Öl

Trappist med AuZone

IMG_3530


Ibland släpper
Dr.Vintomas loss och visar sin andra sida, Mr.Öltomas - den här gången med en näve storheter från Sint-Sixtusabdij van Westvleteren (som provats förr med spektakulärt resultat) och lite annan trappist som bakgrund.
Jag har själv ett litet kluvet förhållande till trappistöl. Med tanke på att det knappast är en sammanhållen stil utan snarast ett förhållningssätt & orsak till tillverkning kombinerat med strikta krav på hur vinsten kan och får användas i klosterverksamheten ger blandad kvalitet. Det som är bra är skitbra, annat lämnar övrigt att önska.
För ovanlighetens skull provades allt helt öppet, det är praktiskt omöjligt att dekantera öl av den här typen.

IMG_3519 IMG_3520 IMG_3521


Orval
Orval, Belgien
Lätt citrus i doften, brödig och jästigt örtig, lite söt och parfymerad, fräsch och snygg. Bra beska i munnen, torr och örtigt kryddig, krämig textur, stram och god med lite vildjästa övertoner.
Betyg:++

Orval uppskattades av de som egentligen längtade efter en vettig IPA istället för en vällagrad belgare, den upplevdes som helt normal & ganska lättillgänglig jämte övriga. God, men inte riktigt vad jag vill ha i min trappist.

Achel Bruin
De Achelse Kluis, Belgien
Doft av melass och kanel, kanderade apelsinskal, knäckig med lite mandarinmarmelad och bränt socker. Karamell i munnen, julkaka, behagligt mjuk beska, lätt sötma och syrlig eftersmak. Anständig och inbjudande men lite enkel.
Betyg:+

Chimay Bleue
Chimay, Belgien
Djup & maltig doft, lite vildjäst med kanel och knäck, fin ren ölton, för mig är detta absolut klassiskt och ren comfort-beer - härligt att minnas första gången man smakande trappist. Härligt aromatisk i munnen, väldigt ”Belgisk”, balanserad beska och lätt sötma, djup & kryddig med längd. Superb.
Betyg:+++

En klassiker, underbart solid och helt utan extrema aromer, skitgod på det hela taget.

IMG_3522 IMG_3523


La Trappe Quadrupple
De Koningshoeven, Nederländerna
Intensiv doft med skumbanan, godis & eldiga toner, apelsinskal, kardemumma och vingummi. Den är besynnerligt syntetisk. Lätt söt smak, klar godiston även i munnen, kanderade apelsinskal och lite störande alkohol, svansen känns avig med all banan.
Betyg:0

Rochefort 10
Brasserie Rochefort, Belgien
Antydan till banan, fin kryddig ton av bränt socker, julkaka och suckat. Djup smak, rätt besk med kryddiga toner, kanel & peppar, melass och torr karamell, seriös och vuxen. En klassiker.
Betyg:++

Riktigt bra, men jag föredrar
Rochefort 6, en betydligt maltigare stil med lägre alkoholhalt. Just Rochefort sabbade dessutom mitt förstånd i Antwerpen, på Kulminator hade de alldeles för många varianter i varierande ålder för att ett besök skall vara riskfritt - helt galet ställe.

IMG_3526


Westvleteren XII (2014)
Sint-Sixtusabdij van Westvleteren, Belgien
Ren och pigg doft med fräschör, snygg tät malt & färsk apelsin, lite julkryddor och kaffe, snygg & inbjudande med glädje och läckert örtiga övertoner, sandelträ och karamell. Fräsch och strålande krämig i munnen, fin rostad krydda och behaglig tydlig beska, julkakao och mjuka fruktiga toner, kryddor i svansen, kanel & pepparkaka, superbt strukturerad, en fullvuxen storhet. Betyget är generöst.
Betyg:++++

För mig är detta fullkomligt strålande, en absolut storhet i sin helt unika stil. Men, den lever på fräschören - redan innan jag provade de följande äldre syskonen kändes den som kvällens absoluta vinnare.

Westvleteren XII (2009)
Sint-Sixtusabdij van Westvleteren, Belgien
Besynnerligt mwuggig doft, närmast TCA & övermogna plommon, söta russin och våt källare, mycket besynnerlig. Karamell & sötma i munnen, melass och lakrits, julkaka och knäck, klart oxidativ och förvånande söt. Gamla plommon och äppelskrutt i svansen. Inte så kul.
Betyg:0

Westvleteren XII (2007)
Sint-Sixtusabdij van Westvleteren, Belgien
Återhållen doft, lite plommon och äppelskal, chokladkakao och glöggkryddor, känns väldigt gammal. Intensiv i munnen, karamell och sötma, oxiderad frukt, melass & karamell, kaffe med äppelskal i svansen, nötig känsla, söt sherry och valnötter. God och oerhört egen.
Betyg:++

IMG_3528


Det blev precis som väntat, jag älskar
Westvleteren men jag vill ha den ung - lagra öl i många år är inte min grej riktigt, de lever på fräschör och intensitet på ett sätt som rimmar illa med oxidativa aromer och gammal frukt. Att Chimay skulle hävda sig var inte heller någon överraskning, för att vara en industri-trappist är den absolut skitbra - personlig och lätt att känna igen. Tackar Tomas, lärorikt som vanligt.

