Grenache

Guigal med Philippe

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88bf


Det var något år sedan jag gick igenom Guigals nyheter, en återkommande chans att kika på hur nykomlingarna står sig mot lite äldre bröder. Philippe pladdrar på, sedvanligt glad och generös -
Adam & Albin står för maten, perfekt vardagslunch.

OMBEUShPS3SlClqbvP4GhQ_thumb_88ba


Côtes du Rhône Blanc 2015
E. Guigal, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Lite gröngodis i doften, aromatisk och lätt eldig med gul aningen söt stenfrukt. Dämpade syror i munnen, gelégodis och aningen parfymerad med vaxig känsla, en del citrusskal i svansen.
Betyg:+

Condrieu 2014
E. Guigal, Condrieu, Rhône, Frankrike
Kryddig och blommig doft med lite feta toner, vax och popcorn, kryddig med blommor och parfym. Låga syror i munnen med persikor & aprikos, ganska kryddig med oljig textur, parfymerad och aningen eldig svans.
Betyg:+

Hermitage Blanc 2012
E Guigal, Hermitage, Rhône, Frankrike
Kryddig doft med gula plommon & citrusskal, vax och en del djupa kryddor, viss exotisk frukt. Dämpade syror i munnen, lite lakrits & stensöta (!?), vax och aprikos, ganska skalbitter svans. Känns aningen klumpig men samtidigt rätt ambitiös.
Betyg:+

Vita rhôneviner är inte min grej, de låga syrorna får det inte att klicka även om just
Guigal lyckas hålla en viss nivå av fräschör & vitaltet som är tilltalande.

Côtes du Rhône 2012
E. Guigal, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Rödbärig doft med hallon & jordgubbe, en del lakrits, stenkross & torkade örter. Bra syror i munnen, ganska slank röd frukt, lingon och slånbär, bra snärt i ganska enkel stil.
Betyg:+

Crozes-Hermitage 2013
E. Guigal, Crozes-Hermitage, Rhône, Frankrike
Ganska mörk frukt i doften, björnbär och lite blommiga övertoner, stenkross och lätt lakrits, känns lite enkel. Lätt köttig i munnen, bra ren frukt, lakrits & mörka bär, örtig avslutning. Ganska god men väldigt anonym.
Betyg:+

Saint-Joseph Vignes de l’Hospice 2013
E. Guigal, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Intensiv doft med massor av mörk tät frukt och maxade rostade fat, maffig i väldigt modern och internationell stil, utvecklar lite rökigt kryddig komplexitet men kommer att behöva tid för att faten skall krypa in. Paradoxalt slank och snyggt ren i munnen, bra syror och klangfull svart frukt, fokus och bra skärpa. Kan faten harmoniera blir det nog rätt bra.
Betyg:+(++)

Här har man gått på för mycket med faten, doften är närmast ”gammelaustralisk” så att säga. Munkänslan räddar upp ekipaget dock, behagligt sval och skärpt - tiden får utvisa var det här blir av. Jag har upplevt tidigare årgångar som mindre fatade, kanske bara jag som halkat snett...

Hermitage 2012
E. Guigal, Hermitage, Rhone, Frankrike
Kryddig doft med en del utveckling, mörk frukt, stenkross och ett uns fudge, lätt eldig med en hanterlig näve fat. Sträv i munnen, kryddig med röd & svart frukt, lätt köttig, kul antydan till apelsin, bra livliga syror och fin längd. God, snygg och väl sammansatt.
Betyg:++

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88c1


Côte-Rôtie, Brune et Blonde 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Elegant och rödfruktig doft, blommig med lätt blodstänk & snygg parfym, stenkross och en puff torkade örter. Rödfruktig i munnen, hallon och sura körsbär, blommig & snygg med sandiga fina tanniner, slank och elegant finlemmad i närmast burgundisk stil.
Betyg:++

Här har vi en en ovanligt snygg och lättfotad
Brune et Blonde, tillgänglig redan i väldigt användbar kostym - den saknar kanske lite koncentration men är snygg och okomplicerat god. Lite antites till nästa vin...

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Intensiv doft, rökig med mörk frukt och lite choklad, stenkross och björnbär under den knutna ytan, massor av fat och oförlöst köttig frukt som behöver tid. Snygg och harmonisk i munnen, massor av röd & svart frukt, kryddig med pepprig känsla, rökig med dyra fat & bra syror. Den är helt knuten men man känner balans & klass, ge den tid blir det nog bra.
Betyg:++(+)

Här har man köttat på med faten lite i mesta laget känns det som, den är givetvis lovande i sin maffiga stil men fruktmognad och ek
kan vara ett framtida problem, mogen d’Ampuis är fortfarande en gåta för mig.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88c0


Côte-Rôtie, La Mouline 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Intensiv och nyanserad doft, slank ren frukt med blommor och sensuell parfym, superbt hanterad fat, syrén & lätt blodstänk, hallon & fina körsbär, liten karamell men den kommer att krypa in snart. Intensiv & ren i munnen, nyanserad med perfekt balans & fina fat, ännu oförlöst men alla markörerna är på plats, närmast osannolik potential.
Betyg:+++(+)

Som vanligt, ett stor vin -
redan nu!! Struktur, balans, fokus och nyansrikedom är absolut, tveklöst uttryckt med fast röst.

Côte-Rôtie, La Landonne 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Rökig doft, lite stjälkig med stenkross och sanslöst tät svart frukt, en rå potatis och lite gräs, närmast monstruös i sin totala koncentration och oförlösta knutenhet. Tät och stum i munnen, rå svart och brännande frukt, stenkross och mäktiga kryddor. Ett åskväder som måste blixtra av sig för att ge något men potentialen finns där absolut.
Betyg:++(++)

Jag blir inte klok på
La Landonne, den är så hård att den knappt går att bedöma, känslan av att dricka asfalt är slående. Men, det känns som det finns en storhet där inunder - om tjugofem år...

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88b9 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88bc
UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88bd UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88be


Côte-Rôtie, La Mouline 1999
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Underbart utvecklad, djuriskt köttig med parfym och kryddig elegans, ceder och blod under syren och solvarma röda bär, skitläcker. Ganska mogen i munnen, köttig & läckert inbjudande med parfym och absolut klass, lite råbiff och torkade örter, lång och elegant kryddig svans, stenkross och lätt pepprig avslutning. Ett strålande ess.
Betyg:++++

God som den är ung blir den ändå ett nummer större med något decennium på rygg, detta är hur bra som helst, stilmässigt är det kanske inte vad jag skulle plocka fram om Punkarn™ själv fick välja, men kvaliteten är helt enkelt rent larvigt hög. Kvalar lätt in bland årets tio bästa.

Côte-Rôtie, La Landonne 1999
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Liten utveckling i doften, djurisk med blod & våt päls, lätt parfym och vissa kryddor i närmast lite rostad Hermitage-lik stil. Sträv till max i munnen, kärv och krävande texturerad, tät & maskulin med kryddor & kåda, tät svart fukt, lite stjälk och torkade örter, strålande men inte stor - jag föredrar elegantare stil.
Betyg:+++

Detta är också givetvis skitbra, men stilen är ändå lite kantig. Det är lätt att känna släktskapet mellan ’12 och ’99, den burdusa tanninstrukturen och den råbarkade framtoningen, bestämd och autoritär - nästan stor, men
La Mouline föredrar jag i alla lägen.

Några ord om maten också - en kreativ blandning där bläckfisk & pilgrimsmussla med mandelmjölk passade sanslöst bra till de syrafattiga vita vinerna, så gott, så gott. Och, en carpaccio med friterade potatisremsor skulle jag mer än gärna äta igen, varje dag, resten av livet...

Tackar Cattis på VinUnic för värdskapet.

-- Winepunker

Comments

Penfolds med Matt Woo

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85f5


Dags för den årliga genomköraren av
Penfolds nya årgångar, tyvärr saknades Bin 707 p.g.a. en storm som försenat fraktbåten, övriga viner var på plats dock. Det är rätt kul att se förändringen över åren - stramare, renare, mindre fat (relativt sätt) och mer mineral & syror, det blir hela tiden bättre men samtidigt dyrare på direkt provocerande sätt.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85f6 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85f8


Penfolds Bin 311 Tumbarumba Chardonnay 2015
Penfolds, Tumbarumba, New South Wales, Australien
Snyggt fatad doft med bra mineral och citrus, lätt exotisk frukt, lite limeskal och mango. Bra fräschör i munnen med gräddiga fina syror, citrus och stenkross, lätt bladig känsla, snärtig och snygg med mjuk svans. Bra längd och lite exotisk avslutning, riktigt god men skulle vunnit på lite mer vässade syror. (229:-)
Betyg:++

Penfolds Bin 14A Reserve Chardonnay 2015
Penfolds, Adelaide Hills, South Australia, Australien
Fatig och kryddig doft, rökig och parfymerad med solvarm citrus, mango & lätt exotiska övertoner, lite smörkola med bra mineral. Förvånande fräsch i munnen, höga vässade syror, kritig med maxad flintkross, limeblad och rivet citrusskal, lite snyggt avskalad och örtig svans, liten pigg spritz, expressiv och krävande med lång framtid. (699:-)
Betyg:+++

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85f7 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85f9 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85fa


Penfolds Bin 138 GSM 2014
Penfolds, Barossa Valley, South Australia, Australien
Rik doft med söt röd & svart frukt, massor av solmogna hallon & björnbär, rökig med torkade örter & julkryddor, lite gräddkola och blåbär. Bred & eldig i munnen, mjukt kryddig frukt, bra syror, len och snygg med tydliga men silkiga tanniner, skogshallon och kanel i svansen, god på okomplicerat sätt. (21% Grenache, 64% Syrah, 15% Mourvèdre)
Betyg:++

Penfolds Bin 389 2014
Penfolds, Barossa Valley / Wrattonbully / McLaren Vale / Coonawarra, South Australia, Australien
Tät fruktig doft med rosor & ceder, massor av svarta bär, kaffe & nejlikor, sötlakrits, anis & lätt vanilj, rätt snygg men behöver lite tid för att integreras. Tät, aningen eldig och snygg i munnen, ännu fatig framtoning, sandiga tanniner, svarta björnbär, silkig & sandig känsla, balanserad trots de höga volymerna, mjuk och förvånande nyanserad svans, lite salmiak och kryddpeppar i eftersmaken. Riktigt god och lovande. (53% Cabernet Sauvignon, 47% Syrah) (419:-)
Betyg:++(+)

Penfolds St.Henri 2013
Penfolds, McLaren Vale / Adelaide Hills / Barossa Valley / Clare Valley / Padthaway / Port Lincoln, South Australia, Australien
Ren doft, ännu lite oförlöst men superbt läcker med tät sval svart frukt, lätt floral, örtig med kraft, grafit & blå plommon, liten behaglig nyanserad krydda. Ren i munnen, fruktig och ung med strålande harmoni, plommon & mörka björnbär, söta körsbär, fin mineral & balanserad mjuk textur, inbjudande len & läcker med elegans & finess. Skitbra, en klassiker. (96% Syrah, 4% Cabernet Sauvignon) (689:-)
Betyg:+++

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85fb UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85fc UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85fe


Penfolds RWT Bin 798 2014
Penfolds, Barossa Valley, South Australia, Australien
Kryddig doft, fatig med kanel & läder, inbjudande med julkryddor och tobak, choklad och fudge, röd läcker frukt med en puff mynta. Tät och rödbärig i munnen, fatig med kanel & kardemumma, lite inställsam men samtidigt läcker med fina sandiga solmogna tanniner & massor av kryddiga körsbär, lång, stilenlig med fin framtid. (899:-)
Betyg:+++

Penfolds Grange Hermitage 2012
Penfolds, Barossa Valley / McLaren ValeSouth Australia, Australien
Oerhört intensiv doft, tät & tjock med svart & blå frukt, massor av mörka körsbär, cassis & en rejäl dos fat, vanilj, kanel, nejlikor och peppriga övertoner, oförlöst med i dagsläget ointegrerad ek. Tät och tjock i munnen, bra syror, rejält fatig med med bra balans & förvånande hög klang, massor av syrliga körsbär och len cassis, en skopa mineral och lång kryddig svans, låt faten krypa in så blir det nog skitbra - frukt och struktur har allt, bara tiden saknas. (98% Syrah, 2% Cabernet Sauvignon) (4129:-)
Betyg:+++(+)

Penfolds Father Grand Tawny 10 yrs
Penfolds, South Australia, Australien
Läckert kryddig doft, apelsinskal och kardemumma, massor av torkad frukt och anis, melass och karamell, en del fikon med madeira-lik framtoning. Mjuk, kryddig och eldig i munnen, bra balans, len med torkade plommon & fin liten finkorning tanninstruktur, riktigt god med bra längd men sötman är lite för hög för min smak, betyget är snålt.
Betyg:++

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_85f4 JXAVHY5nTz+A77oCm3N72Q_thumb_85fd


OK, det är bra, till och med skitbra - dessutom bitvis hanterligt prismässigt, både
St.Henri och Bin A är på något skruvat sätt prisvärda - men Grange, vad har de rökt på den marknadsföringskonferensen? Snälla, gör om och gör rätt - sänk den till 2000:- ungefär som alla andra stora viner i den viktklassen.

-- Winepunker

Comments

Cazes Rivesaltes

thumb_IMG_5561_1024


Det finns en och annan verkligt bortglömd pärla i det stora hav vi dagligen kallar vin, pärlor som trots att de inte polerats på väldigt länge av alla proffstyckare och marknadsföringsstrateger skiner lika skarpt som alltid. Något så sorgligt bortglömt som
Rivesaltes är svårt att tänka sig - måttligt förstärkta & mycket hanterligt söta från Languedoc-Roussillon nära Spanska gränsen, företrädesvis på Grenache och Grenache Blanc med inslag av Muscat, Makabeu och (ibland) Malvoisie.
Vinerna är i princip odödliga, redan utsatta för oxidation under tillverkningsprocessen (
utomhus i glas-demijohns eller i fat med luftkontakt) är de helt stabila och håller i evighet, ett slags elegant lovechild mellan tawny port, Madeira och Sherry i perfekt harmoni. Åldern på en butelj säger väldigt lite om innehållet i flaskan - årgång, druvval och handlag allt. Det är unika viner med lång tradition i en gammal men oerhört tilltalande och lättillgänglig stil för amatören, samtidigt komplext och intellektuellt utmanande för vinnörden.

Chansen att prova några äldre årgångar från
Cazes dök upp genom ett leverantörsspektakel i regi av Spring och Business France.

Rivesaltes Collection Vieux Millésimes 1939
Cazes, Rivesaltes AOC, Languedoc-Rousillon, Frankrike
Djup, underbart nötig doft med solvarm torkad röd frukt, läder & melass, karamell och fin läcker apelsinton, en del citrusskal och suckat, övertoner av choklad, intensiv & uttrycksfull. Tät och len i munnen, lätta finkorniga tanniner, lite karamell och höga fina syror, röda bär, hallon & jordgubbar, lång och snygg i förvånande fräsch stil, den känns närmast ungdomlig i svansen. Lång och spänstig eftersmak, lätta kryddor och röda bär. Alldeles strålande. (Grenache)
Betyg:++++

Rivesaltes Collection Vieux Millésimes 1946
Cazes, Rivesaltes AOC, Languedoc-Rousillon, Frankrike
Läcker och djupt nötig doft, valnötter och hasselnötter, en del knäck och antydan till sherry, torkad frukt och fnasiga örter. Söt och rätt örtig i munnen, elegant och ganska avskalad med fina syror, höga smaker och klangfull kropp. Den är betydligt slankare än ’39:an, rysligt god men ett enklare vin. Betyget är snålt. (Grenache)
Betyg:++

Rivesaltes Collection Vieux Millésimes 1956
Cazes, Rivesaltes AOC, Languedoc-Rousillon, Frankrike
Dämpad doft, nyanserat elegant med nötter och harts, målarlåda och kryddor, linolja och klart parfymerad överton, enormt komplex och helt utvecklad. Elegant & snygg i munnen, rökigt harmonisk med elegans och fullkomligt mognad, mjuk karamellig sötma, nötter och lite nougat, aningen oxidativ eftersmak med Sherry och en puff av Madeira, alldeles strålande. (Grenache Blanc)
Betyg:+++

Det är magiskt, spänst och uttryck är helt unikt, ’39:an är så vital det är närmast obegripligt - ett unikum man som vinintresserad bara måste anamma. En sann förmån, och, de är tillgängliga direkt från producenten i perfekt skick efter närmare åttio år på samma fat.

Det är varje vinälskares plikt att vårda dessa juveler, stödköp påbjudet!

-- Winepunker

Comments

Jean-Luc Colombo med Laure

thumb_IMG_4874_1024


Man skall inte underskatta betydelsen av
Jean-Luc Colombo och inflytandet han haft i moderniseringen av Cornas - en stil som med rätta kunde kallas ’antediluvian’ för några decennier sedan (Jancis Robinson stod för epitetet när hon beskrev Cornas före 90-talet, något jag villigt skriver under på). Att vinerna sedan sminkades upp med alltför mycket fat och tappade karaktären under mitten av ’90-talet är en annan historia. Men, pendeln svänger tillbaka, Cornas generellt har förbättrats enormt de senaste trettio åren - när Vingruppen nu tagit över agenturen och bjudit in Laure Colombo att presentera vinerna mitt i generationsskiftet kändes det som läge för en nystart.

thumb_IMG_4885_1024 thumb_IMG_4872_1024


Côtes du Rhône, Les Abilles de Colombo Blanc 2014
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Aromatisk och lite fet doft, floral med grön frukt och underliggande stenighet, lätt & ganska elegant, lite exotisk frukt, utvecklar både honung och limeskal efterhand. Torr med snygga syror i munnen, driven av fräschör och stenkross, rakryggad avslutning med citrus & flinta. Riktigt lyckad, betyget är snålt. (Clariette 80%, Rousanne 20%)
Betyg:+

Saint-Péray, La Belle de Mai 2014
Jean-Luc Colombo, Saint-Péray, Rhône, Frankrike
Stram och örtig doft, exemplarisk fatbehandling med snygga kryddor, mineral & stenkross, vuxet seriös och strålande sammanhållen. Höga & rena syror i munnen, flinta & eleganta fat, väldigt seriös med aptitretande beska, stenkross och citrusskal i svansen, alldeles utomordentlig. Betyget är närmast snålt. (Rousanne 60%, Marsanne 40%)
Betyg:++

Detta är två strålande exempel på hur vita Rhôneviner
kan smaka om man håller uppe syrorna och nere alkoholen. Frukt och textur är enormt tilltalande, matvänliga och rena med nyansrikedom och snärt. Mycket imponerande.

Condrieu, Amour de Dieu 2014
Jean-Luc Colombo, Condrieu, Rhône, Frankrike
Exotisk doft, grönfruktig med lite godis, parfymerad med aprikos & syrén, ganska läckert uttryck. Fet och avrundad i munnen, aromatisk med läcker textur, lite exotisk frukt och gröna parfymerade drag, den saknar lite syra i vanlig ordning tyvärr. Den funkar rätt bra, men är inte riktigt min grej. Betyget är generöst.
Betyg:++

Ovanligt bra
Condrieu, inget jag egentligen gillar - syrorna är för låga - men om man bortser från personlig preferens är det mycket välgjort.

thumb_IMG_4877_1024 thumb_IMG_4878_1024 thumb_IMG_4879_1024


Côtes du Rhône, Les Abilles de Colombo Rouge 2013
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Läcker doft, hallon, jordgubbe & mineral, lätt fet & örtigt snygg. Slank i munnen, rödfruktig med hallon & sura körsbär, fräsch och lättsam med enkel glädje. (60% Grenache, 30% Syrah, 10% Mourvèdre)
Betyg:+

Côtes du Rhône, Les Forots 2013
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Köttig, vild & snyggt fatad med djuriska drag, röda bär och färska örter. Bra stramhet i munnen, ganska sträv, höga rena syror, bra fräschör med sura körsbär och örter i avslutningen. Läcker och rättfram i ganska klassisk stil. (51% Syrah, 49% Grenache)
Betyg:+

Crozes-Hermitage, Les Fées Brunes 2014
Jean-Luc Colombo, Crozes-Hermitage, Rhône, Frankrike
Snygg och ren doft, örtig med slaktbänk & örter, spänstig med syrén, slånbär & blodstänk. Tram och ren i munnen, fin vild & blodig känsla, perfekt avvägd tannin, rakryggad och rättfram med lite vilda toner i svansen. Lite enkel, men riktigt god. Betyget är generöst.
Betyg:++

Saint-Joseph, Les Lauves 2012
Jean-Luc Colombo, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Bra djup i doften, toner av karamell & ganska fatig känsla men samtidigt vild med blod & nejlikor. Sträv och upprätt i munnen, köttig med oförlöst frukt, bra snärtig syra i svansen men den känns oförlöst i dagsläget.
Betyg:+(+)

De lite enklare vinerna är goda & välgjorda men saknar djupare uttryck, de är kanske för polerade och tillrättalagda för min smak.

thumb_IMG_4881_1024


Cornas, Les Terres Brulées 2012
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Ren doft, snyggt & elegant kryddigt fatad, svartfruktig med stenkross och animaliska övertoner, ganska modern & sammanhållen framtoning. Bra djup i munnen, ren och blåfruktigt tät, syrlig med underbart sandiga tanniner, vässad och läcker med klar potential.
Betyg:++(+)

Cornas, Les Ruchets 2010
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Fet och djup doft, körsbärsfruktig med snygga fat, bra fräschör och viss elegans, lite rökig med stenkross och blodstänk. Tät & stram i munnen, oförlöst & kärv med plommon, slånbär och lätt sotig beska, rakryggad och intensiv men behöver tid.
Betyg:++(+)

Cornas, Les Ruchets 2012
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Ganska söta & dyra fat i doften, tapenade och djuriska toner, slånbär och karamell, klart örtig med drag av garrigue och råbiff. Stram i munnen, tät & packad med frukt, fina sandiga tanniner, rökig och sotig med solbakad karamell, tjock och stinn av tjära & kaffe, bred och kanske lite ”overdone” med tanke på eken, men riktigt god. Den kan nog harmoniera med ett halvdussin år på rygg.
Betyg:++(+)

thumb_IMG_4873_1024


Det är verkligen inte illa, betydligt bättre än de tidiga ’90-talsvinerna. Faten finns där men är med undantag för
Les Rushets 2012 inte dominerade på något sätt, dessutom har jag en känsla av att det enbart är en tidsfråga. Den lite lyxiga framtoningen kommer säkert att dämpas till en mer modest kostym i mer klassisk Cornas-stil.

Tackar
Anne & Cattis, alltid intressant.

