nov 2012

Poeira 2005

IMG_1717

Portugal har varit på undantag de senaste åren, enstaka externa djupdykningar har givit strålande resultat men på hemmaplan har det varit tunnsått. I källaren ligger enstaka flaskor och trycker, mest portvin förstås men en och annan torr sak gjord på en fieldblend a’la sju-till-tolv druvor väntar på att bli urdruckna. Poeira är en av dem, en modern konstruktion av Jorge Manuel Nobre Moreira med start 2001, ett försök att göra en lite elegantare sak men samtidigt med klassisk struktur från Duoro.

Poeira 2005
Jorge Manuel Nobre Moreira, Douro, Portugal
Svartfruktig, rostad och lite bränd med sotiga drag, lakrits, kanel och julkryddor blandat med lite terpentin & stenkross. Efterhand kikar läder och harts fram, lite porrig parfym & svinflott. Den är rätt grov & burdus. I munnen är den svartfruktig, rejält eldig och syradriven med massor av mineral, tanninerna är prominenta och lite bonniga, det är inget finlir direkt. Svansen är stinn av anis & lakrits, lite stensöta och sura körsbär, lite kåda & rosmarin. Eftersmaken är aningen bitter, kärv och tyvärr väl grov, väldigt portugisisk med andra ord. God, men inte min stil direkt. (Touriga Nacional, Touriga Franca, Tinta Barroca, Tinta Roriz, Sousão)
Betyg:+

Tja, vad skall man säga? Det är rätt gott, men inte elegant på något sätt. Strukturen är mycket klassisk med väldigt rustika drag, en underliggande grovhet man tacknämligt saknar i
Sandra Tavares da Silvas viner. Detta är en hel division under hennes alster, det är gott men man känner sig som en grottmänniska efter bara ett par glas.

-- Winepunker

Comments

Caviste Revisited

Som ett litet jubileum för att fira ettårsdagen ställde Marin Berggren, miniimportör extraordinaire, upp saker från alla lådor & producenter som förgyllt den svenska vinmarknaden det senaste året. För en stackars bloggare som tyvärr inte hinner springa på alla evenemang var tillfället välkommet, en chans att snabbt gå igenom vad som missats och fallit genom Punkarns fångstnät. Dessutom, att igen prova Domaine Coursodon och se om den tidigare bedömningen verkligen var rättvis kändes också rätt bra.
Detaljer kring alla producenter och de viner som ingått i lådorna från
Caviste hittar man här.

IMG_1673 IMG_1674
IMG_1675 IMG_1676
IMG_1677 IMG_1678
IMG_1680 IMG_1681
IMG_1682 IMG_1683


Bäst under kvällen var nog vinerna från Champagne, Saint Joseph och Faugères. Både
Savart och Pierre Moncuit är solida och egna men i väldigt olika stil, Savart syradriven och slankt fokuserad med asketiska drag och krävande profil jämfört Moncuit med mer klassisk bredd och lättbegripligare karaktär.
Domaine Coursodon var precis så bra som jag minns, nu kanske ännu vassare efter några månader på rygg med ett mer sammanhållet uttryck och högre skärpa, strålande. Binet Jacquet är bra, speciellt Reserve som garanterat kommer utvecklas till något stort med tiden, klass och kraft även om de enklare cuvéerna kanske inte riktigt är up2snuff.
På vita stilla sidan är nog
Patrick Piuze esset i leken, även om en del av de viner som presterade bäst senast inte var med i lådan Martin levererade.

Martin har på det hela taget en rätt kul profil på sin portfölj. Det är lite svårt att generalisera kring karaktären men det ord som först poppar upp i huvudet är 'ärlighet', vinerna är med få undantag riktigt bra men samtidigt har de med lika få undantag aspiration på storhet. Det är solida, galet småskaliga & uttrycksfulla hantverksprodukter med personligt framtoning - på många sätt precis vad vinvärlden egentligen handlar om när man skalar bort svindyra 1er Cru från Bordeaux, tvåtusenkronors cabbar från Napa och havet av BiBar som okritiskt prånglas ut på Bolis.
Det är dessutom en avslappad kontrast till de lite skitnödiga importörer som fokuserat kring 'naturviner' eller annan just-nu-inne-profil, lantligheten och leran på stövlarna behöver inte
helt utesluta svavel och fat. Var naturlig, men gör inte i brallan för det liksom.

Bra jobbat Martin, fortsätt med din grej så skall det nog gå bra skall du se.

-- Winepunker

Comments

Arneis med AuZone

IMG_1696


För första gången hade AuZone en provning med uteslutande Peimontes "lille rackare" Arneis, den svårodlade urgamla druvan från norra Italien. Traditionellt användes Arneis för att mjuka upp vresig och hård Barolo till drickbar status, bråkiga & själkiga tanniner mådde nog bra av lite fruktrondör förr. Idag i princip enbart vinifeirad på egen hand är den normalt lite knepig med ganska låga syror och tendens att i vingården gå från omogen till övermogen snabbare än bananer. Det är en druva som trots modernt klonurval och systematiska förbättringar kräver stadigt handlag, att behålla frukt & syror lär vara lite av en utmaning.
För kanske 40 år sedan var Arneis som så många andra druvor på väg att dö ut helt men under senare halvan av '80-talet fick den lite av en renässans genom odlare som
Vietti, Bruno Giacosa & Ceretto. Idag ligger arealerna i runda slängar på 500 ha spritt över Roero i norra Piemonte, dessutom fick den i italiensk anda en alldeles egen DOCG 2006 med de futtiga kraven på max 70 hl/ha. Förutom i Piemonte pågår några experimentodlingar i Kalifornien, Australien och (förstås) Nya Zeeland, fortlevnaden är väl närmast att betrakta som räddad.

Punkarns erfarenhet av Arneis innan den här torsdagen sträcker sig till något dussin provade viner under åren, aldrig i jämförande provning, bara enstaka gånger blint - och aldrig imponerad.

Givetvis stod AK för kvällens övning, vem annars ställer upp 9 rena Roero Arneis på ett bord?

Ceretto ”Blanghé” 2011
Ceretto, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Lätt floral doft, lite eldig och ganska grönfruktig med mineral och lätt parfym, drag av fänkål. Lite spritzig i munnen, kryddigt eldigt anslag, ganska bred med lite bittra toner, druvig & grönfruktig svans. Aningen off-dry med lite godisartad eftersmak.
Betyg:0

Bruno Giacosa, Roero Arneis 2010
Bruno Giacosa, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Pigg och lite parfymerad doft, gulfruktig, gröna päron och floral ton, utvecklar efterhand tvål. Liten bitterhet i smaken, mineral & melon, skal & kärnig framtoning, gul frukt med hyfsad stramhet, lite grönt godis i svansen, känns aningen snål.
Betyg:0

Michele Chiarlo, ”Le Madri” 2010
Michele Chiarlo, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Ganska fatig doft med bredd, persika & citrus, lätt rökig med toner av såpa & lakrits, tyvärr en del osunda svettiga övertoner. Lätt bitter i munnen, gul fruktig med fat & citrus, lite persika & stenkross i svansen. Känns ambitiös men eftersmaken är dov och ganska trist.
Betyg:0

Matteo Correggia, Roero Arneis 2008
Matteo Coregia, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Druvig doft, pigg & grönfruktig med citrus, persika, aningen exotisk aromer & en del nötter, drag av honung i lite kul oxidativ stil. Dämpade syror i munnen, rund med ganska fet textur, gul frukt, melon & lite lime, snyggt skalbitter svans.
Betyg:+

Malvirà, ”Saglietto” 2010
Malivirà, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Dämpad doft, eldig & aromatiskt parfymerad med gröna klubbor & mineral. Kryddig & ganska eldig i munnen med aromatiska toner och måttliga syror, kryddig svans, bred med lite Rhône-tycke, väl eldig i eftersmaken, nästan spritig.
Betyg:0

Alvarinho Contacto, Vinho Verde 2011
Anselmo Mendes, Vinho Verde, Portugal
Pigg grön frukt i doften, örtig & aningen druvig, lite exotisk frukt, citron-soda & diesel. Pigg & ungdomlig smak, grönfruktig med blommor & lite godis, lätt bitter svans, lite syntetisk i eftersmaken.
Betyg:0

Seghesio Arneis 2010
Seghesio, Russian River Valley, Sonoma, Kalifornien, USA
Eldig & lätt syntetisk doft, tvål & grönt godis, vax och rengöringsmedel. Tvålig och bitter smak, gulfruktig med såpa och allmänt skum struktur, känns kemisk. Betyget är i överkant faktiskt.
Betyg:0

Vietti, Roero Arneis 2011
Vietti, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Ganska dämpad doft med toner av kokt ris, grön frukt och mineral, tämligen neutral med liten ton av saffran. Rik smak, gul frukt, persika och citrus, mango & en del seriösa mineraler, vuxet skalbitter avslutning i rätt bred stil, god.
Betyg:+

Malvirà, Roero Arneis 2011
Malivirà, DOCG Roero Arneis, Piemonte, Italien
Lätt parfymerad doft, rosor och blad, gul frukt med lite päron, citrusskal och aprikos. Aromatisk med bra mineraldriv, lite eldigt kryddig med drag av päronsoda & flintkross. Eldig svans, lite oljigt fet, rätt OK men lite väl tung i gumpen.
Betyg:0

Intressant var det, men jag kan inte säga att jag är såld direkt. Godisgröna toner med parfym & kemisk pärondoft i kombination med de lite grova och bittra smakkomponenterna gör det till rätt svåra viner. Det finns en underliggande klumpighet som inte passar min gom alls, de känns rustika och lite mulligt breda men utan finess och charm. Lärorikt och en viktig erfarenhet - javisst, men knappast något att köpa lådvis av till jul.

