Bollinger

Bollinger Grande Année 1996

thumb_IMG_4340_1024


Den har sviktat betänkligt,
Grande Année 1996 har inte alls presterat på samma sätt som 1990 och 1995. Ibland har den varit direkt svag nu när åldern börjat göra sig påmind, dessutom har systervinet RD ibland visat på skevheter som inte är acceptabla för de priser Bollinger betingar. Att jag fortfarande har ett krigslager gör inte saken bättre, tankar om att lägga ut hela härket på auktion börjar gro i bakhuvudet (samtidigt vill jag inte göra samma misstag som med Salon ’90, jag sålde hela skiten innan den mognade och blev stor).

Bollinger Grande Année 1996
Bollinger, Champagne, Frankrike
Utvecklad doft, nötter och lite bokna äpplen, bränd karamell, rostad mandel och suckat, en del choklad givetvis men samtidigt med massor av mineral och läckert komplexa kryddor, det finns en liten vaxig känsla men den har fin definition och underbar harmoni, närmast kådiga drag utvecklas efterhand, honung och rökig ton tittar fram. I munnen är den rik, bred med underbar bollyxidation och superb grillad solvarm citrus, äpplen, choklad, knäck och karamell samsas med snärtiga ’96:iga syror ;-), autolytisk och mogen men med vässad svans. Komplex, mogen, klassisk och förunderligt inbjudande trots alla syror och brända toner. En klassiker som är dags att dricka upp. Betyget är närmst snålt, jag snubblar mot 4+ men halkar tillbaka...
Betyg:+++

Satan i gatan! Detta är den bästa buteljen av
’96 jag poppat, den har nått en exceptionell balans och mognad som man bara kunde drömma att vinet skulle nå upp till - jag är seriöst förvånad. Visst, kärvheten i syran finns där men den matchas fint av fruktrikedomen och mognadskomplexiteten. Det är Bolly i sin absoluta form, precision och husstil i perfekt ackord - smakade den så här jämt skulle jag köpa mer, massor, allt...
Bara för ett år sedan tänkte jag sälja mina resterande stackars flaskor, nu kommer jag hålla i dem hårt och girigt.

-- Winepunker

Comments

Jämna år i Champagne med AuZone

IMG_1501


Provningar med Tuvan är oftast en lite udda upplevelse, temat brukar vara lite tillskruvat och intellektuellt utmanande. Skall man inte bedöma pris skall man som den här kvällen hitta bra och dåliga årgångar. Vi fick veta att av åtta viner var enbart jämna årgångar representerade, på pappret bra och mediokra, dessutom endast tre olika hus. Jag hade själv bidragit med två buteljer, de borde man i alla fall hitta, eller?

Fleur de Passion, BdB 2000
Diebolt-Vallois, Cramant, Champagne, Frankrike
Mineral i doften, lite rökig med parfymerad ton, citrus och en del kardemumma & mandel, glad och inbjudande men lite udda. Höga syror i munnen, citrus och äppelkart, krossad flinta i lite ogin och aningen anemisk stil. OK, men inte mycket mer.
Betyg:+

Fleur de Passion, BdB 2004
Diebolt-Vallois, Cramant, Champagne, Frankrike
Skärpt doft med massor av mineral, ren, citrusskal och flinta, liten äpplig ton med elegant parfym. Rik och snygg i munnen, floral med strama syror, lätt grönäpplig, exakt med glädje & elegans, bra ungdomlig bredd i avslutningen. God & lovande.
Betyg:++(+)

Pol Roger Vintage Reserve 2002
Pol Roger, Epernay, Champagne, Frankrike
Parfymerad och ungdomlig doft, lite rosor och citrus, mineral och vansinnigt floral, nästan badsalt & persika. Höga & ännu lite kartiga syror i munnen, omogna äpplen och stenkross, mineralbitter svans, känns oförlöst och lite stum.
Betyg:+

