Chassagne-Montrachet

Nya Zeeland Chardonnay med AuZone

thumb_IMG_5251_1024


Tillbaka till mitt allra mest älskade
Nya Zeeland, landet där vinintresset inte föddes men fick sin första hink bensin slängt på elden när C & jag cyklade runt nordön under början av 90-talet (C fortsatte sedan i några månader till när jag åkte hem till gråkallt Stockholm och skapade mig en karriär, fan vet vems beslut som var klokast). Vad jag gillar mest med Kiwiland är deras absoluta fokus på kvalitetsviner, förmågan att kapitalisera på 80-talets boom kring Sauvignon Blanc, återinvesteringen i griniga Pinot Noir och omläggningen från OZ-kopior av fetfatschardonnay till vad vi ser idag. Visst har de ett rejält försprång på röda sidan, om inte de bästa pinnarna vi ser idag växer till sig till stora viner inom några år blir jag förvånad (jag tror att de första stora vinerna på Pinot Noir är buteljerade redan, 2018 får vi se). De vita på Chardonnay har inte kommit riktigt lika långt, jämförelsen med Bourgogne blir oundviklig och underläget är om möjligt ännu större än på röda sidan. Så, vad presteras då just nu? En bukett med vad jag tycker är rimligt representativt från hela landet ställdes upp med ett par jokrar som jämförelse.

thumb_IMG_5252_1024 thumb_IMG_5253_1024 thumb_IMG_5254_1024


Kumeu River, Coddington Chardonnay 2008
Kumeu River Wines, Kumeu/Huapai, Auckland, Nya Zeeland
Ganska stram & mineralstinn doft, flintig med en del blommor, snygga ganska dämpade & nyanserade fat, liten elegant rökighet i bakgrunden, rakryggad med attityd. Ren & klangfull i munnen med höga rakbladskärpta syror, citrusskal och citron, grusig mineral, lite limeblad och härlig snärtig fräschör. Perfekt balanserad i sin vässade & ganska krävande stil, dessutom med begynnande mognad - rätt härlig utveckling på fem år sedan senast. Betyget är snålt, den är snubblande nära 3+.
Betyg:++

Snacka om elegans, en snärtig och avskalad riktigt skärpt mineralbomb. Otroligt läcker i sin minimalistiska stil, en annan dag mot andra viner hade det lika gärna kunnat bli 3+.

Black Estate Omihi Chardonnay 2011
Black Estate, Waipara, Canterbury, Nya Zeeland
Besynnerlig parfymerad doft, massor av blommor - syrén, hyacint & rosor i ett sammelsurium son drar åt tvål & badsalt, dessutom rejält med flintkross & grus, knölade gröna blad och en lite stjälkig överton. Ganska besk i munnen med höga syror, lätt kärv, citrusskal och ganska aromatisk framtoning, egen & vuxen men markerad beska i svansen gör den svår att gilla.
Betyg:0

Helt obegriplig, jag har upplevt den som normalare förr men det hör funkar inte alls. All parfym och beska gör den till och med svår att identifiera som en Chardonnay, den är rent muterad. Dagens absoluta besvikelse bland Kiwisarna (trist egentligen,
Black Estate Pinot Noir är grymmegod).

Ata Rangi Craighall Chardonnay 2012
Ata Rangi, Martinborough, Nya Zeeland
Mjukt smörig doft, massor av snygg gul stenfrukt & citrus, markerade men nyanserade fat, lätt blommighet och en skopa syrlig & fräsch exotisk frukt, flintkross & musselskal i botten. Höga syror i munnen med klang och utmärkt balans, massor av gul & grön citrus, snygga fat, limeblad och en puff av rabarber, fin mineralitet och lång aristokratisk & lite kryddig svans, rätt mycket ek men ack så snyggt. Betyget är generöst.
Betyg:+++

Ata Rangi, mest känd för sin Pinot Noir givetvis, skäms verkligen inte. Detta är riktigt lyckat även om både Felton Road och Kumeu River stilmässigt passar mig bättre - det finns ett Kiwi-traditionellt drag här som minner om svunna tider, men djävligt gott är det.