-- Winepunker

Comments

Legras & Haas BdB 2002

IMG_1707


Av alla budgetbubbel som glidit ned längs
foderluckan på senare år är kanske Legras & Haas från Chouilly den mest pålitliga av alla (i närkamp med Camille Savès). Franska bolaget stod för leveransen, rediga viner till triviala priser på det hela taget. Legras & Haas är en nykomling med Champagne-mått mätt, grundat 1991 har de en produktion på bara 40.000 flaskor trots att man med sina 14 ha samtidigt levererar en del frukt till storhusen. Man kan anta att mer och mer frukt kommer att gå till den egna produktionen framöver, något som lovar gott inför framtiden.

Legras & Haas Blanc de Blancs 2002
Legras & Haas, Chouilly 100% GC, Champagne, Frankrike
Autolytisk och läckert brödig doft, rostad brioche och solmogen grillad citrus, massor av ostronskal och lite gula äpplen, förvånande rik och bred med enormt inbjudande profil. Den är samtidigt komplex och intresseväckande, det fins en del luriga drag under den insmickrande ytan. I munnen är den rik med gräddiga syror, bred frukt och flintig mineral. Den är läckert balanserad med begynnande mognad, grillad citron och liten karamell samsas med fetma och krossad gul stenfrukt. Svansen är rik med drag av choklad och liten bitter avslutning, den är lång med brödig eftersmak. Dosagen är kanske lite i rejälaste laget, ett snäpp stramare och 3+ hade varit möjligt.
Betyg:++

Detta är så användbart, lättbegripligt och bonnigt klunkbart att man bara måste kapitulera totalt. Årgången är uttryckt exemplariskt och den tidiga utvecklingen gör det så härligt drickbart, bara att tanka och vara glad. Det är föga intellektuellt, men vem fan vill tänka sju dagar i veckan?

-- Winepunker

Comments

Penfolds RWT 2001

IMG_1706


Barossa har flera uttryck, smällfrukt a’la
Glaetzer, smällfrukt med elegans a’la Torbreck eller kryddbomb a’la Penfolds. På många sätt är en lyckad Penfolds kanske det som passar Punkarns intellekt bäst även om de fruktmaffiga sakerna från konkurrenterna talar mer till reptilhjärnan.
Just RWT är lite speciell, den avviker en del från
Penfolds övriga alster med en mer dämpad framtoning, mer ett uttryck av jordmån och latitud än vinmakning. Tidigare har den presterat exemplariskt, flera gånger faktiskt, den har en egen personlighet som är så pass annorlunda gentemot övriga Barossa att den är värdig ett helt eget kapitel i vinhistorien om OZ. Peter Gago driver Penfolds mot framtiden med bravur.

Penfolds RWT 2001
Penfolds, Barossa Valley, South Australia, Australien
Kryddig doft, mogen och fyll med trätoner och snygga fat, driven av nysågad teak och choklad, lätt nötigt hartsig med elegant rostade toner. Den är komplex med övertoner av tobak, liten, liten mynta och härligt solmogen röd frukt, torkade körsbär och lite hallon. I munnen är den kryddig och mogen, tanninerna är superba, sandiga och silkiga med lite karamell, knäck och torkade örter. Kroppen är fylld av hallonfnas, kakao och orientaliska kryddor, lite bitter choklad och en del tobak med drag åt lakrits. Den är komplex och häftig, enormt läcker men skulle vunnit på lite mer fräsch frukt. Eftersmaken är lång med lite melass och vattenpipa, torkade örter med en del elegans.
Betyg:+++

På många sätt är detta ett uttryck av Barossa man alltför sällan ser, mer terroir än frukt och mer hjärna än hjärta. Det är snyggt och väl sammansatt, alla klassiska drag från forntiden är på plast men samtidigt saknas tack och lov den gamla grovheten från 80-talet. Dessutom har den en härlig komplexitet och tacknämligt dämpade drag av mynta & eukalyptus. Skitbra, hade frukten varit lite bättre och trätonerna bara aningen mer dämpade skulle 4+ inte varit lång borta.

-- Winepunker

Comments

Sauvion

Efter att ha hämtat ut ett gäng lite dyrare viner på Söderhallarna slog det mig att såsvinet hemma var slut, på rekommendation fick jag en flaska Sauvion Château du Cléray - "Neutral med bra syra, funkar att ha både i soppa & sås, dessutom bra nog att ta ett glas av under matlagningen om man känner för det". Man kan säga att jag var höggradigt skeptisk, en Muscadet för 62:- fuknkar nog bra i fisksåsen men knappast att dricka under köksäventyret. Döm min förvåning när jag provade en liten slatt, rent & snyggt i klassisk lite avskalad och slank stil, säkert skitbra till ostron (som jag äter alltför sällan, och då givetvis alltid med Champagne) och andra råa mollusker.
Vinet föll i glömska snabbt men jag gjorde en mental notering att det kanske var dags att damma av Muscadet ur medvetandet och ta sig tid att dricka en och annan flaska när tillfället är det rätta. Som på beställning dök så vinmakaren
Pierre-Jean Sauvion upp på Pontus! i importören Stellan Kramers regi. En glad och pratsam herre med avspänd och lite charmigt flamsig attityd med underliggande ambition & skarpt sinne. Att göra ursprungstypiska saker till billigt pris i matvänlig stil verkar vara målet, något han lyckas strålande med.

Crémant de Loire Blanc2 SAV_label_chCleray_front


Sauvion Crémant de Loire
Sauvion, Loire, Frankrike
Lätt floral doft, gulfruktig med litet exotiskt inslag. Precis off-dry i munnen, en skopa druvsötma men samtidigt med bra mineral, harmonisk och pigg med citrusskal och stenkross i svansen. Rätt god faktiskt. (50% Chenin Blanc, 50% Chardonnay)
Betyg:+

Detta är förbluffande bra, rent och snyggt med både charm och struktur. Givetvis är det bara en Crémant de Loire, men det lyckas bra med just det.

Sauvion Muscadet Nouvelle 2012
Sauvion, Muscadet, Loire, Frankrike
Druvigt aromatisk doft, floral med en hel del gröngodis och Tandläkarklubbor™, mineral och citrus blandat med päron och aprikos. Höga syror i munnen, lite klassisk mineralsälta, citrusskal och flinta blandat med päronsoda.
Betyg:(+)

De gröna tonerna störde tyvärr en del, förmodligen något som har potentialen att försvinna med några månader på flaska kan man tänka. Påminner lite i doften om Riesling som är alltför ung, samma gröna päronklubbor där har i alla fall en förmåga att trollas bort rätt fort.

Château du Cléray 2011
Sauvion, Muscadet Sèvre et Maine sur Lie, Loire, Frankrike
Mineralstinn doft, flinta & stenkross, limesezt & lite örtiga toner. Syrlig och enormt mineraldriven i munnen, stenkross och typisk liten sälta, massor av hav & tång och skärpta syror, klassiskt slank och läskande. Riktigt god.
Betyg:+

För att kosta 62:- är detta närmast larvigt bra, en hyfsat solid + måste det bara bli. Mineral, sälta och klassisk struktur måste premieras. Skall man vara kritisk är den kanske väl slank för min smak, men vad kan man begära av årets bästa såsvin. Snacka om att kvala in som stapelvara i enklare sammanhang.

CARDINAL RICHARD FACE 367X248


Cardinal Richard 2011
Sauvion, Muscadet Sèvre et Maine sur Lie, Loire, Frankrike
Ännu ungdomlig, antydan till grön frukt och pärongodis under en matta av citrus & flintig mineral. Flintkrispig i munnen, lätt aromatiskt grön frukt, viss fetma, rik gul frukt & klassisk mineralsälta i i svansen, aningen eldig eftersmak. Känns lovande i ovanligt rik kostym.
Betyg:+

På många sätt är detta betydligt mer seriöst, fetare och rikare med en mer vuxen struktur men samtidigt med mer behov av lagring. Den här blir nog fint med något år på rygg skulle jag tro.

