mar 2012

Fatfredag med C

IMG_1149


Under senaste tiden har det klankats en del på fatbehandling och ek i svenska bloggosfären, speciellt i kombination med 'modern Toscana' och den stil som föraktfullt representeras med epitetet 'Mondovino'. En del av kritiken är berättigad, utslätade kommersiella produkter (vilken produkt är inte kommersiell förresten, det handlar till slut om pengar) med lite restsötma och komplett avsaknad av ursprung är ett gissel men man skall samtidigt vara försiktig att klampa ned i vinrasism och onödigt snobberi. Alltför ofta blir det lite väl mycket kulturlarv av debatten, ett välgjort vin är ett välgjort vin och skall väl gå att uppskatta bara man försöker förstå vad det försöker vara. Titta på vinets själ (
corr:stjäl) och bedöm det efter intention oavsett om det är en rostat fatlagrad Merlot från Bolgheri med ett del manipulativ insmickrande fruktsötma och micro-oxidation eller en naturlig Beaujolais som efterjäser i flaskan och mognar snabbare än bananer.

Nåja, man kanske skall ta en av alla supertuscans moder vid hornen; Ornellaia, Marchese Lodovico Antinoris skapelse från det då outvecklade Bolgheri som skulle sätta Nicolò Incisa (Sassicaia) & Piero Antinori (Solaia) på plats. Tillsammans med Tibor Gál (olyckligt död i en trafikolycka under sitt arbete på Capaia i Sydafrika 2005) mejslades en förhållandevis elegant bordeauxlik italienare fram med alla små muttrar snyggt & precist passade, en storhet i vardande månne? Själv har jag haft många kul upplevelser med Ornellaia, men som ganska gammal i gården är erfarenheten störst före Frescobalids lite fula övertagande via Robert Mondavi under början av 2000-talet. Exit Lodovico & Tibor, enter Rolland, mer Merlot, nya rostade fat, alkohol och massor av poäng i Winespectator & Wineadvocate.

Visst har vinet gjort en resa i stil och visst kan till och med jag tycka att det på många sätt gjorde sig bättre i sin gamla lite 'grumpy' och mer slimmade utformning, men man får se det i ljuset av tidevarvet. Pendeln lär väl svänga tillbaka, det är det som är så djävla kul och frustrerande i den här branchen. Vinerna ändrar sig i stil, allt är ett rörligt mål som håller oss på tåspetsarna som en underbetald säkerhetsvakt i Kabul (tack ock lov för det, annars skulle man ju kunna tro att dussinkunskap från 80-talet fortfarande var relevant, det finns de som fortfarande tror att 'Chablis' enbart stavas 'Brocard').

Årgång 2004 är 60% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot, 12% Cabernet Franc och 3% Petit Verdot, kul att jämföra med 1990 där det bara är 14% Merlot. Förändringen i druvsammansättning kom krypande men accentuerades ju mindre inflytande grundarna fick och ju mer den amerikanska marknaden visade sin uppskattning, 1998 blev 'Wine of the Year' år 2001 i Winespectator. Ett marknadföringstrick initierat av "The Mondavis" (låter som en HBO-serie) när kontrollen började glida Ludovico ur händerna eller en välförtjänt prestation? Konspirationsteorierna frodas. 2004 är på många sätt perfekt, problemfri blomsättning och lång jämn mognad. Skörden började tidigt i september för Merlot och avslutade tidigt i oktober för Cabernet Sauvignon. Vinet jäste en vecka, fortsatte maceration i 18 dagar följd av malolaktisk jäsning på 70% nya fat (resten gamla) och lagrades sedan 18 månader på samma fatuppsättning i barrique. Vinet drogs om och blandades (blend och egalisering) efter 12 månader. Efter buteljering hölls flaskorna 12 månader på egendomen före försäljning och distribution. Åtta år efter skörd borde det visa sig lite i alla fall, det är ju trots allt en modern konstruktion.

