Corton

Gubbs Galore

IMG_2417


Vi gör det av och till, träffas några glada och samlas kring devisen "Stora viner och anständig mat".
Ibland blir det bra, oftast faktisk - men ibland blir det i sanning stort.
Vi delar på matlagningen, vinerna och låter udda vara jämt, börjar på eftermiddagen och håller på till småtimmarna. Det är en mycket avslappad tillställning och ett härligt sätt att får dricka godsaker och inte prova sönder dem helt, så annorlunda mot de vanliga tordagsövningarna, navelskådningen under helgen och den stående leverantörshetsen. Det är egentligen precis det här vin handlar om, vin skall drickas till mat och inte till andra viner - eller, inte
bara till andra viner i alla fall.

Just den här kvällen hade vi alla -
Punkarn, Tuvan, E.T., Lena & AK - samlats hos Vinarskallen, knivarna vässade och källarna noga genomsökta efter "storheter, rariteter, eller provocerande intressanta objekt", vi har våra regler trots allt...

IMG_2400


En föråkare,
Greywacke Marlborough Pinot Noir 2009 [++] visade på ren och ganska solvarm frukt med klart kryddiga drag, gissningarna hamnade mest i Tyskland, förståeligt med tanke på strukturen. Två bubbel följde, en Moët & Chandon Les Vignes de Saran Choully Grand Cru [++] - intressant med smörigt rik utveckling, maffig & bred med gräddig struktur och dämpade syror, liten själkig eftersmak tyvärr - och en alldeled utmärkt Bollinger RD 1996 [+++], nog den bästa butelj Bolly 96:a jag provat, ren och snygg med bara försynt dämpad Bollyxidation, fin parfym, karamell och massor av citrusskal, blodapelsin i munnen och en klingande och lagom krävande syra - kompromisslös med förvånande låg dosage.

IMG_2401 IMG_2411


Ett av de stilla vita var en
J. J.-Prüm Graacher Himmelreich 2004 [+++], tidigare provad här med samma resultat. Jag blir lika förvånad varenda gång jag drar korken ur en bra halvtorr Mosel, den är ett unikt och eget uttryck av druvan som bara görs i just de krokiga sluttningarna. Underskattad, lite bortglömd i havet av torr Grosses Gewächs är detta en storhet i sig, så lagom söt med fräschör och klass, utmärkt till mat och med en underbar alkoholnivå på 8%.

IMG_2404 IMG_2405


En kväll utan vit Grand Cru Bourgogne är väl närmast att betrakta som misslyckat, en förvånande utvecklad
Corton Charlemagne 2005 [+++] från Jadot fick råda bot på det. Dämpat exotisk med smör och persika i doften, krutrök och flintkross samt de jadotiska faten - förvånande utvecklad i munnen, balanserad och len med harmoniska syror, lite vinteräpplen. Den har nog passerat toppen men är fortfarande lysande om man tål lite fat.

IMG_2407


Till varmrätten blev det fyra röda, idel klassiker skulle det visa sig.
Pesquera Janus Grand Reserva 1995 [+++] var minst sagt svårplacerad, vi var ute och snurrade vilt i cabernet-träsken både på hemmaplan och i nya delarna av världen innan vi blev insparkade på rätt spår. Bred och djupt sötfruktig med karamell och kaffe, nötter och en kel kryddbod men också lite solmogen cassis, strålande läcker i munnen, härlig röd frukt och fina, fina tanniner, lite söta köttiga toner i svansen. Superb!

IMG_2408 IMG_2410


Två stora klassiker från Bordeaux toppade kvällen,
Léoville-Poyferré 1990 [+++] - utvecklad och klassiskt skitig med lite örter och stall, len i munnen med fina tanniner, cassis och kryddiga trätoner - och Mouton Rothschild 1982 [++++] - fullkomlig, förunderlig och en sann gigant, ceder och cassis galore, parfymerad med finess och oändlig komplexitet, i munnen makalöst rik och perfekt avvägd med så mycket Pauillac att man baxnar, dessutom ett provocerade drag av nya-världen innan de klassiska tonerna tar över i svansen. Av alla 1982 är det möjligen Latour som slår den på fingrarna, detta är hur bra som helst. Tackar för dessa underbara viner Tuvan & E.T.