Sancerre Les Fondettes 2011
Sauvion, Sancerre, Loire, Frankrike
Lite örtig doft, lätta ganska återhållna vinbärsblad, rik gul frukt med fina gräsiga övertoner, mineral i snyggt balanserad stil. Den är ren & snygg i munnen, fint gulfruktog med bra definerad mineral & uppstramande örtiga drag, lätt kryddig svans, pikant bitter eftersmak, bra längd i härligt klassisk stil. Snygg, typisk och förvånande god.
Betyg:++

Självklart kvällens vin i min bok, ren och snygg med en återhållenhet utan att bli anemisk eller asketisk man alltför ofta saknar hos Sauvignon Blanc. Detta är riktigt bra på det hela taget, basvin av relativt hög klass, som en återblick till Pascal Jolivets storhetstid i mitten av 90-talet.


138735 Chinon Dilection


Vouvray Les Bosquets 2011
Sauvion, Vouvray, Loire, Frankrike
Lätt mineralrökig doft, kryddig med inslag av ylle, arrak, fänkål & fräsch solmogen gul frukt, lite aprikos & persika. Druvig i munnen, off-dry med bra syror och massor av bred gul frukt, liten kryddig botten, snyggt bitter svans, harmonisk och snygg i klassisk stil.
Betyg:+

Chinon Dilection 2010
Sauvion, Chinon, Loire, Frankrike
Ganska rik doft, förhållandevis mullig frukt, lätta köttiga drag, cassis & körsbär, typiskt nyslaget gräs. Ganska saftig & snygg i munnen, generös med silkiga tanniner, cassis och lätt gräsiga toner, god men alltför enkel. Betyget är i överkant.
Betyg:+

Det är sällan jag provar så här billiga viner och känner sådan entusiasm (dyrast var
Les Fondettes för 110:- tror jag), rent & snyggt med bara lite lagom hjärna. Man kan lämna grosshandlarplånboken hemma för en gångs skull och ändå vara ganska nöjd.

-- Winepunker

Comments

Bordeaux '90-tal med AuZone

IMG_1685


90-talet i Bordeaux bjuder på både fina årgångar och en del riktiga floppar, generellt är väl '91, '92 & '93 alla bedrövliga, '90 (stort, varmt & bakat), '95, '96 (västra) & '98 (östra) högklassiga och övriga hyfsat godkända. JEP hade plockat fram lite bättre saker att begrunda ur egen källare - det är alltid en utmaning att hitta årgången men om vi slapp någon av de tre usla borde det gå bra, eller?

Château Pichon Lalande 1996
2ème Cru Classé, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Klassisk doft, cassis & ceder med em liten snygg örtighet, aningen lakrits och grustag, lätta stalliga övertoner, strålande läcker. Ganska stram i munnen, begynnande mognad men med ännu lite kantiga syror, en del cassis och örtiga toner, aningen litet själkigt anslag, kakao & mineral i svansen. Den är god men aningen kort. Tunnel? Den har inte utvecklats som förväntat sedan jag provade den sist för två år sedan.
Betyg:++

Château Pontet-Canet 1996
2ème Cru Classé, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Ganska köttig och svartfruktig doft, vild med cassis, undervegetation och lite stalliga toner, lätt kaffe och spearmint. Läckert röd & svartfruktig kropp, balanserad med fina syror, fylld av cassis, örter och en liten sälta, bra sandiga tanniner och snyggt kryddig svans. God & solid.
Betyg:++

Château Pape Clément 1998
Grand Cru Classé, Pessac-Léognan, Graves, Bordeaux, Frankrike
Enormt rökig & vild, packad med solmogen cassis, ceder & tät svart frukt, vattenfärg och blodstänk, rökta köttiga toner och cigarr, djurisk intensitet på ganska funky sätt. Känns som man har hällt i lite Côte-Rôtie i fatet. I munnen är den expressiv & rödfruktig med vilda lite skitiga toner, fina sandiga tanniner, djurisk, sträv & ännu ganska ungdomlig med lakrits & blodig avslutning. Skithäftig i sin lite orent smutsiga & rostade kostym.
Betyg:+++



Château Leoville-Barton 1996
2ème Cru Classé, Saint-Julien, Bordeaux, Frankrike
Mjukt kryddig doft, tät röd frukt med lite choklad, parfymerad med solbakade körsbär, lätt ceder och orientalisk tobak. Silkig i munnen, kryddig med mjuka tanniner, som tuggtobak fast helt torr liksom. Svansen har toner av trä, röda vinbär & kakao, lite tobaksrökig eftersmak. God.
Betyg:++

Château Leoville-Barton 1998
2ème Cru Classé, Saint-Julien, Bordeaux, Frankrike
Fet, nästan smörig doft, tät med oförlöst svart frukt, tjock, tjära & cassis, kaffe & massor av dyra fat, doftar pengar. Smaken är tät, packad med tjock svart frukt, cassis, björnbär och mörka plommon. Tanninerna är bra och strama, faten är lite väl dominerande i nuläget, bitter choklad & lakrisal i svansen. Stilen är i botten ganska publik med all frukt & fat men den befinner sig i en tunnel just nu skulle jag tro.
Betyg:++

Château Pichon Lalande 1995
2ème Cru Classé, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Härligt klassisk doft med ceder, stall, grus & fint kryddiga toner, dämpad rökighet & snygga fat, lite kul parfymerade övertoner med rosor & hyacint. Den är snyggt mogen i munnen, underbart balanserad med kryddor, trätoner, kaffe & grusig mineral. Tanninerna är silkiga, kakao & lätt örtiga övertoner i svansen, bred och fint mogen. Lätt eldig eftersmak, tobak & kryddor i exklusiv stil. Skitläcker, betyget är dock lite generöst.
Betyg:+++

Det var rätt bra, men tyvärr ingen riktig lyckoträff.
Pape Clément var kontroversiell och drog både sämst- och bäst-röster, den funkiga och lite rostade stilen föll inte alla på läppen. Pichon Lalande ’95 är förväntat bra, men ’96 av samma vin underpresterar tyvärr, skärpan och uttrycket saknas lite.
En annan sak värt att notera var hur svårt årgångarna var att identifiera, vi sköt vilt på allt men nådde varken konsensus eller en träffbild nära målet. Det var förbaskat svårt.

Andra tankar
här.


-- Winepunker

Comments

Diplomático Ambassador

IMG_1627


Jag bara måste slå på trumman en gång till, det känns som jag börjar bli tjatig men det är
ibland befogat att upprepa sig in absurdum. Flera gånger tidigare har jag stått på barrikaderna och gapat och nu är det dags för årets sista tjut, Diplomático Ambassador är den bästa spriten någonsin, punkt djävla slut!

Diplomático Ambassador
Destilerías Unidas, Venezuea
Doften är rik och intensiv med melass och bränt socker, fylld av kryddor, kanel, nejlikor lite nötiga muskottoner, skärpt och vansinnigt fokuserad trots rikedom och bredd. Packad av nötter, mandel och choklad, ren med rakryggad aristokratisk framtoning, texturen är vinös och makalöst komplex med kryddor och trätoner. Det finns drag av riktigt gammal dyr Madeira under alla rökelsearomer, stort redan på näsan, helt magisk!
Smaken är tät, självklart eldig med fokuserad ton av kaffe, bränt socker, melass och våt svindyr tobak, en hel massa lakrits och lätt kanderade nötter. Strålande komplex, packad med nougat och bara så djävla god. Allt man vill ha i en sprit är nedknölad i flaskan, vilja, ambition och kompromisslös ideologi, hur man får ned så snygga fat blandat med aristokratisk elegans i en flaska utan att vara från Bordeaux är närmast obegripligt. Fenomenalt, strålande, oslagbart och bara så djävla gott.
Betyg:++++

Snälla, ni som läser detta, missa för allt i världen inte denna sprit. Skall ni göra en enda sak under året så köp en flaska (trots granaten till kork och det snuskigt höga priset) och njut till en brasa över jul, livet är inte riktigt fullkomligt utan att ha provat den här.


-- Winepunker

Comments

Meursault, Les Chevalières 2004

IMG_1694


På senare tid har jag (åter)utvecklat en stark drift att dränka mig i vit Bourgogne Grand Cru, att sänka sig i ett fat Montrachet känns inte helt främmande när novemberångesten omsluter tillvaron som en våt filt.
Tyvärr är jag inte snuskigt rik (ännu) så helgvinerna kan inte hålla samma kvalitet som de
senaste gångerna, det får bli budgetvarianter i stället. Tack och lov har jag stoppat undan en del vettiga viner i lägre prisklass som likt Subutex kan dämpa den värsta abstinensen, Rémi Jobard brukar duga för att ta en genom det mörka halvåret.

Meursault, Les Chevalières 2004
Rémi Jobard, Meursault, Bourgogne, Frankrike
Läcker & sprittande doft med citrus, limeskal och massor av skiffer, mineralrök & stramt exotisk ton dominerar, passionsfrukt & omogen gul stenfrukt, aprikos & lite kaffir. Faten är nyanserade och snygga, de ligger fint i bakgrunden. I munnen är den perfekt balanserad, bra syror med litet gräddigt avslut, packad med mineral och solmogen citrtus, kroppen är slimmad och snygg, inbjudande i ganska återhållen kostym. Den är svårt läcker men samtidigt lite väl polerad med aningen anemisk avslutning, eftersmaken är lång och mineralrik med liten, liten själkig bitterhet. Den saknar tyvärr lite oump men trillar i alla fall upp till 3+, med ett nödrop.
Betyg:+++

Jodå, det funkar fint, novembermörkret känns inte lika tjockt och fuktigt längre. Ibland har Jobards viner en besvärande bitterhet men ett riktigt anständigt år som ’04 känns det knappt, mer än väl godkänt.