Ornellaia 2004
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Mjuk och inbjudande doft, fylld av intensiv cassis, exotiska kryddor och förhållandevis dämpade fat, lite trätoner med ceder och antydan till malört (?!). Efterhand tittar både kanel och lakrits fram, tonerna är nyanserade och snygga med liten eterisk rökighet, inte alls så ’in your face’ som man kunde väntat sig, alkoholen finns där (14.5%, puh!) men är otroligt snyggt inbäddad utan att dominera vinet. Smaken är läcker med exakta syror, snygg ganska stram mörk frukt och nyanserad fathanetring, den är dominerad av sura körsbär, söta plommon och perfekta finkorniga sandiga tanniner. Man hittar rosmarin, kåda och lätta toner av lakrits & tjära i svansen, den är lång och förvånande slank & närmast elegant, nästan behagligt feminin. Skitgod, modernt italiensk och redigt personlig.
Betyg:+++

Jag kan inte annat än kapitulera, detta är skitsnyggt och mycket
italienskt trots MTA och Cabernet Sauvignon med en Rollandsk dos av Merlot. Faktum är att detta är den elegantaste Ornellaia jag provat ’post Ludovico’, snuskigt snyggt sammansatt, nästan manipulativ. Den kommer dessutom att utvecklas fint, att man lyckas gömma all alkohol är en bedrift i sig.
Det skall bli kul att prova vinet på vertikalen tidigt nästa år, jag skall själv hålla i spektaklet i slutet av Januari.

Och, ni som inte sett den ännu, 'Mondovino' är skitkul, intressant och lite lagom provocerande. Jag som ende marknadsliberale vingeek på biografen (Zita / Folkets Bio, Birger Jarlsgatan 37) tillammans med en massa radikala antiglobaliseringsmotståndsaktivister skrattade glatt på helt fel ställen och fnös högljutt på andra ännu mer fel ställen under filmen (aktivisterna skrattade och fnös också, men på helt rätt ställen enligt gällande antiglobaliseringsmotståndsaktivistnorm). Jag drog åt mig blickar på vägen ut som om jag hade haft frimärksmustach och snedlugg, jag som har helskägg och flinar glatt nästan jämt…

-- Winepunker

Comments

Blandad Bordeaux med AuZone

IMG_1127


Inte sedan december förra året har AuZone ägnat sig fokuserat åt Bordeaux. Oftast intresserar vi oss för en enstaka årgång (
som senast) eller enbart ett slott men det är normalt mer givande att prova på bredden. Micke gav oss få ledtrådar, olika årgångar, slott och klass men allt skulle visst vara från västra stranden. Luftlandsättning i fiendeterritorium med andra ord.

Château Calon-Ségur 1996
3ème Cru Classé, Saint-Estéphe, Bordeaux, Frankrike
Läckert svartfruktig med ceder & lite kaffe, bra mineralitet med stenkross & lite skog, efterhand utvecklar den grafit & pennväss men samtidigt paprika och lite störande gröna aromer. I munnen är den fint mogen, balanserad med bra frukt och läckra tanniner, inbjudande med fräschör och och liten skogig ton i svansen. Den är på det hela taget lite slank och enkel, men rätt god. Betyget är snålt tilltaget.
Betyg:+

Château Pichon Lalande 1988
2ème Cru Classé, Pauillac, Haut-Medoc, Bordeaux, Frankrike
Dämpad och läcker doft med ganska solbakad svart frukt, lite läder i anslaget, ganska rökig med aningen djuriska toner, cassis och rötter. Balanserad och rätt utvecklad smak, fina tanniner med solmogen fräsch frukt, god och lättillgänglig med förhållandevis kort svans, hyfsat komplex och intressant med cassis och torkade örter. Bra längd.
Betyg:++

Château Ducru-Beaucaillou 1986
2ème Cru Classé, St.-Julien, Bordeaux, Frankrike
Korkad så till den milda grad, helt omöjlig att bedöma (jag har givit den 2+ i september 2009).
Betyg:-- (++)

Château Lynch-Bages 1995
5ème Cru Classé, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Ungdomlig doft med blå & svart frukt, tydliga lite söta fat, fortfarande sprittande och ystert ungfruktg, tobak och rostade kryddiga aromer. Tyvärr finns en lite soggig svavlig ton som växer under kvällen, fotsvett och osund odör. Smaken är sträv & tät med ung svart frukt, lite tjära & bittra kakaotoner, sandig & kärv svans. Den känns seriös i munnen men är både för ung och för stumt kärv i dagsläget, lite salmiak och bitterhet i svansen hjälper inte upp. Jag upplevde den som betydligt roligare för tre år sedan.
Betyg:+

Château Talbot 1989
4ème Cru Classé, St.-Julien, Bordeaux, Frankrike
Läckert mogen doft med underbar röd frukt i elegant parfymerad stil, fylld av nyanserade bärtoner parad med målarlåda och torkade örter, fenomenal i klassisk mogen skrud. Smaken är fullt utvecklad, helt mogen med mjuka & sandiga tanniner, tobak och lite lädersnöre. Fint kryddig svans med torkade röda bär, lång och komplex, perfekt dämpad fathantering och liten kul skitig överton. Alldeles strålande.
Betyg:+++

Det här var, som så ofta, alldeles skitbra. Jag trodde det var en högre klassad 1982:a, mognad och definition är på absolut optimum. Jag tror den peakade precis den här kvällen, 20.00 för att vara exakt.

