mar 2013

Clynelish 1996

IMG_1996


I avdelningen väldigt exklusiva produkter dyker en mer eller mindre egenbuteljerad (i alla fall nästan) sak från
Whiskymannen upp, en årgångswhisky i fatstyrka (52%) enbart på sherryfat. Jag kan inte säga att jag har någon djupare erfarenhet av Clynelish, något provat tidigare gnager i bakhuvudet men jag har ingen klar bild av vad jag tyckte i så fall.
Hur som helst, han brukar veta vad han plockar fram
som inträdesbiljett, det är alltid bra och ibland stort.

Komplex Whisky, Clynelish 16 yrs (1996)
Clynelish, Highland Single Malt, Storbritannien
Eldig och ganska vinös doft, karamell och en del torkade örter, lätt skog och bara dämpade toviga toner. Det finns en del aprikos och nästan känsla av humle, förvånande komplex och nyanserad med antydan till kola och mjölkchoklad. Vuxen i munnen, eldig med skärpa och närmast tannindriven kropp, kryddig med en del krtitiga aromer men samtidigt dominerad av de lyxiga sherryfaten. Lite MacAllan som den en gång var innan förfallet, fast stramare och mer seriös i framtoningen. Detta är mycket bra, den känns viktig på intellektuellt vis, den smakar som ett bra avsnitt av Kobra.
Betyg:+++

Jag har inte mycket Whisky i källaren, men den här tog direkt pole-position. Hanteringen av fat är exemplarisk, den har egentligen allt om man gillar mer aristokratiska och samtidigt nyanserade saker. Lite av Whiskyns motsvarighet till en stadig Medoc från bättre år. Man tackar!

-- Winepunker

Comments

Lorenzo Inga Grappa Barbera

IMG_1995

Alla hörsammar inte uppdraget i detalj, det dök upp en vitsprit från Grappolino & Grappolina som inte gick av från hackor. Lorenzo Inga var helt ny för mig även om familjen Inga visat framfötterna tidigare, minnen av bättre grappa di Barolo klingar dämpat i bakhuvudet.

Lorenzo Inga Grappa Barbera
Lorenzo Inga, Monferrato & Asti, Piemonte, Italien
Druvig & parfymerad doft, lagom mycket finkel i fenomenalt floral och ganska örtig stil, lätta toner av citrusskal och bruten liljekonvalj, en del gul stenfrukt och rosor. Förvånande komplex och nyanserad smak, lite oljig i väldigt parfymerad stil, gråpäron och en hel del lite peppriga toner, helt torr turkisk konfekt (i.e. rosenvatten) och persika i svansen. Det här är redigt kul och väldigt personligt, gillar man normalt inte grappa men tycker om lite parfymerade & aromatiska viner så måste man prova det här.
Betyget är generöst, det är precis den trillar över till 3+.
Betyg:+++

Man tackar, detta var inte illa alls. Den är så läckert parfymerad och kryddigt aromatisk, dessutom billig i sammanhanget (korrelationen pris/kvalitet på grappa är som bekant svag). Klart plus!

Dessutom, en helt annan sak nu i vämjeligt kristna påsktider när SVT pumpar ut lite lagom amerikaniserad religionspropaganda a’la kristendom-light i form av en (ganska illa) dramatiserad Bibel:

”I find my courage where I can, but I take my weapons from science.
Because they
work, bitches!” - Randall Munroe

Fuck religion!

-- Winepunker

Comments

Cristal 1996

IMG_1992


Var den verkligen så bra som jag tyckte?
I goda vänners lag med lite lagom förvärmd nivå är det inte alltid man kan sköta betygssättandet riktigt rättvist. Alla 4+ kräver ett återbesök för kalibrereing, speciellt när man har en lagom liten trave i förrådet. Just Cristal har jag inte speciellt stor erfarenhet av, tio årgångar provade och aldrig har det klickat riktig mellan oss två. Senast jag provade ’96 (tja, före lördags vill säga) var för tio år sedan, då en galet syrlig och mineralstinn vresputte - lovande men helt utan förlåtande drag.

IMG_1993


Cristal 1996
Louis Roederer, Reims, Champagne, Frankrike
Bred, komplex och härligt rik doft med nyanserade fat, ananas och mango, apelsinskal och lite kanderad citrus under en läcker matta av mineral och liten, liten choklad. efterhand utvecklas rostade hasselnötter, grillad citron och finstämda parfymerade toner, lite jasmin & apelsinblom, fullkomligt underbar. Bred, lätt exotisk och härligt fullmatad i munnen, massor av suckat, skärpt citrus, grapefrukt med vässade syror och underbart exotisk känsla. Svansen är lite kryddig, lätt smörig med antydan till brioche och karamell, syrorna dominerar men är perfekt uppbackade av superb solmogen frukt. Eftersmaken har en liten äpplig & rökig bitterhet, vuxen och helt enorm. Stor! Perfekt mogen och med en balans många ’96:or idag börjar sladda betänkligt på.
Betyg:++++

Detta är verkligen mognadens magi, den känns nästan ännu bättre än
förra veckan. Den har en skärpa och bredd som är svårslagen, det är kanske den bästa ’96:an av dem alla (89 st provade visade det sig efter lite efterforskningar). Fast, man kanske skulle tagit rosén nu när det är skärtorsdag...

-- Winepunker

Comments

Gubbarna i gasen

Punkarn, Herr & Fru E.T., AK, Lena, Tuvan och Vinarskallen samlades igen för att konsumera lite 'stora eller speciella viner & anständig mat' som måttot påbjuder - en återkommande djupdykning i våra förråd med lagom ambition. Det är ett uppdämt behov att dricka några av godsakerna i nördsällskap, det mesta provas bort sönderdissikerade med AuZone eller helkvällsanalyserat i ensam majestät (med bättre & mer sansad hälft). Betoningen ligger på just dricka, sniffandet och analyserna är avspända trots den oftast höga nivån på vinerna.

IMG_1977


Vi mjukstartade under köksbestyren med den hyfsade nykomlingen
Ocean Eight Pinot Noir 2009 [++] från Mornington/Victoria - Snygg & ren doft, lätt örtig med fin pinosity. Bra syror i munnen, svalklimatig & dansant med exakthet, trädgårdshallon i massor av en liten vuxen bitterhet i avslutet. Ingen storhet men välgjord och seriös, brukspinot när den är som bäst.

Till bubbelkluttarna (getost & pinje samt en liten
kjällburgarekällburgare - levain, oxfile & Lardo di Colonnata) blev det spektakulärt god respektive intressant bubbel.

IMG_1978 IMG_1979


Louis Roederer, Cristal 1996 [++++] - Underbar doft, rik & fet med lite exotiska drag, fina eleganta fat, enormt nyanserad med apelsinskal, mango och en del flintkross. Den känns utvecklad, helt färdig faktiskt med alla hönsen hemma. I munnen är den rik & bred med passionsfrukt, grillad citrus, ananas och rena fina syror, utvecklar efterhand en liten fräsch äppelton och komplexa kryddiga drag. Den är lång, intensiv och underbart väl sammansatt. Detta är fullkomlig Champagne!

En nydegorgerad
Palmer & Co Millésime Brut 1979 [++] passade besynnerligt bra till kjällburgarenkällburgaren - Enormt utvecklad doft, helt mogen med inslag av färska champinjoner, skog & vax, lite harts och torkad pomerans. Ren och torr i munnen, höga exakta syror, helt mogen med klass & ganska aristokratisk framtoning. Lite skog kåda och lät vaxiga drag i svansen, valnötter och vinteräpplen i eftersmaken. God och djäkligt kul.

Lätt sallad på tigerräkor följd av pilgrimsmusslor med beurre blanc fick en match av tre högintressanta vitingar.

IMG_1982 IMG_1981


Trimbach Clos Ste-Hune 1995
[++] - Utvecklad doft med citrus, rabraber och grapefrukt, massor av flintkross, skaldjur, hav & en del tång, läcker firne. Känns helt mogen i munnen, lite kärva toner med sten och mineralkross, nästan kärnig i krävande stil. God, men har aldrig varit min grej riktigt.