-- Winepunker

Comments

Columella 2006

IMG_1693


Det har
avhandlats förut, Sydafrikas kanske bästa rödvin är en favorit man inte skall förakta. Årgångar som 2006, 2004 & 2002 har presterat strålande, vinet uttrycker en syntes mellan nya & gamla världen i väldigt expressiv & omedelbar stil. I runda slängar är det en 60-70% Syrah, 20-30% Mourvedre & 5-10% Grenache, fatlagrad i upp till 24 månader i gammal & ny fransk ek.

Columella 2006
The Sadie Family, Swartland, Sydafrika
Tät doft, packad med tjock svart frukt, mörka biggaråer och tjära, lite lakrits och salmiak blandar sig med tobak och råbiff. Den är expressiv med toner av krisch och oregano, rostad men ändå snygg och mycket väl sammansatt. Det är en perfekt syntes mellan Barossa och norra Rhône, fruktrik men med en slankare kropp än de riktigt solbakade sydlänningarna.
I munnen är den fruktren med utmärkt druvuttryck, syrorna är rena och väl definierade, tanninerna sandiga och lagom prominenta. Den är ren och snygg med faten lagom i förgrunden, den känns dyr och ambitiös men samtidigt lite manipulativ, den är helt enkelt för ren & god. Svansen är kryddig och lite kådig, rosmarin och lite tuggtobak blandas med nejlikor och undervegetation, förvånande komplex faktiskt. Eftersmaken är syrlig med kaffe och sura körsbär, det är snyggt och rent, maffigt och läcker, men man känner sig aningen lurad & fintad besynnerligt nog.
Betyg:+++

Eben Sadie gör ett mycket bra vin, förmodligen bättre än det vita systervinet Palladius men samtidigt med en mer slimmad och filat välpolerad profil. Det är fullkomlig strålande, men det finns samtidigt lite slirande Rollandska drag - vinet är snuskigt gott men det är samtidigt aningen manipulativt, alla skruvarna är snyggt passade & fint smärjlade men uttrycket har bara viljan att ställa sig in, som en lurvig katt sugen på torrfoder en fredagskväll. Columella är fenomenalt gott, men lite opersonligt och plastikopererat. Betyget är självklart 3+ men det har inte en chans att kliva upp till storhet.

-- Winepunker

Comments

Rhône #2 med AuZone

IMG_1659


Andra kurstillfället i AuZones serie av provningar med temat ”Norra Rhône”, den här gången en jämförande uppställning mellan två producenter. Boris hade plockat fram lite äldre saker ur företrädesvis eget förråd,
Chapoutier vs. Delas. Skulle jag vetat vilka producenter det rörde sig om innan hade jag nog gissat att Delas skulle poppa ut på toppen.

Cornas 1995
Chapoutier, Cornas, Rhône, Frankrike
Lätt köttig doft, rökig med en del parfym & torkade kryddor, rödfruktig, hallon med lite blodstänk, utvecklar antydan till rotfrukt - trots det skönhetsfelet ursnygg. Syrlig i munnen, mjuk och utvecklad med fina sandiga tanniner, förvånande lättfotad röd frukt i elegant stil. God & mogen.
Betyg:++

Côte-Rôtie, Seigneur de Maugiron 1998
Delas, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike
Enormt läckert köttig doft, slaktbänk & syrén, peppriga florala toner, utvecklad med lite hallon och vattenfärg, kul vild överton av njurtalg. Tät smak, läckert köttig, ganska bred med perfekt silkig strävhet, blodstänk, råbiff och fina dyra kryddor, lång och elegant med kakaolika tanniner, lakrits, anis & rökt svål i eftersmaken. Superb och perfekt mogen. Betyget är lite generöst, men den snubblar absolut upp på 3+.
Betyg:+++

Hermitage, Monier de la Sizeranne 1998
Chapoutier, Hermitage, Rhône, Frankrike
Djup doft, kryddigt blodig & expressiv med mörk frukt & vattenfärg, läcker men tyvärr en antydan till etylacetat. Syrlig i munnen, röd frukt, kryddig i lite funky och kul oren stil, köttig med blodstänk & strålande täta tanniner. Tack och lov ingen etylacetat i smaken, det räddar betyget. Jag tror en bättre flaska skulle kunna trassla sig upp till 3+, det gjorde den senast för tre år sedan.
Betyg:++

Côte-Rôtie, Les Bécasses 1999
Chapotier, Côte-Rôte, Rhône, Frankrike
Djurisk och enormt pälsig doft med röd frukt & dyra kryddor, blod och regntung undervegetation, enormt expressiv, som en nyslaktad blöt schäfer i ett kar av krossade hallon och björnbär. Skitball! Mogen och köttig smak, blod & svart frukt, kryddig och uttrycksfull i vild & nästan provocerande och något oren stil. Strålande tanniner, mogen med rödfruktig och komplex svans, läcker till max, rent superb, känns som den är på topp.
Betyg:+++

Côte-Rôtie, Seigneur de Maugiron 1997
Delas, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike
Ganska tät doft, en del volatila syror, etylacetat och florala toner med köttiga drag, känns lite osund. Höga syror i munnen, ganska tydlig etylacetat, funky med klister & köttslamsor. Inte så himla kul, den är lite för oren och klistrig för min smak, men jag är rätt känslig för just etylacetat.
Betyg:0

Hermitage, Les Bessards 1995
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Intensiv doft, foral & syrlig med syrén, nästan hyacint och blodstänk. Mogen smak, syrlig med en aning dissonans, lite ålderssyror närmast, känns lite uttorkad, kryddig med blod & päls. Torkad frukt och lite kalops i svansen, känns allmänt slapp och lite själkig tyvärr. Lite för gammal som 1997:an månne? Betyget är snålt, men jag tycker den skall prestera bättre än så här.
Betyg:0

Hermitage, Le Pavillon 1995
Chapoutier, Hermitage, Rhône, Frankrike
Lätt funky doft med köttiga drag, lite vilt oren, aningen etylacetat även i detta vin (fast det kände nog bara jag). Rejält tjock och intensiv i munnen, sträv med tät svart frukt, tjära och kärvhet med rejäla tanniner, kryddig kropp med lite själkiga drag. Komplex & strävt örtkryddig svans, choklad, kakao & råbiff. Kul och intressant i den lite grövre & mastigare skolan. Tål att lagras vidare.
Betyg:++

Hermitage, Cuvée Marquise de la Tourette 1996
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Syrlig och elegant floral doft, hallon och sura röda körsbär, lite skogiga toner med antydan till viltkött. Mjuk & syrlig i munnen, blommig och elegant med rika röda bär, hallon & lite lingon, läcker i ganska ”understated” stil. Lite tunn för högre betyg dock.
Betyg:+

Jahapp,
Chapoutier landade lite i överläge måste jag säga. Det var ingen självklar husstil som slog igenom men känslan är att Delas är lättare, floralare och tyvärr inte lagrar riktigt lika bra. Intressanta viner, även om det förväntade resultatet var otydligt. Tackar för genomköraren Boris.

-- Winepunker

Comments

Extranummer

IMG_1653


Efter att ha blåst topplocket när vi
jämförde Hatt et Söner mot de andra BdB från 2004 lättade vi upp stämningen med några andra skojjigheter. Elvis tvingades med oväntad hjälp från personalen på Grappe att stå för i mitt tycke kvällens vin, av misstag öppnade de en magnum som inte alls var tänkt att drickas den här kvällen.

Vilmart & Co Cour de Cuvée 1998 (magnum)
Vilmart & Co, Rilly-la-Montagne, Reims, Champagne, Frankrike
Fatig och snyggt utvecklad doft med karamell, kryddor och grillad citron, sexigt parfymerad, rik & enormt inbjudande. Bred i munnen, fina exakta syror, fokuserad och enormt läcker i utvecklad stil, snygg kryddig avslutning och strålande längd. På topp!
Betyg:+++

Står man pall för faten är
Vilmart ofta galet läcker, Cour de Cuvée, Grand Cellier d’Or & Grand Cellier Rubis är alla säkra kort. De är enormt inbjudande, vänliga och lättbegripliga, bara att tanka.

En rejält premoxad
Krug 1996 sänkte humöret en aning, jag gissade på en 1979 av något lite enklare utan dosage. Trist, men jag har hört en del om problematik kring just Krug 1996, det är vist inte första flaskan som är knas (själv har jag inte sprungit på någon defekt, det var dock ett något år sedan jag provade den senast).