Château Leoville-Las-Cases 1990
2ème Cru Classé, St.-Julien, Bordeaux, Frankrike
Stramt kryddig doft, lite dämpad med lövhögar, stall och ceder & en del cassis i überklassisk stil, viss mineralitet och en rejäl skopa nya dyra fat. Smaken är tät, sträv med kakao & tjära, läckert svartfruktig med lakrits & lite vilda, pälsiga & brettiga toner, lång och tjock med tjära, rötter & lädersnöre. Lång och komplex med många år kvar på mognadscykeln. Liten mineralsälta i eftersmaken, den formligen osar klass & pengar.
Betyg:+++

Detta är seriöst, skitbra med balans och lyxig koncentration. Jag trodde det var en 1990, men jag lutade år något med en 1:a i cru-classén. Precis så här vill jag ha min Bordeaux.

Château Grand-Puy-Lacoste 2003
5ème Cru, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Ungdomlig doft, packad med cassis & nya fat, smörkola, ceder och nyrostat kaffe, en del blåbär i väldigt modern tappning. Tät smak, solbakad till max, sträv med sandiga tanniner i närmast sötfruktig stil, tät till max med nyrostade fat, den känns närmast kalifornisk men tyvärr inte med samma charm, den ras med en klumpighet i svans & eftersmak. Den är märkt av årgången, lite karikatyr på en 2003:a.
Betyg:+(+)

Härligt att rensa systemet med en trave klassiska viner, man tackar Micke!

-- Winepunker

Comments

Gaisböhl 2009

IMG_1138


2009 i Tyskland (tja, hela Europa faktsikt) är en riktig höjdare, Nahe, Mosel-Saar-Ruwer & Pfalz har alla lyckats fenomenalt bra men jag tror Pfalz nog är allra bäst. Nyligen provade jag favvo-producenten Bürklin-Wolfs allra bästa läge (N.B. jag har inte provat Kirchenstück ännu och jag tycker varken Jesuitengarten eller Hohenmorgen riktigt står upp)
Pechstein men snuskigt bra resultat. Bürklin-Wolfs helt egna vingård Gaisböhl har dock sällan imponerat lika mycket, alltför ofta märkt av alkohol och en besynnerlig överambition tycker jag den varit oförlåtande och ofta aningen grov med dissonans och otydligt fokus. Skall den någonsin lyckas riktigt bra är väl 2009 en chans så bra som någon.

Gaisböhl 2009
Dr Bürklin-Wolf, Grosses Gewächs Monopol (butelj 1349), Pfalz, Tyskland
Härligt parfymerad doft med toner av hyacint, rosor och massor av mineral & krossad sten, lätt eldig (13,5%), rivet cirusskal och en del passionsfrukt. Det tar en stund för den att visa sig, efter en timme försvinner den inledande knutenhet och en bred rik 2009-frukt hittar fram, gröna äpplen och lite gula plommon. Smaken är ganska stram, bra & höga syror med balanserad exakt gul frukt, massor av citrus och krossad flinta. Rikedomen i doften är inte lika tydlig i smaken, den här är stram och vässad med rakryggade drag snarare än opulens. Det finns en del fruktmognad & honung i kroppen men mineral och rena syror dominerar. Skitgod i mer krävande stil än Pechstein, något sämre men fortfarande 3+. Strålande god.
Betyg:+++

Det finns fler sidor av 2009, den här har en mer asketisk framtoning med skärpa och ren aristokratisk röst. Under mineralerna hittar man årgångskaraktären men på många sätt är detta en 2004:a för mig, mer syror och mineral än bredd och kraft. Alkoholen är på gränsen men den funkar, skitgod!