IMG_2412 IMG_2409


AK hade slängt med en
Bartolo Mascarello Barolo 1982, tyvärr försåtligt korkad (helvete!!) och fick ta reservvinet E. Pira e Figli Barolo 1978 [++] - parfymerad näsa, helt utvecklad med syrliga röda drag, rönnbär och nypon, lite rosor, teak & mynta, höga syror i munnen, förvånande finkorniga och lena tanniner, rönnbär & slånbär med örtig skärpa, fint kryddig och parfymerad svans. Den är aningen trött i fruktstrukturen, har nog varit bättre, trots det riktigt god.

IMG_2414


Avslutning, en söt klassiker från Australien,
Penfolds Penfolds Grandfather Rare Tawny [+++]. Mest Mourvedre, Grenache och Syrah i en 'solera' som ger medelålder på drygt tjugo år är en strålande tolkning av sin portugisiske kusin. Söt och eldigt nödig doft, massor av röd torkad frukt, harts och lite kaffe, packad av kryddor och komplext vilda drag. I munnen eldig, men samtidigt med fräschör och rökig klass, ädelträ & parfymerad känsla, rosmarin och läcker nyanserad & intensiv röd frukt. Strålande!

Maten då? Tja, blandad kompott, några goda bubbelkluttar med älg (Källburgare), en magnifik laxtartar, en måttlig friterad torsk (skulle varit miljöovänliga räkor men dagen sket sig för Punkarn som drabbades av råvarubrist), en lysande piggvar med vitkål, god rensadel och klassisk tarte tatin.

Avslutning med lite avec etc., men framförallt en galet god choklad från
Chokladfabriken på Regeringsgatan. Sinnessjuk intensitet och behagligt dämpad sötma, kudos!

Alla, tackar för en helkväll.



-- Winepunker

Comments

Bourgogne Grand Cru med AuZone

IMG_2344


Lite Grand Cru att förgylla den första höstveckan med, månne?
Vintomas, föreningen hyfsat nykrönte provningsledare, plockade fram nio stycken röda Bourgogne Grand Cru (totalt 359 ha) i mellanklass. Som alltid i Bourgogne är ’Grand Cru’ ingen direkt kvalitetsgaranti - producent, årgång och karma (och huruvida rankorna står precis bakom muren i Clos de Vogueot och odlartomten som ägern bara den raden buteljerar själv) är ofta viktigare även om nivån generellt blivit bättre de senaste decennierna. Fast, när det gäller just Bourgogne är man mer förlåtande än annars lustigt nog, man tar det onda med det goda.

IMG_2342
(Vintomas håller låda)

IMG_2345 IMG_2346 IMG_2347


Corton 2002
Domaine Latour (Louis Latour), Corton Grand Cru, Côte de Beaune, Bourgogne, Frankrike
Mjukt rödfruktig doft, lätt eldig med neutral hallonton i finlemmad men enkel stil. Mjuk i munnen, lätt själkig röd frukt, aningen kryddig med lena tanniner, anständig men väl enkel i munnen också. Eftersmaken har en aggro kärnighet jag inte kommer överens med riktigt.
Betyg:+

Corton, Cuvée Charlotte Dumay 2002
Hospices de Beaune, Corton Grand Cru, Côte de Beaune, Bourgogne, Frankrike
Kryddig doft, lite knutet oförlöst känsla, stenkross, lakrits och viss röd frukt, en del torkade örter, den utvecklar efterhand lätta klistertoner, fatrökig. Utvecklad i munnen, läder, ren röd frukt och fina silkiga tanniner, ganska kryddig och eldigt solmogen. Tyvärr lite själkig avslutning med en del undervegetation och stensöta, god på sitt sätt men känns inte helt harmonisk.
Betyg:+

Corton, Clos de Roi 2002
La Pousse d'Or, Corton Grand Cru, Côte de Beaune, Bourgogne, Frankrike
Mjuk doft med skog och karamell, skogshallon, mörka körsbär och lite skitig undervegetation, kryddig med typisk pyrande ved och djuriska drag. Tät i munnen, fruktig med körsbär och lakrits, lite karamell, fina sandiga tanniner, rik och allmänt eldig struktur. Lång och lite fruktsöt svans. Den är riktigt god, men torkar under kvällen ut besynnerligt i glaset. Har vi lite bråttom med den här?
Betyg:++