Lite äldre saker som Jan grävde fram ur gömmorna följde:

IMG_1654


Montebello Brut 1975
Château de Mareuil-s-Aÿ, Aÿ, Champagne, Frankrike
Enormt utvecklad & mogen doft, läder & karamell, choklad, mandel, nougat & grillad citrus, lite toner av champinjoner & svamp, skogsbotten & barr. Mycket dämpad mousse, skogiga toner även i smaken, bokna äpplen och karamell. En härligt åldrad godsak, den hänger ihop fint trots lite krämpor.
Betyg:++

IMG_1656IMG_1657

Veuve Verrier & Fils, Cuvée Royale Selected Dry 1928 (halvbutelj)
Château de Mareuil-s-Aÿ, Aÿ, Champagne, Frankrike
Galet mogen doft, volatil med lite klister & harts, den utvecklar efterhand tjära och karamell. I munnen är den sinnessjukt mogen, höga rena syror men en del klistertoner stör, dämpad mousse och en undflyende lätt sträv känsla. Givetvis för gammal, men samtidigt kul eftersom den inte totalt faller samma under de första femtom minuterna. Att den sedan ser ut som om någon fimpat i glaset gör ju inte saken bättre tyvärr. Betyget är väl tilltaget men den var ju rätt god på något slags metaplan.
Betyg:+

Avslutningsvis ett rödvin att kontra alla gnisslande syror med:

IMG_1655


Barolo Brunate 1997
M. Marengo, La Morra, Barolo, Piemonte, Italien
Expressiv doft, spearmint och oregano, elegant kryddig med toner av nypon & hallon, lite köttigt komplexa övertoner, ärkeklassisk och skitläcker. I munnen är den sträv, finkorniga tanniner, lätt lädersnöre & finlemmad röd frukt, bra koncentration och enorm längd. Köttigt kryddig eftersmak, hallon och lite fikon. Spektakulär.
Betyg:+++

Tack allihop för en helkväll.

-- Winepunker

Comments

Hatt et Söner vs. The Rest

Ibland dyker det upp saker snett från vänster och sätter sig i skrovet av fördomar man byggt upp under åren. En fantastisk rom i en förpackning som gjord av Homer Simpson har skakat min värld de senaste två åren, en lyxig stjärna i en ruggig kostym som förtjänar respekt trots pris och slammer i marknadsföringen.

Sedan finns raka motsatsen också, de där produkterna man intensivt önskar aldrig skulle gjorts, där yta och påklistrad 'exklusivitet' är allt men innehåll saknas eller är så dåligt att man rodnar. Vi har här årets vinnare i den oglamorösa kategorin måste jag nog säga.

Forumet
FineWines och Vintomas hörde av sig med ett litet projekt - efter en del mummel & grumsansdes rörande en 'ny' producent i Champagne med ganska aggressiv prisprofil och det något udda namnet 'Hatt et Söner' beslutades att ställa upp en radda BdB 2004 i jämförande provning. För att ge produkten en chans blev det givetvis halvblint, alla övriga viner billigare eller betydligt billigare än de 899:- Hatt et Söner kostade, ordningen var nogsamt dold av Grappes personal.

Bakgrund kan man läsa om
här, längst ned på Tomas inlägg.

IMG_1642IMG_1644IMG_1645


Diebolt-Vallois Fleur de Passion 2004
Diebolt-Vallois, Cramant, Champagne, Frankrike
Ganska skärpt doft, floral med toner av fat & en del karamell, äppliga drag med en del flinta, lätt parfymerad. Bra mousse, ren & ganska snygg men tyvärr lite otydligt, gräddig struktur i klassisk Cramant-stil, svans med citrus & mineral. Rätt OK.
Betyg:++

De Saint Gall Blanc de Blancs Brut Premier Cru 2004
De Saint Gall, Champagne, Frankrike
Ren & ganska utvecklad doft med mineral & citrus, lätta florala drag, syrén och citrusskal. Elegant i munnen, ren & bra med fräschör, citrus, röda äpplen & mineral, exakt & lyxigt krämig mousse. Fint stram och mineralrik svans. God.
Betyg:++

Detta är makalöst bra för sitt pris, jag placerade den med självklarhet på tredje plats den här kvällen. Gruppen satte den
främst, rätt bra jobbat för ett 299 sekiners bubbel.

Deutz Blanc de Blancs 2004
Deutz, Champagne, Frankrike
Lite neutral doft, mineral, flintkross & lite asketiska drag, aningen grillad citron & grönt äpple. Lätt äpplig smak, citrus & örter, krispig men lite anemisk svans med lätt bittra drag. Kan kanske klättra till en + med tiden.
Betyg:(+)

Den är rätt svår, samma betyg som
förra gången dock, årgången är inte up2snuff.

IMG_1640IMG_1647
IMG_1658


Hatt et Söner Le Grand-Père Prestige 2004
Hatt et Söner, Bergères-les-Vertus, Champagne, Frankrike
Lätt äpplig och anemisk doft, antydan till choklad, anständig mineral men dämpad med dov blommig överton. Citrus & en del mineral i munnen, lite grov och ostrukturerad med en del bittra toner i svansen. Krossad flinta & skalbeska i eftersmaken, nästan så man tänker på en Cava? Inte så kul alls faktiskt.
Betyg:0

Man tappar andan! Det är så beklämmande uselt med tanke på priset att käkarna krampar, grovt & trist som en budgetchampagne från reahyllan på Carrefour. Det finns inte ens någon underliggande baskvalitet att jobba upp sig från på det sätt Salon ibland kan vara i sin ungdom. Den här soppan är inte slank med potential, den är bara apkass. Klockrent sämst i min bok, betyget är närmast generöst.
Dessutom, flaskan! Metall-etikett i kitschig stil, tung miljöovänlig flaska dessutom - fan det är nästan
AdB-vibbar på den här. Ni, alla inblandande i den här soppan, gör om och gör för tusan rätt!

Cuvée l'Amateur (2004)
David Leclapart, Trépail, Champagne, Frankrike
Doft av gröna äpplen, lite cider och jästiga aromer, lite oren med besynnerlig doft av röda bär. I munnen är den utvecklad med drag av ylle i slank kostym, den har samtidigt en omogen känsla, kruttorr med en del bittra toner i eftersmaken, känns besynnerligt enkel. Ganska svår, minner om en torr Loire, lite Joly över hela härligheten. Stilen passar inte mig alls.
Betyg:0

Detta är nog
egentligen bra, det var enda vinet den här kvällen dom drog både bäst- & sämst-röster, men jag bara kan inte förlika mig med stilen. Lika lite som jag gillar Coulée de Serrant gillar jag det här, non-dosage är gruvligt knepigt.

IMG_1648IMG_1649IMG_1652


Pierre Peters Cuvée Specale Les Chétillons 2004
Le Mesnil, Champagne, Frankrike
Enormt rik och läckert utvecklad, fylld av karamell, grillad citron & honung, bred och expressiv med fat & läcker solmogen frukt, vinteräpplen. I munnen är den gul & glad, bred med läcker citrus, uttrycksfull och ganska mullig, nötter & mandel i svansen, lite nougat i eftersmaken. Skitgod!
Betyg:+++

Detta var min #1, apsmarrig och läckert lättebegriplig som en
Comtes de Champagne, solklar vinnare.

André Jacquart Blanc de Blancs Expérience 2004
André Jacquart, Vertus, Champagne, Frankrike
Blommig och enormt parfymerad doft, mineral & rosor, elegant & komplex med en hel del snygga fat. Härlig smak, exotiska toner med både lime, kokos, färsk ingefära & citrongräs, packad med mineral i ganska egen och personlig stil.
Betyg:++

Jag har aldrig varit någon fan av André Jacquart, men det har var bra. Lätt #2 i min bok.

Guy Charlemagne Mesnillésime Grand Cru 2004
Guy Charlemagne, Le Mesnil, Champagne, Frankrike
Asketisk och lite rökigt kartig doft, gröna äpplen, flinta, ozon & elektrisk urladdning. Lite platt mousse, känns slank & ganska enkel med gula äpplen och aningen obalanserad hög syra.
Betyg:0

Det gemensamma resultatet var slående,
Saint Gall, Pierre Peters & Jacquart höll alla hög klass och drog från alla deltagare de tre topp-placeringarna med undantag för några ströröster på Léclapart. Strukturellt solid och balanserad med hyfsad rikedom verkar vara receptet. Fem av sju satte Hatt et Söner som sämst, inte bara jag utgjöt mig med en del invektiv under kvällen. Man blir mest lite ledsen, vad rör sig i huvudet på dessa människor?

Mer om bakgrund och resultat hos
Vintomas här och lite annat matnyttigt på FineWines här, även Champagne & Mat har plitat några rader här.

Det provades några andra saker som måste nämnas också under kvällen, det kommer i ett annat inlägg.

-- Winepunker

Comments

Sondraia 2006

IMG_1671


Det gnälls mycket på modern Toscana nuförtiden, speciellt Bolgheri ligger i skottgluggen med sitt anammande av modern stil, fat & franska druvor. Givetvis avviker vinerna från arketypiska saker (även om både
Ornellaia & Sassicaia snart måste sorteras in som klassiska) men de uttrycker trots det en mycket italiensk karaktär - körsbär och tanninstruktur går inte att missta sig på. Som ni alla vet gillar Punkarn dylika ting, så länge landskaraktären är lagom uttryckt går det inte att invända egentligen.