Dessutom:

IMG_1139


The Glenrothes ”Robur Reserve”
Speyside Single Malt Scotch Whisky
Lätt rökig doft, elegant parfymerad med massor av hö & örtigt anslag, den är eldig & stramt komplex. Slank och varm smak med skärpa och härligt torviga & rökiga toner, den är lätt bitter och snyggt fatad. Gott, snyggt och slimmat med modern touch men jag tar en gammal (före förfallet) MacAllan alla dagar i veckan.
Betyg:++

Jag föredrar rom & calvados hundra gånger av hundra, men
ibland är det skönt att bryta av med en riktig malt när den är lite lagom eterisk. Inte helt illa även om det inte är min grej riktigt.

-- Winepunker

Comments

Naturligt vin?

IMG_1135


Det snackas
väldigt mycket om naturliga viner på nätet och (lätt yrvaket, M. Jamais kommentar om 'tvåa på bollen' var rätt kul) i pressen nuförtiden, en intressant trend som tillfälligt snubblat över i en fluga månne? Jag har alltid ställt mig tvekande inför att marknadsföra en produkt med epitet som 'naturligt' (hur naturligt är det att tvätta sig med tvål) och 'biodynamiskt', att hantera vingård och vinifiering känsligt är ett krav för att få fram vettiga produkter, att lägga ned tid i vingård och källare går självklart inte att kompensera med mycket bekämpningsmedel.

Det går givetvis heller inte att göra ett undermåligt vin i oxidativ stil helt utan svavel lagrat i gamla muggiga fat och kalla de som tycker resultatet dåligt för idioter som inget begriper. Som alltid när det gäller vin måste balansen vara rätt, annars kör det i diket med ett fasligt slammer. Inte oväntat står många av världens 'stora' viner redan med båda fötterna i det 'naturliga' träsket. Från knasbollarna (e.g. Nicolas Joly, hans viner är 'sanna' enligt egen utsago & Tim Spear) till häxmästarna (e.g. Aubert de Villaine & Hermann Dönnhoff) har de gjort viner enligt konstens alla naturliga regler helt enkelt för att det blir bättre och sedan låtit resultatet tala (eller babbla som i Jolys fall, svåra viner är det). Att fathanteringen dessutom skulle ha med 'naturligheten' att göra är närmast en falsk utsaga, det är en ortogonal vektor i kontroversernas rymd man kan ha olika åsikter om.

Bland alla som tidigt var 'organic' för att sedan motvilligt bli 'biodynamic' utan att vara 'fanatic' men alltid 'optimistic' och lite lagom 'frantic' är Blair Walter & Nigel Greening på Felton Road, kungarna av Pinot Noir i Central Otago, Kiwiland. Under de senaste 20 åren har de stadigt nött fram bättre och djupare pinoter från sina lotter i Bannockburn & Cromwell, experimentlusta och förbättringsiver har vässat vinerna från de tidiga goda men lite inkomplexa årgångarna till storheter. Främst Elms (Block 3, Block 5 & Bannockburn) har tillräcklig ålder på stockarna (planterad 1992) för att nå fram till ett konsistent resultat, men även de andra vingårdarna Calvert (planterad 1999) och experimentverkstaden Cornish Point (planterad 2000-2001) producerar sedan några år förstklassig frukt. Till och med knixiga årgångar som 2008 verkar de lyckas fint, men när allt faller på plats som 2009 eller 2007 är vinerna närmast stora.

Felton Road Calvert Vineyard Pinot Noir 2008
Felton Road Wines, Bannockburn, Central Otago, Nya Zeeland
Rik doft, massor av pinosity, skogshallon & jordgubbe, läckra skogiga toner och en del krossad sten, efter någon timme kikar dyr parfym fram, syrén och sommarblomster, faten är dämpade & nyanserade. Den känns väldigt ung ännu, de lite örtigt gröna aromerna med antydan till ost & svett som är så typiska för 2008 går fortfarande att hitta, doften behöver minst två år till. Smaken är stramt finlemmad & dansant med körsbär, hallon och väl definierade syror, strukturellt är den väldigt burgundisk med rökiga & lätt köttiga toner, fylld av höga rena smaker med underbar röd pigg frukt. Tanninerna är exemplariska, silkiga men tydliga och bygger fint svansen, den är lång och läcker i sin ungdom. Under kvällen vidgar den sig, det är ett lagringsvin med framtiden för sig.
Betyg:++(+)

Jag hade väntat mig mer fläsk och mindre stram röd frukt, trots årgången så att säga. Detta är rätt annorlunda gentemot basvinet (all frukt från Elms som inte hamnar i Block 3/5), Calvert är seriösare och mer krävande med en mindre fruktdriven struktur. Här har vi terroir och komplexitet snarare än pinosity och inbjudande solmogen frukt. Det blir kul att jämföra den här med 2009 och 2010.