Andra tankar
här.


-- Winepunker

Comments

Westvleteren XII

IMG_3111


Inte ens på
Kulminator i Antwerpen fanns den. I en öl-lista tjock som en medeltida bibel (alltså, det var en medeltida läspulpet med en läderinbunden bok för tung att flytta) fanns det mesta men just Westvleteren XII var snöpligt slutmarkerad. Jag fick trösta mig & C med bl.a. dito VIII, några Rochefort och tillräckligt mycket annat för att glömma nederlaget.
Westvleteren XII är notoriskt svår att få tag i, jag har misslyckats både i Brügge och Bryssel så när Vintomas ropade hem en trave på auktion i Belgien och ville nasa några flaskor tackade man inte nej. Alternativet att köa utanför Sint-Sixtusabdij van Westvleteren känns inte så lockande.

Westvleteren XII
Sint-Sixtusabdij van Westvleteren, Flandern, Belgien
Fräsch doft, rejält maltig med massor av len & kryddig humle, fint dämpade rostade toner, klart örtiga övertoner i rik och samtidigt fokuserat väldefinierad & vässad stil. Den är komplex, lager på lager av trätoner och juklryddor poppar fram efterhand. Bred & krämig i munnen, snyggt rostad med förvånande fräscha & höga syror, fint maltig kropp. Den är lätt eldig med enormt läcker kryddig baston, snygg beska och liten nyanserad skitig sötma, eftersmaken är vässad med karamell och klassisk lätt spontanjäst eftersmak. Det är riktigt, riktigt bra, framförallt komplexiteten är närmast unik.
Betyg:+++(+)

Detta var inte riktigt vad jag hade väntat mig, trots sina dryga 10% är den fräsch och väldigt mycket öl - inte alls som de kladdiga och vinöst söta bomber man annars hittar lite varstans numera. Den är inte heller så galet überbelgisk man skulle kunna befara, ’nyanserad’ mer än pang på rödbeten som
Rochefort 10 t.ex. Jag verkligen gillar det här, en absolut elitspelare.
Är det världens bästa öl, njae, i alla fall inte ännu. Det känns som en långlagrare faktiskt, den lär bli bättre med några år på nacken så den andra buteljen får ligga till sig en tid. Återbesök nästa sommar tidigast.


-- Winepunker

Comments

Lättöl ?!

IMG_2968


Egentligen har jag inget gott att säga om lättöl, det finns en slags inbyggd motsägelse att göra öl med så låg alkoholhalt - nödvändigt med malt ger några procent mer än två och tillräckligt med malt kanske fem. En öl som
Nanny State (Brewdog) saknar totalt kropp även om humle & beska är på plats - nu är den inte en lättöl utan snarast alkoholfri, men egentligen är det same, same...
Men, efter rekommendation köpte jag några saker från
Gamla Enskede Bryggeri (det är ju närmast i hemlandet) på Urban Deli (i fiendeterritorium, Sofostan) - bästa lättölen som finns enligt propagandan.

IMG_2969 IMG_2972


Enskede Pale Ale
Gamla Enskede Bryggeri, Stockholm, Sverige
Fin skumkrona, förvånande maltig doft med humlekrydda och liten karamell, snygga jästiga toner. Den känns genuin och lite hantverks-funky men på snyggt sätt. Lätt bitter i munnen, dämpad humlebäska men med förvånande bra kropp, visst känns det att det är en lättöl men kan man bara tänka bortom den låga alkoholen och det lite spetsiga intrycket är det inte oävet. Jag pendlar mellan 1+ och 2+, men strukturen är för anemisk för mer än 1+.
Det sagt, det är strålande bra för att vara lättöl. Priset på 25:- är kanske lite av ett problem, men det det är klart, det är lika mycket jobb nedplöjt i det här som vilken dubbel-IPA som helst.
Betyg:+

IMG_2970 IMG_2973

Fågelkärrs Bitter
Gamla Enskede Bryggeri, Stockholm, Sverige
Lätt brödig och kanske aningen neutralt jordig doft, dämpat parfymerad humling, lite jordig. Balanserad beska i munnen, kryddig med ren törstsläckarkänsla. Rätt god, faktiskt mindre ’lättöl’ än EPA ovan. Eftersmaken är fint maltig med vuxen och äkta känsla. Tyvärr ligger humlen aningen utanpå, förmodligen behövs någon % till för att binda ihop säcken, smakerna finns där men bärs inte riktigt strukturellt.
Betyg:+

IMG_2971 IMG_2974

Stora Gungans Porter
Gamla Enskede Bryggeri, Stockholm, Sverige
Läckert karamellig doft med lite sot & bra malt, undervegetation och aning melass. Lite brända toner i munnen, känns vuxen och hyfsat bred med bar beska och vuxet mörk känsla. God, men skulle vunnit på ett uns sötma.
Betyg:+

Det är bra, självklart öl och absolut de bästa lättöl jag provat hitintills, jämte en medelmåttig vanlig sak (
Poppels APA) står de sig väldigt bra. För första gången dricker jag öl på 2% som verkligen smakar äkta & riktig brygd. Kudos!