-- Winepunker

Comments

Maffputtar

thumb_IMG_4334_1024


Det blir mer och mer fel att ägna sig åt viner av den här typen i renlärighetens tidevarv. Så långt från orange ogenomskinlig rotsoppa, lättrosa blomvatten och steniga surpuppor man kan komma korkas ibland med yster glädje upp Casa Punk™. Ibland blir det för mycket men pallar man med fat, alkohol och solvärme är det lika ofta förbannat gott på ett befriande ointellektuellt sätt - riktiga querkofobkillers! Skall man tala till reptilhjärnan skall de ske med bättre Pinot eller med trubbigt våld mot huvudet, den här gången blev det några ronder av det senare.

thumb_IMG_3966_1024


Mas de Boislauzon, Châteauneuf-du-Pape 2007
Mas de Boislauzon, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät doft, maxad med kåda, rosmarin, biggaråer och massor av feta söta körsbär, det dyker upp en del målarlåda och undervegetation, dessutom blod, lakrits och råbiff. Vi har en komplex sak med årgången uttryckt fint, värme och garrigue blandat med en puff av starkvin och söt Grenache, det finns drag av tyngre saker som portvin men ändå inte, skärpan är på plats. I munnen är den rik, bred och eldig med massor av kryddor, kaffe, choklad och söta körsbär. Tanninerna är tydliga, skärpta och sandiga, syrorna anstäniga och rena, massor av kakao och tjära definierar vinet, det är rikt & komplext, hartsigt & kryddigt i avslutningen. Skitbra, har vuxit en del på dryga tre år. Betyget är närmast snålt. (75% Grenache, 15% Syrah,10% Mourvèdre)
Betyg:++

Bosquet des Papes, Chante le Merle Vielles Vignes 2007
Bosquet des Papes, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät doft, eldig och varm men med klass & definition, skogshallon & körsbär, garrigue & lakrits, anis & lite karamell, kärnig men bred, aningen funky ton, vild med några droppar blod och en puff maraschino, superläcker med begynnande mognad. Det finns en del mineralitet i botten, en vuxen stramhet under mattan av solvarm frukt. Tät och harmonisk i munnen, sandiga tanniner, väl definierade med grus & mineral, fänkål & rosmarin, hallon och jordgubbe, lång och kryddig med fin utveckling, bred i svansen med exakta snärtiga syror. Lång och kryddig eftersmak, skitgod och kommer att hålla länge. (Grenache 84%, Syrah 6%, Mourvèdre 6%)
Betyg:+++

Tveklöst en av de allra bästa ’07:orna,
strålande redan för fem år sedan.


thumb_IMG_4110_1024 thumb_IMG_4278_1024

Las Flors de la Pèira 2009
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Underbar doft, packad med hallon, körsbär, lakrits och söt dyr tobak, en del kåda och torkade örter, rosor & rosmarin, en del salmiak och lagerblad. Den är skärpt och intensiv, faten finns där men är snyggat inbäddade - visst är det mycket, gå inte på pacemaker, men ack så snyggt och maffigt inbjudande. Maxad och eldig i munnen, tät med hallon & körsbär galore, kakao & tuggtobak, mörk choklad, söta biggaråer och underbara tuggbara tanniner. Det är glädje, exuberans, skratt & alla rattar dragna till max, men med absolut balans och en läcker mineralitet i svansen. Det är precis vad som går att vrida ur terroir & druvor, på högsta volym men med perfekt balans. Skitgott, och nog den bästa Las Flors av dem alla. (Grenache 40%, Syrah 40%, Mourvedre 20%)
Betyg:+++

La Pèira 2006
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät doft, packad med mörk choklad, kakao, söta körsbär och kåda, rosmarin blandat med kirsch, tobak och garrigue en masse. Faten är snygga, perfekt kombinerade med grillat kött & solbakad expressiv frukt. Doften är packad av vilja och rå glädje. Tät i munnen, superbt finkorniga tanniner, kakaolika med övertoner av lakrits och kaffe, en hel del charkuterier, den är eldig och bred men med strålande balans, maffig och enormt häftig. Frukten är maskulint mörk men har komponenter av hallon & jordgubb. Den börjar visa framfötterna och är inte längre grov som för fyra år sedan. Visst är det kraft och koncentration, en väldigt speciell konstruktion men samtidigt är den snygg och imponerade. Väldigt Parker, väldigt gott. (Grenache 40%, Syrah 60%)
Betyg:+++

Att ta ord som elegans i munnen samma kväll man provat detta är bara larv, men det finns en komplex struktur och ett finmekaniskt sinnelag under allt buller. Det
både slår högt och tickar försiktigt, det är liksom två tankar i huvudet samtidigt fast i glaset så att säga. Här har vi en struktur som är betydligt mer vuxen än Las Flors, mindre charm och mer tanke, seriös som en hjärtattack och byggd som ett mindre lokomotiv. Och, gott - första budet uppfyllt!

thumb_IMG_3926_1024 thumb_IMG_4111_1024


Boekenhoutskloof Syrah 2010
Boekenhoutskloof, Franschoek, Coastal Region, Sydafrika
Rökig & bränt solbakad doft, rostat kaffe, stenkross, grillat kött och massor av blå frukt, packad med torkade örter och kryddor men tyvärr i ännu lite grov stil. Det finns ett drag av muggig buljong & gammal soya under plommonen, den känns inte riktigt harmonisk. I munnen är det en helt annan visa, smaken är ren, klingande med fina syror och kryddig frukt, massor av svarta bär, blodstänk och läckert vilda toner, exakt och fokuserad med skärpa, tanninerna är sandiga och vuxet prominenta. Skitbra i munnen, men vad fan är det med doften? Betyget får bli något slags snålt medelvärde... (Syrah)
Betyg:+

Château Canon-la-Gaffelière 2009
St.-Emilion, Bordeaux, Frankrike
Läckert rökig doft med cassis, mullbär, blå plommon och stenkross, den är kryddig men med underliggande rakryggad stramhet, fint hanterade (dyra) fat, solvarm men samtidigt snygg i början på karriären. Superbt läcker i munnen, höga syror, ren med cassis, björnbär, syrliga plommon och espresso, lite salmiak och mineral i svansen, kakaosträva tanniner, snygg örtighet och massor av stenkross dansar över en tjock fruktbotten, det är enormt seriöst. Årgången är perfekt hanterad, eldigheten tar absolut inte över, syrorna är på plats och framtiden är lång. Visst är det modernt och Rollandskt till max, men samtidigt larvigt välgjort och med tydligt distriktsuttryck. Avvakta mist tre till nästa försök. (55% Merlot, 40% Cabernet Franc, 5% Cabernet Sauvignon)
Betyg:+++

Puh! Nu, tillbaka till slankare saker...

-- Winepunker

Comments

Nobelmiddag med Vinarskallen & AK

thumb_IMG_4322_1024


Vinarskallen är tydligen insyltad både på längden och tvären i processen att välja ut viner till Nobelmiddagen, sedan slutet av ’90 talet verkar det ha gått bra men den här gången sket det sig tydligen med matkombinationen. Sayan Isaksson som signerat huvudrätten lyckades krångla till det med grillade aromer kombinerat med sötma och oväntad syra i en samtidigt väldigt nyanserad komposition. Variation av grillad kalv, rotsellerikräm, syltad lök och inbakad potatis ledde till att den vanliga urvalsprocessen bröt ihop - de inblandade lyckades helt enkelt inte komma överens. Det slutade med att Vinarskallen fick i uppdrag att göra det slutgiltiga valet bland de fyra viner som placerat sig bäst (ett vin till togs med slumpmässigt) - kavalleriet kallades in och Punkarn & AK satte sig tillsammans med VinarskallenEsperanto för en sen lunch. Sören P. hällde upp, allt provades givetvis blint.

thumb_IMG_4323_1024 thumb_IMG_4324_1024 thumb_IMG_4325_1024


Château Mont-Redon 2010
Mont-Redon, Châteauneuf-de-Pape, Rhône, Frankrike
Lätt eldig doft, viss krydda, ganska dämpad och nyanserad röd &svart frukt, fina syrliga toner, bra balans och behagliga fat under en snygg matta av örtig garrigue. Kryddig i munnen med liten rökighet, lätt lakrits & anis, snyggt kryddig svans, liten fin värme, läcker och sötfruktig eftersmak utan kladd. Stilfull & fokuserad med rakryggad klass. God och på det hela taget snyggt sammansatt.
Betyg:++

En årgång som 2010 med sina definierade syror funkar superbt med maten, vinet lägger sig i bakgrunden men är absolut inte undvikande eller blygt - det behövs bestämdhet för att matcha de grillade smakerna.

Marques de Murrieta, Ygay (Reserva) 2010
Finca Ygay, Rioja, Spanien
Kryddig och varm doft, kanel och rejält med vanilj, mjölkchoklad & aningen peppriga toner, biggaråer och mörk solvarm frukt, utvecklar väl mycket karamell och en besvärande ton av tomatsoppa efterhand. Tät & solvarmt fruktig i munnen, fatig med kakao, karamell, vanilj och mörk choklad, visst djup med körsbär och kaffe men faten är helt överstyrda. Håll igen på eken, det här funkar inte alls.
Betyg:0

Faten slår ihjäl maten totalt, här skulle man behöva en träkolskremerad entrecôte med massor av Kaj-P’s för att klyva träplankan.

Barbaresco 2010
Livio Pavese, Barbaresco DOCG, Piemonte, Italien
Lite instängd doft, matt kola och målarlåda, drag av terpentin och linolja, fint kryddig & solbakad röd frukt med överton av spearmint. Sträv & mineralstinn i munnen, nypon & slånbär, kärv med bra tanniner, prominenta & tuggbara, god i rätt klassisk tappning, rätt krävande men den fungerar fint.
Betyg:++

Tyvärr skär den sig rejält med maten, på något sätt förstärks syrorna i vinet till närmast obehagliga nivåer, hör vill man ha en köttgryta med en del tomat eller kanske lite goda ostar - söt crème på rotselleri blir inte bra alls.

thumb_IMG_4327_1024 thumb_IMG_4330_1024


Les Sinards, Châteauneuf-du-Pape 2011
Famile Perrin (Beaucastel),Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Rödlätt fruktig doft, körsbär och jordgubbe, mineralitet och lätt örtig ungdomlig framtoning, en puff av Dulcivit™ och syntetiskt godis men det är nog närmast en tidsfråga. Mjuk och fet i munnen, finkorniga silkiga tanniner, mörka körsbär, kaffe och cassis, bra balans med lite lakrits i svansen. Tyvärr aningen trivial.
Betyg:+

Det funkar, men vinet saknar komplexitet och känns för ungt, en enklare, svalare och oförlöst variant av första vinet.

Au Bon Climat “Santa Barbara County” 2013
Jim Clarenden, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Rödlätt & elegant doft, röda vinbär & surkörsbär, viss blommighet och parfym, nyanserad och ”understated”. Mjuk i munnen, röd lättsam frukt, bra syror, silkiga dämpade tanniner, trädgårdshallon och körsbär, snärtig & uppfriskande.
Betyg:++

Detta är rätt bra i väldigt elegant & eurocentrisk stil, USA föll mig aldrig in. Elegansen skulle fint möta en lättare rätt med fågel i centrum, eller samma rätt utan de grillade tonerna - men, idag drunknar den totalt under matens kaskad av smaker.

thumb_IMG_4331_1024


Vi var alla rörande överens,
Mont Redon 2010 var helt överlägset till maten, perfekt klangbotten till svamp & selleri samtidig som den orkar stå upp mot grillat kött. Hade jag fått välja helt fritt skull det varit kul att testa en klassisk Bordeaux också, något från Graves ett varmare år hade troligen varit strået vassare.

thumb_IMG_4321_1024


Tackar, Sayan för maten och Sören för servicen - man får hoppas att nobelgästerna gillar kombinationen också.

-- Winepunker

Comments

Yangarra med Peter Fraser

thumb_IMG_4272_1024


Peter Fraser från Yangarra är i stan på snabbvisit, en härligt bonnig lirare från McLaren som under Jackson Family Estates hatt driver en oerhört seriös verksamhet. Med så mycket som möjligt av arbetet nedlagt i vingården och minimalt med inblandning efter sorteringsbordet står Yangarra för allt som är hipster-hett just nu - hela listan från naturligt jäst och får i vingården till helt biodynamisk produktion och ibland buteljering helt utan svavel, dessutom en del experiment med keramiska ägg är bara att bocka av (inga måndanser när någon ser dock).
Lite brus om Peter &
Yangarra hade jag hört, speciellt hur man lyckats hantera Grenache har uppmärksammats. Här har vi någon som drömmer om Château Rayas - så långt från Clarendon Hills man kan komma egentligen.

Yangarra GSM 2013
Yangarra Estate Vineyard, Kangarilla, McLaren Vale, South Australia, Australien
Bra djup i doften, snyggt rödfruktig, lätt eldig med fin kryddighet, lätta övertoner av lakrits & körsbär. Bra tanniner i munnen, höga fint definierade syror, tanninerna är sandiga och faten är behagligt dämpade, bra mineralitet och snärt i snygg och lite enkel stil. God och välgjord med en del potential. (49% Grenache, 29% Shiraz, 22% Mourvedre)
Betyg:+(+)

Yangarra Grenache 2013
Yangarra Estate Vineyard, Kangarilla, McLaren Vale, South Australia, Australien
Fint djup i doften, exuberant med hallon & jordgubbe, liten snygg fetma, lätta örter och rejäl mineralitet, lite grillat kött och florala övertoner. Enormt elegant i munnen, massor av mineral och stenkross, fina syror och fräsch slank rödlätt frukt, återhållen med röda vinbär, sura körsbär och slånbär. Kärv och uppstramad svans, oväntat exakt och vässad. Lite yster ännu, men kommer absolut att utvecklas.
Betyg:++(+)

Yangarra High Sands Grenache 2013
Yangarra Estate Vineyard, Kangarilla, McLaren Vale, South Australia, Australien
Aningen sluten doft, bra röd frukt, rena hallon & jordgubbe, stenkross och läckra torkade örter, mynta & fräschör med lätt pepprighet och en liten blodig köttslamsa, nästan vulkaniska drag och superb högstämd mineralitet. Fräscha syror i munnen, definierade tanniner, rivig i dagsläget men supersnygg samtidigt, röda vinbär och slånbär, lång och syrligt rödfruktig svans, mineral och kryddor i eftersmaken. Strålande med vässad och kompromisslös personlighet.
Betyg:+++

Här har vi två djur man sällan ser och som jag aldrig stött på från
Australien. Tankarna far mot en sval avskalad Mentrida eller hur en Grenache skulle blivit om den gjorts högt uppe på Etna. Här har vi en exakt tolkning med finess och slank elegans, klang & absolut fokus. Druvan går igenom vinet på ett mycket intresseväckande sätt. Trots elegansen har vi dessutom djup & koncentration, lågt uttag och hänsynslös selektion parad med lite lagom whole-bunch gör susen.

thumb_IMG_4274_1024


Yangarra PF Shiraz 2015
Yangarra Estate Vineyard, Kangarilla, McLaren Vale, South Australia, Australien
Sinnessjukt ungdomlig, ren med björnbär och lätta köttiga aromer, drag av Dulcivit™, plommon & lätta florala toner, aningen syrén. Ren & läcker i munnen med vässade syror och klingande frukt, lite vild, egen med syra & frukt i absolut fokus. Väldigt avskalad, men det funkar. Betyget är lite snålt.
Betyg:+(+)

Bara druvor, naturlig jäst, inget svavel, inget annat alls. Naturvin med allt vad det innebär - rätt gott, men saknar djup för högre betyg i dagsläget. Jag misstänker att den kan växa med några månader på rygg dock, 2015 är
väldigt ungt.

Yangarra Shiraz 2013
Yangarra Estate Vineyard, Kangarilla, McLaren Vale, South Australia, Australien
Djup doft, plommon & biggaråer, rökig med köttslamsor & vilda toner, visst finns det fat men de är snygga och i bakgrunden. Tät & balanserad i munnen, sandiga tanniner, ren med superba fat, bra bredd med björnbär & plommon, lite mörk choklad och strålande längd. Oförlöst ännu, behöver lite tid.
Betyg:++(+)

thumb_IMG_4270_1024 thumb_IMG_4276_1024


Yangarra Irnonheart Shiraz 2013
Yangarra Estate Vineyard, Kangarilla, McLaren Vale, South Australia, Australien
Lite stum & knuten i dagsläget, svart djup och aningen oförlöst frukt, bra kraft & massor av mineral, lätt eldig med stenkross och djurfett, fint floral känsla. Tät i munnen, stenkross och lakrits,strålande textur, vild men samtidigt ren & snygg, bra kraft utan att bli det minsta kladdig, djup mörk ren & syrlig frukt, blå plommon och lite cassis, oerhört seriös med stenkross och torkade blad i svansen. Strålande, kommer att utvecklas.
Betyg:+++

Alla Syrah är bra, väldigt seriösa och välstrukturerade i klangfull och vuxen stil - men det två rena Grenache är mer än speciella. De är något att leta efter, kännarviner som pockar på absolut uppmärksamhet.
Speciellt tack till
EricLively för chansen att språkas med Peter och till Djuret som skrämde fram några goda vildsvinsslamsor att mumsa till (min bordsgranne började gråta över kombinationen High Sands & tartar med löjrom och majjo).

-- Winepunker

Comments

Höstbash med Lena & Gubbarna

thumb_IMG_4231_1024


Igen,
AK, E.T., Tuvan, Vinarskallen, Lena & Punkarn själv samlas för att “dricka stora viner till anständig mat” som valspråket predikar (Excellensen var tyvärr borta igen på något oviktigt som jobb). Den här gången hade jag själv tagit i lite lagom, en vettig vit Bourgogne Grand Cru och ett svåråtkomligt rödpang från Häxmästaren strax norr om Ventura.

Först en föråkare.

Ancestrale 2011
Weingut Geheimer Rat Dr. von Basserman-Jordan, Pfalz, Tyskland
Ren doft, lätt kryddig, bra mineral med citrus & rabarber, viss fetma och en antydan till fat. Definerad sötma i munnen, kryddig med liten skalbitter känsla, bra mineral och klass i egen stil, antydan till fat även här. God, men sötman är inte mig grej riktigt.
Betyg:++

Det är ett lite besynnerligt vin, en slags återskapad gammaldags replika av hur viner gjordes för hundra år sedan - restsötma, stora ekfat, spontanjäst etc. etc.. Den direkt halvtorra kroppen i kombination med 13% och tysk klang känns väldigt oväntad, det är en märklig och kul upplevelse. Om jag gillar den, tja, men jag föredrar mina “grosses gewächs” torrare än så här, den drar åt
Alsace i stilen.

thumb_IMG_4178_1024 thumb_IMG_4179_1024 thumb_IMG_4182_1024


Philipponnat Clos des Goisses 1995
Philipponnat, Champagne, Frankrike
Utvecklad, knäckig doft med choklad & mandel, nyanserade äppeltoner med kryddig komplexitet, läcker på härligt klassiskt vis. Rik & bred i munnen, maffig med apelsinskal, hasselnötter och krämig munkänsla, len och lång med liten exotisk överton, kanske sharonfrukt eller persikor. Superb längd och mogen balans, strålande.
Betyg:+++

Gosset Celebris Extra Brut 1998
Gosset, Champagne, Frankrike
Snärtig doft, rejält mineraldriven med krispig stenkross, rökiga kryddor och rivet citrusskal, bra djup med stilren utveckling. Frisk i munnen, maxad mineral och vässade syror, flintig och lite rökig med musselskal och mineralbittert avslut, viss utveckling. Lite benigt uttorkad känsla i eftersmaken, god, betyget är kanske aningen generöst.
Betyg:+++

Två strålande bubbel i radikalt olika stil, en klassiker med djup och mognad parad med en stram lågdosage-variant från en modernare tidsålder. Gott, seriöst och enormt kul jämförelse.

thumb_Huitres_1024thumb_IMG_4185_1024


Först ostron och sedan en liten krustad med långkokad silverlök och kantareller passade finfint till, speciellt gifte den sig med mognaden i
Clos des Goisses även om ostronen nog funkade bättre till Gosset.

thumb_Torchon_1024


Lite anklever dök upp som godsak att återknyta till
Ancestrale, där började vinet plötsligt skina med några watt till - här funkade plötsligt både alkohol och sötma på ett helt annat sätt, tanken om Alsace accentuerades - hur bra matchar inte lite rikare saker leverns fetma?

thumb_IMG_4188_1024


Bâtard-Montrachet 2010
Fontaine-Gagnard, Bâtard-Montrachet Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Fatad, bred och kryddigt komplex doft, lätt smörig & nötig med fint utvecklad känsla, crème brûlée, mango och rejäl, närmast förvånande mognad. Harmonisk i munnen, bra syror, ren och snärtig men samtidigt med väldigt mogen frukt, nötter och citrus, en del mandel och bittert citrusskal. Riktigt lyckad, utvecklad och maffigt bred eftersmak. Den har närmast paralleller med nya-världen.
Betyg:+++

Syrorna är bra, den har skärpa och rejäl stoppning, men är den inte väldigt utvecklad? Visst har vi sett att
Fontaine-Gagnard mognar snabbare än bananer men den här är ju för tusan bara fem år, jämte Bonneau du Martray känns den direkt gammal. Gott, inget snack om det, men har någon ett krigslager kan det vara läge att provtrycka en butelj eller tre.

Corton-Charlemagne Grand Cru 2004
Bonneau de Martray, Corton Charlemagne Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Läckert rökig doft, massor av mineral, dyra fat och ungdomlig parfym lite kryddor och påtagligt floral. Stram i munnen med höga syror, citrusskal & pikant bitterhet, lite bladig närmast, vässad och skärpt, fokuserad i ganska återhållen stil. Lång och avskalat komplex i svansen, kommer att hålla länge.
Betyg:+++

Till detta serverades först en varm blomkålscréme med havskräfta följt av en oxtartar med tryffelmajjo och hasselnötter, en slags halvstöld från något jag ätit på
Pubologi. Tartaren är snabbgravad och rejält kryddad med svartpeppar, majjon med gräslök i botten, hasselnötter och tartar ovanpå, toppad med löjrom & rå charlottenlök. Lite knapriga levainchips till ger lite extra cruch, något jag tycker är nödvändig till all form av tartar. Gott skit i all enkelhet.

Rödvinerna bjöd på både ris & ros så att säga, en varierad bukett med ett monumentalt stolpskott.

thumb_IMG_4189_1024 thumb_IMG_4196_1024 thumb_IMG_4192_1024


Collina Rionda di Serralunga 1985
Bruno Giacosa, Barolo DOCG, Piemonte, Italien
Tyvärr knaskorkad, men under mattan av TCA finns både frukt och struktur, i munnen är den stum och hemskt bitter. Trist.
Betyg:-

Korkad, satans helvetes djävlar vad trött jag är på TCA.