Vincent Girardin Corton Charlemagne 2008
[+++] - Bred, lite vaxig och snyggt fatad doft, krämig med citrus och kryddiga toner, efterhand kikar tyvärr popcorn fram. I munnen är den underbart fet och tät med limeskal, citrus, fina mineraler och en lyxig exotisk komponent. Djävligt god, står man pall för fatbehandlingen så är det inte illa. Betyget är generöst.

IMG_1984


Fontaine-Gagnard Bâtard-Montrachet 2008
[+++(+)] - Initialt lite dämpad doft, superba fat, lätta örtiga toner, fin skärpt citrus och elegant florala nyanser. Larvigt ung ännu. I munnen är den tät, lätta exotiska toner, rena fina skärpta syror, mango och passionsfrukt, enorm oförlöst potential, den är så rik och lång att man baxnar. Syrorna sträcker sig in i oändligheten, vässade, strålande, fenomenal! Men, avvakta ett par år till nästa butelj.

Alltså, när Bourgogne blir bra blir den bara bäst. Under några år har intresset för vit Grand Cru fått väldigt mycket näring, när det klickar blir det närmast oanständigt bra. Kull dessutom att
Fontaine-Gagnard håller så pass hög nivå på toppvinerna, de lite lägre klassade är svårare att ta till sig lika enkelt.

Så, rött till lamm:

IMG_1986 IMG_1987


Giaconda Nantua Vineyard Pinot Noir 2004 [++] Beechwoth/Victoria - Utvecklad och lite skitig doft, skog & undervegetation, läder, våt päls och ganska djurisk med kött & blod, skogshallon och mogna körsbär i ryggen. Väldigt syrlig i munnen, känsla av slånbär & lite förvånande kärvhet med blod, rötter och blad, drag av stenkross och hallon, god men saknar lite oumph och har en väl solbakad stil, den känns dessutom lite för gammal faktiskt.

Felton Road Block 5 Pinot Noir 2006
[+++] Central Otago - Rik och läckert bred doft med skogshallon och liten köttig ton, enormt läker med pinosity galore, aningen bacon & kirsch. Tät, rik och bred i munnen, intensiv och läker med körsbär och snygga fat, lite blad och exklusivt kryddig svans. Perfekt avvägd med strålande balans. Väldigt Felton Road, väldigt läcker och väldigt personlig.

IMG_1988


Claude Dugat Gevrey-Chambertin 2006 [++(+)] - Kryddig och påtagligt köttig doft, grilad entrecôte, lite örtiga undertoner, mogen röd frukt. Sträv & seriös i munnen, lite kärv i nuläget, aningen själkig men hyfsat lovande. Kryddig svans, kan kanske växa ett nummer.

Felton Road levererar med exakthet och solid tyngd, Nigel & Blair går från klarhet till klarhet. Jag kan tänka mig att någon av de årgångar vi ser nu från Elms block 3 eller 5 kommer att ta steget upp till äkta storhet, 2009 kanske, eller 2010?

Till osten med päronkompott dök det upp en gammal klassiker.

IMG_1989


Penfolds Grange 1988 [++] - Mogen doft med ek, läder och lakrits, en del mynta, den är fatig men samtidigt snygg & kul med läderskor, undervegetation och snus, anslaget är eldigt och lite uttorkat. Hyfsat tät smak, fina tanniner och mjuka syror, läcker och lång med mognad, balans och torkad frukt. God, men inte en av de större Grange.

Rysligt kul, det var mer än tio år sedan jag provade den här senast. Intressant är att mina tidigare anteckningar går i linje med de jag lyckades plita ned nu, trots mer än tio år på rygg har den samma lätt torkade klang (och kvalitetsbedömning). Hyfsat lyckad, men den saknar det riktiga lyftet årgångar som ’90, ’96 & ’98 har.

Avslutningsvis ett par flaskor bättre sött.

IMG_1990 IMG_1991


Château Suduiraut 2001 [++++] - Maxad och intensiv doft, botrytis och lite saffran, madel & nötter och massor av aprikoskarameller, enormt uttrycksfull och tät. Superkoncentretad i munnen, bra syra och pefekt balans, len och underbart läcker. Lite blommig i eftersmaken, parfymerad och kryddigt komplex, fullkomlig!

Djävlar vad bra den här var, bättre än den legendariska
Crème de Tête 1989 och guldkornet från 1967, det är enkelt den bästa Suduiraut jag provat, med råge. Halleluja!

Moulin Touchais 1984 [+++] - Doft av arrak, lite kaffe (!?), citrus och mineral, lite funky övertoner. Tät och skärpt i munnen, citrus, syror och torkade aprikoser, gula plommon och bra fräschör. Lite karamell i eftersmaken, alldeles utmärkt.

Dagen därpå? Trött men nöjd, tackar alla...

-- Winepunker

Comments

Atlantico Private Cask

IMG_1963


Cordon Bleu
& Laurus Nobilis brukar ha med anständiga saker att muta sig in med, båda har näsa för bättre gastronomi och dryck med en slags naiv & naturlig kvalitetskänsla man tappar med alla tusentals viner & destillat under bältet. De har en slags barnatro kvar man som riktig geek förlorat sedan länge, man vet liksom ’för mycket’. Som vanligt var en flaska bättre sprit biljetten till självplocket, en vuxen och exakt aristokrat från Dominikanska Republiken funkade fint.
Ron Atlantico Private Cask är en 25-årig blandning av ren sockerrörsrom, melassrom och malta lagrad i solera, lagom fatad med en ambitiös och ren framtoning.

Ron Atlantico Private Cask
Atlantico, Dominikanska Republiken
Doft av nötter, karamell och cashew, örtiga toner och apelsinskal, ganska stramt kryddig och komplex med vuxen ryggrad. Den utvecklar varma tobakstoner och fet karamell, lite floralt anslag, rosor och acacia. I munnen är den krävande med eldig struktur, massor av nötter, vax & kåda, bränt socker och en del kaffe. Den är bred men samtidigt med en rakryggad och dominant personlighet. Detta är inget insmickrande larv, bara ren och kompromisslös sprit för grabbar med lite hår på bröstet. Inte illa alls, men den skulle vunnit på en lite mjukare framtoning. Betyget är generöst.
Betyg:+++

Jämfört
QRM är detta ett helt annat djur, här har vi seriös stramhet och exakta aromer med vilja och prosaiskt uttryck. Intellektet talar med hög stämma, QRM sjunger enbart med känsla och skratt. Så olika de kan bli…

-- Winepunker

Comments

Rosehill Shiraz 2009

IMG_1975


Av alla klassiska saker man kan hitta i OZ är väl
Mount Pleasants alster de med mest tradition och egensinnig tolkning. Visst, Penfolds har sin Magill men gårdarna Maurice O’Shea etablerade på 20-talet finns kvar i stort sett orört skick. Länge har Maurice O’Shea Shiraz varit en av Hunter Valleys största viner, en kryddigt komplex gigant i traditionell stil - lillebror Rosehill (fast äldre kul nog) uttrycker normalt Hunter med något elegantare framtoning.

Mount Pleasant Rosehill Shiraz 2009
McWilliam’s Mount Pleasant, Hunter Valley, New South Wales, Australien
Läcker doft, djup mörk frukt, biggarårer och pepprigt pälsiga toner, liten mynta och en del dyr tobak, övertoner av kåda och blod, härligt komplex med personlighet och elegans - doften är imponerande, underbar och i sanning komplex. Den är förvånande slank och rödfruktig i munnen, sura körsbär och röda vinbär, lite slånbär med höga syror och lite aggro skärpa. Faten är snyggt hanterade och tanninerna sitter som en smäck men den är lite ogin & gnälligt anemisk strukturellt, eller är den bara oförlöst i sin lite magra stil? Eftersmaken har både salmiak, cigarr & mineralsäta, bladighet utan själkiga toner. Jag blir inte klok på detta, doften är stor, smaken aningen vresig och motsträvigt debatterande. Kanske kan något år i källaren göra skillnad?
Betyg:+(+)

Jahapp, det är inte vad jag hoppades på direkt. I munnen är den väl deffad för min smak, en lite svår och mager tolkning som inte passar mig riktigt. Den kan säkert utvecklas, men var det blir av den till slut får framtiden utvisa.