-- Winepunker

Comments

Craft N°166

IMG_2849


AK tillbaka från snabbresa till Tyskland slängde åt mig ett djur jag inte sett förut, en tysk fullblods-IPA. Jag har provat från Belgien, Nederländerna, Norge, Danmark, Sverige, USA, Canada, Australien, Nya Zeeland, Spanien, Frankrike, Italien, England, Skottland & Wales - men jag trodde Tyskland höll hårdare på traditionerna än att sladda ned i hipsterträsket. Det är min första tyska IPA.

Craft N°166
Braustüb’l, Darmstadt, Tyskland
Lite rostad och läckert maltig doft med apelsinskal & mandarin, knäck och återhållen parfymerad melass, lite kryddig känsla. Snygg och inbjudande. Harmonisk i munnen, len med behaglig east-coast känsla, fin malt och allmänt intensiv men samtidigt nyanserat humlad med måttligt beska. Kroppen är bred med elegant karamell, det finns lite drag av valnötter och suckat men den har samtidigt inte ett spår av kladd eller överdriven eldighet. Snyggt, välgjort och precis lagom ambitiöst. Betyget är snålt.
Betyg:++

Jahapp, det verkar som alla kan klara att riva ihop en riktigt habil IPA utan att blinka. Det är förbenat gott, närmast en vinös stil med beskan som motvikt till maltsötman i stället för syra. Jag tvekade länge på 3+ men efter en snabbkoll gentemot
Dragets Kanal föll den tillbaka mot 2+, inte riktigt ett ess tyvärr, bara nästan...

-- Winepunker

Comments

IPA med AuZone

IMG_2810_2


Ibland, eller snarare alltför sällan, dyker AuZone ned i träsket med malt & humle. Punkarn själv stod för en snabb exposé över hipsterölet framför alla just nu,
india pale ale, ölsorten som givit humleunderskottet ett ansikte. Själv låg jag för en gångs skull långt före trenden. Genom att springa på ölmässan tillsammans med C vartenda år sedan 1992 gick det att skaffa sig en känsla för vartåt det barkade, att IPA skulle bli stort var tveklöst - det är en stil som tilltalar både intellektet och ger omedelbar återkoppling till lustcentrum.

IMG_2808_2

Fuller’s India Pale Ale (Storbrittanien): Lite örtig doft med citrus och dämpat parfymerad humle. Len och snygg i munnen, enkel och lite slank, lättfotad & örtig med återhållen bitterhet. Det är en ganska typisk engelsk IPA, mer för att klunka än att imponeras av. [+]

Brewdog Old World India Pale Ale (Storbrittanien): Humlig doft med drag av karamell, malt och apelsinskal, lite rostad chili, rosor & kardemumma. Härlig rondör i munnen, kryddig & lätt eldig i ganska mullig & bred stil, behagligt bitter eftersmak. Komplex och riktigt givande. Här har de übercoola skottarna gjort en hyllning till den ursprungliga IPA’n, jag tror dock aldrig det smakade så här bra på det tidiga 1800-talet om sanningen skall fram. En höjdare, #2 den här kvällen. [+++]

Adelsö Rocket I.P.A. (Sverige): Enormt blommig doft, apelsin & parfym blandas med syrligt fruktiga toner och närmast muscat-lika övertoner. Bra örtig smak, citrus & lätt parfym även här, fräschör & glädje är det drivande, en riktig personlighet. Den här avvek i formen ganska radikalt gentemot alla andra, den lätthet och friska frukt vi fick i glaset skulle en del andra ha vunnit på att ta efter lite. [++]

IMG_2805 IMG_2801 IMG_2803

Dragets Kanal Dubbel IPA (Sverige): Kryddig doft, lite karamell & fudge, väldigt maltig med lätta kul autolytiska drag, en komplex maffputte inte helt utan finess. Tät och mullig i munnen, kryddig med karamell, fräsch apelsin & en nypa koriander, en puff av melass i avslutningen. Här har Nynäshamns tagit i så de nästan spricker, men bara nästan. Trots kraften, alkoholen (8.5%) och tätheten blir den aldrig klumpig. [+++]

Amager, The Sinner Series Gluttony (Danmark): Syrlig doft med apelsin, citrus och lyxig parfym, man har inte snålat på humlen direkt. Tät i munnen, rejält bitter med rikedom, sträv beska och en del karamell. Den är intensiv men alkoholen på 9.4% dominerar upplevelsen, jämte de andra upplevs den som lite aggro och burdus. Beskan drar i eftersmaken mot malört och valnötsfnas. Jag har upplevt den som bättre förr, det är en utpräglad mat-öl som växte med lite vettigt tilltugg. Den är bra men sällskapet ställde den i skuggan. [++]

Boulevard Brewing, Smokestack Series Double Wide India Pale Ale (Kansas, USA): Enormt läcker och maltig doft med gräs och torkade örter, kanel, nejlikor och en puff av mynta - lite engelsk julkaka nästan. Rik och bred i munnen, karamell och kanderad frukt, maffig kropp och kryddsöt svans. Skitbra. [+++]


IMG_2806 IMG_2807 IMG_2804

Lagunitas Maximus IPA (Kalifornien, USA): Kommentar överflödig, jag upprepar mig. Kvällens solklara vinnare både för mig och gruppen. Den balanserar på 4+ [+++]