thumb_IMG_5256_1024 thumb_IMG_5257_1024 thumb_IMG_5258_1024


Man O’War Valhalla Chardonnay 2011
Man O’War, Waiheke, Nya Zeeland
Rejält fatad på näsan, gul solmogen stenfrukt, grillad citron & rostade aromer, en del citrusskal och stenkross men den är aningen tungfotad. Rik i munnen, väldigt mycket fat, lätt rostad i stilen, grillad citron och en del stenkross, lite smörig textur, en del nötter och liten fatbeska i svansen. Rätt god men lite för burdus för mig, betyget är snålt.
Betyg:+

Senare årgångar presterar bättre, det känns här som
Man O’War jobbat på samma sätt som med sina betydligt vassare rödviner - något som inte alls är lika tydligt i 2012 och 2013, både med mindre rostade aromer och högre frukt. Man skall inte glömma att Waiheke är Cabernet-country framförallt.

Chassagne-Montrachet 1er cru Morgeot 2012
Fontaine-Gagnard, Chassagne-Montrachet 1er Cru, Bourgogne, Frankrike
Väldigt utvecklad doft, lite tvål och viss fet känsla, snygga & nyanserade men samtidigt ganska tydliga fat, närmast smörig i anslaget med gul väldigt mogen frukt, en puff av sommaräpplen och möbelpolityr. Fet, utvecklad och nästan äpplig smak, en del melon och citrusskal, fet gul frukt, bra syror men väl rustik och utvecklad svans, klart vaxig känsla i eftersmaken. Har den inte mognat väldigt, väldigt fort?
Betyg:+

Det.Känns.Som.Fontaine-Gaganard.Mognar.Snabbare.Än.Bananer - Det är djupt oroande hur FG utvecklas, så sexiga och snärtiga de är som riktigt unga inger förhoppningar, men alltför ofta tröttnar de med några år på rygg. Inte bara 1:er Cru heller, GC:erna påvisar samma besynnerliga kurva - och,
det är inte bara jag som noterat problemen.

Felton Road Block 2 Chardonnay 2009
Felton Road Wines, Central Otago, Nya Zeeland
Aromatisk och sanslöst läcker doft, nässlor & gul exotisk frukt, massor av mineral och färskt nytjärnat smör, en del mango & passionsfukt under en matta av fräsch citrus och ett helt grustag. Supersnygg i munnen, fet & krämigt texturerad, rakryggad med tät gul frukt & maxad mineral, superba fat, hög klang i syrorna med liten örtig överton. Lyxig, exakt, strålande & stilren med absolut gehör. Ett ess!
Betyg:+++

Som vanligt levererar
Block 2, en modern klassiker med klar blinkning år Corton. Varje gång slås jag av vitaliteten, energin och skärpan i det här vinet - och, resan Nigel & Blair gjort från ett snedfatat muskelknippe med underbett till denna aristokratiska och närmast feminina elegant. Kudos!

thumb_IMG_5259_1024 thumb_IMG_5260_1024


Kumeu River, Maté’s Vineyard 2012
Kumeu River Wines, Kumeu/Huapai, Auckland, Nya Zeeland
Djup & ren doft med massor av citrus, snygga fat, lite grönäppliga toner, koriander, rosor & supersnygg ek, känns ännu oförlöst men makalöst seriös. Rätt bred i munnen, kryddig och aromatisk framtoning med tydliga & sexiga fat, lite rökig med massor av citrus & stenkross, aningen vax och grillad citron, ganska maxad i högröstad stil. Den är vuxen och känns viktig, svansen är mäktig och väldigt seriös. Men, den behöver några år för att nå sin fulla potential.
Betyg:+++

Mycket imponerade, om
Block 2 sneglar mot Corton är detta mer Pulingy i sin lite biffigare stil - några år till på rygg för nästa butelj, skall bli fantastiskt intressant.

Liquid Farm La Hermana Chardonnay 2013
Liquid Farm, Santa Maria (60% Bien Nacido, 33% Dierberg, 7% Maldonado), Kalifornien, USA
Exotisk doft, lite gröngodis & funk med övermogen mango, passionsfrukt & citrus blandat med Dulcivit™, den är besynnerligt otydlig. Gröna päron i doften, dämpade harmoniska syror, ganska bred i texturen med kryddor och fetma, snygg citrus & faten är nyanserade, ganska egen men känns besynnerligt trivial. God, men borde den inte vara bättre? Är det en tidsfråga?
Betyg:+(+)

Den här blir jag inte klok på,
White Hill 2012 (Santa Rita Hills) från samma producent imponerade stort förra året, den här känns bara spretig och ’enkel’. Jag misstänker någon slags tunnel här, men fan vet, funket är lite oroande.