Som kontrast plockade vi fram ett varuprov från
Primewine.

IMG_1976


The Game Reserve Shiraz Viognier 2010
Graham Beck, Western Cape, Sydafrika
Eldig & syntetisk doft, geléhallon och sötlakrits, svart björnbärsfrukt i primär och lite grov stil. Smaken är svartfruktig och lite bitter, salmiak och kärva själkiga toner, den är dominerad av beska och en del kemiska aromer - väldigt mycket vingummi och plastig känsla. Njae, det är väl OK i box-ligan, men en sotig och bränd känsla i svansen kvaddar upplevelsen. Godkänt, men bara knappt. Dessutom dyker lite bränd plast upp i eftersmaken till slut, jag trodde den smakkomponenten var förpassad till historien, men nej…
Betyg:0

Tyvärr, detta är knappt acceptabelt, alkogodis är inte mig grej. Gör om, gör rätt!

-- Winepunker

Comments

Ron Quorhum

IMG_1964


Inträdesbiljetten till det
årliga självplocket hemma hos Punkarn & C utgörs av en flaska bättre brunsprit. Eftersom gästerna ofta inte har järnkoll kan det bli lite vad som helst, den här gången slängde Herr & Fru Skogsmulle fram en rom som var helt ny för mig. Oliver & Oliver är en hyfsat ny spelare, startad 1994 men med anor och tradition tillbaka till 1800-talets Kuba. Quoruhm är tillverkad av melass, lagrad på amerikanska burbon-fat och buteljeras på 50cl-flaskor.

Ron Quorhum Solera 23 Years
Oliver & Oliver, Dominikanska Republiken
Kryddig och rostad doft med massor av rostade nötter, melass, karamell och vanilj, en del kardemumma, russin och julkaka kikar fram. Den är varmt eldig och komplex, kanderad apelsin och pomerans toppar upp, fronten är bred och maffig. Smaken är enormt tät, packad med karamell, espresso, kanel, lager och suckat - tonerna av vanilj, rostade nötter & choklad skulle kunna vara klumpiga men är bara som en god pralin, den är lång och lite söt. Svansen är karamelligt kryddig och svårt läcker. Faktiskt skitgod i sin likörlika & primala kostym (42% - 46g/l).
Betyg:+++

Inte illa alls, knappast intellektuellt direkt men svårt gott i sin lite brända & mulliga stil, den känns dessutom dryg. Talar direkt till lustcentrum, reptilhjärnan hickar till och är nöjd med några cl.

-- Winepunker

Comments

Självplock med Populaset

IMG_1953


Någon gång om året ses ett gäng gamla studiekamrater för ett intjack i min källare, ingen av deltagarna är direkt vinnörd (nördiga är de dock, men på helt andra sätt) men kunskapen är hög rörande mat & dryck i allmänhet. Upplägget är enkelt, jag ställer upp kanske femtio viner ur källaren och de får plocka till dess vi tröttnar efter ett par inledande bubbel som jag väljer själv. Obligatorisk svullomiddag följer med mycket kött och gratäng för alla utom
Herr Skugsmulle & Fru Jägare som är lite lagom vegetarianer (det går lika bra med sparris i det här fallet). Priset för att få komma är en bättre flaska (brun)sprit som modest ersättning, chans för mig & C att få prova halvblint och de andra att dricka lite viner med mognad eller pris de inte är vana vid.

IMG_1954 IMG_1955


Sugot-Feneuil BdB (Spécial Club) 1990 [0] - Mycket äppelskrutt & vax i doften, valnötter och en del choklad, aningen oxidativa drag tyvärr. Den känns lite gisten. I munnen har den bra syror, ren men med väl åldersstigna drag, en del honung och övermogna äpplen. Känns som den är på väg utför, skulle druckits för fem år sedan kanske.

Marguet 2002 [++] - Parfymerad och mineralstinn doft, omogna gröna äpplen och en del flintkross, antydan till fat och massor av citrusskal. Bra syror i munnen, solmogen citrus och ett rejält grustag, lite smörat rostat bröd, fortfarande ungdomlig. Lång och parfymerat elegant svans, kanske lite enkel och klinisk men riktigt god.

IMG_1956 IMG_1957 IMG_1958


Les Pagodes de Cos 1995 [+] - Rätt läcker doft, trä ceder & lite kaffe, cassis i kryddigt bladig stil. Utvecklad i munnen, lite slank med snygg krydda och fina silkiga tanniner, balanserade fräscha syror. Aningen anemisk i svansen, betyget är liet snålt.

Vet inte om det var
Herr Jägare eller Whiskymannen som plockade den här, men det var i alla fall ett självklar och tydligt uttryck av Medoc. Enkel gissning för alla.

Monier de la Sizeranne 1998 [+++] - Djurisk, djup och blodig doft med massor av charkuterier, bacon, målarlåda och enormt pälsiga drag, läckert mogen i superbt klassisk stil. Mogen i munnen, rödfruktig, intensiv och helt utvecklad, kryddigt skärpt, tät med djuriska aromer & undervegegation. Svansen fylld av råbiff, rökt kött, och njurtalg. Strålande!

Herr Skogsmulle har i alla fall redig tur (i.e. han har nog minst koll i sällskapet), i min gom var detta överlägset kvällens vin. Ärkeklassisk och mogen med alla uttryck och nivåer perfekt avvägda, dessutom en ovanligt bra butelj. Skitlätt att gissa. Tyvärr den sista i källaren.

Château Montrose 1995 1998 [++] - Mjuk & snyggt fatad i lätt vild stil, toner av kaffe, läder och utvecklade kryddor i läcker & solbakad stil, en del tobak & trätoner tittar fram under förnäm cassis. Sträv i munnen på klassiskt vis, fina sandiga tanniner, utvecklad solmogen frukt med lätt köttiga drag. Lite rökigoch ganska torr avslutning med tuggtobak i eftersmaken, god och klassisk, betyget är snålt.

Jag tror det var
Cordon Bleu som plockade den här, osviklig näsa för lite lagom dyr Bordeaux i klassisk tappning. Tveklöst överlägsen La Croix & Les Pagodes.

IMG_1959 IMG_1960


La Croix (de Château Ducru-Beaucaillou) 1996 [0] - Stum doft, lite smörig med svart frukt, drag av kaffe, bra finess men dämpad och lite konturlös. Slank i munnen, tunn kropp och lite oljigt & enkelt rödfruktig känsla. OK, men bara knappt.

Bedrövlig är fel ord, men den var besynnerligt otydlig. Vi svängde in till Bordeaux efter att tag men det var ingalunda självklart, det kunde lika gärna ha varit vad som helst med Cabernet & lite annat.

Penfolds Bin 389 1996 [++] - Tät doft, solbakad med eldiga hallon, nattsvarta björnbär björnbär och en del parfym, övertoner av kaffe & läder, linolja och torkade kryddor, en hel del eukalyptus under all frukten. Tät och eldig i munnen, sträv & tjock i mullig stil, massor av kaffe, choklad och körsbär, liten kul skitig underton. En bra och helt utvecklad flaska. På topp skulle jag tro.

Också en självklar sak, vi gissade direkt hyfsat rätt, lite dividerande om exakt varifrån men Australien var tveklöst. Var det
Fru Jägare som plockade fram den?

IMG_1961 IMG_1962


Lindemans Pyrus 1994 [++] - Ganska finstämd doft med lite skitiga hallon, målarlåda, röd frukt och torkade örter, dämpad ton av virke & liten mynta. Ganska tät i munnen, fruktsöt med fina tanniner, balanserad och silkig, sandig svans med röd & svart frukt, lite läckert skitig avslutning. Kul syntes mellan mogen Bordeaux och nyanserad Coonawarra Terra Rossa. Riktigt god, en bra flaska känns det som.

