Beaujolais

Beaujolais med AuZone

thumb_IMG_5498_1024


Beaujolais har gjort en närmast osannolik resa de senaste decennierna, från bortglömt blaj via minst sagt iffy industriproduktion med George Dobeuf till mångfalden med nya kul & egensinniga producenter och naturvynshysteri. Själv har jag inte riktigt begripit hypen, visst är det gott i sin enkelhet, ofta skitgott (Julie Balagny är en verklig favorit) men har inte kapaciteten för riktig storhet trots ibland höga priser. Beaujolais gör sig nog bäst som opretentiösa bruksviner, man lämnar hjärnan i läge ’off’ och dricker sig lite lagom berusad i vårsolen...

thumb_IMG_5500_1024 thumb_IMG_5501_1024 thumb_IMG_5502_1024


Descombes Réginé 2013
G. Descombes, Réginé, Beaujolais, Frankrike
Dämpad doft, mineral och lingon,känns enkel och slank men samtidigt fräsch, lite citrusskal och syrliga röda vinbär. Lätt & slank i munnen, väldigt dämpade tanniner, lingon & neutral röd frukt, bra syror men känns väldigt trivial. Lite apelsinskal i svansen.
Betyg:0

Brouilly La Croix de Rameaux 2010
Jean-Claude Lapalu, Brouilly, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Ganska mineralig doft, lingon & lätta körsbär, känns väldigt enkel, utvecklar en besynnerlig plastig arom, lite syntetgummi. Hyfsat sträv i munnen, slånbär och fina syror, lite citrusaromer, liten snygg krydda i svansen och ett mått naturvinsfunk, god men enkel, doften drar ned betyget tyvärr.
Betyg:0

Morgon Le Clos de Lys 2014
Joseph Chamonard, Morgon, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Ungfruktig doft, cassis & björnbär, lite Dulcivit™ och babyfett, en del banan och syntetiska övertoner. Slank och rödfruktig i munnen, lingon & björnbär, dämpade tanniner, ganska dansant i munnen men samtidigt enkel, lingon och röda vinbär i svansen. Det finns en industrikänsla genom hela uppenbarelsen.
Betyg:0

Av alla viner Lena ställd upp var detta den enda buteljen där de gamla trista aromerna med banan och industrikänsla skiner igenom, en gissning på
Dobeuf kändes inte avlägsen. Oerhört märkligt med tanke på producenten, Joseph Chamonard skall ju vara en företrädare för det nya med naturvinstänk och renhet i centrum. Detta kändes både billigt och industriellt.

thumb_IMG_5503_1024 thumb_IMG_5504_1024 thumb_IMG_5505_1024


Morgon Côte du Py 2014
Jean Foillard, Morgon, Beaujolais Cru, Beaujolais, Frankrike
Klart funkig doft, skogshallon & gamla sockor, körsbär, apelsinskal och en del volatila syror. Körsbär och skogshallon i munnen, en del klister och funk, skitig & skruvad men rätt god trots all VA. Väldigt trogen sin stil.
Betyg:+

Här prickar man producenten efter första sniffen,
Jean Foillard har en stil som är oerhört lätt att känna igen - volatil men besynnerligt god i alla fall. Inte alla höll med.

Eponyme 2013
Jean Foillard, Côte du Puy/Les Charmes/Morgon, Beaujolais Cru, Beaujolais, Frankrike
Elegant rödfruktig doft, röda vinbär, sura körsbär & lingon, bra kryddigt djup med bara lätt funk. Röda bär i munnen, ganska sträv med lingon & slånbär, lien kul fetma, syrligt kärvt avslut i dämpat funkig naturvinsstil, rätt god. Betyget är snålt.
Betyg:+

När dessa viner dök upp efter varandra blev jag tveksam
vilken av den som var Foillard, att de var båda kom lite som en överraskning. Eponyme är mer dämpad och elegant, mindre VA, renare och mer rakryggad, betydligt bättre faktisk.