Côte-Rôtie, La Landonne 1995
M. Guigal, Côte Brune, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Djup doft, skitig med blod och djuriska aromer, bred och svettig med kött & slaktbänk, en del mineralitet och blommig syrén, enormt intensiv och strålande snygg med perfekt och kraftfullt uttryck. Ren i munnen, klangfull med blommor & plommon, fina exakta syror, höga smaker, kött & blod, mörk frukt och enorm längd. Svansen är kryddig och komplex, nyanserad med distriktet fenomenalt uttryckt. Både modern och traditionell i perfekt syntes.
Betyg:++++

Ofta har jag ondgjort mig över
Guigals La Landonne, den mognar fan ta mig aldrig utan bibehåller ett ogint drag genom hela livet till skillnad från syskonen som oftast är tillgängliga under hela livscykeln. Men, ikväll blev jag motbevisad (jag trodde faktiskt det var en lite kraftigare La Mouline), vinet är på absolut underbar topp men alla bitarna perfekt placerade, det är den bästa La Landonne jag provat - den är ta mig tusan både charmig och elegant. Har man råd är detta något av det bästa som går att köpa.

Barolo Vigna Rionda Riserva 1998
Vigna Rionda di Massolino, Barolo, Piemonte, Italien
Kryddig doft med stenkross, kaffe & kanel, solvarm & komplex röd frukt, nypon & plommon blandas med entrecôte och en puff av mynta. Stram och ren i munnen, höga läckra syror, sandiga och prominenta tanniner, sträva och tuggbara, solvarm och krävande men samtidigt exakt och superbt personlig.
Betyg:+++

Som revansch för den korkade saken blev det inte illa, pålitlig som få, solid och strukturellt ett läckert mellanting hur jag förväntar mig en
Barolo och en Brunello, skitbra faktisk!

thumb_IMG_4198_1024 thumb_IMG_4200_1024


Sine Qua Non, Pictures Grenache 2007
Sine Qua Non, Ventura, Central Coast, Kalifornien, USA
Underbar doft, hallon och sura körsbär, parfymerad och eldig med komplexitet och lite rökig lakrits, fatig och intensiv, otända cigarrer och tuggtobak. Solvarm och bred i munnen, balanserad och superbt läcker med lyxig röd frukt, hallon och jordgubbe, lakrits och djup kryddig komplexitet. Den har en besynnerlig elegans trots kraften och den fruktpackade framtoningen. Strålande på alla plan om man pallar med stilen.
Betyg:+++(+)

Jag har provat
Pictures förut (2011), då snubblande nära 4+. Nu, tja, vad skall man säga - fortfarande snubblande nära? Riktigt djävla bra skit, men det har inte förändrats mycket. Hur man kan få till koncentration & finess i så pass rent ackord är en märklig prestation, här kan man snacka om flodhästar i balettkjol som verkligen funkar - dansant och frustande intensitet i samma flämtande andetag. Men, inte alla var imponerade, någon i sällskapet tyckte helt enkelt det strukturellt är “för mycket” - något jag kan sympatierna med även om jag absolut inte håller med.

thumb_Knöl_1024


Maten var enklast tänkbara, tjälknöl på hjort med postis, färnkål och svampsås.

thumb_IMG_4220_1024 thumb_IMG_4221_1024


Rare Old Malmsey, Solera 1862
Lomelino, Malmsey, Madeira
Tokigt komplex doft, nötig med harts, målarlåda, oljor och besynnerligt uppfriskande söt parfym, harmoni och klass, suckat, fikon & choklad blandas med stenkross och rökelse. Fullkomlig. Söt i munnen, höga sprittande syror, kanderade apelsinskal, nötter och klassisk ton med torkad frukt och perfekta oxidativa kryddor. Fullkomligt magisk med osannolik längd och intensitet, magnifik på alla plan.
Betyg:++++

Det är inte ofta, men nu var vingudinnan på plats i full majestät.
Madeira är ett eget kapitel, ofta en egen storhet om åldern och förhållandena är de rätta - den här gången är stor knappast rätt ord, det var en monumental & överväldigande butelj. På alla plan en mogen perfektion (om mu mogen är rätt ord i sammanhanget), ett unikum från en svunnen tidsålder, konserverad för evigheten men samtidigt med sprittande glädje och svårslagen exakthet. Hur bra som helst, äkta magi i en flaska - Tack för den Vinarskallen & BLH (vår kran).

thumb_IMG_4228_1024 thumb_IMG_4227_1024


Barros Malvasia ”Cantiero” 1980
Artur de Barros e Sousa, Lda., Madeira
Nötig doft med harts, kanel och citrusskal, knäckig och intensiv, harmonisk med klass. Kaffe & karamell i munnen, rena syror och snärtig struktur, söt & god men balans, bra längd med precis lagom terpentin & lim. Klassiker.
Betyg:+++

En inte helt trist uppföljare dök också upp, briljant men inte i samma liga riktigt - bra, men vad är det mot bäst.

Ostar, rabarberkaka med toscatäcke fick bli sista rätterna, mätt blev man.

thumb_IMG_4236_1024 thumb_IMG_4239_1024


Dessutom avslutade vi med lite bättre Mackmyra, men de anteckningarna gick inte att läsa...

-- Winepunker

Comments

Héloïse 2007

thumb_IMG_3842_1024


Biodynamiska viner från Dentelles de Montmirail, VdP Vaucluse, är egentligen rätt långt från vad jag brukar köpa. Skall det drickas Syrah blandat med Viognier lägger jag krutet på Côte-Rôtie, Victoria eller Walla Walla, knappas ett franskt lantvin för 600:- där det tagits minutiös hänsyn till rotdagar och nässelvatten. Att stockarna håller en snittålder över 50 år och att druvorna odlas på hög höjd (500m) i kalkrik mark ett stenkast från Gigondas är förlåtande dock, man skall vara öppen för nyheter. Chene Bleu gjorde sin första årgång 2006, det tog i runda slängar tio år och en hel del pengar för paret Rolet att få sprutt på verksamheten tillsammans med vinmakare Jean-Louis Gallucci - modernt & vågat på många sätt. Men, har någon pengar att bränna är det väl Xavier, chef för LSE som han är samtidigt. Vad blir det då när high finance möter över femtio år gamla stockar?

Héloïse 2007
Chêne Bleu (Dentelles de Montmirail), VdP du Vaucluse, Provence, Frankrike
Djup doft, packad med skogshallon, röda sura körsbär och solvarm cassis, lite pyrande vedbrasa och sot, antydan till bruten stjälk & kakao. Parfymerad och kryddig med intensitet och yppig glädje, lite köttslamsor & blod. Fruktsöt i munnen, snyggt fatad med lite bittra toner, stjälkig men samtidigt med enormt solvarm & mogen läcker frukt, syrorna är bra, rena och exakta men de lite bittra tonerna är krävande. Svansen är fruktig, syrligt torr och kakao-sträv, eftersmaken kryddig med lite kärnig känsla. Gott men inte riktigt mig grej, som ett oheligt lovechild mellan sval Ch9dP & varm Madiran. (60% Syrah, 37% Grenache, 3% Viognier)
Betyg:++

Det är rätt bra, men pengarna dominerar både terroir & känsla i dagsläget. Den kan säkert bli lite bättre med några år på rygg men samtidigt är den ett praktexemplar på var
enbart pengar kan åstadkomma, potentialen till storhet finns men den saknar gehör och fokus. Visst skall jag hålla ögonen på detta, fruktmaterialet är strålande och viljan finns absolut, men ytterligare fem/sex år kommer att krävas innan balans & harmoni är nådd.

-- Winepunker

Comments

Blandat Gruk

thumb_IMG_3773_1024


Lite saker som stuckit näsan extra mycket över ytan i havet av viner de sensate månaderna och kräver uppmärksamhet, Riesling av hög klass och oförställd Grenache, vad annars?

Colombis 2009
Domaine Ferrando (Domaine St. Préfert), Châteauneuf du Pape, Rhône, Frankrike
Tät, eldig och djup doft med röda körsbär, hallon och jordgubbe, lite stenkross och massor av torkade örter. Det finns drag av undervegetation och rätt mycket oförställd vinglädje. Lakrits & hallonkola, kåda och vått grus blandas med karamell och söt röd frukt - skitläcker på det hela taget. I munnen är den perfekt harmonisk, eldig med massor av hallon, röda körsbär och fina sammetslena tanniner. Den är elegant, feminin och nyanserad med kanel och söt kardemumma i svansen, djup och elegant kraft. Eftersmak med fräschör och mjuk komplexitet. Strålande, dessutom är den närmast på topp. Superb! (100% Grenache)
Betyg:+++

thumb_IMG_3772_1024


Hubacker 2011
Keller, Dalsheim, Grosses Gewächs, Rheinhessen, Tyskland
Ganska utvecklad doft, petroleum och citrus, djup och underbart intensiv, massor av mineral och stenkross, en del rabarber och nässlor. Harmonin är oklanderlig, det finns en liten puff av honung och limeskal, en antydan till exotisk gul frukt. Tät, ren och läcker med mineralbitterhet och klingade syror, fin citrus, örtighet och rakryggad struktur, enormt fokuserad med briljans och exakthet. Absolut skitbra.
Betyg:+++

Årgången som revanscherat sig? 2011 verkar gå från klarhet till klarhet.

Stromberg 2010
Schäfer-Fröhlich, Bockenauer Stromberg, QbA Trocken, Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Ungdomligt krispig med massor av mineral och citrusskal, flitkross parade men en antydan till petroleum, riven lime och en liten, liten reduktiv puff som snabbt vädrar ur. Ett litet kul vildjäst drag kryper fram efterhand. I munnen är den klingade ren, tät och packad med citrus, frasiga syror och mineral galore. Det är ett intensivt kraftpaket, vässad och helt utan gröna aromer. Superb med hög svansföring, aristokratisk och mineralrökigt rakryggad, strålande prestation på alla sätt. Lysande & exakt.
Betyg:+++

2010 absolut uttryckt, hur bra som helst om gommen pallar syror och mineral. De kommer att förgylla tillvaron många år framöver.

-- Winepunker

Comments

Goda Viner med AuZone

IMG_3469


Årets första provning, vanligtvis Jacks ’Goda Viner’ - ett slags mellanting mellan källarrensning av tveksamma högriskobjekt och säkra kort med beprövad track record. Två flighter, vitt & rött helt utan skyddsnät och som alltid totalblint för alla utom Jack själv.

IMG_3470 IMG_3471


Hermannshöhle 2005
Dönnhoff, QbA Trocken, Niederhäuser Hermannshöhle,Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Örtig & frasig doft, viss utveckling med lite rabarber och ren fin citrus, massor av mineral och munvattande fräschör, aningen blad och örtig honung, nyanserad och snygg. Ren och torr i munnen, rakryggade syror och aristokratisk klass, massor av citrus och mineral, flintig avslutning med längd i nyanserat läcker stil. Skulle kanske vunnit på mer koncentration. En elegant och på absolut topp, betyget är snålt.
Betyg:++

Klassisk högklasig Riesling, gissning direkt på
Nahe även om jag inte satte den som en Dönnhoff - koncentrationen kändes inte riktigt tillräcklig. Gott som tusan i alla fall.

Pur Sang 2004
Didier Dagueneau, Poilly Fumé, Loire, Frankrike
Lätt aromatisk doft, ylle och en puff av exotisk frukt, en del citrus och dämpad parfym. Bra syror i munnen, citronlik, liten kryddig bitterhet, mineraldriven med asketisk och flintigt avskalad framtoning. Väl neutral, var bättre förr, den borde nog druckits upp.
Betyg:+

Helt omöjligt att placera, gissningarna landade överallt. Jag var själv inne på
Savennières, andra gissade på Österrike och Alsace, druvkaraktären var besynnerligt otydlig. När jag provade den sist var uttrycket helt annat och mer lättidentifierat. För gammal?

IMG_3472 IMG_3473


Berg Schlossberg 2004
G. Breuer, Rüdesheim Berg Schlossberg, Qualitätswein, Rheingau, Tyskland
Djup och väldigt mogen doft, massor av torkad aprikos, klar firne, grillad citrus, vax & petroleum galore. Torr i munnen, väldigt utvecklad med höga syror, fylld av torkad frukt, lite skalbitter med vax och kvitten, klart besk eftersmak. Den känns närmast oxiderad, den var fantastiskt mycket bättre i sin oförlösta form för 7 år sedan. Frågan är om något är knas? Den borde allt varit bättre.
Betyg:+

Efter att ha läst anteckningar från ett flertal tidigare provningar bara måste det vara något skit med just den här buteljen, visst var det länge sedan sist men den här typen av personlighetsförändring känns osannolik med tanke på hur
Schlossberg brukar utvecklas. Det bara måste vara någon slags oxidativ skada.

Silex 2004
Didier Dagueneau, Poilly Fumé, Loire, Frankrike
Gräsig och örtig doft med tomatblad & mineral, citrus och rivet limeskal, örter & stenkross, en aningens puff av gamla sockor men i övrigt väldigt typisk. Stram i munnen med höga syror, torr, massor av mineral & allmänt gräsig känsla, aningen snipig svans tyvärr, flintig stenkross i eftersmaken. Kompromisslös och personlig. OK, riktigt bra, men den har ett lite ogint drag i avslutet.
Betyg:++

Här är producentkaraktären fint uttryckt med sin frasiga och asketiska stil, vi var flera som direkt zoomade in på
Dagueneau - R.I.P.

IMG_3474


Så, dags för rödvinsflighten.

IMG_3475 IMG_3476 IMG_3478


Château de Beaucastel 1996
Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Utvecklad, kryddig och solvarm doft, röd fruktig med trä och söt tobak, slaktbänk och en del charkuterier, lite blommor & målarlåda toppas med fudge. Kryddig i munnen, finkorniga tanniner, len och snygg med mjuk textur, fin rödmogen frukt, lakrits & torkade örter, tuggtobak och rökta köttiga smaker. Riktigt, riktigt bra, och helt utan funk besynnerligt nog. betyget är generöst.
Betyg:+++

Att det här var något annat än en nordrhônare var det ingen som trodde, debatten stod snarast mellan
Côte-Rôtie och Hermitage. Förvånande fri från brett & funk gör den lite atypisk, något som noterats förr.

Quinta do Crasto Touriga Nacional 2006
Quinta do Crasto, Douro, Portugal
Tät doft, massor av fat, fett, choklad och eldiga kryddor, tjock läcker svart frukt och mynta, ett monster i modern stil. Tät och eldig i munnen, massiv svart frukt, biggaråer och rena bra syror, plommon och fina kryddor, massor av kanel och nejlikor, rena julkakan. Lång och läcker med bra balans trots all kraft.
Betyg:++

Skitkul vin, trots faten och all choklad funkar vinet besynnerligt nog,
lite på samma sätt som Pintas - det här är något som kräver lite uppmärksamhet. Känns som det är dags att titta igenom torra modernistiskt lagda portugiser, det är lite på tvärs med vad som är fashionabelt just nu kanske men känns rätt skoj på något skruvat sätt.

Chambertin 1994
Grand Cru, Luis Trapet, Gevery-Chambertin, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Alldeles för mogen, helt uttorkad frukt med gammal ost och lätta kryddiga toner, viss unken känsla som efterhand sladdar mot TCA. Alltför åldrad i munnen, helt uttorkad, torr och bitter, trä & kartong, känns för gammal och muggigt oren. Trist, för gammal och troligen defekt dessutom.
Betyg:-

Den var rätt trist redan förra gången, det var väl knappast någon högoddsare att den skulle bete sig likadant nu. Den borde hällts ut för många år sedan, hällts ut och glömts bort...

IMG_3479 IMG_3480


Château Montus La Tyre 2002
Alain Brumont, Madiran, Sud Ouest, Frankrike
Totalt massiv doft, sot & choklad, tät och dovt mullrande frukt, kaffe, tobak & bränd karamell, linolja och stjärnanis. Tokigt tät i munnen, närmast viskös, plommon och körsbär, tjock och ganska bitter med kaffesump och galet med tanniner, bitter och lite grov svans, själkbitter och kärnig eftersmak, ganska svår men samtidigt imponerande. Den gav ett bättre intryck för två år sedan.
Betyg:+(+)

Jag vet inte vad jag tycker om
La Tyre om sanningen skall fram, när Brumont själv var i stan tyckte jag nog den var betydligt bättre. Kanske skall den drickas yngre?! Eller var jag bara sned idag, fan vet.

Barbaresco 1997
Gastaldi, Barbaresco DOCG, Piemonte, Italien
Kryddig doft, kanel & kryddpeppar, lite ceder & en klassisk puff av spearmint, en del blommor, rosor närmast. Sträv i munnen, rejäla men lite torra tanniner, viss röd frukt, väl bitter & lite grovt avslut, tär och klassisk men lite yxig & torr.
Betyg:+

Tackar Jack, alltid intressant. Fler tankar
här.

-- Winepunker

Comments

La Curio Reserve Bush Vine Grenache 2010

IMG_3412


Adam Hooper gjorde sig ett namn för några år sedan med sina närmast impressionistiska alster på experimentverkstaden RedHeads Studio, ett vineri som tyvärr slutat göra de udda hemmakoken vi såg första halvan av 2000-talet. I egen regi kör han nu La Curio, lite i samma stil men aningen mer återhållen och fokuserad skärpa utan de riktiga übertokerierna - utmärkta funktionella bruksviner.

La Curio Reserve Bush Vine Grenache 2010
La Curio Wines, McLaren Vale, South Australia, Australien
Rödfruktigt kryddig doft med toner av nejlikor, kåda, rosmarin och solvarma hallon, lite körsbär och lingon, vässad med örtighet och grus, snygga dämpade fat. Efterhand tränger tobak och snus igenom frukten, den är intressant med litet smutsigt naturvinsdrag. Smaken är pigg och eldigt syrlig, packad av sura körsbär, trädgårdshallon och liten funkig bitterhet, slånbär med en puff av lakrits. Tanninerna är finkorniga och dämpade, liten själkig känsla i svansen rätar upp frukten, det är enkelt, opretantiöst och skitgott. Bruksgrenache när den är som allra bäst, Adam Hooper kan sina saker.
Betyg:++

Den har
utvecklats en del sedan senast, jag tror inte den kommer att vinna speciellt mycket på vidare lagring.

IMG_3413


Alltför lite rom har det blivit på senare tid, det har känts lite stressat att gräva runt i spritlådorna ovanpå allt vin & öldrickande. Men, när klubbmedlemmen
Roland tipsar om något är det bara att köpa & korka upp - inte en enda rekommendation från de hållet har varit en nitlott.

Berrys' Finest Caribbean Rum 15 Years
Caroni Destillery, Berry Bros & Rudd, Trinidad
Nyanserat nötig doft, karamell & finstämd parfym, rosor och knäck blandas med apelsinskal och nejlikor. Den är fenomenalt parfymerad men samtidigt rakryggad med definition & klass trots de lite inbjudande tonerna. Smaken är eldig, ren och vässad med kryddor och bara liten, liten sötma - en ohelig blandning mellan en fransk Vieux Agricole och en melass-stinn sak från Venezuela. Att BBR ligger bakom detta känns inte konstigt, det är en stylad & intellektuell godsak överkomlig i pris, till och med billig om sanningen skall fram, 299:- är rena kapet! Fan, det är apgott!!
Betyg:+++

Det värmer fint i vintermörkret, man får tänka sig till Karibien och drömma om sol...

-- Winepunker

Comments

Blandat Spanien med Telmo Rodriguez

IMG_3256


För mig har
Telmo Rodríguez varit synonym med Matallana, ett vin jag minst sagt varit kluven till - ibland grov och charmlöst tungfotat, ibland rakryggad med sträng & stram aristokratisk röst. Men, portföljen innehåller så mycket mer. Med rak filosofi - tankar om terroir, småskalighet, enkel vinmakning och framförallt viljan att låta druvmaterialet komma till tals driver produktionen. På många sätt är han en man i tiden, klara paralleller finns mellan Sig. Rodríguez och Gérard Bertrand, båda dynamiska och nytänkande men med kommersiellt fokus (och en oändlig svada, Rodríguez pratade ned hela VinUnic och alla gäster på avslappad rutin).

IMG_3254


Gabo do Xil Godello 2013
Telmo Rodriguez, D.O. Valdeorras, Spanien
Doft av stenfrukt, mineral, gula plommon och vita päron, ganska aromatisk. Hyfsat bred gulfruktig smak, något svag syra, lätt beska i eftersmaken. Den skulle vunnit på lite mer snärt, betyget är generöst. (Godelllo)
Betyg:+

IMG_3248 IMG_3246

Basa Rueda 2013
Telmo Rodriguez, D.O. Rueda, Spanien
Fräsch, elegant & grönbladig doft med snygg citrus och mineral. Ren i munnen, spritzig med stenkross & flinta, krispig & rätt läcker. (Verdejo 92%, Viura 8%)
Betyg:+

Härligt med en så pigg och vässad
Rueda helt utan en droppe Sauvignon Blanc, klang och enkelhet för futtiga 105:-.

Remelluri Blanco 2011
Telmo Rodriguez, D.O.C. Rioja, Spanien
Krämig & gräddig doft med fint solmogen gul frukt, dämpade och nyanserade fat. Bra rondör i munnen, ren med fin gul stenfrukt, persika & plommon, lätt eldig med perfekt hanterade fat, len & läcker med kryddigt aningen fet nötig svans. Riktigt lyckad.
Betyg:++

Seriös fieldblend (ett tiotal druvsorter i ett härke) med handlag och snygg fatbehandling. Den känns besynnerligt burgundisk trots dämpade syror, arvet från
Sig. Rodríguez tid i Frankrike slår igenom, månne?

As Caborcas 2011
Telmo Rodriguez, D.O.C. Valdeorras, Spanien
Ren doft, lätt eldig med röd fräsch frukt, hallon & liten snygg krydda, utvecklar rökig & köttig ton, råbiff och blodstänk. Mjuk i munnen, hallon & slånbär, bra syror och sandiga tanniner, pigg svans med köttiga & närmast nord-rhônska drag. Kul & god. (Mencia, Merenzao, Sousón, Garnacha/Grenache, Godello, Brencellao, etc.)
Betyg:++

Pegaso PIzarra 2010
Telmo Rodriguez, Cebreros (Avila), Spanien
Varm doft, elegant röd frukt i lätt blommig stil, karamell och röda söta körsbär, perfekt uttryckt lättfotad Grenache. Mjuk och eldig i munnen, len med fina sandiga tanniner, hallon och körsbär, lite lakrits i svansen. Riktigt god. (Garnacha/Grenache)
Betyg:++

När Grenache blir så här, läcker och okomplicerad med frukten i första rummet helt utan att drunkna i alkohol är den svår att värja sig från. ’Enkel’ mumlade någon, visst kanske, men primalt god och inbjudande på ett sätt få viner lyckas med.