IMG_2348 IMG_2349 IMG_2350


Corton, Clos de Roi 2010
La Pousse d'Or, Corton Grand Cru, Côte de Beaune, Bourgogne, Frankrike
Ungdomlig doft, sprittande med hallon galore, körsbär & kanel, ganska fatig och lite porrig men samtidigt snyggt parfymerad med syrén och karamell i övertonerna. Intensiv och tät i munnen, sträv med läcker ung frukt, hallon & slånbär, rik och bred med fina ystra syror. Oförlöst ännu men utmärkt balanserad, riktigt lyckad men behöver tid.
Betyg:++(+)

Båda
Clos de Roi håller hyfsat förväntad klass, 2010 riktigt lovande - dock är 2002 kanske lite väl åldrad för att man skall sova helt gott. En inte helt perfekt flaska? Det är nog dags att tulla på lagret om man har många hemma, bara för att känna på och planera intaget framöver.

Clos-Vougeot Le Grand Maupertui 2010
Domaine Anne Gros, Clos de Vougeot Grand Cru, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Intensiv doft med hallon, sura körsbär och liten puff av jukkryddor, snyggt fatad & rättfram stil, känns väldigt påkostad. Tät ungdomlig frukt i munnen, ren & kryddig med superba fat, mineraltet, intensiva trädgårdshallon & sura röda körsbär, lång kryddig svans med en blinkning åt antipodisk terroir. Skärpt, ren & vässad, skitbra.
Betyg:+++

Detta är den första
Anne Gros jag provar, och fan vad bra det är. Tanken om en absolut topp från Otago for genom huvudet flyktigt, den är så fruktren och intensiv men har samtidigt tillräcklig kryddighet och underliggande stenighet för att tala ren & aristokratisk Franska. Madame Gros skall jag lära känna närmare, betydligt närmare…

Clos des Lambrays 2010
Domaine des Lambrays, Clos des Lambrays Grand Cru, Morey-Saint-Denis, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Kryddigt anslag på näsan, men den doftar besynnerligt ”torrt”, lite elektrisk, ozon & isolering, dessutom med torkade örter och aningen parfym - lite schizad. Stenig i munnen med höga syror och lite torra tanniner, slank röd syrlig frukt, omogna hallon & röda vinbär. Rätt OK i gammaldags stil, men den saknar charm tyvärr. Lite skogig svans och fräschör i munnen räddar betyget.
Betyg:+(+)

Många i gruppen var lite tveksamma till den här,
Vintomas (som visste att det var en Lambrays) gillade den, andra var tveksamma till själkigheten och den lite omogna känslan. Jag är kluven själv, framtiden får utvisa.

IMG_2351 IMG_2352 IMG_2353


Echézeaux 2009
Roche de Bellene (Nicolas Potels nya negociantfirma), Flagey-Echézeaux, Echézeaux Grand Cru, Frankrike
Lite stum doft, aningen instängd med lätta kryddor, stenkross & torkad röd frukt toppad med aningen svettig kroppsodör. I munnen rödfruktigt elegant, ganska sträv med väl själkig munkänsla, kryddig och ganska sträng kropp. Fräsch och nyanserat kryddig svans, alltför slank i frukten tyvärr, betyget är snålt.
Betyg:+

2009, någon? Helt udda, borde inte frukten vara rikare och mer inbjudande?

Clos de la Roche 2009
J-C. Boisset, Clos de la Roche Grand Cru, Morey-Saint-Denis, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Tät, djup & superbt skitig doft med lätt utvecklade skogiga toner, maxat tät röd frukt, skogshallon, slånbär, rötter & rökta övertoner, nästan lite chark och blod. Underbart rik i munnen, skogig med blod, hallon galore, djurkadaver och råbiff. Strålande exakta syror, fina silkiga tanniner och perfekt hantetrade fat. Ett absolut ess som kommer att bli redigt bättre.
Betyg:+++(+)

Fan, detta är ju skitbra, och
Boisset är ju ’jätten gluff-gluff’ som Vinarskallen uttryckte det. Stort behöver inte vara dåligt (ej heller direkt billigt, 899:- på Bolis idag). Årgången är maffig, men det funkar och det är väldigt mycket Bourgogne samtidigt som gobblig frukt dominerar i dagsläget. Jodå, jag köpte, kunde bara inte låta bli…

Charmes-Chambertin 1995
Joseph Drouhin, Charmes-Chambertin Grand Cru, Gevrey-Chambertin, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Galet mogen doft, lite kokt & vansinnigt solbränd stil, läder, kallt kaffe och gamla dojjor, jord och torvmull. Helt mogen smak men inte lika åldrad som doften, mjuka hallon, torkade lingon & gammalt gravat kött, surt lädersnöre i eftersmaken. Besynnerligt att den håller ihop i smaken, jag trodde den var minst 15 år äldre. Betyget är ganska generöst.
Betyg:+

Den här är fel, så utvecklad skall den inte vara. Dessutom är dissonansen mellan den katastrofala doften och den nästan acceptabla smaken mycket udda. Fast, katten vet vilken typ av skada det röd sig om, den känns inte direkt oxiderad utan bara, tja, gammal...