Poggio al Tessoro är Allegrinis satsning i Toscana, en hypermodern anläggning med fokus på moderniteter. Toppen är Dedicato a Walter (100% Cabernet Franc), en smarrig maffputte med doft som en hyfsat lyckad Cheval-Blanc. Snäppet under är en budgetblanding av 65% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot & 10% Cabernet Franc, Sondraia lagras efter malolaktisk jäsning 18 månader på 50% nya Allier, den brukar landa på 14,5%.

Sondraia 2006
Poggio al Tessoro (Allegrini), Bolgheri, Toscana,Italien
Tät doft, solbakad högklassig mörk frukt, söta svarta körsbär, plommon och cassis, det finns en del bränd karamell i övertonerna, grillat kött och choklad, en liten frön dissonans tyvärr. Den är maffig men lite burdus. Smaken är solbränd, rik med täta & läckra sandiga tannner, fylld av kakao, söta kolsvarta biggaråer och moccha. Svansen är fruktsöt med karamell och lite sotiga drag, en näve grus tillsammans med ett par kilo entrecôte är nedslängd i jäskaret tack och lov, väl rostad för att lagras längre tyvärr, frukten kommer inte att hålla emot fat & karamell många år till. Drick upp och var nöjd.
Betyg:++

Det är gott som tusan men totalt okomplicerat, enkelhet och lagom kraft uppblandad med superb vinmakning är svårt att motstå men absolut inget att filosofera över. Det är ett perfekt husvin som grannen skulle tycka var betydligt bättre än fredags-amaronen, förmodligen tanken Allegrini hade när de etablerade sig i Toscana.

-- Winepunker

Comments

Elitöl

IMG_1635IMG_1634


Till slut damp de då ned från
Brill, de två öler som presterade bäst i dimman av kroppsodörer & utspilld Whisky på Stockholm Beer Festival. Det är alltid djäkligt svårt att göra en rättvis bedömning mitt i allt slammer & brök, men både C & jag gav de båda samma eller snarlika betyg och uppfattade dem i princip likadant. En mjuk, sexig & maffig klunkare och en skärpt, besk och krävande aristokrat.

Hoppin’ to Heaven American IPA
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Djup, bred och humligt parfymerad med karamell, apelsinskal, citrongräs, ingefära och lite nejlikor, härligt lättillgänglig och samtidigt enormt komplex. Smaken är fräsch, len och ganska dämpat bitter, humlingen är extravagant och inbjudande parfymerad, kryddig och aningen söt karamellig. Strukturen är mjukt gräddig och silkig, perfekt avvägd alkohol (6,5%) och enorm längd. Eftersmaken är fylld av citrusstinn fudge, fenomenal & underbart läcker. Detta är redigt stor öl, men för allt i världen, drick den inte för kall.
Betyg:++++

Green Flash Brewing West Coast IPA
Green Flash Brewing, San Diego, Kalifornien, USA
Enormt örtig och intensivt humlad doft, skarpt parfymerad med toner av hö och lite kött, allmänt maltig och expressiv med litet provokativt aggro uttryck. Smaken är rejält bitter, packad av parfymerad humle och torkade örter, krävande med lång bitter svans i ganska maxad stil. Strukturen är hyfsat gräddig trots alla IBU, det är redigt seriöst och ett äkta kännaröl. Sktbra, men det drunknar i grodölet när man jämför den här gången.
Betyg:+++

Det är två exceptionella öler, men på egen hand har
Green Flash idag inte en chans mot Hoppin’ to Heaven. Grodans inbjudande och quaffbara stil är oslagbar, det är bara att öppna foderluckorna och tanka till dess man börjar kväka. Helt strålande!

-- Winepunker

Comments

Moulin Touchais med AuZone

IMG_1615


Av alla viner vi provat i AuZone (och CVP före det) är Moulin Touchais ett av de mest analyserade, dissekerade och regelbundet dekonstruerade vin i min provningsdatabas. Tjugosex årgångar visade sig vara provade efter lite arkeologi, från 1928 till 1995 med många årgångar provade ett flertal gånger.

Det är ett mycket märkligt vin, sött med accentuerad syra och endast undantagsvis med botrytis har det en enorm lagringspotential. Nu pratar vin inte 'enorm' som de flesta söta från Loire (andra Coteaux du Layon, Quarts de Chaume, etc.) utan
enorm, 80 år gamla viner går lätt att gissa fel på med femtio år och de bättre årgångarna kan nog hålla dubbelt så länge. Man måste vända näsan mot Madeira för att hitta viner som regelmässigt tål lagring lika bra, oförstärkta jämlikar vet jag inte om jag kan komma på ens.

Moulin Touchais 1985
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Vaxartad doft, harts & nötter, arrak & en del möbelpolityr, aningen grov med något funky ciderton. Bra syra i munnen, ren & balanserad, äpplig med med fin sötma, exakt och lite nötig, aprikos & rabarber, lätt bitter svans. God, men den lite burdusa doften drar med betyget.
Betyg:++

Moulin Touchais 1981
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Hyfsat mogen doft med aprikos & apelsinskal, kanska kryddig framtoning, lite nötter och vinteräpplen. Rik, ren och tät smak med bra något sämpad syra, lätt nötig med äpplen & kryddig ton, lätt besvärande bitterhet, bra skärpa. Aningen kort men samtidigt rätt fint gräddigt avslut, örtig eftersmak med vinbärsblad och krusbär.
Betyg:++

Moulin Touchais 1979
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Mogen doft med lite unket orena & brända drag, torkad aprikos, harts och mineral med antydan till mandelmassa. I munnen är den vaxig, rik med lite oljig känsla, bra syror och lite karamell. Lång och lite bränd svans, cremè-brûlée. Lite platt och fadd eftersmak. Inte så himla kul i jämförelse - liknande bedömning jämfört tidigare tillfällen.
Betyg:+

Moulin Touchais 1976
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Ren och ganska ungdomligt blommig doft, lätt ton av möbelpolish, apelsinskal & aprikos, klar markör med arrak, bröd och lite aningen volatila drag, lite kåda. Söt smak med höga syror, ren med persika & citron, lite rabarber & snyggt kryddig svans. Munvattande frisk & exakt. På det hela taget väldigt fräsch & oväntat spänstig framtoning. Känns betydligt yngre än sina år.
Betyg:+++

Moulin Touchais 1975
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Mogen doft med mandel, torkade plommon, aprikos och lite botrytis, en del citrusskal och antydan till kaffe och choklad, lätt gröna & medicinala drag. Mogen smak, lite rostade toner, kryddsöt och väl bitter med torkad aprikos, mandel och kärv svans. Aningen svår och lite bränd eftersmak. Rätt OK men inte riktigt så bra som den borde vara.
Betyg:+

Moulin Touchais 1971
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Mogen doft, nötter och litet anslag av volatila syror, fet gul frukt, citron & must av Ingrid Marie, lite humle på kul sätt, punch & arrak. Mogen smak, nymustade vinteräpplen även här, kryddsöt & komplex, snygg med extrem syra och ren definition. Enormt häftig.
Betyg:+++

Moulin Touchais 1964
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Mycket mogen doft med lite brända toner, inslag av nötter & karamell, antydan av Madeira, djup med mandel, russin & choklad, massor av torkad aprikos, redigt komplex. Strålande rik & helt mogen med karamell & nötter, mandel, aprikos & dyra kryddor parad med skärpt syra, torkad apelsin & suckat, intensiv, lång och komplex med rik sötma i svansen. Den är expressiv och egen, ovanligt madeiralik med ack så god.
Betyg:+++

Moulin Touchais 1959
Coteaux du Layon, Anjou-Saumur, Loire, Frankrike
Mogen och härligt komplex doft med rök & torv, torkad frukt, lakrits, apelsinsuckat, nötter & pyrande ved, harts och grön råtobak, nästan drag av svamp. Skithäftig med bra mognad, enormt intressant. Rik och mogen smak, apelsin och rabarberkompott, strålande gräddig & komplex med nötter, polityr och vaxiga toner, fenomenal med exakt syra och välsvarvad struktur. Fruktig och kryddig svans med superb längd. Fullkomligt briljant! Betyget är i överkant.
Betyg:++++

IMG_1613


Det är som vanligt med Moulin Touchais, svaga årgångar är sällsynta men finns (1979, jag tror inte det är flaskvariation, alla mina mätpunkter är konsistenta), oftast är det bra och titt som tätt alldeles strålande. Både 1964 och 1959 är absolut världsklass, de sällar sig till samma exklusiva klubb som 1937 (min gissning på 1959:an), 1969 (min gissning på 1964:an) och 1949. Det är makalöst personliga saker med en egen stämma uttryckt fint i varje årgång, lite av en ofashionabel anakronism man ännu kan köpa för en billig penning (
1998 kostar 199:-). Riktigt kul är att Bolis dessutom har tillgång till tio årgångar, måste vara något slags rekord för stadsmonopolet.

Tackar Stig &
Vintomas för en fenomenalt intressant provning.

Fler tankar
här, AK går i spinn och Vintomas är tämligen positiv.