Remelluri Riserva 2009
Telmo Rodriguez, D.O.C. Rioja, Spanien
Doft av mörk snygg frukt, plommon & lakrits, nyanserade fat i rättfram stil. Sträv i munnen, svartfruktig med liten fetma, bra hanterade fat, eldig & balanserad med kryddig svans. God, men känns väl enkel. Kan kanske utvecklas. (Tempranillo, Garnacha, Graciano)
Betyg:+(+)

Altos Lanzaga 2010
Telmo Rodriguez, Lanziego de Álava, D.O.C. Rioja, Spanien
Djup mörk frukt i doften, snyggt fatad med plommon & svarta körsbär, lite eldig med bra intensitet. Tät & krämigt fet frukt i munnen, sträv med balanserade syror, kärv och ungdomlig, bra struktur men oförlöst, behöver absolut mer tid. (Tempranillo, Garnacha, Graciano)
Betyg:++(+)

Altos Lanzaga 2009
Telmo Rodriguez, Lanziego de Álava, D.O.C. Rioja, Spanien
Lite dämpad i doften, djup frukt, snygg & förvånande elegant med plommon och nyansrikedom. Sträv i munnen, bra röd & svart frukt, fint vuxen struktur i rakryggad stil, lång & krävande, den behöver mer tid. (Tempranillo, Garnacha, Graciano)
Betyg:++(+)

Altos Lanzaga 2007
Telmo Rodriguez, Lanziego de Álava, D.O.C. Rioja, Spanien
Viss utveckling i doften, lite djuriska drag, komplex med svart djup frukt, bra sammansatt med lite begynnande mognadskomponenter. Fina tanniner i munnen, sträv men med klass, liten snygg utveckling, kryddig och rakryggad, utmärkt och på rätt väg. Kommer att bli skitbra. (Tempranillo, Garnacha, Graciano)
Betyg:++(+)

Detta är riktigt seriösa viner, en slags halvmodern tolkning av Rioja där vinmakningen hamnar lite i bakgrunden (likväl som oändlig fatlagring). Välgjort, exklusivt, snyggt och personligt - skall bli spännande och se hur de kommer att utvecklas med tiden, det känns som långlagrare.

IMG_3255

G Pago la Jara 2009
Telmo Rodriguez, D.O. Toro, Spanien
Djup och eldig doft, rejält fatad med kakao & kokos, plommon, söta körsbär & raketbränsle, intensiv & maffigt inbjudande. Fet i munnen, solbakad & lite söt frukt, bred och sträv, choklad & tjära, lite körsbärslikör i svansen. Väldigt mycket och riktigt gott. (Tempranillo, Albillo)
Betyg:++

Det här är bra, bättre än alla
Toro vi provade i AuZone nyligen, hör har vi rättfram glädje och ren frukt utan brända toner eller alltför solbakad struktur.

G Pago la Jara 2008
Telmo Rodriguez, D.O. Toro, Spanien
Djup, lite pälsig & djurisk doft, massor av mörka plommon & biggaråer, viss eldig ton, lite sotig stil. Sträv och eldig i munnen, massiv svart & röd frukt, viss mineralsälta, sträv och kärv svans. Välgjord men tyvärr lite klumpig. Betyget är snålt. (Tempranillo, Albillo)
Betyg:+

Matallana 2007
Telmo Rodriguez, D.O. Ribera del Duero, Spanien
Kryddig doft med ceder och tobak, massor av röd & svart frukt, dyra kryddor och liten själkig stramhet. Bra & rakryggad i munnen, ren & ganska stram svart frukt, förvånande sval med slånbär, mineral och snyggt hanterade fat, rakryggat och aristokratiskt avslut. Seriös i annan kostym än ’04. (Tempranillo)
Betyg:++(+)

En av de bättre jag
Matallana provat, kanske den bästa. Så här vill jag ha mina Ribera.

MR 2010
Telmo Rodriguez, D.O. Málaga, Spanien
Läcker och maxat blommig doft, aprikos och aromatisk syrén, tyvärr lite syntetisk överton, närmast skruvad eiswein på udda sätt. Söt i munnen med lite svaga syror, blommor & apelsinskal, rätt kul men lite enkel och yster. (Moscatel)
Betyg:+

Molino Real 2008
Telmo Rodriguez, D.O. Málaga, Spanien
Kryddig doft med nötter & torkade örter, aprikos & julkaka, orientaliska kryddor och nejlikor. Tät i munnen, kryddigt söt med nötter & kanel, lång och kryddigt komplex. Krämig och aromatiskt fet svans. God. (Moscatel)
Betyg:++



-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2008

IMG_3222


Dags igen, ett vin som mer och mer blivit husdryck i Casa Punk™.
Just 2008 verkar dessutom utvecklas ganska långsamt utan det skutt jag upplevde att 2009 precis gjort (rapport från Bristly sortimentsprovning har vi här, 2009 var en mycket positiv överraskning trots att den provats hyfsat nyligen). Jag vet att den här typen av vin kanske inte faller alla amatörtyckare på läppen - det är massor av allt, fat & kraft men samtidigt med glädje och absolut sinne för detaljerna. Det är sprallig & eldig Grenache med rakryggad struktur och kryddigt sträv Mourvedre i bakgrunden.

Las Flors de la Pèira 2008
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät, intensiv och kryddig doft med lakrits, kåda, mörka fräscha körsbär, skogshallon & råbiff, viss komplexitet med lite choklad & kaffe - samtidigt utan ett spår av överkoncentration eller klumpighet. Den är faktiskt mer driven av kryddor än frukt. Tät i munnen, rik och eldigt bred med kaffe, mörka körsbär, tuggtobak & rosmarin, en del lakrits. Det är dock inte bara pang utan en hel del finlir också, hallon dansar fint med kanel & svartpeppar, örter och sval salt mineralitet. Den är mäktig & balanserad, strålande snygg, intensiv & högröstad men med skärpa och känsla - absolut gehör i sin stil. Man måste klara lite fat och kraft, men gör man det är den riktigt, riktigt bra. (Grenache 40%, Syrah 40%, Mourvedre 20%).
Betyg:+++

Den förändras hela kvällen, efter några timmar känns den mer
omogen än precis när jag tappade upp vinet besynnerligt nog, den rätar upp sig lite extra och känns mer och mer viktig - det skall bli buskul att se vad det tar vägen med ytterligare några år på rygg. Kan den växa om 2009? Njae, det är ett lite annat djur med mer ryggrad och struktur men inte riktigt samma omedelbara glädje.

-- Winepunker

Comments

Le Vieux Donjon 2009

IMG_3200


Återbesök efter ett par år till en av mina absoluta favoriter i C9dP, Claire Fabre (née Michel) gör Le Vieux Donjon - en röd och en vit, inget larv med specialcuvéer eller rena grenache på de tre urgamla stockarna man har. Här har vi ärlighet och lojalitet mot distriktet & materialet i en flaska, det måste respekteras. Dessutom är Claire en person jag önskar alla chansen att få träffa, efter ett par minuters samtal kommer man ihåg varför man började prova vin för närmare trettio år sedan.

Le Vieux Donjon 2009
Le Vieux Donjon, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Mörk röd frukt och elegant rökiga aromer & stenkross, skogshallon och söta körsbär, knappast eldig utan bara ’varm’, snygga övertoner av lakrits, kåda & fänkål, begynnande komplexitet och lätt funkig känla - vi hittar en fin skopa skit under all exemplarisk Grenache. Hög intensitet, men inte utan att tyglarna är hårt hållna. Tät i munnen, massor av sura körsbär, hallon och anis, blod, djur och en hel del funk i ganska vild stil, svansen är vuxet bitter med lakrits och rötter, humle & kul kryddor, fina sandiga tanniner igenom hela vinet. Det är seriöst, vuxet och bara i början på mognadspuckeln, men den växer till 3+ redan nu.
Betyg:+++

Den har dragit åt rätt håll, alla vektorer pekar precis mot målet. Låt den ligga bara några år till så har vi något som gör skäl för pengarna,
Claire vet precis vad hon gör - inte minsta felsteg eller darr på manschetten.


-- Winepunker

Comments

Bertrand med Gérard

IMG_3061


Gérard Betrand är i Stockholm på blixtvisit, rugbyspelaren som sadlade om och tog över familjeegendomen i slutet av 80-talet, expanderade &moderniserade har både en mycket säljande personlighet och portfölj. Samtidigt som produktionen är stor och mycket kommersiell jobbar han samtidigt intensivt med ekologiskt tänk, biodynamik och (ve och fasa) naturviner helt utan tillsatt svavel. Det är en mindre del av det totala, men det guppar runt en del som kanske skulle intressera de mer radikala elementen i bloggeliten (även det kommersiella inte glöms för en endaste sekund).
Med tanke på hur stor & bred produktion det rör dig om är det aningen märkligt att representationen i Sverige har varit så pass svag, något som den nya importören nu försöker råda bot på.

IMG_3051

Gris Blanc Rosé 2013
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, IGP Pays d'Oc, Frankrike
Bra fräschör i doften, återhållet parfymerad och ganska charmigt inbjudande. Rena syror i munnen, bara aningen rödfruktig och lätt aromatisk med snygg torr & dämpad bitterhet i svansen. Känns enkel och rättfram men samtidigt okomplicerat god, ett slags mellanting mellan vitt & rosé. (Grenache Gris, Grenache)
Betyg:+

Det är inte oävet, sätter man det i relation till priset på futtiga 89:- är det rätt bra. Mer vitvin är rosé, men kul på sitt triviala sätt.

IMG_3062 IMG_3063 IMG_3064

Terroir Corbrières 2011
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, Corbrières, Frankrike
Mjuk och eldig doft med jordgubbar & lakrits i bred och ganska maffig stil, en puff av karamell och örter utvecklas. Mjuk och varm i munnen, snygg röd enkel frukt, hallon och slånbär med viss fetma i svansen, bra återhållna tanniner. Riktigt god. (Grenache, Syrah, Mourvèdre)
Betyg:+

Terroir Saint Chinian 2011
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, St. Chinian, Frankrike
Rödfruktig doft, snyggt sammanhållen med en hel del garrigue i hyfsat sval stil, hallon och stenkross. Sträv och snyggt rödfruktig i munnen, vuxen lätt bitterhet med lakrits, örtkryddor och aningen mineralsälta, mycket snyggt sammansatt för sitt pris. Utvecklar efterhand liten kul ton av senapsfrö, besynnerligt men skoj. (Syrah, Mourvèdre)
Betyg:+

Här har vi en vinnare, den är tight, ren och fokuserad med till och med ett visst mått av komplexitet. För futtiga 99:- är det närmast ett kap, men får nog titta på ett vin som
Guigal Côtes du Rhône för att hitta lika mycket vin för pengarna.

Naturae Syrah 2013
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, IGP Pays d'Oc, Frankrike
Intensiv doft, klingande ren frukt, mycket primär med björnbär och ungdom i första rummet. Syrliga mörka bär i munnen, enkel och kärv, druvan rättframt och snyggt uttryckt, lite fet svans. Riktigt bra, undrar just hur den kan utvecklas... (Syrah)
Betyg:+

OK, osvavlat plonk helt utan tillsatser, och det funkar fint. Enligt
Bertrand själv laggar den rätt bra numera, det tog en del tid att få till frukturval och tillräckligt syrefri process men nu skall den hålla ihop som vilket vin som helst. Fan tro’t, men det vore kul att se vad den blir av.

IMG_3065 IMG_3066 IMG_3067

Domaine de Cigalus Blanc 2012
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, IGP Aude Hauterive Blanc, Frankrike
Utvecklad doft, nötig med vax, harts, apelsinskal och lite vinteräpplen. Silkesmjuk och förvånande fräsch i munnen, bred med fina gräddiga syror, krämig och lätt fet, bra frukt med aprikos och gul stenfrukt, lång och rysligt snygg. Betyget är generöst. (Chardonnay, Viognier, Sauvignon Blanc)
Betyg:+++

Den beter sig lite som ett vitt rhônevin, om ett vitt rhônevin var gott och överkomligt i pris. På näsan förväntar man sig mer bokna äpplen och vaxig känsla i munnen, istället får man riktig harmoni med avvägda syror och massor av personlighet. Det är seriöst kul, och den lite oheliga druvkombinationen fungerar alldeles utmärkt.

Château l’Hospitalet La Reserve Rouge 2012
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, Coteaux de Languedoc, Frankrike
Återhållen doft, lätt fet, svartfruktig med stot & stenkross. Ganska mjuk i munnen, bra harmoni i len & snygg stil, lätt fet med svart frukt, rättfram och inbjudande. (Syrah, Grenache, Mourvedre)
Betyg:+(+)

Domaine de Cigalus Rouge 2011
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, IGP Aude Hauterive Rouge, Frankrike
Tät, massiv och rejält fatad med kryddor och maffig mörk frukt, nejlIkor och choklad. Tät och bred i munnen, sträv och väldigt seriös, intensiv med fat och muskler, cassis och blå plommon blandat med bitter choklad och förvånande fräscha syror. Riktigt lyckad, med klar potential. Ge den lite tid. (Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Merlot, Syrah, Grenache, Carignan, Caladoc)
Betyg:++(+)

IMG_3068 IMG_3069

La Forge 2011
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, Corbières Boutenac, Frankrike
Ungdomligt intensiv doft, fet och kryddig med pepparkaka & kanel, lakrits och nymald peppar, snygga fat, allmänt seriös och påkostad. Tät svart frukt i munnen, primär med kaffe & karamell, mörka plommon & choklad, intensiv med superba tanniner, slånbär och torkade örter i svansen. Riktigt god, men den kräver absolut tid. (Syrah, Carignan)
Betyg:++(+)

La Forge 2007 (mgm)
Gérard Bertrand, Languedoc-Roussillon, Corbières Boutenac, Frankrike
Tät doft, djup och komplex, bred med dyr parfym och örter, kakao & lakrits, lite mineral kikar fram under all mogen frukt. Tät i munnen, bra syror, kaffe & choklad, bred med kakao & kryddig julkaka, rejäla tanniner men rena syror och stenkross fräschar upp. Riktigt lyckad. (Syrah, Carignan)
Betyg:+++

Jag är rätt positiv, de dyra vinerna är enormt seriösa om man klarar av den sydfranska kraften och solvärmen - de billigare är väldigt mycket vin för pengarna,
Saint Chinian balanserar på überfynd för sitt närmast futtiga pris. Att de dessutom levererar ett osvavlat natur-plonk som har alla hönsen hemma skall inte föraktas. Mycket intressant, tackar för det MalinWard.


-- Winepunker

Comments

Sommargruk #2

Nåja, en del bra saker slinker ned också, några riktigt bra dessutom. Korta notiser från sommarvärmen.

IMG_2981 IMG_2975 IMG_2979

Westhofener Riesling Trocken 2012
Wittmann, Rheinhessen, Tyskland
Stram och vässad doft med massor av mineral, flintkross, citrusskal och örter. Det finns en liten underliggande honungston och aningen petroleum, en liten, liten puff - ordet är renhet, klangen är hög och krävande. I munnen är den fylld av höga syror, vässad och packad med mineral, citrusskal och flinta. Tacknämligt har den inte ett spår av gröna toner, enbart gul syrlig stenfrukt och citrus. God, ren och perfekt asketisk. Kommer att utvecklas fint under de närmaste åren.
Betyg:++

Det är nu kanske femte gången jag provar Wittmanns mellanklass-plonk från 2012, renhet och skärpa i en flaska. Skitbra i den lite magrare skolan, perfekt och enkelt uttryck av druvan ”utan slisk” som
ASi skulle uttryckt sig (även om han som jag nog egentligen går mer loss på Dönnhoff).

Corton, Clos de Roi Grand Cru 2005
La Pousse d'Or, Corton Grand Cru, Bourgogne, Frankrike
Underbar doft, skitig & mogen med undervegetation, rötter, skogshallon och torkade örter. Uttrycket är fenomenalt, massor av exklusiv parfym och blommor, komplex och intressant. Snygg och rödfrukig i munnen, sandiga finkorniga tanniner, packad med trädgårdshallon och rosenvatten, den är utvecklad men knappast mogen, den kan bli bättre i säkert ett decennium. Kroppen är saftig, syrlig och läckert avvägd, aptitretande och sexig. Lång och snyggt kryddig svans, strålande balans och längd. Eftersmaken är vuxen med liten snygg själkighet, superb. Hur god som helst faktiskt.
Betyg:+++

La Pousse d’Or håller hyfsad nivå normalt, bra bruks-GC (om något sådant finns). Stora år som 2005 kan de blixtra till extra, för under 500:- i september 2007 får man nog klassa detta som fynd. Den har utvecklats riktigt, riktigt bra.

Giaconda Warner Vineyard Shiraz 2004
Giaconda, Beechworth, Victoria, Australien
Mogen doft, fenomenal med slaktbänk & charkuterier, bacon och oxblod, lite bitter choklad och superba nyanserade fat, inte ett spår av ’för gammal’ känsla, enbart absolut uttryck och magnifik mognad. Efterhand utvecklas parfym och grafit, syrén och sot. Mogen även i munnen, höga syror med skärpa och nerv. Den är ren med köttiga toner, mörk sval frukt och råbiff, fint parfymerad känsla, balansen är perfekt i sin underbara kombination av klassisk norra Rhône och sval Victoria, det är mer Côte-Rôtie än en och annan producent i sagda distrikt. Tanninerna är silkiga och fint avvägda, strukturen absolut. Strålande, och på maximal topp. (Syrah, 2% Rousanne)
Betyg:+++

Detta är bara
så djävla bra, en klassiker som är snubblande nära 4+, jag tvekar men den får det inte idag. Får se nästa gång, den kan komma att omvärderas.

IMG_2977 IMG_2976

Dosterras 2007
Vertical Wines, Montsant, Spanien
Nyanserad och dämpad doft, lite hallon och massor av jordgubb, lätt smörkola och torkade örter, den är snygg och inbjudande elegant med litet funky inslag av naturvin, en äppelskrutt i brygden men det funkar fint. Läckert rödfruktig i munnen, ren & rik, saftigt bred med expressiva syror och massor av färska örter. Det finns ett flörtigt sötfruktigt drag, men syror och ryggrad är tillräckligt för att hålla allt i balans. Det finns en hel del burgundiska toner i detta, lite natur-beaujolais blandat med nya-världen pinot på kul sätt. Skitgott. Noteras bör dock att detta var den första i packet av sex som inte var efterjäst, fyra tidigare buteljer har gått i retur. (Grenache)
Betyg:++

Montes Folly 2010
Montes, Alpaita, Colchagua, Chile
Intensiv doft, packad av svart frukt, björnbär och cassis, sura körsbär och lite slånbär, det finns en rejäl dos med fat en det funkar, örtiga övertoner och en knippa mynta, lite harts och kåda. Det finns ett sydrhônskt drag med raketbränsle och macchia, samtidigt är det mycket ungdomlig nya världen. I munnen är den rik och bred, intensiv med blå frukt, kaffe och lite söt mörk choklad, massor av svarta biggaråer, kryddig med kanel, svartpeppar och nejlikor. Det är full throttle i alla riktningar, men det funkar besynnerligt nog finfint. Det är gott, ännu oförlöst och med potential. Avvakta några år för nästa försök. (Syrah)
Betyg:++(+)

IMG_2978 IMG_2983

Jamsheed Garden Gully Vineyard Syrah 2011
Jamsheed, Great Western, Victoria, Australien
Underbar & ungdomligt primär doft, kryddig med plommon & björnbär, massor av blod och slaktbänk, rökig med parfymerat & blommigt anslag, rosor & syrén, utvecklar efterhand pälsiga toner och njurtalg. Helt magnifik med litet alkostick tyvärr. I munnen är alkoholen exemplariskt inbäddad dock, syrlig med sval & vässad mörk frukt, skogshallon och sura körsbär, råbiff och slånbär. Den är lite yster i dagsläget, mineraler, frukt & rosmarin drar åt olika håll men den är samtidigt fullkomligt underbar i sin strama & svala stil. Eftersmaken är kryddig och köttigt vild, perfekt syntes av norra Rhône och svala Victoria. Jag tror den kommer att växa men knappast till 4+.
Betyg:+++

Det är fullkomligt strålande, men aningen mer oförlöst än
förra gången jag provade. Minst ett par år på rygg krävs nog för att kunna se exakt hur galet bra den kan bli, skärpa och ungdomlig klang är perfekt.

Hermitage, Cuvée Marquise de la Tourette 2000
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Väldigt mogen doft, kryddig med trätoner och lite fudge, nyhyvlad teak och karamell. Efterhand kikar tobak och en puff av tomatsoppa fram, den känns faktiskt för gammal på näsan. Len med höga syror i munnen, kaffe och kanel, lite fudge och tuggtobak. Tanninerna är aningen torra, kroppen lite själkig och frukten av det soltorkade slaget. Den är helt mogen, på väg mot en lång ålderdom - men, den var nog bättre för några år sedan.
Betyg:+

Jag är lite besviken, som så ofta funkar inte
Delas Hermitage riktigt. Côte-Rôtie (Seigneur de Maugiron) är en helt annan sak, där lyckas de ofta fint men jag blir inte klok på varken den här eller Les Bessards. De är liksom lite trista...


-- Winepunker

Comments

Coravin #3

Efter en del extrema tester måsta jag säga att resultatet är remarkabelt. Jag lämnade en flaska med kanske 6-7cl Ch9dP från 2007 och en bättre Riesling från 2009 med kanske det dubbla i en månad. När jag väl drar korken ur flaskorna finns inte minsta tendens till trötthet, de är oberörda och helt opåverkade. Jag är mållös och förvånad, de mest skruvade tester i det korta perspektivet är över förväntan. Vinerna påverkas helt enkelt inte alls.

Men, en del besynnerliga email har jag fått...

Reaktionerna är i princip två, fritt & raljant tolkade:

"Det är ett djävulens vidiga verktyg som gör stora viner ännu mer till en fetisch, där varje flaska kommer att sönderanalyseras och inte konsumeras som den skall - dvs. i goda vänners lag, till mat, med familj och glatt på krogen. Så där lite charmigt hipster-bohemiskt ni vet?"

"Det är ett strålande verktyg som ger folk utanför den inavlade branschen möjlighet ett över huvud taget dricka stora viner till mat, i mindre mängder och flera gånger utan att behöva ta ut lån på den redan hårt belånade villan."