Laurus Nobilis lyckades hitta en den enda motsträviga buteljen, korken i Pyrus satt som berget, smulade sig till ett pulver och osade delvis TCA (övre delen). Jag fick inte ens upp den helt med bladöppnare. Besynnerligt nog var vinet i exemplariskt skick efter lite närkontakt med blekt tefilter, inte ett spår av TCA eller oxidativa drag, bara läcker mognad.

Här var vi osäkra, det kändes som en nya världen men ändå inte helt, mognaden ställde till det en aning men efterhand var vi nog hyfsat rätt bland gissningarna. Det fanns inte så många alternativ egentligen.

C plockade det sista vinet, jag skrev en lapp med min gissning innan vi provade det till och med. Rätt gissat! Man känner sin bättre hälft...

Ferrer Bobet Vinyes Velles 2010 [++] - Fräsch doft med typiska hallon, röda körsbär och lite sötlakrits, Grenache i fokus, antydan till macchia och en del stenkross, den känns ännu väldigt primär och oförlöst, nästan aningen inkomplex faktiskt, eller i alla fall lite hopknycklad. Ren och fin i munnen, röd skärpt frukt och läckra syror, hallon & söta körsbär, en del lakrits & anis, rättfram och ungdomlig med en slankare och mer slimmad framtoning än tidigare årgångar. Lite mineral i svansen, snygg men kanske aningen ointressant. Får se om den kan utvecklas.

Tackar alla, (brun)spriterna kommer att avhandlas i separata inlägg vad det lider, jag måste få chansen att prova dem lite mer koncentrerat i mindre förfriskat tillstånd.

-- Winepunker

Comments

Gaja med Gaia Gaja

Så var hon i stan igen, en av vinvärldens mest dynamiska och skärpta personligheter drog in en frisk vårvind till ett djupfruset Stockholm och presenterade nya årgångar tillsammans med VinUnic. Glädjen att vara en del av institutionen Gaja och oräddheten att kliva fram ur sin fars inte helt oansenliga skugga är uppfriskande, en personlighet som Angelo Gaja (för er som träffat honom) kan nog vara nog så skrämmande att samarbeta med.
Min egen relation till producenten sträcker sig tillbaka till årgångarna från mitten/sent 80-tal, en liten samling
Sperss och några Barbaresco lyckades jag få in i källaren innan priserna tvingade ned dem under inköpsradarn. De utvecklades enormt fint och buteljerna tog i vanlig ordning slut innan de nått sin fulla potential. Sedan dess har det bara blivit några enstaka flaskor vid lite lyxigare tillfällen, Sorì Tildìn och Sorì San Lorenzo blev snabbt lika smärtsamt dyra som smärtsamt bra.

IMG_1951


Rossj-Bass 2011
Gaja, Langhe DOC, Piemonte, Italien
Ungdomlig doft med lite söt frukt, aningen exotisk med inslag av banan och gröna päron & blad,. Fet i munnen, fatig och lätt eldig med oljig textur och dämpade syror, lite fet och aningen bitter svans. Alltför grov i min gom, ganska bra rent tekniskt men inte min grej riktigt.
Betyg:+(+)

Jag har aldrig riktigt fallit för Gajas vita och speciellt inte deras rena Chardonnay, den har en tungfotad klang och en plump framtoning. I kombination med aningen beska är den svår och lite tondöv, kvaliteten är tveklöst hög men det finns en inbyggd dissonans som skär sig i min mun.

IMG_1945


Promis 2010
Ca`Marcanda - Gaja, Toscana IGT, Bolgheri, Italien
Läcker och parfymerad med toner av ceder, blå frukt och en del örtiga toner, exakt och lite återhållen med fräschör. Syrlig och piggt röfruktig i munnen, fina tanniner i ganska slank & elegant stil, snygga fat, röda vinbär & syrliga körsbär i svansen, lite stenkross & mineral avslutar. Riktigt bra i en lite oväntat nyanserad stil för Promis.
(55% Merlot, 35% Syrah, 10% Sangiovese)
Betyg:++

Magari 2010
Ca’Marcanda - Gaja, Toscana IGT (Montalcino, Castagneto Carducci, Bolgheri), Italien
Ganska solbakad och svartfruktg doft, eldig och kryddig men ännu lite stum, en del lakrits & en aningens aningen gummi kikar fram. Mjukt fruktig och ganska mullig struktur, bra prominenta och sandiga tanniner, solmogna biggaråer och en del lakrits & mineral, lite kirsch i svansen. Snygg och balanserad men behöver nog lite tid att hitta ihop helt.
(50% Merlot, 25% Cabernet Franc, 25% Cabernet Sauvignon)
Betyg:++

Det lite ’nystartade’ projektet i Bolgheri tycker jag levererar fint, snygga moderna saker till faktiskt vettiga priser på det hela taget. Man får inte leta för mycket efter 'Italiens själ' i den här brygden, men kan man se lite bortom tradition och enbart uttryck av terroir är detta ett exemplariskt uttryck för just Bolgheri. Skärpt, rent & i en tappning som 2010 faktiskt inte är helt utan elegans och vässad känsla.

IMG_1947


Rennina 2008
Pieve Santa Restituta, Gaja, Brunello di Montacino DOCG, Italien
Läckert kryddig doft, läder och solvarm röd frukt, torkade örter, lite karamell och parfym, antydan till mynta i elegant och floral stil. Underbara syror i munnen, körsbär, sura hallon & kryddiga övertoner, lite lakrits & snus (!?), perfekta tanniner, lång & exakt, elegant och faktiskt i det närmaste drickfärdig. Strålande.
Betyg:+++

Sugarille 2008
Pieve Santa Restituta, Gaja, Brunello di Montacino DOCG, Italien
Tät och svartfruktig doft, fylld av kakao och kryddiga toner, eldig och packad av körsbär, parfym, lite lera & stenkross, blommor och målaråda i ganska oförlöst stil. Härligt tät i munnen, svartfruktig med solmogna mörka körsbär, fina sandiga tanniner, en del lakrits & kaffe, läder och mineralitet i svansen. Mycket lovande men ännu oförlöst.
Betyg:+++

De klassiska toscanska äventyren är enormt välgjorda, olika och personliga med läcker och bred Sangiovese Grosso formligen osande ur glasen. Det kanske inte är något för de mest asketiskt lagda vinälskarna, men gillar man som jag lite lagom hull på kroppen är det helt oemotståndligt.

IMG_1946


Sito Moresco 2011
Gaja, Langhe DOC, Piemonte, Italien
Besynnerligt svettig doft, gymfötter och stenkross, ganska svår och dämpad med en del röd frukt. Syrlig med tranbär, slånbärstanniner och en del lädersnöre, tyvärr alltför primär, ungdomen gör den svårbedömd men jag har aldrig riktigt fallit för just det här vinet.
(Nebbiolo 35%, Merlot 35%, Cabernet Sauvignon 30%)
Betyg:(+)

Dagromis 2008
Gaja, Barolo DOCG, Piemonte, Italien
Eldig och parfymerad med rosor & torkade örter, ganska eleganta röda bär, finstämd med lätta och snygga örtiga drag av mynta. Härligt rödfruktig smak med litet sötfruktigt anslag, eldig och underbart kryddig, en del lakrits och karamell, solmogna hallon och fina sandiga tanniner. Alldeles utmärkt.
Betyg:++(+)

IMG_1948


Barbaresco 2009
Gaja, Barbaresco DOCG, Piemonte, Italien
Intensiv doft med röd läcker frukt, hallon, läder & karamell samsas med lakrits, violpastiller & syrén. Sträv smak med finkorniga tanniner, röd läcker frukt, rättfram med lite kaffe och sval mynta, ännu oförlöst en lovande.
Betyg:++(+)

Sperss 2004
Gaja, Langhe Nebbiolo DOC, Piemonte, Italien
Lätt utvecklad doft, röd elegant frukt med kryddiga florala toner, spearmint och viol, krossade körsbär och målarlåda, linolja &enbär i kryddigt komplex stil. Sträv i munnen, rödfruktig med syrliga körsbär och läckra väldefinerade syror, lång med sandiga tanniner och en rejäl näve grus i förgrunden. Skitbra.
(Nebbiolo 94%, Barbera 6%)
Betyg:++(+)