Några saker slår en direkt - konsistensen är hög, kiwivinerna håller provocerande klass - syrorna är mycket markerade men på fantastiskt klangfullt sätt - faten hanteras med förstånd, nyansrikedom och tanke och behagligt lite fläsk. Det är skitbra, faktiskt bättre än förväntat. Att
Felton Road Block 2 skulle hävda sig överraskade ingen, men att nivån på Kumeu River och Ata Rangi i princip är lika hög, stilskillnaden till trots, var det nog inte många sittande som väntade sig.

Visst, vi ser inga ”stora viner” i den här uppställningen, och vi lär nog knappast se några heller inom överskådlig tid, men det kommer - var så säker.

-- Winepunker

Comments

La Boudriotte 2012

IMG_3631


Fontaine-Gagnard har imponerat stort de senaste åren, banne mig varenda butelj har presterat på absolut max, varje vin har visat sig vara mycket för pengarna oavsett nivå. Ända tills nyligen vill säga, en Bâtard-Montrachet 2007 nyligen var en rejäl besvikelse - lätt oxidativ med lite bitter dissonans och väldigt utvecklad lyckades den precis upp till ++, god, visst men en rejäl besvikelse för den tusenlapp vinet i alla fall kostar. Trasig butelj? Jag tror inte det, den var bara inte så himla kul.
Så, en snabb koll på en av de får 2012:orna jag ännu inte testat.

Chassagne-Montrachet 1er cru La Boudriotte 2012
Fontaine-Gagnard, Chassagne-Montrachet 1er Cru, Bourgogne, Frankrike
Snyggt fatad, fylld av citrusskal och ren mineral, lime & flintkross, rakryggad med aristokratisk och ren framtoning. Den känns välstrukturerad på näsan, aromatiskt elegant med precision och fokus. Tät och lite aromatisk i munnen med höga syror, rätt kraftigt fatad men hanteringen är snygg och trimmad, kryddig utan bitterhet. Fylld av citrus och kiselflis i svansen, rivet limeskal och bra längd. Det finns en liten kul strävhet i eftersmaken, vuxen och rysligt läcker. Kan nog utvecklas lite till, avvakta kanske två år.
Betyg:++(+)

Bra och klingande med absolut precision, som så många av 2012:orna är den rakryggad med renhet i första rummet, kan bara faten krypa in lite i vinet blir det nog alldeles utmärkt.

-- Winepunker

Comments

Corton-Charlemagne 2012

IMG_3512


Vit högklassig
Bourgogne är det bästa som finns när allt faller på plats, tyvärr sker det inte så ofta och när det väl händer kostar det normalt så man nästan gör på sig. Ibland dyker det dock någon mindre känd lirare som har lite Grand Cru att avvara till hugade konsumenter utan att plånboken får kramp, Domaine Denis Père & Fils i Pernand-Vergelesses är helt ny för mig och jag börjar på toppen av berget.

Corton-Charlemagne Grand Cru 2012
Domaine Denis Père & Fils, Corton-Charlemagne Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Ännu oförlöst doft med fet mineral och citrusskal, faten ligger lite utanpå i väntan på att integreras men är snyggt dämpade och precis lagom rökigt lyxiga, lite örtiga och vaxiga drag finns där också. Bra & vässade syror i munnen, slank med snygg citrus och lätt kryddiga toner, faten är aningen bittra, den behöver bredda sig lite på rygg skulle jag tro. Svansen är ren, bra längd i den mer asketiska skolan. Besynnerligt nog finns inte fatbitterheten i eftersmaken, bara mineral och stram ren gul frukt. Vi får avvakta några år.
Betyg:++(+)

Det är stramt, lovande och gott men saknar bredden och tyngden man oftast är van vid. Det kan vara en åldersfråga, den lär bli bättre men om potentialen finns för att växa en hel pinne är lite osäkert. Det
känns som en del smask-smask bara väntar på att kika fram, 2012 är trots allt galet ungt.