Naturligt så det förslår.

Dessutom:

IMG_1136


Dillon Très Vieux Rhum Martinique, Reserve du Comte Arthur Dillon
Dillon, Martinique, Frankrike
Eldig & lite rökig doft i ganska stram stil, lite bränt socker och antydan till kokos, fatig med en hel del blommiga och kryddiga toner. Den är vinös och närmast torvig i anslaget, intressant. Smaken är eldig (43%) & örtig, stram och exakt med lätta toner av kaffe och trä, den är torr och krävande i klassisk fransk stil. God, men inget för nybörjaren.
Betyg:++

Det är rätt intressant, jag trodde jag gillade den här typen av rom (Vieux Agricole) men det visade sig att jag egentligen föredrog lite sötare & rikare saker. Typisk fransk rom är lite väl stram efter en redig middag, man behöver något som talar mer till reptilhjärnan och mindre till intellektet. Dillon är inte illa, men en Diplomatico slår den sju dagar i veckan.

-- Winepunker

Comments

Fetlördag med gubbarna (och LT)

ET, MW, AK, JT, LT & jag gör ett nytt försök att ’äta anständig mat och dricka stora viner’ som vårt motto i kretsen lyder. Menyn var enklast tänkbara, löjrom och svampkrustader inledde före halstrade & rökta pilgrimsmusslor; varmrätten var anka med kardemumma och potatispuré med parmesan, lite hallonsås därtill. Till efterrätt valde vi en tarte tatin och givetvis avrundades allt med ost före kaffet. Avslappat som förra gången utan tokiga ambitioner.

Vinerna valde vi för att imponera, förundra, chockera eller bara skrämmas lite (noteringarna är av det mindre analytiska slaget, det är en mycket avslappad tillställning).

IMG_1114IMG_1115

Felseneck Riesling Spätlese (Goldkapsel) 2009
Bockenauer Felseneck, Schäfer-Fröhlich, QmP Spätlese, Nahe, Tyskland
Strålande intensiv och exakt, galet vässade syror i ett hav av mineral och balanserad sötma. Alldeles utmärkt.
Betyg:++(+)

Pol Roger Cuvée Sir Winston Churchill 1995
Épernay, Champagne, Frankrike
Lite off tyvärr, bra bredd och intensiva mineraltoner uppblandad med äpplen och lite skogig känsla, tyvärr med en liten dos TCA. Satan!
Betyg: Egentligen 3+, men bara - den här gången

Helvete för TCA!

IMG_1116IMG_1117

Dom Perignon 2002
Moët & Chandon, Champagne, Frankrike
Vässad, återhållen doft, stram med snygga fat och mineral. När temperaturen kryper upp känns den som en tokigt lyxig Chablis. Syrorna är på plats men inte dominerande, känns som en rundare & lite bredare variant av ’96.
Betyg: ++(+)

Puligny-Montrachet, 1er Cru ”Champ-Gains” 2007
Oliver Bernstein, Puligny-Montrachet, Bourgogne, Frankrike
Fatig doft, lite torv och en del eldiga toner, efterhand tittar smör och hyacint fram, äpplen och citrus i oförlöst komplex stil. Smaken är vässad med exakta syror, tät citrus och lite exotiska toner, uttrycksfull med kraft. Oerhört egen och mycket intressant.
Betyg: ++(+)

IMG_1118IMG_1119

Château-Chalon 1996
Berthet-Bondet, Vin Jeaune, Château-Chalon, Jura, Frankrike
Oxidativ med massor av nötter, fina flortoner och vax. Smaken är definierad med höga syror, äpplig med bra bredd, väldigt personlig. Det är inget jag skulle köpa, men den funkar fint och är bra på intellektuellt plan.
Betyg: ++

Till de rökta musslorna funkade detta hur bra som helst, enristonerna gifte sig perfekt med floraromerna. Lite svårt på egen hand men till maten åker betyget upp!