Coronado Idiot Imperial India Pale Ale (Kalifornien, USA): Doft av karamell, hö, galet med humle och rik parfym, tyvärr finns ett litet kladdigt drag. Tät och hyfsat torr, krävande bitterhet och en liten själkigt bitter eftersmak. Här känns också de 8.5% alkohol betänkligt. Det är gott, men en west-coast double skall smaka som Maximus, den här hade vunnit på lättare handlag. [++]

IMG_2802 IMG_2809


Det var rätt kul, men man drabbades lite av humleöverdos efter någon timme. Prova IPA är svårt, det går inte på samma sätt som vin riktigt - är vin till för att drickas är öl till för att kolkas, till mat och glada vänners sällskap. Det var i alla fall kul, tack ni som kom och tråkigt för alla som stod på väntelistan (rekord med 7 stycken).

-- Winepunker

Comments

Lagunitas

IMG_2398 IMG_2399


Det har
sagts förr, och det kan sägas igen - Lagunitas is da shit! När ett par nyheter dök upp på monopolet högg jag givetvis som en skallerorm och köpte på mig en rejäl trave av allt som fanns tillgängligt. Det är en alltid en lättnad att ta en öl-fredag i ladan, koppla ned hjärnan på level 6 och glömma bort uttagssiffror, terroir och syranivåer - låta reptilhjärnan ta över helt och känna pälsen på ryggen växa till sig...

Lagunitas Hop Stoopid
Lagunitas Brewing Company, Petaluma, Kalifornien, USA
Härligt humlad doft, massor av hö, citronskal och örtigt parfymerade toner. De finns ett kul spontanjäst drag, trots det fräsch och lättbegriplig. Mjuk, len och perfekt bitter med rondör och bredd, lite karamell och lysande humlehantering, parfymerad och kryddig under bitterheten. Den är rätt fruktig, apelsin och gräs, basilika och härlig humlebeska. I svansen blir bitterheten vuxen och uppfriskande torr. Alldeles lysande med exakt stramhet.
Betyg:+++

Lagunitas Undercover Shut-Down
Lagunitas Brewing Company, Petaluma, Kalifornien, USA
Superrik & maffig med karamell, fudge, kanderade apeslinskal och lyxigt parfymerad ton. Humlen dominerar tillsammans med drygt 9,7% alkohol, men det funkar fint. Den är mullig nog att vara balanserad trots extra allt i dubbelformat. I munnen är den om möjligt ännu rikare än Maximus, fullpackad av kanderad frukt, söt malt och dyr parfymerad humle.Den är närmast vinös, lite torkade plommon och helt maxad söt-kryddig struktur. Det är seriöst gott, men inget för den hjärtsvage.
Betyg:+++

Me like! Det är så svårt att anmärka på handlag och precision. De är precis vad de försöker vara, redigt personliga och fullpackade godsaker utan en tanke på kostnad eller strömlinjeformning. Främst lägger man galna mängder parfymerad humle, snyggt uppbackad av lyxig malt och hälsosamt vågad alkoholnivå - jag är helt såld!


-- Winepunker

Comments

I F*king <3 Bunnies Double IPA

IMG_2139


Ett av alla oberoende microbryggerier som poppat upp i stockholmstrakten är
Södra Maltfabriken, grundat för ett par år sedan har de försiktigt börjat prångla ut produkterna över disk i nattlivsträsket. Dessutom finns lite att tillgå på några få utvalda bolag, sunkiga Folkungagatan är ett där jag normalt köper mitt såsvin och plockade på chans upp några buteljer av deras tyngre IPA.

I F*king <3 Bunnies Double IPA
Södra Maltfabriken, Handen, Sverige
Djup doft, massor av humle, intensivt maltig med parfym och karamell, läcker med lite vilda och intressant spontanjästa drag, komplex och klurig. Kryddig och humledriven i munnen med fin bitterhet, fräsch med en elegant parfymerad fruktighet, apelsinskal och lätt kaffe i ganska torr och rakryggad stil. Alkoholen (8%) är strålande snyggt gömd, den är matbetonad med aprikos och crème brûlée i svansen. God, solid men saknar det lilla extra i smaken för 3+, i munnen är den aningen generisk.
Betyg:++

Gott, rejält och välgjort. Ett bryggeri att hålla ögonen på, systerölet
Söder Undressed (american pale) håller ungefär samma klass.

-- Winepunker

Comments

Experimental Series Imperial Red Ale

IMG_2127


För mig är Salt Lake City mest helknäppiga mormoner och förlusttyngd OS-stad, knappast något så syndfullt som producent av redigt alkoholstark maltdryck.
Epic Brewing är en helt ny gäst i Casa Punk, stor butelj (650ml) och mycket alkohol gör den lämplig att dela med sig av om man mot förmodan känner sig generös, priset på 74:- är lite i svettigaste laget men får nog betraktas som rimligt med tanke på resultatet.

