Bürklin-Wolf

Pechstein 2009 - Revisited

IMG_1380


Jag kunde hålla mig i ett halvår, sedan bara gick det inte att låta bli den
stash med 2009:or från Bürklin-Wolf som ligger och trycker i förrådet. Förra gången presterade den närmast över förväntan, massor av allt utan att tappa fokus eller snubbla i ursprungstypicitet är precis min melodi. Pechstein är på totalt 17 Ha, hyfsade volymer från en hel drös med producenter hittar ut på marknaden. Bürklin-Wolf är i mitt tycke vassare än Basserman-Jordan och den lite pånyttfödde Reichsrat Von Buhl, kanske är BW bäst av dem alla, speciellt GC/GG cuvéerna med exemplarisk fullmogen frukt.

(Noteras bör att Bürklin-Wolf är lite av en fetisch för Punkarn, i slutet av 90-talet köpte jag en låda av Ungeheuer 1997, den första stora torra Riesling jag någonsin provat)

Pechstein 2009
Dr Bürklin-Wolf, Forster Pechstein (Cuvée GC), QmP Trocken, Pfalz, Tyskland
Intensiv, seriös och rikt expressiv doft med massor av mineral, krossad flinta och citrus, limeskal och passionsfrukt blandat med rabarber och en liten aning petroleum. Den känns ganska utvecklad, det tittar fram lite honung och komplext rökiga toner, enormt läcker! Smaken är maxat tät, lätt spritzig känsla, superbt uppstramade rena syror och ett helt skifferbruk nedmalet i cocktailen av citrus, gröna äpplen och passionsfrukt. Svansen är snyggt & vuxet skalbitter med enorm längd och exemplarisk balans. Detta är ett mästerverk med perfekt uttryck av 2009, koncentration, druvmognad & ren lycka. Alldeles urdjävligt smarrig Riesling, gott skit!
Betyg:+++

Fan vad detta är bra! På många sätt är detta precis vad jag vill ha i ett vitt vin; exakta syror, mogen frukt, rakryggad struktur och ett expressivt uttryck med druva & terroir i fokus, men samtidigt fyllt av glädje och inbjudande aromer. Det är
både intellektuellt & publikfriande. Stort? Njae, men gott så in i helvete!

-- Winepunker

Comments

Gaisböhl 2009

IMG_1138


2009 i Tyskland (tja, hela Europa faktsikt) är en riktig höjdare, Nahe, Mosel-Saar-Ruwer & Pfalz har alla lyckats fenomenalt bra men jag tror Pfalz nog är allra bäst. Nyligen provade jag favvo-producenten Bürklin-Wolfs allra bästa läge (N.B. jag har inte provat Kirchenstück ännu och jag tycker varken Jesuitengarten eller Hohenmorgen riktigt står upp)
Pechstein men snuskigt bra resultat. Bürklin-Wolfs helt egna vingård Gaisböhl har dock sällan imponerat lika mycket, alltför ofta märkt av alkohol och en besynnerlig överambition tycker jag den varit oförlåtande och ofta aningen grov med dissonans och otydligt fokus. Skall den någonsin lyckas riktigt bra är väl 2009 en chans så bra som någon.

Gaisböhl 2009
Dr Bürklin-Wolf, Grosses Gewächs Monopol (butelj 1349), Pfalz, Tyskland
Härligt parfymerad doft med toner av hyacint, rosor och massor av mineral & krossad sten, lätt eldig (13,5%), rivet cirusskal och en del passionsfrukt. Det tar en stund för den att visa sig, efter en timme försvinner den inledande knutenhet och en bred rik 2009-frukt hittar fram, gröna äpplen och lite gula plommon. Smaken är ganska stram, bra & höga syror med balanserad exakt gul frukt, massor av citrus och krossad flinta. Rikedomen i doften är inte lika tydlig i smaken, den här är stram och vässad med rakryggade drag snarare än opulens. Det finns en del fruktmognad & honung i kroppen men mineral och rena syror dominerar. Skitgod i mer krävande stil än Pechstein, något sämre men fortfarande 3+. Strålande god.
Betyg:+++

Det finns fler sidor av 2009, den här har en mer asketisk framtoning med skärpa och ren aristokratisk röst. Under mineralerna hittar man årgångskaraktären men på många sätt är detta en 2004:a för mig, mer syror och mineral än bredd och kraft. Alkoholen är på gränsen men den funkar, skitgod!

Dessutom:

IMG_1139


The Glenrothes ”Robur Reserve”
Speyside Single Malt Scotch Whisky
Lätt rökig doft, elegant parfymerad med massor av hö & örtigt anslag, den är eldig & stramt komplex. Slank och varm smak med skärpa och härligt torviga & rökiga toner, den är lätt bitter och snyggt fatad. Gott, snyggt och slimmat med modern touch men jag tar en gammal (före förfallet) MacAllan alla dagar i veckan.
Betyg:++

Jag föredrar rom & calvados hundra gånger av hundra, men
ibland är det skönt att bryta av med en riktig malt när den är lite lagom eterisk. Inte helt illa även om det inte är min grej riktigt.

-- Winepunker

Comments