Moulin à Vent Vielles Vignes 2013
Thibault Liger-Belair, Moulin à Vent, Beaujolais, Frankrike
Tät, koncentrerad & mörkfruktig, massor av bigarråer och slånbär, kött, kryddor & lätt eldigt anslag. Tät och koncentrerad i munnen, rejält sträv med sotig textur, slånbär & cassis i vuxen och seriös stil, kommer att utvecklas under lång tid.
Betyg:+(+)

thumb_IMG_5506_1024 thumb_IMG_5507_1024


Moulin à Vent Les Michelons 2011
Domaine Jules Desjourneys, Moulin à Vent, Beaujolais, Frankrike
Koncentrerad doft, lingon lätta kryddor, en skopa grus & slånbär, bra djup, seriös med övertoner av röd citrus. Tät i munnen, lingon & hallon, slånbär och kryddor, sotig & rakryggad med fina tanniner, lite fet & mineralstinn eftersmak. Rätt god & lovande.
Betyg:+(+)

Les Clos 2011
Domaine Labruyère, Moulin à Vent, Beaujolais, Frankrike
Rent rödfruktig doft, ganska maxad med skogshallon & lingon, stenkross och nyanserad kryddighet, fin täthet och definition. Tät & lite köttig doft med blodstänk och läcker mörk frukt, superb med slånbär, skogshallon och cassis, liten krydda med strålande täta och silkiga tanniner. Alldeles skitbra, en av de bästa jag druckit.
Betyg:+++

De tre avslutande vinerna är betydligt mer seriösa, täta och fullvuxna strukturellt -
Les Clos är dessutom skitbra, en fokuserad och tät skapelse med aristokratisk ryggrad och perfekt tät balans. Den bästa Bojo jag druckit? Troligen, undantaget Balagny, absolut!

Tackar Lena, lärorikt som vanligt.

-- Winepunker

Comments

Naturlig Beaujolais med AuZone

IMG_1411


Ett aningen oväntat sommartema stod Claes för, 'Naturlig Beaujolais' skulle kanske sätta punkt för Punkarns skepticism och möjligen revanschera konceptet efter mitt inte helt friktionsfria möte med
Foillard tidigare. Jag kände mig rätt laddad faktiskt, en ganska nylig frontalkrock med Duboeuf Morgon (rätt rälig på syntetiskt gammel-industriellt vis) i bagaget fick utgöra ribban att hoppa över, förväntningarna var nog högre än farhågorna om oxiderade & fulfunkiga saker.

Morgon, Le Clos de Lys 2010
Joseph Chamonard, Morgon, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Doft av röda bär & lingon, liten köttig ton, jordgubbe och överton av sjukhus. Smaken är rödfruktig med bra syror, ganska slank kropp, fruktren och korrekt men på det hela taget ganska enkel.
Betyg:0

Brouilly, Cuvée des Fous 2010
Jean-Claude Lapalu, Brouilly, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Snyggt skitig doft, lingon, hallon och lite svettig dojja, hartsiga övertoner och aningen eldigt anslag. Bra tanniner, rik röd och svart frukt, känns tät och välstrukturerad, balanserad och seriös. Liten ton av blod & kött dyker upp efterhand, kul vilda aromer i eftersmaken. God & personlig.
Betyg:+

Régnié, Grain & Granit 2010
Charly Thevenet, Régnié, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Rödfruktig och lite fet doft, anignen rökig med antydan till nymålad vägg, liksom våt färg, inte helt angenäm. Slank i munnen, rödfruktig och tyvärr lite klen i strukturen, kärv och enkel avslutning, lite slånbittra toner. Inte helt lyckad.
Betyg:0

Morgon Tradition, Le Cladet 2010
Jean Paul Thevenet, Morgon, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Svart & röd frukt i doften, björnbär kanske, lite neutral med en viss ton av godis. Slank & lite ogin i munnen, lätt kemisk med ett aningen orent inslag, kartong nästan, precis på gränsen till OK.
Betyg:0

Morgon, Vielles Vignes 2011
Jean Paul Thevenet, Morgon, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Antydan till vattenfärg i doften, undervegetation och tät svart frukt, blodstänk & charkuterier, nästan känsla av klassisk Syrah. Tät & rik smak, chark & råbiff, bra bred frukt, sandiga tanniner och lätt eldig kropp, fet avslutning med en liten själkigt grön ton. Seriös och förhållandevis krävande, läcker.
Betyg:+

Fleurie, En Rémont 2010
Julie Balagny, Fleurie, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Elegant och dansant doft med trädgårdshallon & snygga rena florala toner, läcker och förvånande pinot-lik. Mjuka och eleganta tanniner i munnen, lätt med pigga hallon, glad & charmig med liten exotisk överton, enormt mycket ’Bourgogne’ i sprittande glad stil. Lyckad, betyget är i överkant.
Betyg:++