Det intressanta är att den första ståndpunkten enbart tas av folk som äger importfirmor, jobbar i restaurang, är rika, är gratis-ätare/drickare i egenskap av press-status eller ointresserade av stora dyra viner. Arrogansen mot vanliga, inte galet bemedlade vin-nördar är slående - attityden von-oben hur viner skall drickas är direkt provocerande. Vad kan vara mer ärligt mot ett vin än att varenda droppe njuts på absolut det sätt ett vin egentligen är till för, i små mängder till mat eller i ensam majestät? Jag känner ett litet stråk av ‘vi dom dricker
DRC till mat och blir fulla’ har fått konkurrens av de som annars bara provar DRC och sönderanalyserar vinet i (alltför stor) grupp. Nu kan de fattiga stackarna både prova, prova igen och dricka till mat med samma självklarhet även om man bara har råd med en enda flaska. Snacka om demokratisering. Men det är väl det som egentligen gnager, nu kan kreti och pleti yttra sig om att ha provat Richbourg ’78 femton gånger under de senaste fem åren fast de bara ägde en enda butelj och inte en låda plus en magnum.

Samtidigt kan man fråga sig varför man har en åsikt över huvud taget? Alla tidigare system har knappast fått någon att höja på ett enda aristokratiskt ögonbryn. Enkelt, skillnaden är att
Coravin verkligen fungerar - på riktigt.

Så, några viner...

IMG_2927


Henri Bonnaud Palette 2013
Château Henri Bonnaud, AOC Palette, Provence, Frankrike
Kryddig och lite rödfruktig doft, jordgubbe och bladiga aromer, blodapelsin och liten parfymerad & eldig puff. Den är rätt snygg, ren & inbjudande, förvånande aptitretande. Rik och bred, vässade syror och läcker röd frukt, grapefrukt och vuxet bittra övertoner. Svansen är balanserad och ren, sura jordgubbar och liten själkig avslutning. Det är gott, seriöst & riktigt lyckat, för att vara en rosé...
Betyg:++

IMG_2948

Penfolds RWT 2003
Penfolds, Barossa Valley, South Australia, Australien
Tät & mogen doft, stinn av svart kryddig frukt, kakao och nysågat trä, en puff av mynta och len choklad, det finns ett anslag av råbiff & blod, tobak & rökelse, både nytt & gammalt i perfekt syntes. I munnen är den syrlig och balanserad, sandiga fina tanniner, solmogna plommon och körsbär. Det finns en del bittra kryddiga toner men de funkar fint, kakao & kåda sjunger i europeisk stil. Det finns inte ett spår av sötma eller vulgo-fat, bara renhet och kryddig komplexitet med mognad & finess. Det är seriöst bra från ett uselt år. Impad är bara förnamnet! Mr. Gago vet var han gör...
Betyg:+++

IMG_2949

Ruppertsberger Linsenbusch Riesling Eiswein 2012
Ruppertsberger WZV Hoheburg, QmP Eiswein, Pfalz, Tyskland
Rik & intensiv doft med citrus, citronskal och massor av krossad flinta, rakryggad mineral och rökig finess. Den är ungdomlig och skärpt, lätt exotisk men samtidigt ren & vässad med lätt nötiga toner. I munnen är den ren med höga syror och massor av citrus, limeskal och citronkarameller, lite marmelad & mandel men utan att bli kladdig eller slapp. Den är driven av syra & mineral, renhet och nerv, det är riktigt bra utan att bli stort.
Betyg:++

Coravin™
har redan revolutionerat mitt vindrickande, dessutom verkar det som systemet fungerar. Jag har nu lämnat några flaskor för riktig långlagring, ungefär halvfulla så får vi se vad de blir av någon gång efter årsskiftet. Jag är mycket förtröstansfull, någon gång om ett år eller så kanske kan man börja åderlåta sina SQN och svindyra bourgogner glasvis.

-- Winepunker

Comments

Garnacha med AuZone

IMG_2827


Grillsäsongen har precis börjat, Jens pratar sig varm för spansk Grenache. Druvan odlas i varierande stil, ren eller blandad, över princip hela Spanien - allt från superbreda
Calatayud till eleganta Méntrida. Det skulle visa sig vara en väldigt varierad bukett Jens plockat fram, dessutom befriande fritt från kladd och överfatning med några enstaka undantag.

IMG_2828 IMG_2829 IMG_2830



Alto Moncayo 2010
Bodegas Alto Moncayo, Campo de Borja, Spanien
Tät och ganska tjock doft med tjära, fat, plommon och nejlikor, koncentrerad med vanilj och rätt sötfruktigt anslag. Tät och tokfruktig i munnen, packad med körsbär, söta biggaråer och hallon. Eldig & rejält fatmärkt med vanilj och lite besvärande söt känsla, rätt god men väl porrig och vaniljkladdig i eftersmaken. Välgjord, absolut, men inte riktigt min stil.
Betyg:++

Jag föredrar nästan alltid lillebror
Veraton jämte det här, den är billigare med renare frukt och mer fräschör - och mindre fat. Ställer man upp vinerna bredvid varandra känns Alto Moncayo tungfotad, faten skulle behöva tyglas en hel del, lite synd på så högklassig frukt.

Congo 2009
Bodegas Canopy, Méntrida, Spanien
Elegant doft med jordgubbe och aningen söta godistoner, kryddor och svag karamell, en del fotsvett och ”naturvinsskit” på dåligt sätt tyvärr. Slank och svalklimatig i munnen med bra tydliga tanniner och röd elegant frukt, tyvärr väl sträv och ihåligt anemisk i eftersmaken - den saknar glädje, handlag och riktig vilja.
Betyg:0

Alaya 2011
Bodegas Atalaya, Almansa, Spanien
Kanske den tätaste blå färg jag sett, som ihopkokt Rondo blandat med bläck. Tjock och djurisk doft med kött & bacon, svart övermogen frukt, tjära och blod & en hel ekstock. Viss mineral går att hitta, den utvecklar en del rökiga toner efterhand. Enormt tät i munnen med massiv solbakad och söt frukt, tjock av körsbär, stenkross och solvarma biggaråer, lakrits och markerade lite beska tanniner i svansen. Alldeles för koncentrerad och söt, som ett obalanserat nästan torrt portvin utan någon som helst finess. Helt vrickad. 16% dessutom gör inte saken bättre. (Alicante Bouschet - Garnacha Tintoreira, same, same)
Betyg:0

Det här var den enda i uppställningen som inte var en klassisk Grenache (
luden eller ej), den avvek en hel del kan man säga - knappast till det bättre. Det var ett av de mer skruvade vinerna jag provat på rätt länge, tungan var blå i timmar efteråt (Alicante Bouschet är teinturier, genomfärgat fruktkött). Att koncentrera ett vin på det här sättet är närmast kriminellt, att dessutom dra på med fat gör det inte till en vinnare. Gör om, gör rätt.

IMG_2831 IMG_2832 IMG_2833


La Mujer Cañón 2011
Commando G, Vinos de Madrid, Spanien
Elegant parfymerad doft, trädgårdshallon och färska jordgubbar, örtkryddor och liten smörigt gräddig känsla, rosor och äppelblom. Snyggt sval och finlemmad i munnen med markerade finkorniga tanniner, kryddig med nyanserade och mycket dämpade fat, antydan till nejlikor men mest röd snygg stram sydlänsk frukt i rakryggad och egen stil. Lite naturvinskänsla, fast bra.
Betyg:++

Den här hör till avdelningen smaklösa etiketter på smakfulla viner - rätt lyckad i sin eteriska och fluffigt eleganta stil.

Teixar 2010
Vinyes Domènech Montsant, Spanien
Lätt rökig & kryddig doft med rödfruktig komplexitet, snyggt hanterade fat, massor av macchia & en liten puff av mynta, djup & läcker med röda körsbär i botten. Bra syror i munnen, ren med tanniner & skärpa i förgrunden, röd snygg frukt, kryddig, lätt rosmarin & kåda, snyggt bitter avslutning. Seriös och väldigt vuxen utan kladd eller för mycket flört.
Betyg:+++

Ferrer Bobet Vinyes Velles 2010
Ferrer Bobet, Priorat, Spanien
Ungdomlig och fräsch doft med hallon, körsbär, kummin & kanel, liten blommig ton med torkade örter och stenighet under enormt primär frukt. Ungdomlig i munnen med pisazz och pigga syror, frukten är ren, tanninerna snygga och väl definierade. Svansen kryddig med lakrits och fänkål. Den är god, har nog potential men samtidigt ett aningen trivialt anslag, vi får se vad framtiden har att ge.
Betyg:++

IMG_2834 IMG_2835


Domaines Lupier La Dama 2009
Domaines Lupier, Navarra, Spanien
Karamell och fudge i doften, kanel och söta mörka körsbär, lite grillat kött och några äppelskal i lite söt & aningen oxiderad stil. Utvecklad och solbakad i munnen, en äppelskrutt har krupit ned i karet tyvärr, kroppen är lite kärnig men med fin körsbärsfrukt, solbakad och aningen bränd i svansen. Rätt god, men känns besynnerligt åldrad och svagt på väg utför.
Betyg:+

Celler de capçanes Cabrida 2009
Celler de Capçanes, Montsant, Spanien
Lite rökig doft, lätt eldig med fat och söta solvarma & fräscha körsbär, en del örtkryddor och nejlikor stramar upp. Sträv i munnen, fylld av sandiga tanniner i solvarm stil, mörkfruktig & kryddig med lakrits och rosmarin, seriös och rakryggad struktur packad med körsbär och stenkross i svansen. Riktigt bra, betyget är kanske aningen generöst.
Betyg:+++

Lite lustigt att det två överlägsna vinerna båda skulle vara från
Montsant, ett distrikt jag tidigare upplevt som underlägset Priorat. De här båda exemplaren har mycket seriös och vuxen känsla, nästan lite sydrhônskt anslag med de klassiska markörerna av rosmarin/macchia/garrigue - absolut inget kladd i frukten, alkoholen under total kontroll och snyggt hanterade fat. Me like!

Tackar Jens, alltid intressant.

-- Winepunker

Comments

Cuvée du Vatican Château Sixtine 2010

IMG_2812


Nyligen
misstog både jag & AK en djävla (bra) Zinfandel för en Châteauneuf, galet och oförlåtligt felsteg som i retrospekt är helt obegripligt. Vilken Ch9dP som helst har lite garrigue & definition i tanniner och struktur som alla (nåja, de flesta) Zinfandel saknar även om frukten kan vara förvillande lik. Tillbaka till skolbänken. På många sätt är Cuvée du Vatican en arketyp, med en klassisk blandning (55% Grenache, 30% Syrah & 15% Mourvedre) och hyfsat traditionell vinmakning (well, 9% nya fat är väl inte ärketraditionellt) uttrycker de normalt årgången utmärkt, fokuserat och med kraft men samtidigt inte utan nyanserad skärpa och finess.

Cuvée du Vatican Château Sixtine 2010
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät doft med massor av körsbär, choklad, rosmarin och tjära, en rejäl blombukett med rosor, kanel & nejlikor toppar upp, skogshallon och jordgubb i botten - intensiv och ännu ungdomlig med enorm potential. Förvånande stram i munnen, tät med sandiga & prominenta tanniner, kakao, bitter choklad, lakrits, kåda och en hel näve krossat grus gör den enormt intressant - macchia galore. Här har vi en komplex elitspelare i vardande, den behöver tid att komma ihop men jag skulle tro att 3+ är tveklöst om 2-3 år. Dessutom hanteras den högoktaniga alkoholen (15,5%) med bravur, den är varm men inte het, bred och glatt solbadad i svansen. Raketbränslet är fint inbäddat i frukt & syror.
Betyg:++(+)

Hur fan vi kunde blanda ihop det här med en Zinfandel är mer än obegripligt, ett fullkomligt & oförlåtligt hjärnsläpp. Dags att prova
lite mer Zin och ännu mer Ch9dP. Practice makes perfect (fast efter mer än 25 år bore man lärt sig något, måste hitta ett sätt att skruva upp provningstempot utan att levern tar för mycket stryk).

-- Winepunker

Comments

Blandat Gruk

IMG_2756


En snabb sammanställning av lite halvintressanta objekt under de senaste dagarna, anständig Riesling från
Pfalz, vettig Syrah + Grenache från Mentrida och några riktiga klassiker som måste nämnas. Det är inte ofta man dricker en bedrövlig flaska från 1929 med utmärkt resultat.

Wachenheimer Riesling 2010
Dr Bürklin-Wolf, QbA Trocken, Pfalz, Tyskland
Ren & packad med mineral, liten grönörtig överton men den är mest en massa citrus med krossad skiffer och lite exotisk komponent. Den är rätt fet och har en oljig ungdomlig rikedom fortfarande. Vässad smak med mineralbitterhet och citrsskal, örtighet och en del omogna gula stenfrukter, lite läcker krävande flintrök i svansen. Skitgod i den lite mer jordnära ligan, massor av vin för futtiga 144:-
Betyg:++

Här har vi ett exemplar av ett bruksvin från himlen - rent, välgjort och opretantiöst men med skärpa och exakthet, dessutom men en hel del terroir och personlighet för en billig penning (trots att den är inköpt på Bolis).

Sotorrondero 2011
Jiménez-Landi, Mentrida, Toledo, Spanien
Läckert rödfruktig doft, hallon, sura körsbär och mineral blandas med lite animalsika toner och en puff av blodiga charkuterier. Det finns nästan en lite funkig & svettig ’naturvinskänsla’ i den här brygden, men det fungerar bra, kul och inbjudande. Rätt slank i munnen trots sina 14,5%, fin röd syrlig frukt och en hel del mineral, dansant och fylld av ungdomlig pizass, krossade körsbär och trädgårdshallon i närmast burgundisk stil. Tanninstrukturen är fullvuxen dock, en slatt Barolo samsas med lite Volnay liskom. Gott, opretantiöst, lättdrucket och med skärpa. (Syrah, Grenache)
Betyg:++

Om ”Det Nya Spanien” har ett ansikte som
inte är fat, übertunga flaskor och massor av superkoncentrerad frukt är det Jiménez-Landi, en elegant och kämpe för det lite mer nyanserade som landet faktiskt har att erbjuda. Jag har inte provat mycket, det måste tillstås, men varje butelj har överpresterat enormt med tanke på pris. Cantos del Diablo har alla egenskaper som krävs för storhet, Sotorrondero allt som krävs för en avslappad fredagskväll. Volymerna är små, skärpan hög och känslan förvånande ’naturlig’ (fast på bra sätt). Märkligt att Claes står för importen ;-)

Clos de l'Angelus 1929
St.Emilion, Bordeaux, Frankrike
Enormt mogen men med klass och täthet, kaffe, karamell och lite känsla av söt madeira, melass och närmast romlika aromer, helt skruvad men gudomligt läcker. I munnen är den ganska torr, fylld med toner av bränt socker och torkad frukt, kryddor och en hel del sötvinstoner, fast utan allt socker. Mycket egen upplevelse, med tanke på fyllnadsgraden (below shoulder) är den obegripligt välbevarad. Tänk vad lite (mycket?) svavel kan åstadkomma.
Betyg:++

När jag såg buteljen ringde den första varningsklockan, när AK beskrev fyllnadsgraden och kletet runt korken ringde alla resterande klockor på högsta volym. När jag doftade sjöng änglarna! Tyvärr stammade de lite tveksamt när jag smakade, den enorma rikedomen i doften matchas inte riktigt i munnen, men vad kan man begära från en halvfloppig flaska från 1929? Supertack AK för chansen att hetsprova den på stående fot när stresshormonerna stiger en upp i mustaschen.
Jämförelsen med
1947:an senast är slående.

Guimaraens 1988
Fonseca, Duoro, Portugal
Rökig doft, massor av solmogen torkad röd frukt, tobak, snus och lite melass, mörka körsbär, läder och målarlåda, känns helt utvecklad och mogen med komplexitet och finess. Tät i munnen, söt & rik med mognad och massor av kryddor, tanninerna är mjuka och lena, fint utvecklad med massor av kaffe & läder, lite tuggtobak och lätt bitterhet i svansen. God, mogen, generös och traditionell, allmänt sympatisk. (buteljerad 1990)
Betyg:++

Jag dricker
för lite Portvin, men, en nyvunnen vurm hos ’C’ gör att det går att plocka en och annan butelj utanför julsäsongen. Det känns lovande med tanke på alla 2011 som köpts...

-- Winepunker

Comments

Flopp & Strike

IMG_2704


Jag ogillar att klaga, floppar brukar man göra bäst att glömma - men när en producent jag verkligen gillar och respekterar kliver snett är det påkallat med en varning.
Charles Smith har sedan jag började intressera mig för Washington hållit bra konsistens, billiga saker är anständiga och dyra strålande, uttryck och egensinnig stil har inte gått att klaga på. Enda tidigare flopp jag provat var Royal City som dock snabbt revanscherade sig några dagar senare.
Jag kanske hade förväntningarna för högt ställda på den grenachedominerade
”The Boy”, den hade ju trots allt presterat fantastiskt tidigare årgångar. Samtidigt kan man kräva någon slags stuns och nerv i ett vin för över 400:-, nå’n djävla ordning skall det väl vara.

K , “The Boy” 2011
K Vintners (Charles Smith), River Rock & Nortridge, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Lätt, eldig och rödbärigt parfymerad doft med hallon & färska jordgubbar, aningen kryddig med en svavlig puff och lite vanilj - på det hela taget ganska anonym & tämligen ointressant. I munnen är den slank rödfruktig, lätt sträv med lite kola & fatig känsla under den väldigt lättfotade & närmast triviala frukten. Den saknar både fokus och koncentration, den känns alltför enkel och banal. Priset är närmast ett hån. Kanske kan lite lagring göra susen, men jag undrar. Jämte den underbara 2009 är detta en monumental flopp. (90% Grenache, 10% Mourvedre)
Betyg:0

Vilken gäspning den var, beter sig närmast som en enklare
Côtes du Rhône med måttlig klass på frukten - helt skruvat med tanke på tidigare årgångar och den nivå vår gode Charles brukar hålla på ’K’-serien. Nästa och sista flaskan får ligga till sig, inga förhoppningar direkt men helt poänglös att hälla i sig nu.

Faktum är att den var så trist att vi fick ta till en räddning av de mer beprövade slaget - proved in battle liksom.

IMG_2706


Château Rollan de By 2005
Médoc, Bordeaux, Frankrike
Doften är packad av alla klassiska markörer, ceder, stall, nyhyvlad teak, tobak och cassis blandat med lagom rostade fat och kåda, rosmarin och en liten puff av skitig undervegetation. Det finns dessutom en liten ton av karamell och moderna fat, gödsel och snask i underbar ohelig kombination. I munnen är den rik, bred med finkorninga sandiga och prominenta tanniner, fenomenalt hanterade fat, massor av cassis och lakrits, bittert kaffe & choklad. Fullkomligt strålande med allt vad Guyon står för, modernism och klassisk struktur i perfekt syntes. Det är ingalunda stort, har inte ens potential för storhet men ärligare Bordeaux får man leta efter.
Betyg:+++

Vid panik, korka upp en Bordeaux från bättre år!

-- Winepunker

Comments

Ojai Thompson Grenache 2008

IMG_2659


Det är äntligen vår, eller snarare ”redan” vår. Jag kan inte dra mig till minnes när vi städade ur grillen före första april senast, om någonsin faktiskt. Grill kräver Grenache, sista buteljen av en trotjänare fick sätta livet till.

Ojai Thompson Grenache 2008
Santa Ynez Valley, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Läcker rödfruktig doft med fräschör och spets, massor av av hallon, jordgubbe, sura körsbär och anis. Efterhand dyker det upp lite kryddigt rökiga toner, vattenpipa och mandel, kåda med en aromatisk överton, lager & en puff av mynta. I munnen är den ren & läcker, massor av körsbär och hallon, bra syror med skärpa, lite pinotlik känsla. Tanninerna är väl definierade, sandiga och finkorniga, svansen kryddig med enbär och rosmarin, lite tuggtobak nästan, förvånande intressant och utan besvärande alkohol trots 14.5%. Faktiskt alldeles djävla skitbra i rättfram stil.
Betyg:+++

En ren & stadig helmaxad Grenache sitter rätt bra på årets grillpremiär - 1kg stadig hängmörad
Côte de Boeuf från UD fick sätta en svårslagen baseline för årets säsong i Casa Punk™. Numera hängmörar de själva på UD, jag blev närmast påprackad köttklunsen men den håller absolut världsklass. Jämte den amerikanska stapelvaran är den vildare, billigare och fränare - faktiskt godare.

Dessutom måste jag skriva en liten notis om ett varuprov, inte för att det är bra utan för att det kommer från
Vinunic och är precis motsatsen. Jag har parasiterat på deras provningar under lång tid och nästan alltid skrivit snälla saker, så kan jag med gott samvete hävda mitt oberoende och racka ned lite på den rosé jag fick nu senast. Det är inte alltid som Guigal får till det, den här var ganska rälig.

IMG_2658


Côtes du Rhône Rosé 2012
E. Guigal, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Lite godisartad doft, röda bär, jordgubbe och en puff av vingummi, liten örtig mineralitet och kladdigt blommig anstrykning. I munnen är den eldig, nästan spritig i anslaget med ganska bred rödbärig kropp, lite rosa grapefrukt och skalbitter kärnig svans. Eftersmaken är förvånande kort med lite aggro alkobitter känsla, den känns enkel, trist och oengagerande. Detta är Guigals absolut svagaste kort (och det är långt tapp jämte alla andra viner), här har de en del att fixa till. (Grenache, Cinsault, Syrah, Mourvèdre)
Betyg:0

OK, jag gillar generellt inte rosé, men det här är trots min vresiga neggo-attityd absolut inte godkänt. För 89:- skall det i alla fall vara drickbart och det är med nöd jag står ut med de spritiga dunsterna. Gör om, gör rätt!

-- Winepunker

Comments

Högklassig Syrah med AuZone

IMG_2603


Första provningen i
AuZone efter semestern, Tuvan står för en uppställning med högklassig Syrah, villigt flygunderstöd från Vintomas (d’Ampuis) och Punkarn själv (SQN) skärper till fältet lite extra.

Hermitage, La Chapelle 1995
Paul Jaboulet Aîné, Hermitage, Rhône, Frankrike
Ganska varm & lätt köttig doft, rostade toner med läder klar utveckling, lte drag av vattenfärg & en del själkiga drag. Höga syror i munnen, sträv med massor av röda vinbär, sura körsbär och kakaofina tanniner, mineral och saltlakrits i svansen. Mogen och kärv med ett mått av inbalans i syrorna, de är liksom på tvärs med vinet i övrigt. 1+ på ren vilja och Jabouletisk vresig typicitet.
Betyg:+

Den är sig lik, samma aggro och lite kantiga framtoning som ’86 och ’96, syrorna är besynnerligt vinkelräta gentemot upplevelsen i övrigt, det saknas ackord och harmoni.

