldras och blir ibland gistna, speciellt de billiga kantrar efter tio/femton år. Men, undantag finns när åldrandet fé gör stora saker med billighetsinköpen.

IMG_2194 IMG_2195


Seewinkler Impressionen TBA 1991
Kaisergarten Wein, Trockenbeerenauslese, Neusiedlersee, Österrike
Tät doft, massor av mandel, melass och bortytis, rostad med bränt socker och apelsinskal, fikon och torkad söt frukt, grillad citrus. Underbar russinton med kryddor och höga citrusaromer, närmast exotisk, söt ananas och mango. I munnen är den mogen, bred och expressiv med massor av torkad frukt, färska fikon och härligt kanderade apelsinskal, passionsfrukt & ananas, den är härligt rostad och bred. Svansen är packad med mandel och valnötter, honung och aprikosmarmelad. Förvånande ren och läcker trots de karamelliga övertonerna, ett ess i fullkomlig mognad. För 84:- / halva 1996 är den närmast ett mega-brakfynd, en ovanlig topp i träsket av mediokra viner när det gäller söta Österrikare för lagom pengar. Betyget är snålt. (Bouvier, Ruländer, Wechselriesling)
Betyg:++

Den orkar inte riktigt upp till 3+, varken jag eller vinet är tillräckligt skärpt den här kvällen men det känns som den lika gärna kunde trillat över till högre betyg en annan dag. Trots ganska oädla druvor och förmodat för länge i källaren presterar den över all förväntan, det var riktigt, riktigt gott.

-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2009

IMG_2192


Sydfrankrike & grillsäsong är ett givet par, det blir mycket GSM de närmaste månaderna i Casa Punk. Ett av de viner som varit mest pålitligt är
Rob Dougans Las Flors, mellanvinet från La Pèira en Damaisèla, en seriös och kraftfull sak som inte ryggar för den fetaste kolgrillade entrecôte man kan hitta. Både 2007 & 2008 höll hög klass, 2009 snabbprovad hos importören lovade gott för ett år sedan.

Las Flors de la Pèira 2009
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät doft, packad av svarta körsbär, rosmarin och hallon, tokkoncentrerad med lakrits & piptobak, fatig men på avväpnande & dansant sätt, kirsch och kåda, mineral & salmiak i intensiv stil. Den är maffig och läcker men inget för den hjärtsvage, det finns till & med drag av torkade nejlikor och rosor, en parfymerad överton gör den enormt charmig & inbjudande trots kraften. I munnen är den svårt läcker, bred och stinn av körsbär, macchia och lakrits med en ton av bitter choklad. Tanninerna är prominenta, sandiga och kakaolika, den känns vuxen trots all frukt och vinmakarglädje. Svansen är lång och snyggt bitter, massor av kryddor och med seriös framtoning. Mycket lyckad, bättre än ’07, renare och med vässad skärpa, förvånande nog. (Grenache 40%, Syrah 40%, Mourvedre 20%)
Betyg:+++

Jag har svårt att motstå detta, det är bara
primalt med alla sydfranska epoletter på plats. Att inte gilla Las Flors eller kritisera den för sin expressiva & maffiga stil är lite trångsynt, ett slags introvert navelskåderi som undviker det centrala i vinet, det första budet: ”Ett vin skall vara gott”. Detta är snusk-gott, inte mer eller mindre…

-- Winepunker

Comments

Deutz Brut Rosé 2000

IMG_2190

Jag & rosé går inte ihop, i bästa fall blir det acceptabelt i Punkarns mun men oftast är det en felprisad dryck där det alltid finns ett bättre rött eller vitt alternativ. Undantaget är Champagne, där har rosé ett helt eget litet viktigt kapitel i vinboken, en intressant avvikelse med drag mot rödvin från den klingande vita fåran, ett snedsprång som kan bli briljant om sakerna faller på plats.

Deutz Brut Rosé 2000
Deutz, Champagne, Frankrike
Brödig och äpplig doft, läckert utvecklad med lite röd söt frukt, hallon och apelsin, röd grapefrukt och en saftig skopa mineral. Det har hänt mycket de senaste sju åren, nu är den vidöppen och lite karamellig i doften snarare än kantigt ogin, superb. I munnen är den mineraldriven, krävande med mognad och skalbitter framtoning, lätta röda äpplen, torkad röd frukt, choklad och grapefrukt. Det finns en liten kul tanninstruktur i botten, drag av elegant rödvin under syror och mineral. Lång eftersmak med toner av hallon och flinta. Skitläcker, en lagrandets metamorfos. Betyget är generöst, men jag känner mig generös den här sommarkvällen.
Betyg:+++

Inte illa alls! Sedan jag köpte en trave i maj 2006 har detta varit en av mina förmodat sunkiga felinvesterinar, men nu har den till slut visat sitt rätta jag. Just Rosé verkar behöva tid om den har griniga drag i ungdomen, de kantiga tonerna är helt borta och harmonin är utmärkt.
Me like!

(N.B: Not från 2006 - Oförlöst doft, omogen röd frukt och närmast gnällig känsla, den är svår. I munnen känns den omogen och kartig, här har vi dissonans och lite obalanserade syror, dessutom är den lite obehagligt syntetisk. Varför köpte jag så mycket utan att testa?)

IMG_2191


Som kontrast kan nämnas ett litet varuprov från
Prime Wine, Graham Beck Brut Rosé [0] är en helt annan visa, för en fjärdedel av priset är det inte oävet men den absoluta nivån är inte speciellt hög - Lite rödfruktigt syntetisk doft med drag av hallonbåtar och stålig mineral, besynnerligt asketsik och godisartad samtidigt. I munnen är den bättre, lite rödfruktig och insmickrande fruktig med en neutral rödbärig känsla, torr utan för mycket dosage, enkel, lättbegriplig och anständigt ren. Men, tyvärr alltför ointressant för ett riktigt betyg. Den är OK, 0:an är snål, men jag kan bara inte ge den plus. Däremot är 99:- helt OK för ett vin av den här kalibern, äkta rosé är rätt svår & dyr att göra.

-- Winepunker

Comments