Ciabot Mentin Ginestra 1986
Domenico Clerico, Barolo, Piemonte, Italien
Skitig doft, undervegetation, kaffe & målarlåda (terpentin & linolja), en del svamp och skog och mogen röd frukt. Fantastiska fina tanniner i smaken, syrlig med ren frukt & bra täthet, viss mineralitet. Härligt mogen med stall och torkad frukt i svansen, lång eftersmak. Skitbra!
Betyg: +++

IMG_1120IMG_1121

Grands Echézeaux 1995
DRC, Bourgogne Grand Cru, Frankrike
Härligt mogen med bra pinosity, klassisk med lätta blodtoner & en skopa skit, expressiv i klassisk stil. Smaken är fint skogig med fina syror, kött & hallon blandad med lite fudge, lång med superfina tanniner. Mognaden är perfekt, på absolut topp, den kommer att hålla länge än. Jag tvekar på betyget, vill verkligen ge den 4+, den får det framåt natten.
Betyg: ++++

Fan, DRC levererar
igen. Detta är bara hur bra som helst, en perfekt mogen välgjord Bourgogne går helt enkelt inte att klå.

Chambertin 1983
Rousseau, Chambertin, Bourgogne Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Skitig doft med massor av röd frukt, skog & läder, läcker pinot med täthet, tyvärr antydan till TCA. I munnen känns korken tydligare, charmant & elegant med klass & härlig röd frukt, egentligen strålande men TCAn förstör upplevelsen helt. Troligen 3+ men, men...
Betyg: Egentligen 3+, men bara - den här gången

Men djävlar! Nu får det vara nog med kork! Så trist, detta hade matchat DRCn, lika bra troligen men i en helt annan mycket mer dansant & elegant stil.

IMG_1122

Clarendon Hills Astralis 2005
Clarendon Hills, McLaren Vale, South Australia, Australien
Tät svart frukt i doften, rökig med charkuterier & blod, lite tjära & en del viol, efter någon timme dyker det upp bacon. Tanninerna är underbara, silkiga och tydliga, fruktsöt med kaffe och liten mineralitet. En del charkuterier och fläsk i svansen, ungdomlig med fin framtid. Den är lång och kraftfull, ren och packad med frukt, men den behöver tid, mycket tid. Vänta i fem, minst.
Betyg: +++(+)

Jag verkligen gillar detta, men jag upplevde den som
betydligt mer kraftfull och knuten jämfört senast. Det finns en hel del i den, en underliggande struktur jag hoppas skall visa sig bli ett stort vin när den fått tillräckligt med tid.

IMG_1123IMG_1124

Poggio delle Rose 1997
Castell'in Villa, VDT, Toscana, Italien
Solbakad doft, tät med vax och harts, solbakad och eldig med kaffe, bitter choklad och torkade örter, lite övertoner av vanilj och ost. Tät smak, eldig med fina tanniner & bra syror, varm, sträv och lätt bitter eftersmak.
Betyg: ++

Monzinger Frühlingsplätzchen 2005
Emrich-Schönleber, QmP Beerenauslese, Nahe, Tyskland
Fantastisk solmogen frukt i doften, citrus & grapeskal, lätt örtig med rabarber och härlig mineral. Intensivt syrlig smak, exakt och mineralstinn med citrus och finess, känns mer som ett eiswein. Skitgod i alla fall.
Betyg: +++

IMG_1125IMG_1126

Tokaji Aszu Essencia 1967
Berry Bros./Monimpex, Ungern
Doft av dillfrön, knäck och bränt socker, en del mandel, nötter och harts och brynt smör. Enormt mogen med höga syror, knäckig med torkad aprikos och bra syror. Rätt god trots sin närmast provocerande mognad.
Betyg: ++

Det här var en surrealistisk upplevelse, fällningen i flaskan såg närmast ut som det lagrats råolja i den de senaste 44 åren och inte ädelrötat vin. Bara titta på flaskan ovan, den är egentligen helt klar i ofärgat glas. Är den för gammal? Njae, man kan nog hävda att ett vin av den här typen aldrig blir för gammalt. Tack MW för ett vin från mitt födelseår, det är inte ofta en ’67:a sitter så bra.

Efter detta linkade vi hem, bra kväll på det hela taget.

-- Winepunker

Comments

Priorat med AuZone

IMG_1103


Det är alltid kul när nykomlingar i AuZone håller provning för första gången, det blir en slags inskolning i föreningens ingrodda vanor och rutiner. Nils valde Priorat, ett personligt intresse som växt fram under de senaste åren. Inledningsvis fick vi prova ”something completely different”, en rysk äppelmjöd av tvivelaktig kvalitet, en chockstart som var svår att förlåta.