IMG_1949


Sorì Tìldin 2009
Gaja, Langhe Nebbiolo DOC, Piemonte, Italien
Djup doft, ungdomlig med biggaråer och solmogna hallon, tät & oförlöst med exemplarisk frukt, lakrits & floralt parfymerade drag, enormt sexig. Tät smak, solmogen röd frukt, primär med körsbär & skogshallon, läckert sträv med underbart finkorniga & prominenta tanniner. Sandig & fylld av krossad sten, lakrits & kakao i svansen. Koncentrerad med fullkomlig balans, oförlöst men en storhet i ungdomlig slummer.
(Nebbiolo 95%, Barbera 5%)
Betyg:+++(+)

Sorì Tìldin 1999
Gaja, Langhe DOC, Piemonte, Italien
Enormt komplex och kryddigt läcker doft med läder, lätta djuriska drag, målarlåda & torkade blommor, en del sandelträ och svalkande sval mynta. Perfekt utvecklad. Mogen smak i härligt kryddig & elegant stil, skitläker med torkade röda bär, hallonfnas, nypon och stenig salmiak, sträv svans med lite rökig ton och läckert rödfruktig känsla. Superb med exemplarisk mognad!
Betyg:+++

Båda
Sorì Tìldin är spektakulärt bra, stilmässigt olika och med strukturell skillnad men båda fenomenala. 2009 kommer säkert att kliva upp en pinne till när mognaden får sätta in ordentligt, den är så rik men samtidigt skärpt, ett perfekt uttryck av en lite bredare årgång med underbart solmogen frukt. Det är när man provar dessa som storheten i Gaja verkligen visar sig, prismässigt galet givetvis men i relation till samma kvalitet från andra håll känns det ändå rimligt på något skumt sätt. Här lyser stjärnan allra starkast, gudinnan kanske inte dansar rumba direkt men visar sig i alla fall diskret i bakgrunden, en i personalen och ger oss ett avmätt ögonkast i alla fall. En dag på jobbet liksom...

Andra tankar
här och här.

-- Winepunker

Comments

Argentina med AuZone

IMG_1931


Sedan argentinadagen i april 2011 har jag totalt provat femton stycken viner från tangolandet, en mager samling tyvärr men bitvis rätt bra viner.
Colomé, Finca Pedregal & Nicolás Catena Zapata står ju på sig rätt bra, andra hyfsat lyckade exempel från tidigare är Benegas Lynch och kanske störst av dem alla Finca Bella Vista från Achaval Ferrer. Tyvärr blir jag inte klok på riktningen - koncentration, kraft och en hel del (oftast välintegrerade) fat finns där men samtidigt saknas stil eller riktig ursprungskänsla.
Sherry-Janne, stod för uppställningen den här kvällen, de flesta vinerna plockade direkt från Argentina.

IMG_1932 IMG_1933 IMG_1934


Carmelo Patti 1996
Carmelo Patti, Luyan de Cuyo, Mendoza, Argentina
Väldigt utvecklad doft, kryddig och solbakad med läder, lite soya, choklad & kaffe, efter en timme i glaset utvecklar den tomatsoppa tyvärr, klart på väg utför. Helt mogen i munnen, kryddig med sandiga återhållna tanniner, kaffe och bitter choklad, torkad svart frukt & lite katrinplommon. Aningen lakrits och karamell i svansen. Den är inte lika gisten i munnen som på näsan men den skulle druckits för flera år sedan. (Cabernet Sauvignon)
Betyg:0

Cadus 1999
Nieto y Senetiner, Finca Alto, Agrelo, Luyan de Cuyo, Mendoza, Argentina
Fatig & kryddig doft med choklad och lätt mynta, massor av mörk frukt, lite söt & rostad med brända mandlar (!?) och grillat kött i ganska burdus stil. Tät smak, rik svart frukt, solvarm och rostad med fina tanniner, lakrits, choklad och svarta vinbär, sträv och kakaostinn svans. Den tröttnar en del i glaset och utvecklar gistna drag, lite för gammal den här också. (Malbec)
Betyg:+

Finca Los Nobles 2001
Luigi Bosca, Finca Los Nobles, Las Compuertas, Luyan de Cuyo, Mendoza, Argentina
Intensiv doft, lite skitig med eldiga & djuriska drag, mörk svart frukt, blodstänk & våt päls, mörk och skärpt. Tät smak, tjock svart & röd frukt, mulligt fruktsöt med solbakad karaktär, choklad och kaffe, biggaråer och lite rhumtopf, hallon & kirsch i svansen. Lång och kryddig, rätt god. (Malbec, Petit Verdot)
Betyg:++

IMG_1935 IMG_1936


D.V. Catena 2003
Catena Zapata, Luyan de Cuyo, Mendoza, Argentina
Lite grönt själkig doft, blad & tjära, svart ganska stram frukt med en del paprika, lite peppriga toner, frukten känns både omogen och solbakad samtidigt. Syrlig i munnen, cassis med en del själkiga drag, samtidigt är den fruktsöt med vinbärsblad och själkigt bitter känsla i eftersmaken. Den är lätt disharmonisk, men kan kanske utvecklas. (Cabernet Sauvignon)
Betyg:+(+)

Yacochuya 2004
Rolland Collection, Cafayete, Salta, Argentina
Mjukt solvarm doft, parfymerad och mörk tjockt fruktig, lite nysågad teak, kryddor och drag av rökelse. Den är massiv men väl sammansatt trots intensiteten. I munnen är den enormt tät, packad av solmogen frukt, lakrits och en hel del fat, lite karamell och rejäla men sandigt finkorniga tanniner. Svansen är solbakad och lite sotig, kaffe & kakao med galen täthet, god men lite grov & klumpig stilmässigt tyvärr. (Malbec)
Betyg:++

IMG_1937 IMG_1940 IMG_1939


Brote Negro 2007
Finca Viña Alicia, Las Compuertas, Luyan de Cuyo, Mendoza, Argentina
Ungdomlig med tät packad frukt, toner av Dulcivit™, tjock av körsbär, vinbärskarameller & trä, en del parfymerade drag. Ungdomlig i munnen, cassis och körsbärskompott, intensiv och oförlöst med lakrits, biggaråer och kakao. Tyvärr finns ett kemiskt & pharmaceutiskt drag, det kan kanske lagras bort, men fan vet. (Malbec)
Betyg:+(+)

Gran Oplao Blend 2008
Mauricio Lorca, Uco Valley, Mendoza, Argentina
Spänstig och ungdomlig doft med rökelse, blommor, björnbär och litet sura körsbär, läcker röd och svart frukt i ännu oförlöst kostym. Intensiv i munnen, sura körsbär, röd och ganska läckert primär med parfym och snygga tanniner, kirsch, kaffe & bra fräschör. Den behöver lite tid skulle jag tro, rätt god i sin fruktintensiva stil. (Malbec 50%, Syrah 30%, Petit Verdot 20% - helt ofatad)
Betyg:++

Decero Amano 2008
Decero, Remolinos Vineyard, Agrelo, Luyan de Cuyo, Mendoza, Argentina
Kryddig doft, fin cassis, fatig men med klass, mjuk och fint avvägd med ganska komplex framtoning, rökig med tobak och lätt kaffe, läcker och enormt inbjudande. Tät smak, choklad, tjock och intensiv med svart och röd frukt, körsbär, cassis, rostade nötter & aningen fruktsöt och eldig kropp. Fenomenala finkorniga tanniner, kakao och snyggt vuxen lite bitter svans. Fatig eftersmak men samtidigt väl sammansatt och seriös, alldeles skitbra faktiskt. Betyget är rättvist. (Malbec 64%, Cabernet Sauvignon 30%, Petit Verdot 4%, Tannat 2%)
Betyg:+++

Det är rätt gott, men det saknas något med vinernas själ. Kraftfullhet och solbakad intensitet räcker inte hela vägen fram, trots Rollands handlag blir till och med ett vin som
Yacochuya lite tungfotat - gott men för mycket i alla vektorer. Dessutom verkar de generellt inte klara alltför många år på flaska, den extrema fysiologiska mognaden ställer nog till det (det sagt, somliga saker som Nicolás Catena Zapata tål bevisligen mycket lång lagring).
Men, när sakerna faller på plats som
Decero Amano kikar något visst fram, en kul parallell till en välgjord och skärpt Napa - solbakad och läckert mjuk i stilen med alla bitarna väldigt snyggt passade, med Malbec i centrum och inte Cabernet.