Experimental Series Imperial Red Ale
Epic Brewing, Salt Lake City, Utah, USA
Humlig & knäckligt rostad doft, rik med karamell och bränt socker blandat med örtiga övertoner och en hel del läcker parfym, lite rosenvatten och kaffe mixat med melass och massor av nyslaget hö. I munnen är den rik, bred, kryddig och karamellig med kaffe, kakao och rostade hasselnötter, den är enormt lång och krämigt harmonisk, superbt balanserad med de 8.3% alkoholen mycket snyggt undanstuvade. Eftersmaken är rökigt parfymerad, lätt eldig med härligt kryddiga toner av kanel och mandel, alldeles skitgod faktiskt.
Betyg:+++

Man formligen drunknar i brökbra öl numera, IPA, APA, dess dubbla varianter och allehanda andra alkoboostade överjästa alster närmast knäcker en stackars Punkare, källaren är full med saker som bara måste provas och analyseras i detalj. Tyvärr ställer alkoholnivåerna till en del bekymmer numera, man får hålla nere antalet buteljer per kväll kraftigt - det är inget man quaffar några liter av för vätskebalansen efter onsdagsträningen direkt. Jag börjar känna mig en aningen stressad, hur fan skall man hinna med?

-- Winepunker

Comments

Lagunitas Maximus IPA

IMG_2124


Jag hade läst en del om
Lagunitas, men inte haft chansen att prova. Tillsammans med E.T. & E, Lena, min kära C och Vinarskallen damp vi ned på Flygande Älgen och plockade in ett par Laguntias Maximus IPA - äventyret följdes upp med ett gäng galna ryssar någon vecka senare och vi gjorde en gemensam corner på resterande flaskor (jag betalade, trist med tanke på Ålgens aggressiva prisnivå). Officiellt lyckat, t.o.m. ryssarna föll pladask med pannan mot asfalten, men de var tragiskt nog slut på Bolis.
Så, efter ett par veckor och minst ett uppgivet hopp senare hörde Bolis av sig,
Galatea hade fått in en laddning och till sist fick jag chansen att prova i lugn och ro hemma i ladan (jadå, E.T. nu kan du få några buteljer).

IMG_2125


Lagunitas Maximus IPA
Lagunitas Brewing Company, Petaluma, Kalifornien, USA
Doften är rik och tät, härligt parfymerad och bred med krämig fudge och karamell, samtidigt definierad och elegant trots de lite inställsamma och väl lyxiga tonerna. Den är en biffe-maffig sak men samtidigt med alkoholen under kontroll (strax över 8%), fantastisk west-coast IPA utan några som helst tankar på tillverkningskostnad. Bred och underbart krämig i munnen, massor av humle och lite söt alkohol men samtidigt med parfymerad skärpa och karamellig definition. Detta är stort, äkta och lyxigt påkostat, en IPA när den är som allra, allra bäst (och dollarstinn till max). Betyget är snålt, men det kan komma att omvärderas.
Betyg:+++

Fan var bra den är, helt grummegott med alla epolletterna på plats. Den har precis de vinösa drag en stor öl behöver för att lyfta sig över mängden, detta är en ny i det exklusiva gänget befolkat av
Hoppande Grodor och Flygande Grisar.

-- Winepunker

Comments

Brooklyn Local 1

IMG_1633


Tyvärr har öläventyren blivit lidande på senare tid, en del lite udda flaskor har blivit kvar på golvet i källaren men inte hittat sitt tillfälle riktigt. En butelj från favvo-bryggaren
Brooklyn Brewery fick sätta livet till på lördagskvällen - med belgisk jäst och äkta återjäsning (heter det så? andrajäsning?) på flaska är det ett riktigt hantverksöl i klassisk eurocentrisk tradition. Borde passa Punkarn & C alldeles utmärkt.

Brooklyn Local 1
Brooklyn Brewery, USA
Vinös doft med toner av citrus, autolytisk krydda, koriander och krossad aprikos. Den är intensivt fruktig med klart belgiskt tycke, lite bättre ’blonde’ över det hela, som en rysligt lyckad De Koninck. Det finns till och med en kul känsla av mineral och dessutom fin ’sur lie’, fräscht och floralt och härligt aptitretande. Smaken är läckert frisk med blommig humle, färska örter och småcitrus bandas med närmast druviga toner, som om man slattat i några droppar Aÿ liksom, beskan är måttlig men snyggt balanserad. Eftersmaken läckert vild med liten spontanjäst känsla, belgiskt, javisst men ändå inte riktigt. I alla fall, alldeles utmärkt. Enda smolken är 9% och buteljstorlek på 75cl, det blir lite mycket av det goda om man inte är två.
Betyg:+++

Detta är seriöst bra, plötsligt är man transporterad till Antwerpen (och inte NY) - solen skiner på Grote Markt och glaset är fyllt. Bara att slappna av, quaffa och bli lite lagom packad i vårsolen...

-- Winepunker

Comments

B.O.R.I.S

IMG_1801


Så, den sista tillgängliga drycken från
Hoppin’ Frog som dök upp på Bolis för ett tag sedan. Noteras bör att Punkarn inte är en stout-person utan föredrar IPA/APA alltid om valet ges. Men, med tanke på hur in i helvete bra Hoppin’ to Heaven var måste julmonstret förstås provas i alla fall.