GR 174 - 2009
Casa Gran del Siurana, DO Priorat, Spanien
Mulligt rödfruktig, körsbär och lite lakrits & en hel del fat, antydan till mynta & soya. Smaken är tät, tjock av svart frukt, syrlig med sura körsbär och lite espresso, en del lakrits och en liten sälta i svansen. Rätt god i okomplicerad stil, känns aningen enkel i eftersmaken. (35% Grenache, 35% Cabernet Sauvignon, 30% Carignan)
Betyg:+

Mas Igneus FA112 - 2005
Albert i Noya, DO Priorat, Spanien
Tät doft, massor av körsbär och cassis, vinbärsblad i solbakad & fruktsyrlig stil. Efterhand kikar lite muggiga toner av svartvinbärsdrav fram (det som blev över efter farsans saftkok), inte kul. Tät smak, solbakad med rejäl strävhet och koncentration, lite störande örtiga drag, lakrits och beska i svansen, den känns besynnerligt kokt, närmast för gammal. (60% Grenache, 10% Cabernet Sauvignon, 30% Carignan)
Betyg:0

Finca el Puig 2004
Celler Fuentes, DO Priorat, Spanien
Djup svart frukt i doften, massor av körsbär, lakrits, anis & en del solmogna hallon, viss mineralitet & mynta. Bra tät smak, fin frukt med körsbär och lakrits, lite stramare struktur med fina syror och sandiga tanniner, lätt mineralitet i svansen. Lite dominant syra, men rätt OK. (45% Grenache, 20% Cabernet Sauvignon, 23% Carignan, 10% Merlot, 2% Syrah)
Betyg:+

Clos Mogador 2006
René Barbier, Clos Mogador, DO Priorat, Spanien
Mjuk svartfruktig doft, lyxigt fatad med toner av mynta och fint nymalt kaffe, biggaråer, lite sötlakrits och fin mörk choklad. Smaken är mjuk, tät frukt med superläckra sandiga tanniner, lite kakao och lakrits, moccha. Svansen är aningen sötfruktig, god och ganska komplex. Den växer under kvällen, den första känslan av galen & väl massiv frukt nyanseras till en läcker och inbjudande pudding, inte helt utan stramhet i svansen heller, riktigt, riktigt god. (Grenache, Cabernet Sauvignon Syrah, Carignan)
Betyg:+++

Scala Dei Prior 2007
Scala Dei, DO Priorat, Spanien
Mjuk och läckert pepprig doft, massor av hallon och röda körsbär, en hel del fat dominerar men den är ändå ganska snygg, liten skogig ton, efterhand tar faten över helt. Den är fint sammansatt strukturellt, nästan Rhône-lik med sandiga tanniner och ganska sval (?!) frukt, lakrits, mineralitet och sura körsbär i svansen. Tyvärr har den för mycket fat, de dominerar helt efter en stund och kväver kvaliteterna. (50% Grenache, 27% Cabernet Sauvignon, 23% Syrah)
Betyg:+

Costers de l’Ermita 2006
Mas Igneus, DO Priorat, Spanien
Tät doft, massiv med tjära & asfalt, toksvart frukt, packad med körsbär, fat & söta biggaråer, helt massiv med en cigarrlåda islängd för säkerhets skull. Smaken är galet tät, tjock & viskös med körsbär, kaffe, tjära och salmiak, i övertonerna hittar men mineralitet och en lite grön känsla av fänkål. Kärv och lite bitter svans, lite väl bufflig & aggro för högre betyg. Ambitionen finns där men den skulle vunnit på lite mer charm. (80% Grenache, 20% Carignan)
Betyg:++


Les Terrasses 2008
Alvaro Palacios, DO Priorat, Spanien
Härlig doft av sprittande Grenache, ung och yster med hallon & jordgubbe i närmast burgundisk stil. Faten är snyggt hanterade, tydliga men de funkar fint med all den röda frukten , lite feta och eldiga toner tittar fram med en hel del garrigue. Den doftar som en Ch9dP-07 närmast. Smaken är tät, läcker Grenache dominerar, fet med kaffe och eldig kropp, snygga tanniner, rejält fatad men den funkar. Syrorna är lite låga, men de är ändå bra balanserad, den smakar som en Ch9dP-07 också, god! (Grenache, Carignan, Cabernet Sauvignon)
Betyg:++

Clos Mogdor är riktigt bra & Palacios Les Terrasses är härligt omedelbar, men de övriga har svårt att kittla mitt intresse. Det saknas något, skärpa eller fokus, fan vet men vinerna
talar inte till mig, de står där och mumlar mest lite tveksamt.