-- Winepunker

Comments

Onkaparinga Grenache 2005

IMG_1632


De senaste åren har Clarendon Hills seglat upp på toppen av Punkarns hitlist, i princip alla viner har hållit superb klass och ibland
sträckt sig till riktigt stora. Den i Roman Bratasiuks lag som spottat in flest mål är Onkaparinga Grenache, supersolid både när den spelar med ’06 eller ’05 på ryggen.
På många sätt år Onkaparinga det perfekta uttrycket för närmast
hundraåriga stockar med pinad och dry-grown frukt, superkoncentrerad med enormt expressiv kostym. Det finns bara samma kvalitet på två andra ställen i världen, delar av Spanien och eliten i Châteauneuf-du-Pape/Sydrhône (åsså Krankl förstås, men hans stockar år inte ens gamla, och det är ett tungt argument emot att stockåldern är väldigt viktig men det är en helt annan diskussion)

Clarendon Hills Onkaparinga Grenache 2005
Clarendon Hills, Blewit Springs, South Australia, Australien
Solbakad, eldig och mulligt maffig doft med bred röd frukt, hallon, anis & fänkål blandat med karamell, nyhyvlat trä och kåda, rosmarin & lite söt orentalisk tobak. Det är rejält med fat, men eken backas upp snyggt av den täta frukten, efterhand kikar en del blommiga toner fram, rosor & syrén. I munnen är den rik, eldig och bred men med fin balans, tanninerna är supersilkiga och lena, sammet i ett glas. Den är packad av svarta körsbär, hallon, rosmarin och sötlakrits, frukten är lite karamelligt söt men balansen är oklanderlig - svansen är gräddig och lent kryddig, exkulsiv tuggtobak och sötlakrits. Det finns nästan ett litet drag av starkvin (14,5%, men man undrar), men den håller sig på rätt sida rågången. Den är en virvel av galet mogen frukt, riktig vinglädje och fin komplexitet, men, den har tappat lite skärpa och fokus på två år.
Betyg:+++

Det
var bättre förr, i alla fall den här buteljen står inte upp mot tidigare 2005:or även om den enkelt räddar sig till 3+. Jag tror det bara är att dricka upp resterande flaskor under nästa år, ingen anledning att vänta direkt.

-- Winepunker

Comments

Quilceda Creek med Divine

Divine ställde till det igen med en elitspäckad afton på Gubbhyllan, den här gången med Quilceda Creek från Washington State som huvudnummer. Jag har bara provat Quilceda enstaka gånger tidigare och aldrig på bredden, en chans man inte missar med tanke på hur svåråtkomliga (och djävla dyra) vinerna är. Just den flighten presenterades öppet, övriga flighter halvöppet och extraflighen helt blint.

Som en liten uppvärmning gav vi oss på
Andrew Will från Washington, tre vingårdsbetecknade saker och Sorella som är den bästa frukten från Champoux.

Pasted Graphic 2Pasted Graphic 3


Ciel de Cheval 2007
Andrew Will, Washington State USA
Ganska läcker och hyfsat fullmatad doft med cassis & ceder, lite plommon och lätt eldigt anslag, örtiga övertoner i aningen floral stil. Kryddig smak, lite bitter choklad, lite sotig med fina sandiga tanniner. Kroppen är aningen eldig, kanske väl slank svans, kryddig och ganska krävande eftersmak. God, men lite kort. (Cabernet Sauvignon 15%, Merlot 40%, Cabernet Franc 45%)
Betyg:++

Two Blondes 2007
Andrew Will, Washington State USA
Djup och rätt mullig doft, sötfruktig med kaffe, svart frukt, plommon, björnbär och nytt läder, allmänt fruktyppig med litet djuriskt drag, en våt hund har simmat i jäskaret. Smaken är tät och len med finkorniga tanniner, bred, plommon & kaffe dominerar, kryddig med snyggt bitter choklad i eftersmaken, lite kort men god. (Cabernet Sauvignon 49%, Merlot 19%, Cabernet Franc 34%, Malbec 7%)
Betyg:++

Champoux Vineyard 2007
Andrew Will, Washington State USA
Fin och väl sammansatt doft med svart frukt, cassis, solmogen och enormt snygga fat, lite choklad och kryddor i intensiv och förvånande komplex stil. I munnen är den fullmatad och len med tät inbjudande frukt, choklad, kaffe & tydliga väl definierade tanniner, strukturen är rakryggad trots bredden och den maffiga framtoningen. Svansen är lång och sträv, ärkeseriös på alla plan. Skitbra! (Cabernet Sauvignon 19%, Merlot 21%, Cabernet Franc 52%, Petit Verdot 8%)
Betyg:+++

Sorella 2007
Andrew Will, Washington State USA
Sötfruktig doft med inslag av karamell, tjock, fylld av kaffe & choklad, intensiva plommon, till en början lite syltiga drag men de försvinner. Smaken är sträv, packad med tjära & choklad under en matta av exemplarisk frukt, den är lite brutal i nuläget, oförlöst med maxad potential. Eftersmaken har en del sotiga drag och en tydligt eldig komponent, den behöver några år men når absolut upp till 3+ redan nu i alla fall. (Cabernet Sauvignon 72%, Merlot 10%, Cabernet Franc 15%, Petit Verdot 3%)
Betyg:+++

Kvaliteten på
Champoux & Sorella är helt utan anmärkning och absolut lika hög, Sorella ligger lite efter utvecklingsmässigt och har i dagsläget en aningen plumpare framtoning, men jag misstänker att den kommer att växa ikapp Champoux om ett par år. Strukturellt är de väldigt lika, inte undra på förstås med tanke på att råmaterialet kommer från samma vingård, samma finkorninga tanniner och samma täta men välavvägda struktur. Dessutom känns 2007 som en klart överlägsen årgång, tidigare försök har imponerat mindre och saknat den tyngd viner av den här typen mår bra av. Det känns om Chris Camarda är på väg åt rätt håll.

Quilceda Creek måste kanske betraktas som Washington States absoluta toppvin på Cabernet, alltid en favorit hos proffstyckare och med liten produktion är den svår som tusan att få tag i och samtidigt smärtsamt dyr. Med ofta över 20 månader på 100% ny fransk ek lyckas den ändå hålla elegans både i doft & smak, detta är inga pluffsiga tungviktare direkt utan mycket speciella och personliga viner.

Pasted Graphic 4


Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2001
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Örtig doft, cassis, svart & elegant röd frukt, ganska finlemmad med svartvinbärsgelé och lätta nyanserade kryddor. Tät smak, elegant men samtidigt strålande rik i perfekt balans, kryddig med antydan till karamell & dansant överton av kaffe och tuggtobak. Lång, lakrits och fänkål i svansen, aningen slank i eftersmaken.
Betyg:+++

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2002
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Härlig och rätt fullmatad doft med cassis, torkade örter, färska plommon och oliver, lite läder i fint mogen stil, den har en del parfymerade snygga drag och en liten antydan till mynta. I munnen är den ganska tät, kryddig med underbara mjuka lena tanniner, lång och snygg med lakrits & kryddor i svansen, färsk dragon och en elegant solmogen svart frukt. Strålande!
Betyg:+++

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2003
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Lätt rostad doft med ett uns nymalt kaffe, örtkryddor och parfym under en enormt väl avvägd matta av svart & röd frukt, komplex med antydan till läder & muskotnöt, aningen vilda övertoner, päls & en näve undervegetation. I munnen är den tät med absoluta tanniner, len med karamell och grillad fänkål. Svansen är rik och djupt kryddigt komplex, liten puff av tobak, enorm längd, plommon och hallon i eftersmaken. Fullkomligt strålande, stort på alla plan!
Betyg:++++

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2004
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Litet eldigt anslag i doften, cassis & ceder, örtig och ganska lättfotad med en liten kul överton av slaktbänk & charkuterier, varm och aningen solbakad i stilen. I munnen är den tät, fylld av fina sandiga tanniner, ganska fatig med choklad & mullig struktur, packad av plommon & exklusiv svart frukt. Len och läcker svans med kryddor & nougat, absolut skitbra men det känns som den kommer att utvecklas.
Betyg:+++(+)

Detta är sinnessjukt bra, elegans och intensivt uttryck samsas i en perfekt tango. På näsan förväntar mig sig kanske ett mer tillbakadraget vin, en nedtonad variant av Napa kanske men i munnen är det något alldeles eget och enormt personligt. Drivet av kryddor och komplexitet med en balans även bättre slott i Bordeaux skulle ge upp hela kinesiska marknaden för är det smärtsamt gott i sin perfektion. Besynnerligt nog är 2003 & 2004 huvudet högre än 2001 & 2002, att 2002 får samma 100RPP som 2003 är obegripligt, 2003 är så fenomenalt mycket bättre, exaktare och djupare i sin komplexitet (trots det var jag enormt positiv till 2002 senast, var detta en något sämre butelj månne?).

Lite Cabernet från andra sidan jorden som kontrast, månne?