Tackar Janne, som alltid mycket intressant.

-- Winepunker

Comments

Graacher Himmelreich 2004

IMG_1943


Vi formligen badar i torr högklassig Riesling men doppar sällan tårna i den klassiska halvtorra varianten, sorgligt nog måste jag säga. Nåja, skall man lägga krutet på något är de
traditionella spelarna ofta de bästa korten - J.J. Prüm har under alla år aldrig varit en besvikelse, med ett fullkomligt oförställt uttryck av druva och terroir håller Prüm fanan mycket högt när torrvinsvindarna blåser snålt.

Graacher Himmelreich 2004
J.J. Prüm, QmP Spätlese, Wehlen Mosel-Saar-Ruwer, Tyskland
Underbart klassisk doft, fräscht nedtonat gulfruktig med knasmycket mineral, späda rabarber och lätta örtiga övertoner, en aning limeskal, basilika och drag av koriander blandat med bara lite, lite honung. Den är så läckert parfymerad att man bara baxnar, så snygg, så klassisk. I munnen är den fortfarande sprittande ungdomlig, lätt spritzig, fylld av ren gul frukt och massor av kritig mineral. Syrorna är examplariska, skärpta och underbart definierade under en perfekt avvägd & bara aningen fet druvsötma, balansen är osannolik, längden enorm. Svansen har en liten nyanserad exotisk ton, kanske mango eller passionsfrukt. Eftersmaken är driven av mineralerna, krispig och nästan torr känsla avslutar. Alldeles skitbra!
Betyg:+++

Varje gång frågar jag mig samma sak - varför i hela friden dricker jag inte sån’t här oftare? Klassisk Riesling i lågalkoholtappning (8%) är dessutom en perfekt måltidsdryck, asiatisk mat med lite lagom hetta är en killer.

-- Winepunker

Comments

Brooklyn Local 1

IMG_1633


Tyvärr har öläventyren blivit lidande på senare tid, en del lite udda flaskor har blivit kvar på golvet i källaren men inte hittat sitt tillfälle riktigt. En butelj från favvo-bryggaren
Brooklyn Brewery fick sätta livet till på lördagskvällen - med belgisk jäst och äkta återjäsning (heter det så? andrajäsning?) på flaska är det ett riktigt hantverksöl i klassisk eurocentrisk tradition. Borde passa Punkarn & C alldeles utmärkt.

Brooklyn Local 1
Brooklyn Brewery, USA
Vinös doft med toner av citrus, autolytisk krydda, koriander och krossad aprikos. Den är intensivt fruktig med klart belgiskt tycke, lite bättre ’blonde’ över det hela, som en rysligt lyckad De Koninck. Det finns till och med en kul känsla av mineral och dessutom fin ’sur lie’, fräscht och floralt och härligt aptitretande. Smaken är läckert frisk med blommig humle, färska örter och småcitrus bandas med närmast druviga toner, som om man slattat i några droppar Aÿ liksom, beskan är måttlig men snyggt balanserad. Eftersmaken läckert vild med liten spontanjäst känsla, belgiskt, javisst men ändå inte riktigt. I alla fall, alldeles utmärkt. Enda smolken är 9% och buteljstorlek på 75cl, det blir lite mycket av det goda om man inte är två.
Betyg:+++

Detta är seriöst bra, plötsligt är man transporterad till Antwerpen (och inte NY) - solen skiner på Grote Markt och glaset är fyllt. Bara att slappna av, quaffa och bli lite lagom packad i vårsolen...

-- Winepunker

Comments

Ojai Thompson Grenache 2008

IMG_1941


Grenache i alla former börjar dra åt överdos i Casa Punk, en av de mera svårtillgängliga under de senaste åren är tolkningen från syrahspecialisten Ojai - en knepigt knuten sak med förmodad potential. Ogin & oförlöst Grenache är notoriskt svårbedömd, de är ofta slutna på ett sätt som i alla fall jag har svårt att se igenom. Just Thompson
2008 var vid första försöket lovande, andra gången nedstängd till max med massor av frågetecken om framtiden.

Ojai Thompson Grenache 2008
Santa Ynez Valley, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Snyggt och fräscht rödfruktig doft, lätt eldig med drag av sötlaktits, anis, massor av hallon och röda sura trampade körsbär. Efterhand utvecklas läckra övertoner av tobak, stenkross och en del kryddig & kådig rosmarin, drag av rökelse och krossade nötter. Lite lager & dyr parfym till dyker till och med upp, den har genomgått en metamorfos till det bättre. Smaken är superbt läcker, hallon & körsbär med skärpa och renhet, syrorna är prominenta, sträv med finkorninga & sandiga tanniner, rosmarin och lite enbär. Svansen har en del tuggtobak, kardemumma och sötlakrits, torkade örter och komplexa kryddor, lite köttslamsor & blod toppar upp - den är snygg och fint balanserad hela vägen. Skitgod faktiskt.
Betyg:+++

Jämfört
senast har den utvecklats enormt, det var bara något år sedan men nu har alla skruvarna dragits åt perfekt - den är ett väldigt personligt uttryck av Grenache, en egen och uttrycksfull tolkning där bitarna faller fint på plats.

-- Winepunker

Comments

Felsenberg 2010

IMG_1930


Felsenberg
2009 var närmast spektakulärt bra, men det verkar ha knystats om att 2010 inte riktigt håller samma klass. Fanns det en underliggande orsak till att de sista buteljerna reades ut från Bolis’ hyllor, månne? Snabb kontroll av krigslagret i källaren påkallat!

Felsenberg Riesling (GG) 2010
Schloßböckelheimer Felsenberg, Schäfer-Fröhlich, QbA Trocken, Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Doften är knaspackad av mineral, flintkross och rivet limeskal, den är intensiv och ganska asketisk, liten mineralolja och bladigt örtiga toner kikar fram efterhand, en del exotisk frukt tvingar sig genom mattan av skiffer till slut. Det finns tyvärr en baston av omogna päron som pekar mot att vi knäckte den här för tidigt. Smaken är örtig & bladig med citrus, rabarber och passionsfrukt, den är lätt fet och skifferaktigt bitter med asketisk ryggrad och syra & mineral i totalt fokus. Fast, den saknar charm tyvärr. Flintkross och syra är på plats, men frukten känns knuten och ogint ovillig. Den kommer nog att utvecklas, men till samma nivå som 2009 och 2007 lär den aldrig nå, eller?
Betyg:++

Mja, det
är rätt bra, men knappast i klass med ’09 väl? Visst känns den lite knuten och pärontonerna är en given varningssignal att den inte harmonierat, att frukten skall klättra upp tillräckligt för att ge den nog med oumph för min smak känns tyvärr samtidigt osannolikt. Den är lite väl skärpt, man liksom skär sig på den - exaktheten i syra och mineral med den alltför slanka kroppen gör att jag känner mig lite… lurad närmast.
Jag kan absolut ha fel, för ung Riesling är notoriskt svårbedömd men jag tror Tim Fröhlich har sluntit en aning den här gången.

-- Winepunker

Comments

Château d'Yquem med AuZone

IMG_1921


Det är överflödigt att säga något om
d'Yquem, slottet som nog gjort störst avtryck i vinhistorien av dem alla. Från jeffersonbuteljerna till den dyraste flaska som någonsin sålts (1811, 100 RPP, vad annars) via Hardy Rodenstocks 125-buteljersprovningar och en oslagbar track record står det för en kompromisslös och kulturbevarande gärning. Vad hade Sauternes varit idag utan fixstjärnan - skyddshelgonet har försiktigt lotsat distriktet genom många svåra decennier och identitetskriser.