Philip Shaw No 89 Shiraz Viognier 2005
Philip Shaw Wines, Orange, New South Wales, Australien
Doft av kött & charkuterier, slaktbänk och floralt djup, massor av syrén, hallon och fräscha röda körsbär, urläcker. Bra tät & mogen frukt i munnen, läckra väldefinierade syror, ren & snygg med skärpa & klass, svalklimatig med björnbär, råbiff & fina sandiga tanniner. Superb & på absolut topp. (Viognier 1%)
Betyg:+++

Att detta skulle vara något annat än en högklassig
Côte-Rôtie kändes avlägset. Jag har provat No 89 många gånger och följt 2004 & 2005 under hela utvecklingen, jag blir varje gång förvånad hur snygg och eurocentrisk den är. Philip Shaw är i samma lilla exklusiva familj som Giaconda, Clonakilla & Jamsheed, briljans i butelj!

Craggy Range Le Sol 2007
Craggy Range, Gimblett Gravels Vineyard, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Tydlig mynta i doften, svart tjock & tät frukt, massor av björnbär och en del eterisk eukalyptus, intensiv och väldigt sydländsk. Tät och intensiv i munnen, tjock med tjära, kakao & mörka plommon, ännu ung och lite bråkig men man kan misstänka att den kommer att bättra sig. 3+ är mycket tveksamt dock, det är ingalunda den bästa årgång av Le Sol jag provat, den är betydligt mer Barossa än Gimblett.
Betyg:++

Det är gott men lite klumpigt,
jämte 2005 är detta närmast plattfotat. Gott, men väl tungt i gumpen, en skopa finess skulle gjort susen.

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2009
Guigal, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike
Rökig doft, köttig och fatig med djupa kryddiga toner, choklad, läder & komplexitet, massor av torkat kött och djup svart lyxig frukt. I munnen drar frukten mer åt det röda hållet, fin polerad struktur med lätt sval känsla, tät & ren, björnbär och röda körsbär. Fatig och fint syrlig med sval & mångfacetterad svans, det är mycket potential här, den har massor att ge om en handfull år. (Viognier 7%)
Betyg:+++

Två saker är slående, hur bra vinet är och dess inneboende potential, samt hur galet internationell framtoningen är. Visst finns det en del markörer men
både Philip Shaw No 89 och Giaconda är på många sätt mer Côte-Rôtie än d’Ampuis, gamla världen har blivit nya och tvärt om. Vad ärt det för tid vi lever i?
Det sagt, två utvecklade saker med lite vita druvor mot en dito oförlöst bomb är inte helt lätt att jämföra, men ändå...

Hermitage, Domaine des Tourettes 2010
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Stum doft, dämpade körsbär, helt oförlöst och väldigt otydlig, lätt floral ton med försiktig mineralitet & antydan till mörk choklad. Tät och sträv i munnen med lätt eldigt anslag, sotig känsla, oförlöst svart frukt men med bra underliggande struktur. Enormt svårbedömd i dagsläget.
Betyg:+(++)??

Stum som en planka, obegriplig och omöjlig att låsa upp, bara att glömma i fem minst.

Giaconda Warner Vineyard Shiraz 2004
Giaconda, Beechworth, Victoria, Australien
Utvecklad doft med liten köttighet, bacon och fina kryddor, mörk choklad, blod och en liten antydan till fudge & tomatsoppa (tyvärr, men det är acceptabelt). Höga vässade syror i munnen, ren & köttig med råbiff & mörka plommon. Perfekt utvecklad, strålande mognad med kryddig kropp & parfymerad svans, makalös balans, lyxig och krämig, absolut strålande. Den lilla dissonansen i doften tar ned 4+ till en mycket stark 3+, bättre tur med nästa flaska. (Rousanne 2%)
Betyg:+++

Snacket gick hela tiden kring vilken stor
Côte-Rôtie det var, det mumlades om mogen Guigal - med brasklapp för Giaconda. The Wall nämnde den lite försynt och det måste alltid tas med i tankarna att Ricks mästarprov kan dyka upp. En av kvällens absoluta vinnare.

Sine Qua Non, B20 Syrah 2008
Sine Qua Non, Ventura, Central Coast, Kalifornien, USA
Djup och intensiv doft, ung & ännu oförlöst men samtidigt förunderligt inbjudande redan nu, packad med körsbär, kaffe och tulpaner, aningen mynta och liten eldighet, efterhand utvecklas kryddor - kanel och kardemumma. Mäktig. Tät och närmast tjock i munnen, varm med närmast absurd koncentration, fast samtidigt i perfekt balans, viskös med len och silkig struktur. Choklad, sötlakrits och hallonpuré i svansen. Den här behöver tid trots att den är snuskigt god redan nu, fem / sex till för att harmoniera skulle jag tro, kanske tio för att toppa helt. Storhet i vardande? (Syrah 91%, Grenache 6%, Viognier 2%)
Betyg:+++(+)

SQN är rätt kul, jag har inte provat många av Manfreds viner (kanske ett dussin) men man slås varje gång hur massiv kraft och komplex finess kan gå i perfekt takt bara handlaget är det rätta. Det är dyrt, det är personligt och det är närmast larvigt gott. Dessutom, de är lätta att känna igen trots den übermodernistiska tolkningen av druvmaterialet.

Royal City Syrah 2008
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Columbia Valley, Washington State, USA
Utvecklad till max, lite parfymerad med kakao och tjära, en näve jord och undervegetation, utvecklar gammalt läder och klara starkvinstoner, närmast gammal sur tawny & karamell - den börjar dra mot klar oxidation efter en timme. Helt mogen i munnen, närmast besvärande övermogen faktiskt, sträv med kaffesump & kakao, choklad och köttslamsor. Klar tawny i svansen, närmast lite blommig Muscat dessutom - äppelskal, lädersnöre och sött blomvatten i eftersmaken. Helt skum, lite god i alla fall men samtidigt trasig på något oxidativt sätt? Betyget är generöst, jag tvekar mellan + och - här.
Betyg:+

Något är absolut knas, det räcker inte med sex timmars dekantering för den här kollapsen. Det bara måste vara någon slags premox som slagit till, trist,
det är ett riktigt bra vin annars.

Mycket gott, men samtidigt svårplacerat skulle det visa sig. Två
OZ hamnade i norra Rhône, en Gimblett i Barossa, en Hermitage ingenstans och en Washington State närmast i soptunnan. Jag skulle kunna klaga på lång frånvaro och allmän ringrostighet men gruppen var knappast bättre - SQN sattes i Kalifornien i alla fall, alltid något.

Andra tankar
här.

-- Winepunker

Comments

Back in Business

Skärmavbild 2014-03-01 kl. 17.51.09


Jodå, vi e’ tebaks! Efter två månader med dykning och lagom flummigt
bummande i Filippinerna formligen skriker kroppen efter vettiga viner och anständig öl (och mat, trots variationen är det egentligen bara Kinilaw & Mango Graham Cake som varit något att skriva hem om - Balut kan man också plita ned några rader om förstås men av helt andra skäl).

G0141682


Galet fina stränder, mjukis-djungel och anständigt varierat undervattensliv gör landet till en vinnare för soft-backpackern som vill undvika rivig kambodjansk landsbygd eller språklig förbistring när strömmen stängs av i någon laotisk avkrok. Det finns säkert en annan, lite mer fysisk, sida av saken på
Luzon än den vi upplevt den här resan men den får vänta till något annat år när tiden & lönen räcker lite längre (bästa dyk: Balicasag utanför Alona & Apo Island/Siquijor utanför Dauin, bra livskraftiga, varierade rev och anständigt med fisk, enstaka ormar och en del sköldpaddor - sämsta dyk: Coron, idiotplanerat crazy-ass 40m dyk på svårt djävla vrak med 3-5m sikt i räkodlingsvatten, 8 dykare i gruppen simmandes på varandra och många datorer som larmade högt när nodec-limiterna bröts till höger och vänster - inte för Punkarn dock som har en gammal sur Mares med något mindre konservativ algoritm för förstadyket jämfört alla Suunto).
På det hela taget skitlyckat med undantag för China Airs kabintemperatur under flighten hem från Peking, svårt förkyld fick man återse ett deprimerande grått Stockholm.

DSC_0286


Att vara ”på torken” så länge som två månader minns jag knappt att jag varit (var väl förra långa resan till Asien 2005/2006 isf.), ölen var brutalt usel (en
Hoegaarden veteöl mot slutet blev närmast en religiös upplevelse gentemot all aptrist San Miguel), vinerna mycket få (4 flaskor industrivin på två månader) och synnerligen medelmåttiga. Har det då påverkat min vintrötthet? Tja, vi får väl se, just nu känns det mest som en lättnad att korka upp något med lite stuns i, släcka en sensorisk törst snarare än att ägna sig åt intellektuell analys. Jag slipar knivarna inför framtiden och ser vartåt 2014 barkar...

IMG_2573


Domaine St. Préfert, Collection Charles Giraud 2009
Domaine St. Préfert, Châteauneuf du Pape, Rhône, Frankrike
Intensiv doft med definition och kraft, hallon blandas med lakrits, fudge, anis och en del örtiga övertoner, liten jordig komponent och en del rosmarin & kåda. Den är rätt eldig, inte så det direkt stör men det är på gränsen. Lite tung porrig parfym ligger över hela puddingen. I munnen är den rik & bred med eldig struktur, aningen starkvinskänsla och massor av läckra körsbär, syrorna är på plats och skärper till alkohol & fruktsötma. Fylld av finkorniga tanniner och allmänt kryddig i strukturen är den rätt lyckad, men har en liten kladdig svans väl dominerad av sötlakrits och karamell som drar ned betyget, eftersmaken är lite sotigt bitter med en själkig komponent. Den bär sina 15% anständigt men inte med bravur.
Betyg:++

Det är hyfsat gott men jag är inte helt övertygad, jag upplevde den som mer vässad och med tydligare definition när den var ny i mars 2011. Den lilla klibbigheten och karamellflörten i kombination med starkvinspuffarna i munnen gör den sista slatten
lite besvärligt att få ned, det blir för mycket - den skulle vunnit på mer fräschör och lite piggare framtoning.
(Brasklapp att min förkylning ställer till bedömningen)

-- Winepunker

Comments

Domaine Leon Barral Jadis 2010

IMG_2541


Cavistes genomkörare häromsistens kändes Binet-Jacquet från Faugères inte helt fokuserad, Grande Réserve 2010 var kanske lite väl ung att bedöma i dagsläget men riktigt tillfreds kände jag mig inte. 2009 var betydligt intressantare besynnerligt nog. Lätt oroväckande med tanke på hur bra 2010 verkar vara i hela Frankrike annars, speciellt Syrah & Grenache har klingande renhet och syrorna på plats, något som Faugères borde kunna dra nytta av.

En annan mer namnkunnig producent har nyligen
prisats av allas vår FV. Jag har själv ett ganska kluvet & schizofrent förhållande till Domaine Leon Barral, driven av Didier Barral med biodynamik & lagom naturvinstänk (om nu något sådant finns), lagom dos av gamla fat (10%nytt) och veklig känsla för den terroir han har att jobba med. Han hamnar precis på gärdsgården i min bok, jag borde inte gilla detta men gör det mer hela min måttligt tränade kropp. Årgångar som 2007 kan vara allt från svårfångat goda & galet funkiga med ”närmast för mycket av allt” (även för mig) till underbart läckra med rakryggad struktur. Det hänger på valet av druvor och att skiten & alkoholen inte drar iväg så pass att man hinner tröttna under kvällen. En årgång som 2010 borde göra Barral mer än rättvisa.

Så, dekanterad i tre timmar:

Domaine Leon Barral Jadis 2010
Domaine Leon Barral, Faugères, Frankrike
Djupt mörkfruktig doft, galet expressiv med blommighet - närmast hyacint - eldig med körsbär & snygga dämpade fat, lätt svettig och djurisk, köttslamsor & lite blod, lakrits, kåda och skogshallon. Visst har vi lite skitig funkighet men den berikar enbart, aningen volatil med en liten puff av nagellack. Vi har samtidigt absolut renhet och klingande frukt blandad med våt päls & bäverfett, djupt personlighetsstörd på kul sätt. I munnen är syrorna exakta, fylld av mjuka och balanserade tanniner, solbakat läckra och finkornigt sandiga, här har vi en makalöst hanterad sydfransk personlighet med massor av körsbär och parfymerad stenkross. Den är rik, men inte klumpig - ren, men med funk - packad med syror, men absolut inte ogin - sydländsk äkta klassiker. Dessutom, den kommer att utvecklas fint, vi ser bara början. (50% Carignan, 40% Syrah, 10% Grenache.)
Betyg:++(+)

Detta är ett helt annat djur än 2007, syrorna är på plats, tanniner och frukt är klara och expressiva med en given & absolut potential. Detta är
bara så personligt, renhet & skit i perfekt tango. Me like! Carignan i centrum, äkthet i en flaska, skål & välkommen trots all biodynamik!

-- Winepunker

Comments

Domaine de Cristia Vielles Vignes 2007

IMG_2501


Efter en överdjävlig vecka är det äntligen fredag, knaslåg karma har totalt infekterat min tillvaro så det var bara att korka upp en trave absolut säkra kort. Châteauneuf ’07 har funkat förr, bubbel på halva får lätta upp först och lite julport i förtid att avsluta med.

IMG_2500


Billecart Salmon, Cuvée Nicholas Francois Billecart 2000
Billecart-Salmon, Mareuil-sur-Marne, Champagne, Frankrike
Utvecklad doft, mineral, grillad citrus och en del fudge, rejält brödig med exotisk frukt och musselskal, den känns ganska smörig och faktiskt helt färdig. Det mognar fort på halvflaska måste man säga. I munnen är den ren med höga fräscha syror, utvecklad och äpplig med nybakad brioche, rostad citron och nötter. Den är rätt god, men saknar lite koncentration och focus. Svansen är anonym och alltför slank för högre betyg. Det dög som inledning på kvällen i alla fall, men bara precis.
Betyg:++

Är detta verkligen up2snuff? Mja, med tanke på priset borde den nog hålla bättre nivå allt. 300:- för en halva är lite ansträngande, den saknar riktig skärpa och glädje.

Domaine de Cristia Vielles Vignes 2007
Domaine de Cristia, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Kryddig, eldig och galet packad med hallon, lakrits och söta körsbär, det finns ett tydligt inslag av kåda och bark, en kul skogig komponent, en slamsa kött och lite rökelse med karamell. Frukten är absolut, superbt uttryck av ’07. I munnen är den tät, tokigt koncentrerad, smäckfull med hallon, mörka körsbär och sötlakrits, till och med lite enbär. Tanninerna är sandiga och i bakgrunden, superbt lång och len men väl inställsam kanske. Den är strålande god och ett spektakulärt uttryck av årgången men samtidigt aningen för flörtig. Den får 3+ i alla fall.
Betyg:+++

OK, det är bra, det är väldigt ’07, det är maffigt och välgjort med allt man kan önska av Grenache men den är samtidigt lite väl inställsam och fruktglad. Jämfört andra storheter som
Bosquet des Papes Chante le Merle eller liknande saknar den funk och typicitet, ibland kan enbart högklassig Grenache bli aningen för mycket.

IMG_2502


Graham’s 20 yrs Tawny
Graham’s, Douro Valley, Portugal
Dämpad och kryddigt nyanserad doft, rödfruktig med inslag av russin & fikon, bränt socker och hallonkola. Det finns en del parfymerade drag, rostade hasselnötter och en puff av kaffe, till och med lite pors faktiskt. I munnen är den söt & mjuk, fint balanserad med lite kaffe & karamell, röd frukt, torkade hallon och kryddig botten, lätt vuxet bitter avslutning. Visst är den rätt god, kanske lite åt det publikfriande och triviala hållet men samtidigt med exakthet och lättbegriplig struktur. Gott, snyggt och rent (och aningen enkelt).
Betyg:++

Bra (för)start på julen, inte riktigt i paritet med vad jag väntat mig men godkänt i alla fall. Priset på 399:- är kanske svettigt men det är väl ungefär vad man måste punga ut med för den här nivån. Bra avslut på en svart vecka.

-- Winepunker

Comments

Adrastée 2009

IMG_2444


Ch9dP har varit lite av en favorit de senaste åren, 2007, 2009 (nja) och kanske främst 2010 har varit årgångar som veklingen gjort distriktet rättvisa. Mitt i smeten sitter Philippe Cambie, södra Rhônes egen inkarnation av Michel Rolland, superkonsulten som har sina flottiga fingrar i de flesta brygder som produceras. En hel del skit har han fått från amatörtyckarna, det klankas på utslätning och neutralt uttryck, en snuttifiering av distriktet som annars vinner så på primal och något oren klang.
Så, vad händer då om man släpper honom helt fri med enbart larvigt högklassig Grenache?
Adrastée är epitomet av vad Gambie & durvan kan uttrycka, det är precis vad karln eftersträvar.

Les Halos de Jupiter ’Adrastée’ Châteauneuf-de-Pape 2009
Les Halos de Jupiter, Châteauneuf-de-Pape, Rhône, Frankrike
Läcker doft med karamell, hallon och solmogna körsbär, finlemmad med dämpade fat och lite inställsamt uttryck, kirsch, kanel, rosmarin och ingefära, desutom liten, liten funkig skit. I munnen är den ren och perfekt definerad, silkiga tydliga tanniner, kåda & lakrits blandad med söta körsbär och hallon. Kroppen är eldig med anis och mineralsälta, svansen är kryddig och exakt. Här har vi Grenache perfekt & rent uttryckt, slimmat, modernt, gott & strålande väl sammansatt - men, ett aningens drag av anonymitet och manipulativ konstruktion finns där.
Nåja, gott som fan är det, men visst känner man Gambie simmandes i (de dyra) faten. Betyget är generöst, men jag måste kapitulera inför handlaget och den tekniska skickligheten.
Betyg:+++

IMG_2445


Ja, det är gott, visst är det snyggt och väl sammansatt och man kan inte klaga på fruktmaterialet. ’C’ är såld och jag själv har inget att anmärka intellektuellt, till och med tanninerna är superba och stylade. Men, det saknas personlighet, den är trots alla positiva drag utan riktig kärna av eget ’jag’. Jag känner mig kluven, det är sablar så gott men är samtidigt en flat fasad, lite lurad känner man sig allt, lurad men glad och nöjd...

-- Winepunker

Comments

Columella 2009

IMG_2328


Årets sista grillkväll? Kanske! Vi lassade på en 600g+
UDE (Urban Deli Entrecôte) på Webern och ackompanjerade med knasfet gratin dauphinois samt något onödigt grönt blad för hälsans skull. Vad till detta? Givetvis ett elitvin i gränslandet mellan nya & gamla världen, en vässad sak med ena foten i traditionell mylla och andra med polerad hypermodernistisk fernissa. Eben Sadie har jobbat länge med Columella, kanske Sydafrikas allra bästa röda vin i dagsläget. Om det någonsin når upp till ’storhet’ får vi se, det har hitintills inte haft riktigt med krut för det sista steget men fan vet om inte potentialen finns inbakad där någonstans. Time will tell, Punkarn har 35 år på sig att hitta fram till slutresultatet innan ridån går ned.

Columella 2009
The Sadie Family, Swartland, Sydafrika
Förvånande sval och lättsamt fruktig doft med cassis, björnbär, slånbär, kaffe och hyacint, lite karamell och porrig parfym (Opium månne?) & kanel, den har en härlig definition med ännu oförlösta drag, det är seriöst och lovande men har ännu inte hittat hem riktigt. I munnen är den ganska sval märkligt nog, ren och exakt med skärpt syra, röd frukt och dämpad eldighet (trots 14%), den är dominerad av animalisk kraft, blommor och blodstänk, under kvällen blir den galet lik en fransk nordrhônsk sak ett varmt år, men i doften drar den samtidigt åt söder med lite hallon och kirsch. Den är absolut den mest återhållna tolkningen från Eben Sadie hitintills, den stramhet man hittar i munnen kontras av yppigheten i doften. Det är vansinnigt seriöst, exakt, lent och vässat. Absolut den bästa Columella jag provat. (Syrah, Mourvèdre, Grenache)
Betyg:+++

Jag kan inte annat än gilla detta, jämfört ett år som 2007 är detta en elegant, fokuserad helt utan klibbighet och klantiga felsteg. Det är seriöst, stramt, med druvan i centrum och utan alltför mycket smink och plastik. Faktiskt lysande i sin alldeles egen stil. Skall man vara kritisk är den lite utan terroir,
’C’ satte den först i norra Rhône, sedan i Victoria innan Swartland föll henne in. Naturliga gissningar, det är absolut skitbra men saknar hemvist (vilket kanske är en bra egenskap när det gäller Sydafrika). Med tiden kommer detta att hävda sig i den absoluta elitserien, men inte ännu…

-- Winepunker

Comments

Colombis 2009, återbesök

IMG_2302


Isabel Ferrandos klingande rena Grenache har presenterats förut, övriga fakta är överflödiga. Grenache går att hantera på radikalt olika sätt, med samma nivå på kvaliteten går det att visa på många facetter av dess karaktär. Från solbakad och bred med oförställd glädje till den varma dansanta elegans vi hittar här. Dessutom tittar oftast terroiren lättsamt och naturligt fram genom hallon & alkohol, få druvor kan bära mark och klimat som Grenache (släktingarna som klarar det är Pinot Noir och Nebbiolo, alla tre talar samma språk men med olika dialekt liksom).

Colombis 2009
Domaine Ferrando (Domaine St. Préfert), Châteauneuf du Pape, Rhône, Frankrike
Djup doft av hallon, röda körsbär, mineralitet och oförställd vinglädje, fina torkade örter och härlig pinot-lik symfoni av röd frukt & lätt skogig undervegetation. En liten antydan till lakrits & godis, söt hallonkola med salmiak, rosmarin och vått grus. Skitläcker med all ungdom och ystert sprittande aromer, man vill bara skratta. I munnen är den snyggt eldig, packad med solmogna hallon & syrliga körsbär, perfekta silkiga tanniner och en del nötiga toner, texturen är fet med dansant frukt och elegant viftande svans. Den är utpräglat feminin med dämpat finstämda kryddiga toner i avslutet, lång eftersmak med fräscha röda bär och mjuka komplexa kryddor. Ge nästa butelj kanske fem år, bara för att se var den tar vägen.
Betyg:+++

Det här är ett ”slappna av, drick och tänk inte för mycket”-vin, det talar nästan bara till den nödtorftigt maskerade grottmänniskan man egentligen är, man grymtar, dricker och blir primitivt glad. Den är så ren, så enbart.djävla.grenache utan larv, utan fat, skärpt Mourvedre eller annat som stör upplevelsen. Det är en ton, en hög, ren och vibrerade klar ton av druva och terroir i helt avskalad förpackning. Oförställd glädje i en flaska.