Vill man ha ett alternativ i aningen (475:- vs. 550:-) lägre prisklass är förra årets favvo-producent
Fontaine-Gagnard något att kika på.

IMG_3513


Chassagne-Montrachet 1er cru Morgeot 2012
Fontaine-Gagnard, Chassagne-Montrachet 1er Cru, Bourgogne, Frankrike
Doft av citrus och ännu fet ungdom, lite popcorn av faten men de är snygga & lyxiga, rik & ren med mineralitet. Den utvecklar lite rökiga toner, känns riktigt seriös. Exakt i munnen, bra syror, mineral och vaxig citrus, ren & supersnygg i lite nedtonad stil, rakryggad och aristokratisk, alldeles utmärkt. Kan kanske växa en pinne med något år på rygg, men den är farligt god redan.
Betyg:++(+)

Superb, ren, inbjudande & underbart producenttypisk.
Fontaine-Gagnards 2012:or känns genomgående enormt lovande.

-- Winepunker

Comments

Blandat Gruk

IMG_2924


Lite viner till maten, en kopia av
Franzéns gudomliga tartar funkar fint med fransk hasselnötsolja från P&B, det blir med enkla medel väldigt likt mästarens alster. ”Vet man hur man skall göra är det aldrig svårt” som Bocuse sade efter en rejäl serie avec. Fatad Chardonnay funkar besynnerligt bra till vilt, speciellt carpaccio & råbiff.

Chassagne-Montrachet 1er cru Les Cailleret 2008
Finca Sandoval, Manchuela, Spanien
Rejält mineralig doft, flinta & grus, massor av citrusskal och en rejäl dos nyanserade fat, den är ganska utvecklad på näsan, lite vax och solmogen citrus. Traditionellt uttryck, exakt och fokuserad. Intensiva syror i munnen, vässade till max, mineral & flintkross toppar upp, texturen är oljig & rik samtidigt som syrorna borrar sig genom puddingen rätt in i emaljen. Den är intellektuell och lite avskalad, känns viktig men saknar tyvärr en dos glädje för högre betyg. Låt oss avvakta något år med för en omvärdering.
Betyg:++

IMG_2925


Finca Sandoval 2008
Fontaine-Gagnard, Chassagne-Montrachet, Bourgogne, Frankrike
Snyggt utvecklad doft med mineral, blodstänk och svart solmogen men samtidigt stram frukt, det finns en del florala toner, rökig tobak och komplex krydda, den är snygg och personlig. Efterhand tittar nejlikor och lite råbiff fram, den har en hel del parfym men känns samtidigt tillrättalagd och manipulativt slimmad. I munnen är den snyggt avvägd med sval svart & röd frukt, syrorna är perfekta, tanninerna superbt sandiga och strukturen makalöst snygg, den har en del kryddor med trätoner och ärlig mineralitet. Man hittar tobak och lingon, tranbär och en puff av muskot i svansen. Komplex och god, men samtidigt konstruerat inställsam. Det är gott, snyggt och rättframt men får inte 3+ för sin avsaknad av ursprung. - (Syrah, Mourvedre, Bobal)
Betyg:++

IMG_2926


Tokaji Aszú, Oremus (5 puttonyos) 1999
Oremus, Tokaji, Ungern
Tät doft, karamell och aprikos, citrusskal och fin pigg floral ton, mandelblom och apelsinskal, det finns en underliggande mineralitet, en stramhet under sötman och krämigheten. I munnen är den rik, balanserad med fina vässade syror och rökig känsla, dessutom en vuxet bitter ton. Den är packad med aprikos, lite karamell och skalbitter struktur, fullkomligt strålande. Med en endaste puttonyos till hade vi kanske haft 4+.
Betyg:+++

Coravin™ gör livet lätt, tre viner på två personer utan att tappa fokus på England-Uruguay.