Själv har jag mycket begränsad erfarenhet av d'Yquem, ett knappt dussin provade årgångar och aldrig på bredden utan bara i ensam majestät som topp på en provning eller avslutning på en middag. Att få prova sju (sex skulle det visa sig) årgångar jämte varandra skulle bli både intressant och påfrestande, sötman är i högsta laget för en helkväll.

Vi började med ett par torra som Tomas plockat fram, ’torr Sauternes’ har aldrig tilltalat mig egentligen.
’R’ de Rieussec, ’S’ de Suduiraut och ’Y’ d’Yquem tycker jag alltid varit besvärande klumpiga, torra viner och botrytis funkar oftast ruskigt dåligt.

114936 EY2008BLOG-300x250


Château Carbonnieux 2008
Pessac-Leognan, Graves, Bordeaux, Frankrike
Lätt eldig doft med massor av citrusskal, lite kryddor, nästan drag av Galliano och gröna fräscha blad. Bra syra i munnen, lätt kryddig och ganska fräsch, en del citrusskal och lätt örtiga drag, aningen vaxig svans. Mest citron och mineral i eftersmaken, rätt god med liten bitterhet.
Betyg:+

Y d'Yquem 2008
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Äpplig och lätt oxidativ doft, harts och vax & citrusskal, markerat eldiga drag, honung galore och lite petroleum. Rik i munnen, gulfruktig med bra syra, tydlig honung och viss mineralbitter ton, en del melon och liten äpplig exotisk känsla. Vaxig svans, lite grov och bitter eftersmak. Godkänd i egen stil men som vanligt föga imponerande, priset är givetvis sinnessjukt (€100).
Betyg:+

Jahapp, som väntat, jag föredrog
Carbonnieux givetvis, fräschare, renare och mer användbart än missfostret ’Y’ även om det är ett synnerligen intressant sådant.

Så, till huvudnumret.

IMG_1922 IMG_1923 IMG_1924


Château d'Yquem 2008
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Enormt ungdomlig doft, citrusspäckad med gröna drag, sprittande och örtigt bladig med lime & syrlig exotisk frukt, lätt mandel, citronkarameller och svavlig fotsvett. Rejält söt i munnen, massor av citrus och gräddiga syror, citron, mandel och liten ungdomlig melon. Perfekt avvägd men alltför ung, den är driven av päron och ananas, god men behöver tid att gå ihop. Den kommer att stiga betygsmässigt med minst en pinne.
Betyg:++(++)

Château d'Yquem 1997
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Rik och eldig med massor av nötter, lätt apelsin, grillad citron och omogna persikor, en del honung i ganska elegant skrud, ett litet stick av etylaceteat stör tyvärr bilden. Tät smak, fina balanserade syror, ren med aprikos, karamell, apelsin & härligt nötig känsla. Komplex, lång och strålande balanserad. Så tät och läcker. Notera att etylacetetet drar ned betyget.
Betyg:+++

Château d'Yquem 1990
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Rik och enormt parfymerad doft, galet mycket honung, suckat och mogna persikor, liten ton av nejlikor och en överväldigande matta av saffran & apelsin. I munnen är den tät, söt med fet struktur, kryddig med klar ton av saffran och apelsinskal, suckat och mandel, akaciahonung i svansen. Den är god, men sötman är i liten obalans, den blir rätt klumpig med all saffran. Är detta en svag butelj eller skall den vara så här?
Betyg:++

IMG_1925 IMG_1926


Château d'Yquem 1989
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Stum doft med en del honung, aprikos och rabarber, en del karamell och knäck med maltiga övertoner. Tyvärr finns dessutom ett markerat stick av TCA, kartong och våt källare. Tät smak, intensniv med apelsin och aprikos, balanserade syror och karamell, rabarber och torkade örter avslutar. Tyvärr stör TCA alltför mycket, eftersmaken blir stum och brännande bitter. Trist, den är nog en 3+ egentligen.
Betyg:-

Château d'Yquem 1988
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Enormt läcker doft, mognad med apelsin, lite harts & karamell, nästan drag av kardemumma, torkade aprikoser, enormt rik och komplext parfymerad med underbar gräddig känsla, lite crème brûlée och fräscha ananaskarameller. Enormt tät och komplex smak, rik och bred med aprikoser och karamell, perfekt balanserade syror, lätta toner av trä och gräddig krämighet. Svansen är förvånande fräsch med mandel och parfymerad känsla, paranötter och kanderad ananas, strålande lång och kryddigt komplex eftersmak. Fullkomligt underbar!
Betyg:++++

IMG_1927 IMG_1928


Château Suduiraut 1983
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Ganska slank doft med lätt örtigt anslag, en del apelsinskal, lime och ananas, bra fräschör men den är väldigt lättfotad. I munnen är den slimmad och lite bitter, bladig & hyfsat fräsch med mineralren och kryddsöt svans, lite bitter eftersmak med syrorna i förgrunden. Slank, lätt men rätt snygg. Betyget är ganska generöst, jämfört d’Yquem är den direkt svag.
Betyg:++

Château d'Yquem 1983
Sauternes, Bordeaux, Frankrike
Rik och utvecklad doft med aprikos, rabarber, aningens aningen av etylacetat och kryddiga bastoner, massor av pomerans, lätt karamell och nyanserat parfymerade övertoner, alldeles strålande läcker och komplex. Fenomenalt tät och exakt i munnen, fina balanserade syror, aprikos, mandel & nötter, en del citrusskal och späda rabarber, pikant bitter svans med lite grapefrukt och försynt honungston. Oändligt lång med karamell och krispig citrus, apelsinsuckat och kul kryddig känsla, nästan nejlkor och granatäpple. Komplex och riktigt lång eftersmak. Fullkomligt strålande, en ännu bättre butelj än senast.
Betyg:++++

IMG_1919


Det slår slår en främst är hur vinet trots koncentrationen lyckas bibehålla balansen och finessen, det är så enormt väl sammansatt att man bara baxnar. Både 1983 & 1988 är tveklöst två stora viner, den här kvällen stod 1988 högst upp men det är nog snarare en fråga om buteljvariation än årgångskvalitet. Är detta nu världens främsta söta vita vin? Tja, förmodligen, i alla fall om årgången är den rätta...

-- Winepunker

Comments

Näthandlarna

Det stormade till rejält i vattenglaset när FV ifrågasatte den form näthandlarna idag har, internetreflexen slog omedelbart till och idealisterna/talibanerna vs. bolagshatarna fick diskussionen att spåra ur på tre röda. De få sansade röster som försökte hålla en balanserad ton (i.e. Niklas Jörgenssen) tystades snabbt och stollarna fick i vanlig ordning sista ordet med hög & hes stämma. Inte ens jag själv kunde låta bli att kommentera larvet på mitt eget lilla vis.

Tyvärr glömdes kärnan i vad det rör sig om bort helt, det enda viktiga egentligen. Finns det någon substans i den lilla rännil av vin som tricklar sig förbi Bolaget eller är det som en del röster antydde osammanhängande, ofoukserat, dyrt och utan konkurrensvärde?

Punkarn missade givetvis första nyhetsprovningen och hade ingen egentlig uppfattning - bortsett från den hårdnackat marknadsliberala ståndpunkten att det enda monopolet som är motiverat i ett modernt samhälle är statens
våldsmonopol. Själv har jag mest köpt via en del Europeiska langare, på auktion och någon enstaka exklusiv butelj från Winefinder när priserna sänkts, mer för tillgängligheten än priset. Det är poänglöst att gå in på myten om Bolis stora fina sortiment, alla specialintresserade vet att djupet saknas helt - ett skäl gott som något att släppa på monopolet.

Så, när andra nyhetsprovningen hölls på Stadshuskällaren var jag där och kikade som hastigast. Drygt två timmars hetsprovade och lite mer än hundra viner senare var slutsatserna inte helt klara.