Pol Roger Vintage Reserve 2000
Pol Roger, Epernay, Champagne, Frankrike
Floral doft, mineral och lite äpplen med antydan till fudge, viss utvecklad rikedom på inbjudande sätt i klassisk storhusstil. Kryddig och ganska aristokratisk struktur i munnen, rik gul frukt och bra stramhet, lätta vaxtoner och liten nötighet. Lång och läcker med citrus & liten fin skalbitterhet. Riktigt lyckad.
Betyg:++(+)

Bollinger Grande Année 2002
Bollinger, Aÿ, Champagne, Frankrike
Snygg rödäpplig doft, mineral och citrus, limeskal och torkade örter, lite choklad & brioche. Aningen vaxig känsla i munnen, höga syror, röda äpplen och citrusskal. Skärpan är bra, den kryddiga kroppen också men svansen är bitter och lite grov vilket drar ned betyget.
Betyg:+

Bollinger Grande Année 2000
Bollinger, Aÿ, Champagne, Frankrike
Kryddig och lite knäckig doft, kakao & citrus, rökig mineral och lite kul brända toner. En del choklad i klassisk Bolly-stil, intressant och expressiv. Rik smak, fatig och bred med solmogen gul frukt & kryddig bas, en del choklad, nästan kaffe under all mogen citrus. Skitbra och på topp trots den lite stekiga framtoningen.
Betyg:+++

Fleur de Passion, BdB 2002
Diebolt-Vallois, Cramant, Champagne, Frankrike
Fräscht parfymerad doft, citrus på kryddig botten, liten nötig ton med gröna äpplen och bröd, elegant men aningen stum. Ungdomlig i munnen med skärpta syror, parfymerad med citrus och lime, krossad sten. Den är smakmässigt lite oförlöst och dov, en aningen brännande bitterhet i svansen är oroande.
Betyg:+(+)

Den här har presterat så mycket bättre tidigare att jag undrar om inte buteljen är lätt smygkorkad, bitterheten och den stumma framtoningen är helt fel. För mig var detta kvällens absoluta besvikelse, den borde vara så oändligt mycket bättre.

Bollinger Grande Année 1996
Bollinger, Aÿ, Champagne, Frankrike
Doft av bokna äpplen, enormt utvecklad och aningen fruktsöt med lätta köttiga toner, citrus och senap (?!), lite vax och kryddor. Smaken är rik, aningen fet och vaxig med väldigt autolytisk karaktär, bra syror och rik ganska mogen frukt, fylld av choklad, nöter och grillad citron, väl syrligt vass avslutning och en begynnande trötthet drar ned betyget.
Betyg:++

Så, vad gissade då Punkarn på själv då? Tja, en stor portion humble-pie blev det. Att första vinet var min Diebolt 2000 var inte så svårt, det är en erkänt iffy årgång för FdP och ställs i skuggan totalt av andra vinet som jag kunde tagit gift på var 2002 av samma vin. Att den var en 2004:a var lite av en kalldusch.
Nu var inte den felbedömningen den enda duschen för kvällen, att de tre från Bolly hörde ihop och var just Bolly var närmast trivialt, men årgångarna blev helsnurrigt. Jag trodde 2002 var 2000 och tvärtom, dessutom var jag inne på att 1996:an var en betydligt sämre årgång från tidigare 90-tal. Dikeskörning!

Att man sedan satt och självsäkert uttalade sig om storhusstil på Pol Roger och 2002’s förtjänster och problemen med 2000 och samtidigt förväxlade årgångarna även här gjorde inte saken bättre. Antingen har 2002 generellt gått in i tunneln eller har Punkarn gjort det, helt sinnes (nu var jag inte ensam om att klia mig i huvudet rörande årgångarna, champagneopaten ET var lika förvirrad, alltid en tröst).

Och sist, min FdP från 2002 fattade jag inte vad det kunde vara, vi visste att det bara var tre hus representerade så jag lutade åt ett enklare systervin från Diebolt, från 2000 det med. Jag måste provtrycka en 2002:a till snart, den bara kan inte vara så här avig
med tanke på tidigare resultat.

-- Winepunker

Comments