-- Winepunker

Comments

…Länge leve Winepunk!

Av olika skäl (djävla Apple) måste Winepunk.net stöpas om, hela den använda teknikplattformen skrotas av Steves underhuggare nu på försommaren så Punkarn har i panik tvingats att hitta en ersättning. Ersättningen blir (givetvis, vad kan vara roligare än sätta upp och mecka sig gul med Apache) att härbärga hela härket själv hemma i ladan, då har man kontroll över allt och halkar inte ned i smeten när onda företag bestämmer sig för att stänga tiotusentals bloggar och andra websidor.

Alltså, ha lite tålamod om saker inte ser så snyggt ut eller funkar som vanligt, är något helknarkat kan ni gärna höra av er till klagomuren eller slänga upp en kommentar. Kommentarerna är för övrigt nya (jag inte använt
Disqus förut men det verkar solitt) för mig men ser ut att bete sig anständigt.

Alla gamla inlägg hittar ni
här (’Gamla Winepunk’ till höger bland länkarna), tyvärr lyckades jag inte rädda alla kommentarer, något jag skall ta upp med Apple (läs: skicka bomber).

För att fira att jag inte totalt blåste en säkring (och lugna nerverna på C efter allt svärande) när ACLerna ställde till det på min urgamla sura MacMini drack jag & C en bättre sak till kossan från Urban Deli.

Comfort Drinking™ a’La Punk, Glaetzers i särklass bästa Syrah/Shiraz från det riktigt stora året 2005 fick bli kvällens belöning.

IMG_1111


Amon-Ra Barossa Valley Shiraz 2005
Glaetzer Wines, Barossa Valley, South Australia, Australien
Läcker och tät doft med massor av perfekt mogen svart och röd frukt, en härlig kompott med röda körsbär, hallon och bitter choklad, lite tobak & kaffe tittar fram under mattan av frukt. Faten är tydliga, drivande men samtidigt snygga, efter hand utvecklas lite charkuterier & undervegetation, antydan till mynta finns där också. En liten grön ton visar sig under kvällen, något jag inte känt vid tidigare tillfällen.
Smaken är rik och silkig, tanninerna är i absolut världsklass och frukten exemplarisk, de gröna tonerna går inte att hitta i smaken. Den är packad med hallon, surkörsbär och lakrits, bitter djävligt dyr choklad och en hel del pepprighet. Balansen är oklanderlig, perfekta tanniner i svansen och exemplarisk längd. Uttrycket är maxat, rent & läckert. Snygg, dyr & snuskigt sexig med fin framtid men den lite gröna tonen i doften drar ned betyget, den här gången blir det bara 3+.
Betyg:+++

Det är fenomenalt gott men saknar spetsen från senast (
för ett år sedan blev det 4+), initialt var den ganska stum med en tvekande framtoning och de gröna aromerna som tittade fram ställde till det. Smaken däremot håller måttet, kalla det flodhästar i balettkjol eller lättfotade elefanter, brutal kraft & finess i perfekt harmoni. Det är djävligt gott och djävligt snyggt, inte ens alkoholen på 14,5% stör det minsta.

IMG_1112 IMG_1113


Dessutom, en av de roligare spriterna från
Populaset på Kalaset (se gamla bloggen) får ett alldeles eget omnämnande.

Lustau Brandy de Jerez Solera Gran Reserva
Lustau, Jerez e la Frontera, Finest Selection
Rik och kryddigt rökig doft med melass och äpplen, apelsinskal och crème brûlée, enormt komplex och intressant på närmast provocerande sätt. Den är eldig & häftig, maffig och lättbegriplig trots alla lager på lager av kanel och kardemuma. Smaken är rik eldig (40%) och bred men med en underliggande stramhet, den är kryddig och stinn av kaffe, peppar (?!) och bränt socker i enormt inbjudande stil. Detta är en riktigt kul sak både för nybörjare och gamla veteraner. Fan, det känns som storebror från 1977 måste beställas.
Betyg:+++

Jag hade inte en aning att
Lustau gjorde sprit (Sherryn känner jag givetvis till även om Sherry dricks lika ofta hemma hos Punkarn som det dansas naken Flamenco i grupp), att den dessutom håller världsklass var en mycket positiv överraskning. En sak kan man säga om Populaset i alla fall, de upphör inte att förvåna en stackars Punkare.

-- Winepunker

Comments