Barrel Aged B.O.R.I.S Oatmeal Imperial Stout
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Tät, svart, tjock och viskös doft av tjära, choklad, kanel och melass. Den är galet mättat på näsan, det drar åt chokladsås med humle, närmast vidbränd knäck, rostade hasselnötter och asfalt. Jag vet knappt vad jag skall tro, man får lite onda aningar att ambitionen dragit över i effektsökeri. I munnen är den packad med bitter humle, lakrits & rosmarin, lite bränd karamell och sotiga tjärlika toner, kåda, en hel del mörk choklad & nougat i svansen, den är mäktig, eldig (9,4%) och intensiv med personlighet - men, den är samtidigt lite grov och överdriven utan den så viktiga fräschören.
Betyg:+

OK, det är välgjort hantverk, men det passar mig inte alls. Den är alltför vinös och söt-bitter utan charm och elegans. Det är lite för mycket, tjockhet och viskös textur gör detta till en ganska svår upplevelse. Betyget är enbart på hantverksskicklighet och ambition, inte på känsla eller finess. Vill ni quaffa, undvik!

-- Winepunker

Comments

Frosted Frog

IMG_1777


Hoppin’ Frog Brewing, mitt nyupptäckta elitbryggeri gör inte bara sanslöst bra APA utan också några mer högtidsinspirerade alster. Senaste släppet innehöll två godsaker, kul att Brill orkar berika det allmänna utbudet på Bolis och inte bara hjälper till med privatimport.

Frosted Frog Christmas Ale
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Rik och karamellig doft med massor av nejlikor, kanel, nötter och knäck. Komplexa övertoner av apeslinskal, ingefära och kådiga drag, skithäftig i väldigt personlig stil. Väldigt mycket jul. Smaken är rik, ganska eldig med massor av torkad frukt och lite söt sukat, enormt kryddig med anis, kanel och kryddpeppar. Det är en hel julbod nedpulad i glaset, gott & seriöst men inte samma exakthet & skärpa som "Hoppin' to Heaven”, detta är lite klumpigare men samtidigt mer provokativt & intresseväckande.
Betyg:+++

Stilen är viskös, tät och intensiv. Precis så här vill jag ha mitt julöl, en engelsk christmas pudding och en strong ale i perfekt kombination.
God Djävla Jul På Er Alla.

Skärmavbild 2012-12-12 kl. 21.44.26

-- Winepunker

Comments

Elitöl

IMG_1635IMG_1634


Till slut damp de då ned från
Brill, de två öler som presterade bäst i dimman av kroppsodörer & utspilld Whisky på Stockholm Beer Festival. Det är alltid djäkligt svårt att göra en rättvis bedömning mitt i allt slammer & brök, men både C & jag gav de båda samma eller snarlika betyg och uppfattade dem i princip likadant. En mjuk, sexig & maffig klunkare och en skärpt, besk och krävande aristokrat.

Hoppin’ to Heaven American IPA
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Djup, bred och humligt parfymerad med karamell, apelsinskal, citrongräs, ingefära och lite nejlikor, härligt lättillgänglig och samtidigt enormt komplex. Smaken är fräsch, len och ganska dämpat bitter, humlingen är extravagant och inbjudande parfymerad, kryddig och aningen söt karamellig. Strukturen är mjukt gräddig och silkig, perfekt avvägd alkohol (6,5%) och enorm längd. Eftersmaken är fylld av citrusstinn fudge, fenomenal & underbart läcker. Detta är redigt stor öl, men för allt i världen, drick den inte för kall.
Betyg:++++

Green Flash Brewing West Coast IPA
Green Flash Brewing, San Diego, Kalifornien, USA
Enormt örtig och intensivt humlad doft, skarpt parfymerad med toner av hö och lite kött, allmänt maltig och expressiv med litet provokativt aggro uttryck. Smaken är rejält bitter, packad av parfymerad humle och torkade örter, krävande med lång bitter svans i ganska maxad stil. Strukturen är hyfsat gräddig trots alla IBU, det är redigt seriöst och ett äkta kännaröl. Sktbra, men det drunknar i grodölet när man jämför den här gången.
Betyg:+++

Det är två exceptionella öler, men på egen hand har
Green Flash idag inte en chans mot Hoppin’ to Heaven. Grodans inbjudande och quaffbara stil är oslagbar, det är bara att öppna foderluckorna och tanka till dess man börjar kväka. Helt strålande!

-- Winepunker

Comments

St. Eriks APA

IMG_1585


I väntan på
the real deal får man dricka svenska kopior. St. Eriks har en seriös portfölj, men ofta saknas den riktiga spetsen till förmån för en aningen ängslig framtoning, India Ale och IPA undantaget - de är riktigt bra. Punkarn & C provar American Pale Ale för första gången, en kontrast mot Hoppin’ Frog och Green Flash.

St. Eriks APA (American Pale Ale)
Jessica Heidrich, St. Eiks Bryggeri, Sverige
Rik och köttigt parfymerad humleton i doften, lite rostad och aromatiskt kryddig utan att bli påträngande eller skruvad, aningen apelsinskal. Lite mainstream, men snygg. Smaken är len, dämpad och fint hulmearomatisk med dämpad bitterhet, torkade örter och sukat, alltför underlåten alkohol (5%) för att uppnå riktig expressiv rikedom, den känns lite blyg och feg, saknar attityd och närvaro. Det är ett snyggt och balanserat bruksöl men absolut inget att skriva hem om.
Betyg:+

Det är korrekt, men trist - välgjort, men ointressant - snyggt och användbart, men så anonymt. Trist, Ms.Heidrich kan så mycket bättre.