Som så ofta med Bourgogne, ett minfält men när det är bra är det fördjävla bra. Tackar
Tomas, som vanligt buskul.


-- Winepunker

Comments

Vit Bourgogne Grand Cru med AuZone

IMG_1598


Vintomas & Punkarn själv hade grävt fram och köpt ihop kvällens uppställning, en inte totalt oimponerande samling bättre vit Bourgogne med bara ett enstaka avvikande objekt. Jag har en livslång fascination rörande högklassig Chardonnay från moderlandet, de är fortfarande världens största vita vin när allt faller på plats trots intensiva inbrytningsförsök från elit-Riesling och utländska kopior. En bra Montrachet har allt - syra och fruktrikedom stadgad med nyanserade fat och en förunderlig komplexitet uttryckt med gul frukt och exotiska nyanser i ungdomen; en aristokratisk kryddighet med bred parfymerad och nötig elegans i ålderdomen. I undantagsfall har vinet dessutom en mycket flat utvecklingsparabel, det är helt enkelt gott under hela livet och i alla faser.
Parallellerna med röd högklassig Bourgogne Grand Cru är rätt intressant, det är liksom två sidor av samma svindyra uråldriga mynt. Det tog mig närmare femton år att erkänna för mig själv och inför andra - världens främsta vita
och röda viner kommer från några små plättar i Bourgogne, en brännpunkt av elegans & perfektion, tusentals år av förfining och gnisslande polering. Bourgogne är helt enkelt bäst.

Totalt finns det ganska futtig uppodlad areal med vit GC, i runda slängar knappt 90 ha - Musigny (0.57 ha), Corton (4.53 ha), Corton-Charlemagne (52.08 ha), Bâtard-Montrachet (11.73 ha), Bienvenues-Bâtard-Montrachet (3.58 ha), Chevalier-Montrachet (7.47 ha), Montrachet (8.0 ha) & Criots-Bâtard-Montrachet (1.57 ha). Chablis Grand Cru är inte äkta Grand Cru, det är i Punkarns bok inte ens Bourgogne faktiskt.
En area av 90 ha är ju knappt, tja, som Château Margaux. Dessutom med ett snittutag på kanske 30 hl/ha och en fragmentering av lägen, terroir och odlare framträder komplexiteten i miljön och det genomgripande hantverkstänkandet. Jämför man med Bordeaux framstår Chûateau Margaux och andra storheter från Medoc snarast som ett gäng djävla mejerier med överprissatta massprodukter (Dagens Etter mot Bordeaux™).

Så, till vinerna:

IMG_1599IMG_1600IMG_1601


Corton-Charlemagne Grand Cru 2008
Bonneau de Martray, Corton-Charlemagne Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Härligt mineraldriven doft, flinta med citronskal och krossad sten, stram, pigg och ännu allmänt oförlöst, efterhand drar den över mot lime i synnerligen aptitretande stil. Smaken är ganska tät, stram med exakta lite asketiska syror, lime & krossad flinta, citrusoljor och mineraler med för årgången perfekta fat. Den är härlig med vältrimmad kropp, lovande, kommer att utvecklas fint.
Betyg:++(+)

Corton-Charlemagne Grand Cru 2008
Bonneau de Martray, Corton-Charlemagne Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Årgångstypiskt bred doft md liten fetma, snygga fat och dämpat parfymerad exotisk ton, dag av mango, omogna kinesiska persikor, limeskal och lite vita päron. Dessutom är en rejäl näve flintkross nedknölöat i glaset, me like! Smaken är mjukt exotisk med anständig bredd, superba skärpta syror och exemplariskt mogen frukt, passionsfrukt och citrusskal. Exakt och läcker med lång och lite oljigt rik svans, faten ligger aningen utanpå just nu men det lär gå ihop på något år. Det finns en kul liten lakritston i eftersmaken, fänkål närmast. Skitbra, kommer att utvecklas.
Betyg:+++