-- Winepunker

Comments

Chassagne & Puligny med AuZone

IMG_2303


Lena, föreningens musa när det gäller vit Bourgogne, kände sig "väldigt nyfiken och lite gränslös" den här kvällen. Temat var lagom nedskruvat, ingen BBMB (Bienvenues-Bâtard-Montrachet Bonanza) direkt utan bara lite enklare saker att förgylla sensommaren med. För mig är och förblir vit Bourgogne, speciellt från Puligny, märket i bänken allt annat har att förhålla sig till - på vita sidan är det mitt alfa & omega, där det börjar och där det slutar. På något besynnerligt sätt förlåter jag Bourgogne som inget annat distrikt dess gruvliga synder, från premoxade Grand Cru 1996 i drivor till kariga och lite orena (och för dyra) saker från storproducenter under det tidiga 2000-talet glöms alla oförätter bort i ett kärlekens töcken. Så fort korken åker ur något där delarna sitter ihop minns man inte sveken, de bleknar bort - speciellt nu när kvaliteten generellt snäppts upp över hela linjen. Tänk om man kunde förlåta Pfalz 2003 eller Bordeaux 1991 på samma sätt?

IMG_2304 IMG_2305 IMG_2306


Vasse Felix Heytesbury Chardonnay 2009
Vasse Felix, Margaret River, Western Australia, Australien
Ganska generöst fatad med lätt örtig överton, bra mineral och gulfruktig fräschör, massor av citrus i ganska traditionell burgundisk stil. Bra syra i munnen, fint sammanhållen frukt, massor av citrus och lätt nötig känsla, exakt och mycket väl sammansatt, lång och citrusstinn svans, kanske väl mycket fat men de är läckra och blir aldrig påträngande eller beska. Läcker, betyget är snålt, men den orkar inte upp till 3+ den här kvällen.
Betyg:++

OK, den här seglade in helt under radarn, dessutom hade jag provat den för inte så länge sedan (
annan årgång dock). Att det inte skulle vara en Puligny var det ingen som andades om, visst är faten direkta men samtidigt absolut inte avvikande från vad man hittar i Frankrike. Borde jag inte känt igen den här? Är Margaret så in i helskotta likt sina förebilder? Inte ens när värmen stiger och vetskapen om vad som är i glaset satt sig går det att känna något annat än klassisk Bourgogne, och en rätt djävla bra sådan dessutom (tyckte till och med vår naturaliserade fransos som med skräckblandad förtjusning börjar upptäcka att han föredrar de utrikiska sakerna).

Puligny-Montrachet Les Vielles Vignes 2010
Vincent Girardin, Puligny-Montrachet, Bourgogne, Frankrike
Fatig doft, lite fet med mineral, gul & grön frukt, lite öförlöst men snygg och lovande. Citron & fat i munnen, frukten är lite asketisk men samtidigt skärpt med stenkross & höga exakta syror, krävande & seriös men behöver tid. Den är ännu aningen stum.
Betyg:++(+)

Château Montelena 2010
Château Montelena, Napa Valley, Californien, USA
Återhållen doft, lite citrusskal och nyanserade fat, bra mineral, lime och äpplen i lätt exotisk stil. Höga syror i munnen, ganska stram med lite asketiska drag, citrus och aningen skalbitter känsla i eftersmaken. Den har skärpa och kan kanske växa men saknar lite glädje och charm.
Betyg:+(+)

Napa, någon? Hallå? Ingen fattade att det här
också var en utlänning, inte ett spår av övernattning eller knasmogen frukt, snarare tvärt om. Visst, det här är ju en gammal klassiker men jag har aldrig upplevt den på det här viset förut (aldrig provat en så här ung förstås, men ändå).

IMG_2307 IMG_2308 IMG_2309


Puligny-Montrachet ”Les Reuchaux” 2007
Yves Boyer Martenot, Puligny-Montrachet, Bourgogne, Frankrike
Lätt rökig doft, lite stum med dämpade fat, vax och återhållen gul stenfrukt, äpplen, smörkola och nötter. Rik gul frukt i munnen, citrus och bra hanterade fat, citrusoljor i svansen, skärpt men med en liten störande ton av kvitten. Betyget är snålt.
Betyg:+