Pasted Graphic 5


Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2004
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Intensiv doft med cassis och lite eldigt rostade toner, kaffe och lätt mynta, en antydan till störande paprikaton. Tät smak med höga syror, lakrits & anis, cassis i tät stil med en del kartigt själkiga drag, fruktsöt svans.
Betyg:++

Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2005
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Tät doft med karamell, rostad med breda kakaotoner, torkade plommon och bara en minimal puff av mynta. Skitläcker. I munnen är den tät & rik med fin bredd & eldiga toner, aningen drag av starkvin men det funkar fint. Den är enormt maffig & mullig men lyckas behålla balansen, lång och tät svans med kryddor och kaffe, massiv och eldig men rysligt läcker.
Betyg:+++

Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2007
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Intensiv doft fylld av pepparmynta, cassis i eldig stil, lite plommon & en rejäl dos kaffe. Tät smak, lite fruktsöt med känska av polkagris, lite aggro med sötma och all mynta. Känns ännu grov, fan vet vad det blir av det här?
Betyg:+(+)

Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2009
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Ungdomlig till max med syrligt syltig doft, cassis och hallon, mynta i ganska fruktsöt stil. Tät smak, eldig med karamell, packad av cassis och julkryddor i svansen. Den här behöver tid.
Betyg:++

Noon har egentligen aldrig imponerat på mig, jag har till skillnad från många andra OZ-kramare aldrig riktigt fattat storheten med Eclipse, ofta lite grov och plump i min mun. Samma sak händer här när årgången inte klarar att få Cabernet fysiologiskt perfekt, viner av den här lite extrema typen har höga krav på att allt måste falla på plats. Däremot, när det gör det som i 2005 sker magi. Trots galna alkoholnivåer över 16% är den i balans, bara en liten gnutta mynta/eukalyptus och inte en enda nedmalen paprika i de alkostinna brygden. Det är inte viner som går hem överallt men är de så här välgjorda måste man kapitulera.

Så, en helblind mellan-flight för att lätta upp sinnet en aning.

Pasted Graphic 6Pasted Graphic 7Pasted Graphic 8


Penfolds Bin 707 1998
Penfolds, Barossa, Connawarra, South Australia, Australien
Kryddig doft med läder och lite kaffe, ceder, mullig & solbakad, snyggt sammansatt med cassis & lite lakrits, nästan brinnande rökelse, förvånande drag av mogen Bordeaux. Höga syror i munnen, rödfruktig med torkad frukt, slånbär och sandiga tanniner i lite själkigt kartig skrud, den har en del gröna oförlåtande drag. Känns mogen, tobak och fin strävhet i svansen, men syrorna är lite vassa. Skall den verkligen vara så här mogen?
Betyg:++

Ramey Pedregal Vineyard 2006
Ramey, Oakville, Napa Valley, Kaliornien, USA
Tät och påtagligt fet doft med bombastisk röd frukt, enormt rik med jordgubbar, hallon och ungdomliga vinbär. I munnen är den bred som en Cadillac, enormt rik med jordgubbar, slånbär och annan solmogen röd frukt, eldig till max och en del kryddigt kådiga drag, rosmarin och macchia. Den är lång och eldigt maffig i eftersmaken. Strålande men ännu för ung.
Betyg:+++

Nicolás Catena Zapata 2004
Bodega Catena Zapata, Mendoza, Argentina
Lätt fet & ganska fatad doft, rik & eldig med tjära, svart frukt och kryddnejlikor parad med cassis & nyhyvlat trä. Tät smak, lätt mineral & sälta, eldig med definition. Ännu kärv och lite omogen i munnen, packad med svart exemplarisk frukt, den har en ganska stram tanninstruktur i rakryggad stil, seriös och lovande. Den är brutalt ung och ganska svårbedömd just nu, men jag misstänker att detta blir bra med tillräcklig tid.
Betyg:+++

OK, vad trodde Punkarn om det här då? Första och sista vinet var jag bra respektive hyfsat ute på,
707:an (lite av en besvikelse, borde vara bättre men ganska konsistent med senaste försöket) trodde jag var en Wynns John Riddoch 1998 (Coonawarra) och Catena Zapata en riktigt bra Napa Cabernet från mitten av 2000-talet med en slatt annat i brygden - godkänt. Ramey däremot var jag så in i helskotta fel ute på att man nästan skäms - len struktur, röd frukt och raketbränslet blandat med kåda & rosmarin fick mig rätt ned i sydfrankrikes grenacheträsk. Varmt år i Ch9dP? Någon? Fucking djävla Napa!! Nåja, jag var inte ensam om att slira runt bland uråldrig Grenache, både bättre Clarendon Hills, spanska stockar & sydrhône mumlades om lite varstans.

Avslutningsvis lite bättre Syrah från OZ, tre viner signerade Reid Bosward och ett från David Powell.

Nashwauk Beacon Shiraz 2006
Nashwauk (Reid Bosward), McLaren Vale, South Australia, Australien
Rik, eldig och svartfruktig i lite aggro framtoning, kryddig med animaliska drag. Tät och snygg i munnen, balanserad i eldig stil, kryddig med lätt sälta, solbakad med sandiga fina tanniner.
Betyg:++

Kaesler, Patel Shiraz 2006
Kaesler Wines (Reid Bosward), Barossa, South Australia, Australien
Hyfsat elegant med parfymerade drag, nästan floral, svart läcker frukt, frisk och snyggt kryddig. Perfekt balanserad i munnen, mjuk med fina avvägda syror, len och lätt parfymerad, kryddig och balanserad i avvägd och mjuk stil. Frukten är skitsnygg, en katt som spinner i ens knä. Härlig känsla av sämskskinn och mjuk päls. Skitgod.
Betyg:+++

Kaesler, Alte Reben Shiraz 2006
Kaesler Wines (Reid Bosward), Barossa, South Australia, Australien
Tät och rökig doft, kryddig och köttig med grillad biff & kremerad svål. Tät smak, tjära, kraft & tannin parad med liten mineralsälta. Lång och eldig med lakrits och brända toner i svansen, det finns en överton av bränt gummi över hela härligheten tyvärr. God men lite extrem.
Betyg:++

Pasted Graphic 9


Torbreck Run Rig 2006
Torbreck, Barossa Valley, South Australia, Australien
Sötfruktig doft, karamell och hallon, härliga toner av målarlåda och harts, floral och kul inslag av pyrande vedbrasa, torkade örter i öppet yppig stil. I munnen är den förvånande snygg & elegant, ren med hallon, slånbär & lakrits, lite ungdomliga björnbär fortfarande. Svansen är komplex med köttslamsor och linolja, blodstänk och glad röd frukt, lång och mjukt kryddig eftersmak. Fullkomligt strålande!
Betyg:+++(+)

Att plocka
Run Rig här var enkelt, den avviker enormt stilmässigt mot Kaeslers viner. Den lilla dosen Viognier hos Torbreck gör säkert sitt till, men även uttrycket är helt annorlunda, mer finess och dansant glädje trots närmast galen koncentration. Hade varit kul att jämföra med Old Bastard, det av Kaeslers viner som nog är mest nyanserat och komplext.

Dessutom, all viltmat på Gubbhyllan gjorde sitt till, kul kväll på det hela taget. Tackar Gunnar & Lena!


-- Winepunker

Comments

Pol Roger Brut Chardonnay 1996

IMG_1626


November i Stockholm, höstångesten slår till som en orkan från karibien och manglar tvärt över Punkarn & C som snabbt och med fast tenouchi kontrar - hummer i massor och bättre Champagne. Vi fintar först med halstrade pilgrimsmusslor i gaspacho innan huvudnumret får ackompanjera en blanc de blancs 1996 från ett lämpligt storhus. Syraår som det är gifter det sig med paprika, olivolja och kremerade mollusker finfint. Till hummern skulle man egentligen haft en något mer dämpad sak med mer rondör men man kan inte alltid få allt.

IMG_1625


Pol Roger Brut Chardonnay 1996
Epernay, Champagne, Frankrike
Utvecklad och mogen doft med grillad citron och lätt nötiga aromer, mineralig med lätt florala övertoner, aningen grönt te, lager & syrén blandar sig snyggt med limezest, krossad flinta och nyrostat bröd. Smaken är krispigt torr, krävande med en liten bitter ton, packad med rökig mineral, citron och lätt autolytisk kropp. Syrorna är knivskarpa, vässade till en pigg & fräsch spets trots mognad och komplexitet. Svansen är rökig med krossad flinta, vinteräpplen och lätt feta toner, smörad brioche med torr lemoncurd, antydan till mandel, äpplen och kanel (!?) i eftersmaken. Den känns ganska färdig, men den kommer att hålla länge än. Den har bättrat sig de senaste åren, den känns mindre aggressiv och syrorna mer harmoniska.
Betyg:+++

Årgången är perfekt uttryckt, rökig mineral & höga rena syror i rent skuren kostym. Detta är seriöst bra och på hyfsad topp, men den saknat det där man hittar i t.ex. Comtes de Champagne. Den saknar lite glädje och buller, det är mer en intellektuell övning än en känslomässig upplevelse. Vässat och rent, men lite, lite kliniskt.

-- Winepunker

Comments