-- Winepunker

Comments

Domaine de Cristia 2009

IMG_2250


Värmen och
Weber kräver godsaker med mycket Grenache, Ch9dP Domaine de Cristia har några många år varit en stapelvara i Casa Punk™, en solid och sötfruktig maffputte med definierade syror att matcha de kremerade köttslamsorna med. Jag har alltid känt mig bekväm med vinet, trygg att årgång & terroir är normalt tveklöst uttrycket i expressiv anda. Men, 2009 fick mig att tveka en aning senast.

Domaine de Cristia 2009
Domaine de Cristia, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Intensiv och uttrycksfull doft med skogshallon, jordgubb och krossade körsbär, en del kåda & harts, rosmarin och lakrits, bra djup & bredd, snygga fat med lite fudge och parfymerad karamell. Den är inbjudnande och läcker, skärpt med massor av söta kryddor. I munnen är den packad av sura körsbär, skogshallon och eldig krydda, tallbarr och kåda, lite karamell och en hel del aromatisk parfym. Den är ren och snygg med massor av perfekt mogen & kryddig frukt, men, den är samtidigt aningen klinisk. Den är intensiv och omedelbar men tyvärr väl polerad och helt utan funk & våt päls. Gott, men saknar den riktiga personliga touchen, ett galet bra industrivin liksom.
Betyg:++

Gott, välgjort & mycket lättillgängligt, men tyvärr en aning
tråkigt, en oförlåtlig synd när det gäller viner över 250:-.
Man måste kapitulera för fruktkvaliteten, absolut mognad och perfekt utveckling men tyvärr är det kliniska draget dominant. Man saknar bullret, larmet & funket i 2007 och syrorna & glädjen i 2010, det här paketet är gott men tyvärr lite ointressant.

-- Winepunker

Comments

Idus 2009

IMG_2244


Spanien är föremål för
en evig debatt, är det bara överkoncentrerade och brökfatade monster som samlar Parkerpoäng™ eller viner i sin egen stil med personlighet som kräver respekt och tanke?
I
Casa Punk™ har betyget lutat år ’personlighet’ men just Priorat har varit lite på skitlistan, ofta med besvärande brända toner och knepig bitterhet har distriktet visat på en tvehågsenhet. Ibland visar det däremot på absolut världsklass, Clos Mogador är en svårslagen favorit.

Idus 2009
Vall Llach, Priorat, Spanien
Intensiv doft med plommon, vinteräpplen och massor av söta körsbär, snygga fat & kåda, eldig och rik med definition och stenkross, en hel del kryddor, rosmarin och kardemumma, lite kanel och torkade nejlikor. Drag av choklad och kirsch. Den är väldigt typisk men med ovanlig intensitet och öppen karaktär. I munnen är den bred & rik, packad av mineral, stenkross och bitter choklad. Den är driven av körsbär, slånbär och lite intressant själkiga toner, krävande och seriös med strålande tanniner. Det finns en liten oroväckande bränd ton i svansen, en över-koncentrerad känsla i avslutet, inget som stör men det är nog inget lagringskprojekt med tanke på fruktmognad och vidöppen struktur. God, redig och väldigt typisk.
Betyg:++

Det är inte illa, lite väl burdust men samtidigt med en härlig
vilja och glädje. Inget finlir direkt men med absolut hängivenhet till distrikt och terroir. Jag tror på många sätt detta är precis vad Priorat är, detta är det exakta uttrycket, drick ungt och baxna inte för alkohol och mineralitet. Gott? Jajjamen! Stort? Aldrig!

-- Winepunker

Comments

A la Gloire de mon Grand-Père 2010

IMG_2234


Nyligen provade AuZone
Bosquet des Papes Cuvée Grenache 2000 (ej bloggat, för mycket att göra), samma vin som detta men under annat namn. Vinet var alltför gammalt med uttorkad & kärv struktur, tomatketchup i doften och grov avslutning. Jag har en känsla att rena Grenache från Ch9dP skall konsumeras ganska unga på de hela taget, vissa storheter undantaget förstås.

A la Gloire de mon Grand-Père 2010
Bosquet des Papes, Chaâteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Rätt läcker primär doft med kåda, macchia/garrigue, massakrerade körsbär, björnbär och skogshallon. Det finns en underliggande fruktfetma, perfekt moget råmaterial med absolut kvalitet, lakrits och en del florala övertoner, hyacint och rosor och en antydan av nyhyvlad teak. I munnen är den rik, fruktren och packad med körsbär, kirsch, kåda och rosmarin, den är läcker men svårbedömd i sin ungdom. Det finns en kärvhet i botten, bra sandiga tanniner med en lite uppstudsig framtoning, frukten är vässad, syrorna hyfsat skärpta och en underliggande komplexitet väntar på att blomma ut. Gen den lite tid så blir det nog bättre, men, den har ett lätt tillrättalagt drag. Den känns polerad och väl stylad för min smak, helt utan funk, man blir lite manipulerad. Man måste säga att Robbans 98+ är mycket förvånande.
Betyg:++(mycket tveksamt +)

Det är inte illa men upplevs kanske aningen plastikopererat,
det har på andra håll knystats om Cambies utslätning men just nu känns det mest som en tidsfråga. Det här kommer att bli bättre i alla vektorer, om det orkar upp till 3+ får framtiden utvisa men jag är klart tveksam.
Att Wine Advocate satte 98+ på detta är helt perverst, tvångsmässigt önsketänkande minst sagt.

-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2009

IMG_2192


Sydfrankrike & grillsäsong är ett givet par, det blir mycket GSM de närmaste månaderna i Casa Punk. Ett av de viner som varit mest pålitligt är
Rob Dougans Las Flors, mellanvinet från La Pèira en Damaisèla, en seriös och kraftfull sak som inte ryggar för den fetaste kolgrillade entrecôte man kan hitta. Både 2007 & 2008 höll hög klass, 2009 snabbprovad hos importören lovade gott för ett år sedan.

Las Flors de la Pèira 2009
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät doft, packad av svarta körsbär, rosmarin och hallon, tokkoncentrerad med lakrits & piptobak, fatig men på avväpnande & dansant sätt, kirsch och kåda, mineral & salmiak i intensiv stil. Den är maffig och läcker men inget för den hjärtsvage, det finns till & med drag av torkade nejlikor och rosor, en parfymerad överton gör den enormt charmig & inbjudande trots kraften. I munnen är den svårt läcker, bred och stinn av körsbär, macchia och lakrits med en ton av bitter choklad. Tanninerna är prominenta, sandiga och kakaolika, den känns vuxen trots all frukt och vinmakarglädje. Svansen är lång och snyggt bitter, massor av kryddor och med seriös framtoning. Mycket lyckad, bättre än ’07, renare och med vässad skärpa, förvånande nog. (Grenache 40%, Syrah 40%, Mourvedre 20%)
Betyg:+++

Jag har svårt att motstå detta, det är bara
primalt med alla sydfranska epoletter på plats. Att inte gilla Las Flors eller kritisera den för sin expressiva & maffiga stil är lite trångsynt, ett slags introvert navelskåderi som undviker det centrala i vinet, det första budet: ”Ett vin skall vara gott”. Detta är snusk-gott, inte mer eller mindre…

-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2009

IMG_2192


Sydfrankrike & grillsäsong är ett givet par, det blir mycket GSM de närmaste månaderna i Casa Punk. Ett av de viner som varit mest pålitligt är
Rob Dougans Las Flors, mellanvinet från La Pèira en Damaisèla, en seriös och kraftfull sak som inte ryggar för den fetaste kolgrillade entrecôte man kan hitta. Både 2007 & 2008 höll hög klass, 2009 snabbprovad hos importören lovade gott för ett år sedan.

Las Flors de la Pèira 2009
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät doft, packad av svarta körsbär, rosmarin och hallon, tokkoncentrerad med lakrits & piptobak, fatig men på avväpnande & dansant sätt, kirsch och kåda, mineral & salmiak i intensiv stil. Den är maffig och läcker men inget för den hjärtsvage, det finns till & med drag av torkade nejlikor och rosor, en parfymerad överton gör den enormt charmig & inbjudande trots kraften. I munnen är den svårt läcker, bred och stinn av körsbär, macchia och lakrits med en ton av bitter choklad. Tanninerna är prominenta, sandiga och kakaolika, den känns vuxen trots all frukt och vinmakarglädje. Svansen är lång och snyggt bitter, massor av kryddor och med seriös framtoning. Mycket lyckad, bättre än ’07, renare och med vässad skärpa, förvånande nog. (Grenache 40%, Syrah 40%, Mourvedre 20%)
Betyg:+++

Jag har svårt att motstå detta, det är bara
primalt med alla sydfranska epoletter på plats. Att inte gilla Las Flors eller kritisera den för sin expressiva & maffiga stil är lite trångsynt, ett slags introvert navelskåderi som undviker det centrala i vinet, det första budet: ”Ett vin skall vara gott”. Detta är snusk-gott, inte mer eller mindre…

-- Winepunker

Comments

Onkaparinga Grenache 2006

IMG_2170


Så plockar jag då den
sista flaskan, den trave av 2006 Onkaparinga jag köpte 2010 tar i kväll tyvärr slut. Det är ett av de viner som givit mig allra störst glädje de senaste åren, en fullkomlig tolkning av druvan, gamla stockar och tokstressad mognad ger en frukt man bara kan hitta i delar av Spanien annorstädes (visst, Châteauneuf, men nej, frukten i OZ & Spanien håller högre klass). Det är seriöst, viktigt och totalt kompromisslöst.

Clarendon Hills Onkaparinga Grenache 2006
Clarendon Hills, Blewitt Springs, South Australia, Australien
Underbart kryddig och rödfruktigt köttig doft med solbakade körsbär, hallon, blodstänk och perfekt nyanserade fat. Den är helt utvecklad och på toppen av mognadskurvan, lite skitigt & djuriskt brettig i anslaget med blommor och parfym, drag av kåda & rosmarin, karamell och lite sötlakrits. Helt underbar med absolut uttryck av druva och solig terroir. I munnen är den tät, superkoncentrerad med hallon, lakrits, söta körsbär i flamboyant stil, det finns kaffe och anis under all söt röd frukt, den är skitläcker med silkigt lyxiga tanniner och svinsyra men superbt hanterade fat. Detta är Grenache när den är som allra, allra bäst. Riktigt djävla gott skit!
Betyg:+++

IMG_2171


Så gott, så primalt, så läckert och lättbegripligt.
C utbrister ”grisgott”, det bästa betyg ett vin kan få i Casa Punk. Till det en 750g hängmörad från Lulles på grillen, hardcore men så djävla gott att man bara baxnar, i lördagssolen kan man verkligen slappna av. Ibland är det riktigt gott att leva. Man tackar Roman!

-- Winepunker

Comments

Domaine de la Vieille Julienne 2007

IMG_2062


Ch9dP07 har varit en outtömlig källa till nöje. Nu i slutet av maj skall den försiktige skeptikern E.T. hålla en exposé av 2007, visar de sig vara lika lovande eller bra som för tre år sedan? Under de tre senaste har de hos Punkarn inte svackat en centimeter, en del har varit stumma till en början men i princip alla har varit lovande. En av de allra första som provades flera gånger var Vielle Julienne, då en ganska knuten sak med koncentration men samtidigt lite avsaknad av charm - tre år senare kanske den har öppnat sig en aning?

Domaine de la Vieille Julienne 2007
Domaine de la Vieille Julienne, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät doft med massor av hallon, jordgubbe & söta fina körsbär, lite lakrits & anis med kådiga drag, en hel bukett av torkad macchia och eldig köttig krydda. Den är intensiv, komplex med exemplarisk fysiologisk mognad, nyhyvlat trä och sotig målarlåda i övertonerna, linolja och teakolja. I munnen är den snyggt kärv & tjockfruktig med massor av kärniga körsbär, tanninerna är prominenta och dominerar strukturen, eldig och fet i opulent och intensiv stil, packad med kryddor, stensöta & lakrits, anis och lite hartsig kåda, bra bredd med expressiv känsla. Svansen har en del salmiak, mineral och köttslamsor, den har hittat ut ur den knutna fasen men inte hittat in i mognaden ännu. Ge den tre år till så är 3+ gjutet.
Betyg:++(+)

Nu har den äntligen lämnat den tidiga knutna fasen men inte börjat mogna riktigt ännu, ett vinmässigt väntrum där man fördriver tiden till dess kronbladen till slut skall öppna sig. På många sätt är detta mycket bättre än den hopknycklade första perioden, men samtidigt känns den lite snopen just nu - den har så mycket mer att ge med ett par år till på rygg. Om kryddorna får chansen att dominera och tanninerna kan dra ihop sig en aning blir det nog alldeles strålande.

-- Winepunker

Comments

La Curio Reserve Bush Vine Grenache 2010

IMG_2032


Det är inte många viner i lägre prisklass jag köper av varje årgång. Det finns så in i bängen mycket att prova och källaren är sorgligt begränsad, man måste sovra och undvika slentrianköp. Men,
Adam Hooper’s alster köper jag allt jag kommer över, inte för att det är stort utan för att det är så tokigt pålitligt och hederligt utan onödigt larv (dessutom till vettiga priser). Det är bara att öppna foderluckorna och tanka, man tänker inte för mycket utan låter drömmen om våren ta över och drar ned intellektet till en 2:a.
Tidigare har den presterat väl så bra, aldrig stort, alltid solitt och bra.

(Bush Vine betyder egentligen bara att rankorna får växa i måttligt kontrollerad Gobelet)

La Curio Reserve Bush Vine Grenache 2010
La Curio Wines, McLaren Vale, South Australia, Australien
Läcker och förvånande kryddig doft med en del kanel, drag av nejlikor och kåda, botten är fruktig med skogshallon, sura körsbär och lätt tobak, faten finns där men ligger fint i bakgrunden. Den utvecklar lite intressanta örtiga toner, rosmarin och salvia, den har en fin och vuxen skärpa. I munnen är den driven av rena pigga syror, trädgårdshallon och sura körsbär, lite lakrits och torkade örter. Viss känsla av lingon och slånbär, fast helt utan aggressiva tanniner, strävheten är snarast snygg och sandigt finkornig. Den är enormt inbjudande och rättfram, oklanderligt druvmaterial med känslig hantering, opretantiöst och så ärligt det bara kan bli. Gott och väldigt välgjort.
Betyg:++

Det är smarrigt, lättbegripligt och uttrycker druvan på kompromisslöst och genuint vis. Parallellerna med en ren Genache från Châteauneuf-du-Pape är tydlig, den har samma struktur men en lite annan klang. Inte skitbra, men avväpnande på alla sätt.

-- Winepunker

Comments

Ojai Thompson Grenache 2008

IMG_1941


Grenache i alla former börjar dra åt överdos i Casa Punk, en av de mera svårtillgängliga under de senaste åren är tolkningen från syrahspecialisten Ojai - en knepigt knuten sak med förmodad potential. Ogin & oförlöst Grenache är notoriskt svårbedömd, de är ofta slutna på ett sätt som i alla fall jag har svårt att se igenom. Just Thompson
2008 var vid första försöket lovande, andra gången nedstängd till max med massor av frågetecken om framtiden.

Ojai Thompson Grenache 2008
Santa Ynez Valley, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Snyggt och fräscht rödfruktig doft, lätt eldig med drag av sötlaktits, anis, massor av hallon och röda sura trampade körsbär. Efterhand utvecklas läckra övertoner av tobak, stenkross och en del kryddig & kådig rosmarin, drag av rökelse och krossade nötter. Lite lager & dyr parfym till dyker till och med upp, den har genomgått en metamorfos till det bättre. Smaken är superbt läcker, hallon & körsbär med skärpa och renhet, syrorna är prominenta, sträv med finkorninga & sandiga tanniner, rosmarin och lite enbär. Svansen har en del tuggtobak, kardemumma och sötlakrits, torkade örter och komplexa kryddor, lite köttslamsor & blod toppar upp - den är snygg och fint balanserad hela vägen. Skitgod faktiskt.
Betyg:+++

Jämfört
senast har den utvecklats enormt, det var bara något år sedan men nu har alla skruvarna dragits åt perfekt - den är ett väldigt personligt uttryck av Grenache, en egen och uttrycksfull tolkning där bitarna faller fint på plats.

-- Winepunker

Comments

Cuvée du Vatican Réserve Sixtine 2009

IMG_1929


Det mumlas lite varstans om Ch9dP numera, att årgångar som 2007 & 2009 skulle ha stängt ned, flabbat till sig eller inte infriat de lovande inviter man skönt i dess ungdom. Larv! De är genomgående skitbra, stilmässigt olika men med makalös kvalitet. Ett år som 2010 kommer garanterat också att visa framfötterna men den slutgiltiga domen får vänta ett år till tror jag, även om 2010 nog lär visa sig vara bäst av de tre.
Av alla 2007:or som Punkarn provat har nog
Cuvée du Vatican Réserve Sixtine varit allra mest stum och skev, besynnerligt överfatad och grov i oförlöst stil underpresterade den när vi körde igenom en del av 07:ornat. Årgång 2009 har visat på helt andra kvaliteter redan från början dock…

Cuvée du Vatican Réserve Sixtine 2009
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Rik och lite köttig doft, packad med mörka syrliga körsbär, solmogna skogshallon och en skvätt blod, den är rätt kryddig på läckert örtigt manér, sötlakrits och kådiga aromer utvecklas, rosmarin och en näve grus, till och med lite drag av talg på kul sätt. Visst finns en del fat & karamell, värme & lagom raketbränsle men bara i positiv bemärkelse. Smaken är eldig, bred och packad med söt röd frukt, det är en cocktail av solbakade körsbär, plommon, lakrits & liten kul grusig bitterhet. Tanninerna är exemplariska, sandiga och lena, syrorna har definition och tillräcklig skärpa för att matcha fruktkoncentrationen. Svansen är eldigt kryddig med tuggtobak och lite rhumtopf, lakrits & salmiak och en intrikat djurisk komponent, eftersmaken lång och kryddig med en krävande skärpa. Skitgod på det hela taget.
Betyg:+++

Vad finns att klaga på? Det utvecklas till och med en del läckra & komplexa gräddiga toner i munnen under kvällen, en solmogen fethet som lovat gott. Den här kommer att utvecklas under lång tid, ingen tvekan om det.

-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2008

IMG_1885


Det har talats om för mycket fat, om för solmogen frukt och om alltför konstruerade viner - en ståndpunkt som är tvärt emot
Rob Dougan och hans viner på La Pèira. Här har vi en välsvarvad maffputte med x-tra allt och brökmogen frukt parad med allt man kan åstadkomma rent tekniskt, det är modernistiskt men samtidigt ärligt till max. Varenda gång jag provat viner från La Pèira har jag tvekat först men imponerats under kvällen, de är egna och solida med frukten i fokus, hypermogna utan att bli kladdiga eller flabbiga.

Las Flors de la Pèira 2008
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Tät & intensiv doft, fylld av anis, lakrits & söta körsbär, ett litet inslag av kåda & rosmarin - de finns både fetma & intensiv skogshallon, övertoner av köttsaft och blod, lite tobak och choklad. Intrycket är komplext, personligt & rikt, härligt solmoget utan att bli slappt eller ofokuserat. Under kvällen växer choklad och fat, utan att bli påklistrade eller dominerande, kryddor och frukt driver doften. I munnen är den rik, packad med mogen frukt och härliga sandiga tanniner, kryddigt sträv och komplex med massor av tuggtobak, kåda & lakrits. Frukten drar åt biggaråer, & skogshallon kryddorna mot kanel & peppar, dessutom utvecklar den under kvällen kul florala toner i doften och lite salmiak i svansen. Det är maffigt, intensivt & härligt väl sammansatt. Man få inte vara rädd för kraft, fat & koncentration - men har man lite hår på bröstet är detta en klockren 3+.
Betyg:+++

Förra gången var lovande, nu har den absolut vuxit ett steg till en solid läckerbit. Den lilla knutenheten man kunde känna sist, antydan till återhållen kraft finns inte längre - nu är den vidöppen i inbjudande och bred stil med oförställd yppighet. Det är svårt läckert, gott och maffigt med extra allt - man får inte vara feg eller hjärtsvag men klarar man trycket är detta riktigt djävla bra.

-- Winepunker

Comments

Clos de Sixte

IMG_1799


Vi provade
brodern för någon vecka sedan, en lyckad ny bekantskap som vi försöker följa upp med samma producent & samma år men från nästgårds Lirac. Sammansättnigen är lite annorlunda, 50% Grenache, 35% Syrah & 15% Mourvedre, i övrigt samma behandling.

Lirac, ”Clos de Sixte” 2009
Alain Jaume (Domaine Grand Veneur), Lirac, Rhône, Frankrike
Doften är lite matt och karamelligt eldig med söta körsbär, kirsch och en del toner av nyhyvlat trä. Den är rätt kryddig men känns samtidigt lite rökigt plump & plattfotad, solbakad & bränd i övermåtta liksom. I munnen är den rik och eldig med lakrits, hallon och en del kärvt sotiga toner, söta körsbär och anis dominerar. Tyvärr är syrastrukturen alltför klen och odefinierad, den saknar skärpa och har en flat och lite kantigt kärv & grov eftersmak. Godkänt, njae - kanske men men synnerlig tvekan. Det får bli 1+ men det är absolut i lägre delen av skalan.
Betyg:+ (med minus)

Lirac, ”Clos de Sixte” 2010
Alain Jaume (Domaine Grand Veneur), Lirac, Rhône, Frankrike
Läckert intensiv doft med hallon, jordgubb, lakrits & Grenache-galore, den är sprittande med en del djuriska toner, en slev av kött och blod i hallonkompotten. I munnen är den skärpt med exakta syror, hallon och massor av krossad sten, tanninerna är tydliga och ännu aningen aggro, kärv svans med krävande bitterhet och aningen sotig framtoning. Det finns potential, men den är väl inbäddad.
Betyg:+(+)

Årgångarna är spektakulärt olika, en mycket svag 1+ matchas av en stark dito med klar potential.
Senast var 2009 vinnaren i min gom, men nu är 2010 helt överlägsen. 2010 har en helt annan definition, en skärpa och vitalitet som saknas helt i systervinet. Det känns som 2010 är en vinnare i längden.
Varuprover igen förstås.