  • Det är bitvis ofokuserat, alldeles utmärkta och prismässigt konkurrenskraftiga saker paras med knökdyra rena floppar i samma portfölj. Det är inte bara en smaksak utan känns nästan lite slappt hanterat i kvalitetskontrollen. Å andra sidan lider vilken vinimportör (och inte minst Bolis givetvis) som helst av samma sjuka, bra och dåliga viner samsas alltsom oftast. Till och med min egen favvolangare Slurp är inte helt rentvättade.
  • Prisnivåerna är generellt för höga, dyker samma vin upp på Bolis är det oftast några kronor billigare att köpa av monopolet - varför då krångla med en annan inköpskanal?
  • Det är inte alltid dyrare däremot, ibland landar sakerna under bolagspriser och under internationella nivåer också, men det hör till undantagen och är enbart på lite exklusivare produkter vad jag kunde se.
  • Det är dessutom ganska positivt vågat på sina håll, en trave spektakulärt bra Cava är ingen kioskvältare direkt men skitkul om man inte kommit i kontakt med saker som Recaredo tidigare.

Det är svårt att sia om framtiden för näthandlarna i sin nuvarande form, jag blir inte riktigt klok på strategin och affärsplanen genom att titta enbart på utbudet och prissättningen (Winefinder undantaget som har en uttalad plan att konkurrera prismässigt med premiumviner på Bolis). En sak som skulle underlätta för konsumenten vore en gemensam satsning på presentation av portföljerna, en samordnad ordertjänst där allas sortiment fanns tillgängliga likt Bolis beställningssortiment skulle göra susen. Vi får noga följa utvecklingen vidare och se vart det tar vägen, men någon förändring måste till.

Så, kortfattat det bästa av det som presenterades:

Robertson Wine
Marquis D’Angerville Volnay 1er Cru ”Fremiets” 2008 [++] - Krydig och rätt utvecklad doft med köttigt anslag, lite snygg undervegetation och fin röd frukt. Ren & snygg i munnen i slank och lite sval stil.
(445:-)

California Wineclub
Beringer Private Reserve Cabernet Sauvignon 2005 [+++] - Rik och mulligt fruktig doft, snyggt fatad med övertoner av läder och kaffe. Tät och läcker frukt i munnen med lyxig känsla och superba sandiga tanniner. Alldeles strålande.
(829:-)
Etude Carneros Pinot Noir 2008 [++] - Intensiv och läcker doft med ren pinosity, lten rökig överton. Mullig och bred i munnen, ren frukt och silkiga finlemmade tanniner.
(299:-)

Cavarosa Wine
Barbera d’Asti Superiore ”Vigna dei Carline” 2010 [++] - Tät doft med djupa körsbärstoner, intensiv och läcker smak, bigarråer och nyanserad ton av kaffe & lakrits.
(159:-)

E-Wine
Prà Staforte Soave 2009 [++] - Intensiv doft, ren med mineral & skärpt gul frukt.
(195:-)
Vin de Constance 2006 [+++] - Tät och läcker med enormt koncentrerad doft, ren, fylld av aprikos & rabarber, apelsinskal och antydan till kanel. Galet söt men med balanserade syror, aprikosmarmelad och honung, närmast oändligt längd. Strålande.
(290:-/50cl)

Invinitum
Recaredo Brut de Brut Gran Reserva 2004 [++], Recaredo Brut de Brut Gran Reserva 2003 [++] & Recaredo Turó d’en Mota 2002 [++] - En trio kryddiga och personliga non-dosage Cava, kompromisslösa med bara liten typisk Cava-bitterhet i svansen. Oerhört roliga, enormt egna och faktiskt riktigt goda. Priserna får man fundera över själv.
(309:-, 280:- & 860:-)

Vinoteket
Brut Platine 1er Cru Nicolas Maillart [++] - Äpplig och ungdomlig standardskumpa, rik med bra ton av vinteräpplen & lite apelsin bra syror och definition.
(349:-)
Crozes Hermitage Terre d’Eclats 2010 [++] - Härligt köttig och klassisk med blodstänk, slaktbänk och peppriga övertoner. Ren & snygg i munnen, fin mörk frukt, charkuterier och rena syror.
(214:-)
Malleea, Majella Coonawarra 2009 [++] - Rik, fruktog och eldigt bred. Lite fruktlöst och solbakad kropp, bra syror , balanserad med klassisk Coonawarra/Terra-Rossa.
(427:-)

Vinstocken
Reichsrat von Buhl Pechstein 2009 [++] - Väl mullig men samtidigt god mineralbomb i bred stil, lite gröna toner fortfarande men de lär försvinna snart.
(349:-)

Vinupplevelser
Les Eres Vinya Velles 2007 [++] - Tät, rik och solbakad med körsbär, lakrits och en del bra hanterade fat. Exemplarisk frukt i munnen, täta sandiga tanniner och fina syror. Liten mineralitet i svansen, god.
(299:-)
Sapaio Bolgheri Superiore 2008 [++(+)] - Läcker doft, massor av cassis, seder, kaffe och grusig mineral, en del fat men under kontroll. Tät och eldig i munnen med fina tanniner, väl avvägd frukt, lakrits & cassis, mineralitet i svansen. Kul & snygg, kanske väl stylad men ack så god.
(349:-)

Winefinder
Cepparello 2008 [++] & Cepparello 2009 [++(+)] - Läckra med massor av körsbär, snygga fat, lite kaffe och linolja, rejält sträva med bra syror och körsbärsstinn kropp. ’08 är stramare och mer aristokratisk, ’09 bredare och fruktbare i aningen mer hedonistisk stil. Båda strålande goda.
(2454:- för 6 flaskor, 3+3)
Barolo Via Nuova 2008 [++(+)] - Läcker med massor av röd frukt, rosor, läder och snygg mynta. Uttrycksfull i munnen, viss utveckling med kryddor och nypon, lite lakrits och täta finkorninga tanniner.
(499:-)

-- Winepunker

Comments

Cuvée du Vatican Réserve Sixtine 2009

IMG_1929


Det mumlas lite varstans om Ch9dP numera, att årgångar som 2007 & 2009 skulle ha stängt ned, flabbat till sig eller inte infriat de lovande inviter man skönt i dess ungdom. Larv! De är genomgående skitbra, stilmässigt olika men med makalös kvalitet. Ett år som 2010 kommer garanterat också att visa framfötterna men den slutgiltiga domen får vänta ett år till tror jag, även om 2010 nog lär visa sig vara bäst av de tre.
Av alla 2007:or som Punkarn provat har nog
Cuvée du Vatican Réserve Sixtine varit allra mest stum och skev, besynnerligt överfatad och grov i oförlöst stil underpresterade den när vi körde igenom en del av 07:ornat. Årgång 2009 har visat på helt andra kvaliteter redan från början dock…

Cuvée du Vatican Réserve Sixtine 2009
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Rik och lite köttig doft, packad med mörka syrliga körsbär, solmogna skogshallon och en skvätt blod, den är rätt kryddig på läckert örtigt manér, sötlakrits och kådiga aromer utvecklas, rosmarin och en näve grus, till och med lite drag av talg på kul sätt. Visst finns en del fat & karamell, värme & lagom raketbränsle men bara i positiv bemärkelse. Smaken är eldig, bred och packad med söt röd frukt, det är en cocktail av solbakade körsbär, plommon, lakrits & liten kul grusig bitterhet. Tanninerna är exemplariska, sandiga och lena, syrorna har definition och tillräcklig skärpa för att matcha fruktkoncentrationen. Svansen är eldigt kryddig med tuggtobak och lite rhumtopf, lakrits & salmiak och en intrikat djurisk komponent, eftersmaken lång och kryddig med en krävande skärpa. Skitgod på det hela taget.
Betyg:+++

Vad finns att klaga på? Det utvecklas till och med en del läckra & komplexa gräddiga toner i munnen under kvällen, en solmogen fethet som lovat gott. Den här kommer att utvecklas under lång tid, ingen tvekan om det.

-- Winepunker

Comments