Corton-Charlemagne Grand Cru 2009
Louis Jadot, Corton-Charlemagne Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Ungdomlig och ännu markerat päronlik grönfruktig doft, citrus, persika och rejält med dyra fat, drag av lychee i ganska yppig och exotisk stil. Smaken är rik och bred, massor av ristade fat, ekvanilj och mango, citrus och vax blandat med flinta och en del allmänt mineralbittra toner. Det finns en liten tanninmarkör, lång och kryddsöt rökig svans. Den är god, men väl flamboyant och lite spretig just nu. Behöver några år för att gå ihop.
Betyg:++(+)

IMG_1603IMG_1605


Comte Georges de Vogüé Bourgogne Blanc
Comte Georges de Vogüé, (Musigny egentligen), Bourgogne, Frankrike
Doft av persika, hasselnötter och en del äppelskal i väldigt gammaldags stil, smör, mandel och en del parfymerad krydda. Den har en besvärande oxidativ karaktär, stilen är lite svår. I minnen är den slank, äpplig och nötog med bra syror, kryddig i lite själkig stil, aprikos och lite övermogna gula öåålen i svansen. Eftersmaken är smörig med liten bitterhet. OK, men alltför gammaldags och svår.
Betyg:+

Ridge Monte Bello 2008
Ridge Vineyards, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Rejält fatad, mango, passionsfrukt och solmogen citrus galore parat med fina mineraler, smör och rivet citrusskal. Efterhand kikar en liten ton av majs fram, men inte så det stör på något sätt. Den skriker inte ”Nya Världen”, men den pratar med ganska hör röst. I munnen är den rund och lite fet med lätt dämpade syror, lite rostade fat, massor av gul fin frukt, persika och röd citrus. Svansen är lång och kryddig, lite exotisk med ett snyggt skalbittert slut. Riktigt god i hyfsat klassisk stil.
Betyg:+++

IMG_1606IMG_1607IMG_1608


Bâtard-Montrachet Grand Cru 2005
Olivier Leflaive, Bâtard-Montrachet Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Lätt parfymerad doft, fylld av mineral i oerhört elegant och nyanserat återhållen stil, citrusskal, fin mineral och lätt floral frukt med suveränt känslig fathantering, citron, persika och lätt blommigt örtig överton. I munnen är den tät, exakt, perfekt balans med rondör och snyggt avvägda syror. Texturen är smörig med lite nötter & grillad karamelliserad citron, lång och komplex med mycket lätta mognadstoner. Oändlig elegans, klassisk och aristokratisk. Stor djävla Bourgogne.
Betyg:++++

Bienvenues-Bâtard-Montrachet Grand Cru 2007
Vincent Girardin, Bienvenues-Bâtard-Montrachet Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Doften är fatig, men ack vilka fat! Djup, kraftfull och elegant samtidigt, packad med mineral, syrén och nyrivna citrusskal, parfymerad med liten kul ton av vax och persikor. Ungdomlig med underfundig komplexitet trots sin ungdom. I munnen är den strålande tät, galet vässad med rena intensiva syror, citron & mineral och lyxiga superba fat. Svansen är packad med persikor, mandel och ett helt grustag av mineral, liten ton av suckat i eftersmaken. Fullkomligt strålande, ett riktigt ess! Kommer att utvecklas.
Betyg:++++

Montrachet Grand Cru 1990
Le Savour Club, Montrachet Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Djup, mogen och nötig med solbakad citrus, äpplen och fina mineraltoner, vax & mandel, rostad brioche, lite möbelpolish i ganska komplex stil. I munnen är den helt mogen, helt vidöppen och lätt oljig med nötiga toner, vax & choklad (!?), grillad citrus och dämpade syror. Lång och lätt bitter svans.
Det är inget lik, det är full rulle rakt fram med rullatorn. God, betyget är kanske en aning i överkant men den håller ihop så snyggt att jag har svårt att klaga.
Betyg:+++

Bitvis är det smärtsamt gott, världens bästa vita vin i oförställd majestät - Leflaive & Girardin presenterar två ur alla vinklar stora viner. Intressant är hur väl Monte Bello hävdar sig dock, det avviker stilmässigt tydligt men kvaliteten går inte att anmärka på.

-- Winepunker

Comments