-- Winepunker

Comments

Old Thumper Double Ale

IMG_1572


ölmässan senast visade USA sin absoluta dominans. Det känns som nivån på öl idag är högre än någonsin tidigare, svenska klassiker som Nynäshamns Ångbryggeri har en solid produktion av de gamla klassikerna samtidigt som man förnyar sig med bravur (en mörkare IPA var helt ny, fenomenalt skärpt). Danmark med Djæevlebrygd hävdar sig, Norge med Nøgne Ø likaså, bättre än någonsin är de men har inte en sportslig mot microbryggerierna i USA. Brill & Co har en portfölj som är närmast provocerande, Hopping Frog - Hoppin' To Heaven IPA & Green Flash Brewery West Coast IPA sopade banan med allt, det är två representanter för en helt ny division. De är om möjligt bättre än Averys legendariska Hog Heaven. (Hopping Frog fick jag ingen bild på, men Wipe Out TPA & Hop Notch IPA var inte illa heller)

IMG_1516IMG_1517IMG_1525


I väntan på att privatimporten av ovan nämnda skall behandlas enligt lagom byråkratiska normer får man ta vad som finns tillgängligt, inte illa det heller.

Old Thumper Double Ale
Shipyard Brewing Co., Portland, Maine, USA
Rik doft med knäck och lite melass, rejält parfymerad & humlad men samtidigt fräsch med lite citrus och gulfruktiga toner, mogna plommon, nästan gräddig och med karamell, lätt eldig ton men inte så det stör. I munnen är den bred och lite kryddigt söt, väldigt maltig med fin humlebeska och behagligt dämpad alkoholton trots ansträngande 11%, den är vinös men samtidigt besynnerligt lättillgänglig. Eftersmaken är fylld av melass och syrligt knäckig fruktighet, lite kaffe och tuggtobak. Det är gott, seriöst och välgjort men skulle vunnit på lägre alkohol, man vill ha möjligheten att hälla i mig en pint eller två utan att känna av det. Alkoholen drar ned betyget ett snäpp.
Betyg:++

Det kall bli kul att få hem
Green Flash Brewery West Coast IPA som kontrast, jag tror att det är den bästa öl jag druckit, men det måste verifieras noga över flera buteljer.

-- Winepunker

Comments

Lervig Rye IPA

IMG_1434


Signaturen
’JK’ rekommenderade Lervig när jag tyckte Ska Brewing var lite i mastigaste laget med sina 10%, något svårsmält med tanke på butlejstorleken (650ml). Lervig är (också) en ny bekantskap för Punkarn; sedan 2005 har de egen utrustning och lokal i Stavanger. Nyligen rekryterades Mike Murphy (halvkändis härstammandes från USA med trackrecord från Italien & Danmark) till bryggmästare, samarbete med Mikkeller har man också givetvis. Attityd & hantverk är allt.

Lervig Rye IPA
Lervig Aktiebryggeri, Stavanger, Norge
Härligt parfymerad doft, packad med humle, apelsinskal och gul stenfrukt, den är förvånande fruktig och behagligt lättfotat söt, liten antydan till ljus melass under fruktskålen. Smaken är rejält besk, tät & bred med liten sötma i kroppen, aningen persika med snyggt bittra kryddiga toner, svansen är elegant torr och ren. Beskan övergår i kryddor och lite eldig (8,5%) karamell. Skitgod, den här kan man knäcka flera av utan att tveka.
Betyg:+++

På många sätt är detta precis vad jag vill ha när det gäller ”bruks-IPA”, till mat är den strålande, ensam är den intellektuell och så där
lagom krävande. Det är ingen Hog Heaven eller Nøgne Ø, men väl värt sina 3+.
Skall man vara kritisk är den kanske alltför
konventionell och vanlig, enbart utmärkt hantverk räcker inte alltid hela vägen fram.

-- Winepunker

Comments

Decadent Imperial IPA

IMG_1430


Det har dykt upp mycket öl på Bolis under våren/sommaren, huvuddelen har varit halvtrist och dyrt men orkar man vaska finns det massor av guldkorn.
Ska Brewing Company från Durango i Colorado var en ny bekantskap för mig, Bill & Bill driver en attitydverkstad som inte ligger Flying Dog eller Dogfish lång efter.


Decadent Imperial IPA
Ska Brewing, Durango, Colorado, USA
Enorm doft, rik och lite sockerbränd med galet mycket parfymerad humle (Cascade), valnötsfnas, persikospad, torkade örter och kryddig apelsinskal. Fullkomlig, strålande och intensiv med komplexitet. Definierad beska i munnen, rik & eldig (hela 10%), torkad frukt och lite apelsinsukat med syrlig ryggrad. Kroppen är bara rik, packad med humleparfym, kolanötter och nästan engelsk marmelad, längden är strålande, den är inbjudande och krävande samtidigt. Den känns vinns i munnen, lite söt under all aromatisk humle, fenomenal med perfekt avvägd balans trots alkoholen.
Betyg:+++

Det är nästan lika bra som
mästerverket Hog Heaven från Avery, kanske lite mer publikfriande och flörtigare men med samma kvalitet. Hantverket är snarlikt, man lyckas få ett macho-monster att dansa snyggt. Enda olyckan är alkoholhalten, det är inget man drar en flaska (650ml) av till onsdagslunchen direkt.