Fleurie, Simone 2010
Julie Balagny, Fleurie, Beaujolais, Bourgogne, Frankrike
Dämpat kryddig doft, utvecklad med lite skogsbrand, besynnerlig ton av dill & citrongräs, en del undervegetation och skogshallon, en hel del kul skitiga toner. Den är skogig i munnen, fylld av hallon & pors, sandiga fina tanniner, helt mogen med slanka peppriga drag. Avslutningen är kryddig med liten undervegetation, tyvärr finn en antydan till nagellack, god men inte skitbra.
Betyg:+

Morgon, Côte du Py 2010
Jean Foillard, Morgon, Beaujolais, Frankrike
Lite eldigt anslag i doften, fint rödfruktig med slånbär & lingon, lite floral, känns rättfram och redig. Aningen armhåla och dojja utvecklas, men inte så det stör. Smaken är aningen svettig & härsken, packad med svart frukt, slånbär och gräddiga syror backar fint upp de lite orena dragen. Den är god, men snubblar lite i renhet och definition. Det är trots orenheterna en något bättre butelj än förra gången.
Betyg:+

Morgon, Cuvée 3.14 2010
Jean Foillard, Morgon, Beaujolais, Frankrike
Doften är packad av svart och röd frukt, lingon och kul ton av linolja, massor av mörka plommon och lite äpplen, fylld av krossade kryddnejlikor men samtidigt tyvärr alltför mycket etylacetat. Smaken är tät och rik, fylld av söta körsbär, hallon och tyvärr en del klister. Etylacetat förstör upplevelsen. Det är nog egentligen en 2+, men blir bara en 0:a med de kemiska bastonerna.
Betyg:0

De uppenbara observationerna är i ordning: vinerna är generellt goda och välgjorda, de är förvånande olika i stil och utformning, de är rätt kul, det är överlag för dyrt. Att endast ett av vinerna var klart märkt av etylacetat och för mycket funk förvånade mig, speciellt renheten och parfymen i Balagnys saker visar på strålande handlag och potential för riktiga charmknuttar. En liten brasklapp rörande utvecklingsgraden på
Simone dock, är stilen avsedd eller mognar den snabbare än bananer? Uttrycken i de två Fleurie indikerar många års skillnad i ålder, en följd av att inte använda svavel som brukligt?
Jag får en liten gnagande känsla att flaskvariationen på många av de här vinerna är besvärande, något att utvärdera vid tillfälle kanske?

Så, lite extraviner till maten.


1947 (1er millésime) 2006
Thulon - A. R. C. et L. Jambon, Beaujolais Villages, Frankrike
Tät doft, rik & läcker med mogen svart frukt, packad med tjära, charkuterier och en rejäl dos rostade fat. Smaken är rik, bred med kul skitig ton, massor av svart frukt & apelsin (?!). Syrorna är exakta, svansen parfymerad med rostade fat & sandiga tanniner. God. Troligen kvällens kap, drygt 100:-, väldigt mycket vin för pengarna.
Betyg:+

Chautagne Gamay 2010
Jacques Maillet, Savoie, Frankrike
Besynnerlig doft av karamell, plast & äppelskrutt. Smaken är skev & oren med höga syror och ganska aggro framtoning, redigt skruvad på lätt obehagligt sätt. Inte kul ens om man är på humör.
Betyg:-

Not 2009
Azienda Agricola Paraschos Evangelos, Friuli-Venezia Giulia, Italien
Skum doft med klister, fotsvett & lite rutten frukt, eldig med halvjästa drag. Smaken är syrlig och förvånande ren, aningen foxy & efterjäst känsla, spretig syra i munnen. Personligheten räddar 0:an. (Pinot Gris, π-Not, get it?)
Betyg:0

Kul kväll, man tackar Claes!

-- Winepunker

Comments

Morgon Côte du Py

IMG_1218


Jag trodde det skulle gå att ställa sig över debatten om ’narurviner’, men efter att
AuZone-Åke talat sig varm för vinet samtidigt som E.T. inte varit impad var det väl bara att ge sig i kast med en butelj. Allt som finns att säga om Jean Foillards ”Côte du Py” har väl redan ältats till förbannelse, Kronstam kräks tillsammans med många av de etablerade tyckartomtarna och FinareVinare dansar rumba (fast det var 2009) tillsammans med Frankofilen ivrigt påhejad av naturvinsmaffian. Hur fan kan ett vin vara så kontroversiellt? Eller ett vin förresten, det är ju själva företeelsen som verkar väcka ont blod på något sätt. Många stockkonservativa har svårt att acceptera en så pass avvikande trend, rätt eller (förmodligen) orätt. De mest sansade analyserna har kommit från Michel Jamais (i Livets Goda av alla osannolika alster, tack för tipset Gabriel) och liknande proffstyckare som har lite eller inget investerat i något läger.
Bristly-Gabriels kommentar på sin egen blogg var rätt träffande:

"Nu kan jag tycka att för att få kalla ett vin för “naturligt” så bör det vara gjort av vilt växande rankor i skogen som aldrig har ympats eller på något sätt påverkats av mänsklig hand. Druvorna bör helst ha ramlat av rankan av sig själva och spontanjäst i en grop i marken. Allt annat är “onaturliga viner”. Jag menar, monokultur i jordbruket - hur naturligt är det ur ett evolutionärt perspektiv? Ympade stockar osv.”

Själv är jag
mycket skeptisk till biodynamikens extrema stolligheter och tokerierna omkring (rotdagar som följer månens cykel, kom igen för tusan), enormt positiv till ’organic growing’ med så lite pesticider etc. som bara möjligt, minimal intervention i källaren utan att för den delen helt avfärda svavel, fat, temperaturkontrollerad jäsning etc., absolut emot onödiga tillsatser (inkluderat syra och chaptalisering) men troligen agnostisk till microoxygenation efter att ha testat behandlad Bordeaux mot obehandlad. Jag är absolut för delad skörd (tillämpligt i varma klimat, främst vita) för att balansera syrorna och in i helvete emot kork i alla former, emot droppbevattning men det främst på grund av slöseriet med vatten som resurs när det går att pina rankorna i stället (även om kvaliteten förmodligen blir bättre med dry-grown, det finns mycket indikationer på det). Kort sagt, en sansad ’lagom’ ståndpunkt om det nu går att ha en sådan, typiskt svenskt kan man tycka.

Nåja, man får ta en halvnelson på hela härligheten och prova
Côte du Py själv.

Första intrycket: Snygg flaska, djävla röd lack på korken som sprätter och dammar ned hela köket inklusive majskycklingsalladen med dijondressing jag gjort till. Skall man vara naturlig kan man väl för i helvete använda vax som går att få bort enkelt (jag har alltid hatat lacken på Madeira, det gör sig inte bättre här, man får ju krafsa rött damm ur skägget halva kvällen).
Andra intrycket: Korken ploppar ur nästan av sig själv, det kan väl inte vara lite övertryck i flaskan? Nej, det ser korrekt ut.

Så, en vanlig analys.

IMG_1220


Morgon Côte du Py 2010
Jean Foillard, Morgon Beaujolais Cru, Beaujolais, Frankrike
Till en början aningen stängd och blyg doft med vissa muggiga drag, det finns en liten orenhet som efter hand försvinner och ersätts av florala och rättframma rödfruktiga aromer. Vinet är lite eldigt trots att det ligger på ’bara’ 13,5%. Det känns besynnerligt anonymt och de röda bären saknar tyvärr helt definition, är det lingon, sur-hallon, eller lite slånbär? En svettigt ostig känsla infinner sig efterhand, till och med äppelskal dyker upp en knapp timme senare. Smaken är slank och svalt rödfruktg, aningen jordgubbe och vinbär med en kul lite fet munkänsla, tanninerna lyser med sin frånvaro men strukturen är uppfriskande och inställsamt lättdrucken. I munnen känns den närmast alkoholfri besynnerligt nog, saftig och trivial men rätt god på ett ointellektuellt vis. Eftersmaken är lite för kort, till slut tittar dock en finlemmad strävhet fram och räddar den upp till 1+. Snäll, enkel och lite dum. Helt OK, om priset varit 99:-
Betyg:+

Alltså, det är inte oävet. Doften är inte så kul men smaken är godkänd, jag fattar vad man menar med ’klunkbart’. Jag kan tänka mig detta i dricksglas av Duralex™ lite lagom kylt till någon kärv fårost, jag sitter i solen och spelar Scrabble med C och planerar morgondagens vandringstur. Vinet ingår i avgiften för hyttan, €45 för oss båda inklusive vinet och en kaninstuvning till middag…

Jag vaknar plötsligt kallsvettig och inser att jag betalat 249:- för flaskan. Dessutom förlorade jag Scrabble på alltför vanligt manér, hon lade ’oxymoron’ på mitt ’o’ och drog 3 x ordpoäng plus 50 extra för 7 bokstäver. Punkarn är torsk!

-- Winepunker

Comments