Chassagne-Montrachet 1er Cru Les Champgains 2009
Fernand & Laurent Pillot, Bourgogne, Frankrike
Lite instäng doft, fat, vax & citrus, ganska feta toner, stenkross och gummi, känns besynnerligt dammig. Lite oljig munkänsla, vax och en hel del fat, citrus, nöt och kartiga äpplen. Det finns en liten brännande eftersmak, kan vara smygkorkad, om inte är den tämligen ointressant.
Betyg:0

Puligny-Montrachet 2011
Etienne Sauzet, Puligny-Montrachet, Bourgogne, Frankrike
Sprittande fräsch doft, mineral och soda, citrus & snygga dämpade fat, ungdomligt elegant med nästan rieslingtycke. Intensiva syror i munnen, citron & krossad sten, chablislik med flinta & limeskal, exakt, skärpt och stram. Inget charmtroll, men mycket seriös.
Betyg:++

IMG_2310 IMG_2311 IMG_2312


Chassagne-Montrachet 1er cru Morgeot 2010
Fontaine-Gagnard, Chassagne-Montrachet 1er Cru, Bourgogne, Frankrike
Läckert parfymerad, citron & örter med mineral, mango och supersnygga fat, nästan rosor och kul ton av aprikos, rätt utvecklad med superbt uttryck. Fruktrik till max i munnen, massor av gula plommon, mango och en rejäl skopa mineral, bra bredd & syror som står upp mot faten. Exakt och läcker med förvånande utveckling, utmärkt i sin breda och rika stil. Skitgod faktiskt.
Betyg:+++

Fontaine-Gagnard går från klarhet till klarhet, hela spektrat är välgjort och man får precis vad man betalar för - stora grand cru, solida premier cru och klunkbart plonk - just nu min favoritproducent på vita sidan i Bourgogne.

Felton Road Block 2 Chardonnay 2009
Felton Road Wines, Central Otago, Nya Zeeland
Sval doft med snyggt dämpad ek, örtig med limeskal, lätt exotiskt anslag, inbjudande passionsfrukt och massor av krossad sten, viss smörig fetma - ren, modern och kompromisslös. I munnen är den rik, lysande fatad med lätta exotiska toner, ananas och solmogen citrus, perfekt solmogen frukt, intensiv med strålande vässade syror, massor av mineral och lätta grönörtigt fräscha nyanser, basilika och nästan en puff koriander. Lång och superb med komplexitet och skärpa.
Betyg:+++

Här avviker stilen något, den sprittande exotiska tonen hummar försiktigt om 'Otago' - min gissning, men inte på en Felton Road. Den kändes inte riktigt up2snuff för en 'Block 2’, just den här buteljen saknar det lite krispiga fraset jag tycker mig känt i alla tidigare gånger, men snyggt och gott är det och den räddar 3+ absolut - kvällens solklara tvåa för gruppen (knappt slagen av Fontaine-Gagnard ovan).

Puligny-Montrachet 1er Cru Les Pucelles 2010
Philippe Chavy, Puligny-Montrachet 1er Cru, Bourgogne, Frankrike
Intensivt grönörtig doft, krossad sten, flintflis närmast, känns väldigt ung, packad med citrus och tomatblad, krusbär och nästan kattpiss. Den doftar som en lätt överkoncentrerad Sauvignon-Blanc. Ganska tät i munnen, ungdomlig och gulfruktig med mycket aromatisk struktur, packad med mineral, enormt ungdomlig, men, den är helt skruvad - den smakar SB också, inte så kul utan överarbetad SB tydligt och intensivt. Mysko till max.
Betyg:0

Att det här skulle vara något annat än en överdriven Sauvignon-Blanc kändes helkonstigt, den avvek fullständigt gentemot övriga viner - framtoningen är totalt muterad med sin intensitet, extrema bladighet och aromatiska kropp. Chardonnay, någon? Inte en chans!

Det här var rysligt roligt, lite skämmigt och bitvis fenomenalt gott. Att den enda av de tre utrikiska buteljerna vi hade försynt häng på var från Otago säger en del om konsistensen och hur väl man lärt sig hantera Chardonnay på alla håll i världen. Både Heytesbury och Montelena föll in i fållan perfekt, konkurrenskraften är uppenbar - de är lika bra och absolut lika välgjorda i oerhört eurocentrisk stil.

Tackar Lena, det får bli en BBMB någon annan gång...

-- Winepunker

Comments