-- Winepunker

Comments

Midsommar med Mitolo (& annat)

IMG_1353


Till slut blev det i alla fall några riktiga sommardagar mitt i blötan (dränpumpen på baksidan har gått mer än under snösmältningen), perfekt passat till den enda helgen då vädret bara
måste vara bra. Midsommarafton, årets enda dag då Punkarn dricker nubbe till lunch avlöpte helt enligt planerna; näsan bränd till oigenkännlighet och grillen på högvarv, ibland är livet värt att leva lite extra mycket.

Mitolo Savitar Shiraz 2004
Mitolo Wines (Ben Glaetzer), McLaren Vale, South Australia, Australien
Tät och eldig doft med tydliga toner av choklad & nougat, tjära & en del mynta. Fylld av tjock och maffig svart frukt, söta körsbär, björnbär och blå plommon, efter en liten stund utvecklas rökta aromer, charkuterier, råbiff och kaffe samsas med vilda blodiga toner. Smaken är ren & rak, bra syror och bred skärpt svart & röd frukt, den är slankare i munnen är doften antyder. Packad av sura körsbär, bitter choklad och väl definierade tanniner är det en ganska egen tolkning av Barossa, det är mer blodig biff än fruitbomb faktiskt. Svansen är närmast Rhône-lik, lite udda med så tydlig karaktär av bronto-barossa i doften. Eftersmaken är lång och syrligt exakt, fylld av kryddig begynnande mognadskänsla.
Betyg:++

Det är lite synd att doften blivit så ’in your face’ på senare tid, den lite stramare framtoningen den hade för ett par år sedan gick mer i takt med vad den levererar i munnen. Frågan är vad det blir av detta med några år till på rygg, fortsätter den i samma tangent kommer den att dofta som en Wolf-Blass Black Label från ’92 men smaka som en Jamet ’96 (RPP 98, lite
väl generöst kan man tycka). Bra grillvin är det i alla fall.

Litte vettig öl gick ned till lunchen också, man måsta ha något att lätta upp bäsken med:

IMG_1350IMG_1351IMG_1352


Napa Smith Cool Brew [++] (Napa Smith Brewery, Napa Valley, USA) var rejält och parfymerat humlat i klassisk amerikansk tappning, läcker med lite örtigt stenfruktiga toner och kryddig antydan till rosmarin, gott så det förslår. Betyget är dessutom närmast snålt. Amager IPA [+] (Amager Bryghus, Danmark) gav en lite skogig känsla, doften aningen skitigt oren men samtidigt komplex, rejält humlad (simcoe, amarillo och cascade) i munnen med ren och torr brödig eftersmak. God, men den funkiga doften drar ned betyget. Sist blev den en Raasted Forår [0] (Raasted, Damark), lite väl enkel och blommigt trivial för både min & C’s smak.

-- Winepunker

Comments

Sigtuna East Coast IPA

IMG_1209


För ett gäng år sedan (2006 tror jag det var) startades
Sigtuna Brygghus av bl.a. Håkan Lundgren (om ni minns Lundgrens Lager från Tärnö/Nils Oscar) och jag var besviken på de orena produkterna de slattade upp under Stockholm Beer Festival de första åren. Men, så hände något med produkterna runt 2008, ölen blev renare och uttrycksfullare med personlighet och en mycket vässad definition, det kändes som man drog på med humlen och fick ordning på processen. På något år travade de fram i topplistan och passerade i princip alla konkurrenter i Sverige. Nynäshamns Ångbryggeri får se upp, speciellt nu på senare tid när deras kvalitet har sviktat lite.
Dessutom,
världens bästa öl kommer som bekant från USA, ’West Coast IPA’ är i Punkarns mun den stil som glatt blandar det bästa från alla kanter. Rik & lagom alkopackad IPA mixad med underbart tokhumlad & parfymerad amerikansk microbrewey-tradition, dessutom tolkad av Sigtuna Brygghus. Hur fel kan det bli?

Sigtuna East Coast IPA
Sigtuna Brygghus, Motortown, Arlanda Stad, Sverige
Underbart humlad doft, parfymerad och karamellig med apelsinskal, lite plommon och häftig intensitet, den är enormt inbjudande med en liten eldighet, väldigt amerikansk och väldigt IPA. I munnen är den enorm, rik och kryddigt fruktig med fin markerad beska, alkoholen (7%) finns där men bidrar bara till rikedomen, den är perfekt balanserad och lång. I svansen hittar man en hel del torkade örter, toner av bränt socker och galet mycket högklassig humle, lite rökt med en känsla av kanel och lite myrra eller cigarrpuff dröjer sig kvar i oändligheten. Detta är riktigt djävla bra.
Betyg:+++

Som så ofta blir öl bäst när man gör en kopia av något från USA, de har en ryslig tumme med öldjävulen och det smittar av sig på små svenska bryggerier som anammar stilen. Jag undrar om inte detta är det bästa jag provat hitintills från Sigtuna Brygghus, allt sitter perfekt i ett superseriöst paket, en riktig tour de force. Kudos!

-- Winepunker

Comments