-- Winepunker

Comments

Onkaparinga Grenache 2005

IMG_1632


De senaste åren har Clarendon Hills seglat upp på toppen av Punkarns hitlist, i princip alla viner har hållit superb klass och ibland
sträckt sig till riktigt stora. Den i Roman Bratasiuks lag som spottat in flest mål är Onkaparinga Grenache, supersolid både när den spelar med ’06 eller ’05 på ryggen.
På många sätt år Onkaparinga det perfekta uttrycket för närmast
hundraåriga stockar med pinad och dry-grown frukt, superkoncentrerad med enormt expressiv kostym. Det finns bara samma kvalitet på två andra ställen i världen, delar av Spanien och eliten i Châteauneuf-du-Pape/Sydrhône (åsså Krankl förstås, men hans stockar år inte ens gamla, och det är ett tungt argument emot att stockåldern är väldigt viktig men det är en helt annan diskussion)

Clarendon Hills Onkaparinga Grenache 2005
Clarendon Hills, Blewit Springs, South Australia, Australien
Solbakad, eldig och mulligt maffig doft med bred röd frukt, hallon, anis & fänkål blandat med karamell, nyhyvlat trä och kåda, rosmarin & lite söt orentalisk tobak. Det är rejält med fat, men eken backas upp snyggt av den täta frukten, efterhand kikar en del blommiga toner fram, rosor & syrén. I munnen är den rik, eldig och bred men med fin balans, tanninerna är supersilkiga och lena, sammet i ett glas. Den är packad av svarta körsbär, hallon, rosmarin och sötlakrits, frukten är lite karamelligt söt men balansen är oklanderlig - svansen är gräddig och lent kryddig, exkulsiv tuggtobak och sötlakrits. Det finns nästan ett litet drag av starkvin (14,5%, men man undrar), men den håller sig på rätt sida rågången. Den är en virvel av galet mogen frukt, riktig vinglädje och fin komplexitet, men, den har tappat lite skärpa och fokus på två år.
Betyg:+++

Det
var bättre förr, i alla fall den här buteljen står inte upp mot tidigare 2005:or även om den enkelt räddar sig till 3+. Jag tror det bara är att dricka upp resterande flaskor under nästa år, ingen anledning att vänta direkt.

-- Winepunker

Comments

Chante le Merle Vielles Vignes 2007

IMG_1499


För
några år sedan provade bloggfolket sig igenom spektakulära Châteauneuf 2007 - kvaliteten på Grenache-frukten var den bästa så långt någon kunde minnas, dessutom i kombination med exakta syror och fenomenal elegant balans. En av de mer traditionella lyckoskotten var Bosquet des Papes topp-cuvée, en brygd på 80% Grenache, 10% Syrah och 10% Mourvedre, 70 år gamla stockar - lagrad 12-18 månader på foudres, bara 10% nya. Då mycket lovande i intensiv & aningen krävande stil. Den borde ha bättrat sig sedan dess.

Bosquet des Papes, Chante le Merle Vielles Vignes 2007
Bosquet des Papes, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät och lite eldig doft med massor av skogshallon, körsbär och örtkryddor, en del sötlakrits & anis, macchia och karamell uppbackad av florala toner och lite skitig maraschino. Den är komplex och läckert traditionell, aningen karamell tittar fram efter någon timme i glaset, inte funky men lagom vild & intressant. I munnen är den bred, eldig & rik med exakta syror, mogna surkörsbär och torkade örter. Kroppen är packad med lakrits, fänkål och solmogna hallon, svansen har en hel skopa mineral/grus, skitläcker och skärpt. Den är eldig, väldigt eldig men det funkar fint, den exemplariskt rena frukten står emot fint. Tanninerna är strålande, sandiga och väl definierade - eftersmaken är underbar med längd och kryddig klass. Alldeles skitbra, men den kommer att bli bättre.
Betyg:+++

På många sätt är detta 2007 summerat på allra bästa sätt,
Chante le Merle definierar allt vad årgången står för, eller i alla fall borde så för. Fullkomlig Grenache, eldighet utan påträngande alkohol med rikedom & komplexitet är receptet. Skall man ha bara Grenache i glaset är nog Cristias Vielles Vignes bästa alternativet, men vill man ha hela spektrat representerat i lite mer gammaldags kostym är det här precis rätt. Varför i helvete köpte jag inte mer??

-- Winepunker

Comments

Le Vieux Donjon 2009

IMG_1368


Av alla producenter i Ch9dP är nog
Vieux Donjon den jag respekterar allra mest. Claire Michel gör endast ett rött och ett vitt vin, inga specialcuvéer eller annat larv, bara en hederlig och solid buteljering i riktigt traditionell stil. Av 13 Ha röda druvor planterad med 75% Grenache, 10% Syrah, 10% Mourvedre & 5% Cinsault blir det en inte helt oansenlig produktion, vinet lagras 6 månader på cement och 12 på foudres före buteljering.
Att Claire är en mycket generös person med starka åsikter och enorm respekt för andra vinmakare (hon talade sig varm för La Pèira & Domeico Clerico när vi träffades senast) gör inte saken sämre, ödmjukhet. skärpt intellekt & proffessionalism i ett litet men intensivt paket.

Le Vieux Donjon 2009
Le Vieux Donjon, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Doften är lite fet och intensivt rödfruktig med hallon, krossade körsbär och behagligt eldig ton. Packad med Grenache i ännu enormt primär stil visar den bara ett fåtal av de facetter man kan tänkas sig finns där under mattan av kirsch och örtiga kryddor. Lite lakrits, rosmarin och fänkål kikar fram efter hand, intensiv och enormt lovande. Smaken är vital, sprittande och fräsch med ganska höga syror, massor av surkörsbär och anis parad med blodstänk, kött och feta lite djuriska toner, perfekt Grenache dominerar men den har en samtidigt en härlig inneboende komplexitet, kryddor och definierade sandiga tanniner stretar under locket av syrlig röd frukt. Eftersmaken är fylld av lakrits, anis och lite besynnerliga toner av garam-masala (?!) & humle.
Den är kompromisslös, personlig & lovande, men just nu strukturellt lite knuten, mer tid kommer att göra den gott.
Betyg:++(+)

Det är redigt gott, men det kommer att bli bättre. Vissa vektorer är helt öppna, frukten sjunger men det finns en botten av komplexa toner som inte ännu kommit till sin rätt. Nästa butelj får avvakta ett par år minst.

-- Winepunker

Comments

Mas de Boislauzon 2007

IMG_1364


Av alla Ch9dP'07:or som provats har nog Mas de Boislauzon haft den vresigaste framtoningen. Cuvée du Quet fick 100 pinnar av Robban, den är mycket riktigt imponerande & rysligt häftig i sin tokpackade stil, men behöver massor av tid känns det som. Standardplonket var däremot ganska avigt och lite saltat vrångt med en ogin och närmast klumpig kostym när jag
drack den senast för drygt två år sedan. Den underbara & yppigt parfymerade Grenache som dominerat årgången kändes här kantig och grov, strukturen kompakt, grusig, på det hela taget ganska ocharmig och helt på tvärsen med de flesta andra alster från distriktet. Till skillnad från Cuvée du Quet tyckte jag dessutom att potentialen var tveksam, något som visat sig notoriskt svårbedömt i Châteauneuf dock.

Så, låt oss se vad två år på rygg kan ha gjort.

Mas de Boislauzon, Châteauneuf-du-Pape 2007
Mas de Boislauzon, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Doften är tät, packad med biggaråer, maffig Grenache, kåda och rosmarin. Den är sotig och lite rostat bränd med mineral och undervegetation, en del skogshallon tittar fram under vedbrasan och piggar till det (tack och lov). Efterhand utvecklar den råbiff och en hel del blodstänk, närmast provocerande i sin rikedom men samtidigt helt utan publikfrieri och insmickrande flört. I munnen är den till en början ganska salt, lite buljong och soya dominerar på lite trist sätt, men sedan händer det något, en ren metamorfos. De skitiga och dova tonerna skingras, skog & blod, röd frukt och lite kirsch kikar fram blandat med massor av garrigue, lakrits & snyggt bitter kåda. Den har perfekta tanniner och syran som kändes farligt låg förut är på plats. Frukten är mer åt köttig målarlåda/linolja-hållet och jordgubbarna lyser med sin frånvaro (tyvärr) men det är samtidigt intressant, intellektuellt och ganska kul. Svansen är lång och eldigt kryddig, tanninerna sandiga, eftersmaken fylld av kakao och bara aningen salmiak, en liten bitterhet finns där men den är enbart positiv. Efter några timmar blir den närmast komplex, stilen saknar tyvärr lite glädje & finess men den är absolut imponerade och klart godkänd. Betyget är nog rättvist.
Betyg:++

Det är redigt gott, maffigt och personligt men det saknar
glädje för högre betyg. Det kan vara en tidsfråga, den är radikalt annorlunda och betydligt bättre nu än senast men samtidigt känns det som avsaknaden av finess är ett handikapp som inte går att överbrygga. Det skall bli kul att jämföra detta med Cuvée du Quet om några år.

-- Winepunker

Comments

Cuvée du Vatican Tradition 2009

IMG_1338


Vi fortsätter att prova oss fram genom Ch9dP 2009 i lagom takt. Basvinerna var oerhört lovande som unga men en liten ful antydan att de inte riktigt står upp till Punkarns höga förhoppningar har stuckit upp näsan. Av alla ’09 var
Cuvée du Vatican Réserve Sixtine en av de mest solida & lovande, standardvinet spelade i en lite annan division men hade hög absolut kvalitet det också.

Cuvée du Vatican Tradition 2009
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Läckert solmogen och rödfruktig doft med krossade söta körsbär, kolanötter och kryddig lakrits, den har en del örtiga toner och anslag av kåda/rosmarin men saknar samtidigt lite djup. Efterhand kryper karamell och en del fattoner fram, inbjudande men ganska okomplicerad. Smaken är lite sotig, bra grepp i tanninerna men en liten grovhet ligger och trycker under solmogna körsbär, hallon och en knippa torkade örtkryddor. Svansen är aningen rustik & brettig, mullig & tjock men samtidigt bonnigt kärv och tyvärr lite plattfotad. Det är gott på okomplicerat och rättframt sätt, men den skulle vunnit på mer charm och bara en skopa mer finess. Betyget är snålt.
Betyg:+

Jag undrar om Punkarn fått ’09 om bakfoten eller om vinerna krupit in i tunneln med minst halva huvudet. Just den här uppvisar inte alls den omedelbarhet och dansanta glädje jag kände för ett drygt år sedan, jämfört
St.Prefert t.ex. är den strukturellt helt annorlunda. Även Cristia uppvisar en annan skärpa, omedelbarhet och har ett tydligare uttryck. Missnöjd? Nej, inte direkt, men lite förvånad.

Dessutom hade AuZone en liten traditionell avslutnings-picknick nu i veckan.

IMG_1325IMG_1326

Kvällen är synnerligen avspänd, men en hel del bra viner avverkas i alla fall sådär lagom halvblint. Temat var känt, ”Heliga Viner” (vi picknickade i Helgalunden) så gissningarna var lite lagom skruvade.

IMG_1328IMG_1329IMG_1330


En
Hirsch Heiligenstein Riesling 2007 [++] (JJs vin) presterade bra med ren mineral och liten inbjudande sötma, snäppet bättre var Breuer Nonnenberg 2004 [++] (ETs vin) med en krävande syra och perfekt mognad. Kvällens vin blev i Punkarns gom Domaine Coursodon Silice 2010 [++] (mitt vin, provat tidigare) med sin omedelbara glädje och exemplariskt rena druvuttryck. Den är bara för djävla läcker, kommer att bli sommarens bästa plonk! Heja Martin!

IMG_1331IMG_1333


En
Umathum Sweigelt Reserve 2000 [++] (Jacks vin) stod för det lite mer udda med en närmast sydfransk framtoning, väldigt lik en Ch9dP. Vi var ute och snurrade i hela världen innan siktet landade i Österrike (efter Kroatien/Slovenien skall tilläggas). Svårt som fan men rätt gott i sin lite eldigt rustika stil.
En bulk-bourgogne från en storproducent
behöver inte vara illa, Saint-Aubin, 1er Cru En Remilly 2008 [++] från Boisset presterade på förvånande hög nivå, ren och snygg med exemplariskt hanterade fat. Skitgod faktiskt (Magnus vin).

IMG_1334IMG_1335


De lite mognare sakerna kom sist,
Clos Saint Landelin Pinot Gris 2007 [0] (TEs vin) var alltför stinn av äppelskal och harts för min smak, besynnerligt mycket krämpor och lite slapp i hullet (knasflaska ??). Brauneberger Juffer Riesling Auslese 1993 [+] (JJs vin) från Cardinal Cusanus Stiftswein var en snyggare åldring, elegant och helt utmogen men tyvärr lite gles i strukturen. Mycket honung men för lite frukt/ooumph.

Typisk avslutning med AuZone, avslappat och lite lagom prestigelöst pladdrigt. Inte så heligt direkt.

-- Winepunker

Comments

Domaine de Cristia 2009

IMG_1310


2009 vs. 2007, vad är bäst?? Kraften & fruktmognaden i 2007 i kombination med den galet höga kvaliteten på Grenace är svårslagen, men den yppiga, lättillgängliga och intensiva skärpan i 2009 är en värdig motståndare. Jag tror båda årgångarna är nog lika bra men i ganska olika stil, 2007 har varit mer imponerande men 2009
bara så djävla god. Dags att testa en 2009:a från en av stapelvarorna i Punkville™, Domaine de Cristia med mest Grenache (runt 80%) och resten Syrah (langare är Divine, som så ofta).

Domaine de Cristia 2009
Domaine de Cristia, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Härligt expressiv & närmast explosiv doft med skogshallon och jordgubbar, massor av krossade söta körsbär, en del örtiga toner, anis & sötlakrits, den är djup & inbjudande. Faten är hyfsat dämpade och väl integrerade, liten ton av mjölkchoklad, garrigiue och karamell. Den är enklare, slankare och renare än ’07 i karaktären. Smaken är fylld av hallon & körsbär, kola och fina sandiga tanniner, lite torkade örter och sotig fruktsötma. Kroppen är eldig men inte så det stör, en del granbarr & kåda i svansen, dragonrot närmast. Den är rysligt god, fint fruktmogen och inbjudande men saknar de lite funkiga & lite skitiga tonerna ’07 hade, det känns som en mer slimmad och avskalad variant, omedelbar & lättillgänglig men mindre komplex och inte lika lovande.
Betyg:++

Det är gott & solitt men saknar den riktiga spetsen, en närve skit till hade nog gjort susen. Det skall bli kul att testa 2010, alla årgångars moder i Châteauneuf-du-Pape.

-- Winepunker

Comments

Las Flors de la Pèira 2007

IMG_1257


La Pèira var god senast men fysiologisk mognad & vinifiering verkade dränka syrorna i ett hav av massiv frukt och kryddiga fat. Som en referens kanske samma vin av årgång 2007 skulle fungera, en på många sätt mer solbakad och fetmogen årgång med ännu lägre syror och hyfsat hög alkoholhalt (14,5%). Om 2007 funkar borde 2009 ha en framtid, även om jag tycker mig skönja en progressiv polering av La Pèiras viner som inte enbart är av godo. Lite funkyness och dissonans mår solbakade saker med Grenache i botten bra av, blir de för rena tappar de ofta förmågan att dra intresset till sig.


IMG_1258


Las Flors de la Pèira 2007
La Pèira en Damaisèla, Terrasses du Larzac, Coteaux du Languedoc, Frankrike
Doften är tät, kryddig och solvarm med görmogna svarta körsbär, en hel del fat men de är snygga och superbt integrerade, det finns en del sötlakrits, fänkål och dyr mörk choklad dessutom. Vinet är lite kluvet, samtidigt som en del drag av starkvin visar sig hittar man en massa charkuterier, grillat kött och buketter av blommiga toner, fudge & syrén i salig blandning. Smaken är rik, bred, eldig och hyfsat utvecklad, massor av solmogen frukt med litet inslag av kåda, rosmarin och bitter choklad. Syrorna är avvägda men absolut inte för låga, svansen är fylld av sötlakrits, kaffe & lite kakao, snygg bitterhet i avslutningen. Eftersmaken är eldig & kryddig med liten sälta & karamell. Faktiskt skitgod, men den drar lite för mycket åt enbart kraft för 3+, även om det är snubblande nära. Kanske, kanske kan något år till i källaren lyfta den ett snäpp men jag tvekar. Då har nog 2008 mer potential med sin lite stramare framtoning och 2009 mer att ge med sin rättframma stil & vassare frukt.
Betyg:++

Tja, några problem med syrorna hittar jag inte, de är dämpade men vinet är i perfekt balans avseende sin stil. Blandningen (Grenache 40%, Syrah 40%, Mourvedre 20%) i kombination med klimat ger ju precis detta om handlaget är det rätta. Dessutom är det på väg åt rätt håll utvecklingsmässigt.
Jag drar mig till minnes Rob Dougans egen kommentar på min blogg, ”Vänta lite så blir det mer Ecco och mindre Brown i vinet, mer hjärna och mindre hjärta”, mycket riktigt har han rätt, tiden behövs och mina förhoppningar på 2008 & 2009 blir ingalunda mindre.
Dessutom, ’C’ tyckte vinet var ’grisgott’, ett betyg så gott som något.

-- Winepunker

Comments

Domaine du Pegau med AuZone

IMG_1213


Domaine du Pegau har en del anor, familjen Feraud lär ha varit inblandade i vinindustrin sedan sent 1600-tal även om kommersiell egen produktion startade först 1964 med futtiga 5000 flaskor per år. Idag har man i runda slängar 18 Ha blå druvor (80% Grenache, 5% Syrah, 4% Mourvedre, 3% Cinsault och lite övrigt grums) med stockålder mellan 30 och 105 år, 1 Ha vitt (mest Clariette) och 6 Ha för Vin de Table. Vinerna görs traditionellt, jäser på cement och ligger på foudres, ingen filtrering eller klarning och minimalt med svavel (kanske för minimalt ibland).
Förutom den vanliga
Cuvée Reservée görs Cuvée Laurence, ett faturval som får ligga längre (42 månader mot 18) och en superprestige enbart lyckade år, Cuvée da Capo, på 95% Grenache.

Domaine du Pegau, Cuvée Reservée 2006
Domaine du Pegau, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Eldig & rödfruktig doft, lätt skitig med torkade örter & ett stänk blod, en kvist sval mynta och en del målarlåda, den är redigt utvecklad och efter hand kikar en droppe soya fram. I munnen känns den rätt mogen, kryddig & eldigt balanserad, tanninerna är fina och sandiga, en del lakrits & krossat grus i svansen. Den är mogen och rödfruktigt elegant i eftersmaken, känns helt färdig.
Betyg:++

Domaine du Pegau, Cuvée Reservée 2001
Domaine du Pegau, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Mogen doft, kryddig med solbakat mulliga drag, en del läder, skit & pepprig undervegetation, antydan till vattenfärg (Syrah), den är rätt eldig med julkryddor och en kul & lite besynnerlig ton av citrongräs och ingefära. Smaken är helt mogen, lakrits och ett Syrah-blodigt anslag, solvarm frukt och fullkomliga tanniner, lång och lyxigt kryddig. Eftersmaken är härlig med drag av Côte-Rôtie, stall, kola och lite jordgubbar. Alldeles underbar.
Betyg:+++

Det är rätt kul att jämföra detta med notisen från 2006 (samma betyg):

”Doft med röda bär, riktig mognad, viss finess, lite trä, solbakad röd frukt, anslag av vattenfärg. Redigt mogen smak, läckert kryddig kropp, vattenfärg, tobak och läder, balans och klass, lång och kryddig svans, finkorniga tanniner. Förvånande mognad, förvånande nordlig i närmast Côte-Rôte-lik stil, förvånande bra.”

Det verkar inte ha hänt mycket på sex år, har dessa saker en galet lång platå månne? Den kändes helt mogen redan 2006, detta kräver lite mer grundforskning kan tänka.

Domaine du Pegau, Cuvée Reservée 2003
Domaine du Pegau, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Doften är eldig och lite fet, något återhållen med röd söt frukt, en liten knippa färska örter, kirsch & hallon, härligt inbjudande, ren Grenache och en plutt tapenade. Smaken är packad av solvarm röd frukt och eldigt läckra toner, Grenache står i första rummet här, kryddig & lång med strålande tanniner. I svansen finns en liten grusig bitterhet, den är komplex, anis & lakrits i eftersmaken. Den kan kanske upplevas som lite plump, men det gör ingenting.
Betyg:++



Domaine du Pegau, Cuvée Reservée 2005
Domaine du Pegau, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Doft av fudge & kola, tjock solbakad röd & svart frukt, lite funky oren ton, skit & bark, trä & läder. Den är komplex på ett lite besynnerligt Brunello-likt sätt. Smaken är tät, väldigt solbakad frukt, fudge och läder, lång och kryddigt bitter svans. Den är komplex men dras med en lite kokt känsla, det finns en komponent av gammal Sangiovese i detta. Inte oävet, men den når inte upp till 3+.
Betyg:++

Château de Beaucastel 2000
Château de Beaucastel, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Detta är magnifikt, härligt parfymerad med svettg sadel som få andra viner jag provat. Massor av rik & röd frukt, läder, kryddor och komplexa inslag av målarlåda & stall, massor av garrigue och den växer i glaset hela kvällen. En magnifik & klassisk doft. Smaken är lite svalare jämfört övriga viner, stramare med aristokratiska tanniner, röd syrlig frukt med en nordlig framtoning. Svansen är kryddig med en del läder, liten mineralsälta och väldigt burgundisk eftersmak. Skitbra!
Betyg:+++

Det finns en liten svårdefinerad skillnad mellan Beaucastel & Pegau som jag vill kalla ’
klass’. Beaucastel har mer klass, den är inte nödvändigtvis godare men ger ett lite stramare och viktigare intryck. Strukturellt är det tämligen lika, men Pegau känns liksom mer avslappad.

Domaine du Pegau, Cuvée Reservée 2007
Domaine du Pegau, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Eldig doft, känns ännu lite stum och oförlöst, dämpat svartfruktig med stenkross, körsbär galore & terpentin. Häftig i sin extremt fruktmogna stil, det finns enframtid här. Smaken är tät, ungdomligt rödfruktig med massor av körsbär & lakrits, kryddor men samtidigt ett oförlöst uttryck. Svansen är tät, ren & pikant bitter. Detta är riktigt lovande, men den behöver några år på rygg.
Betyg:++(+)

IMG_1217


Domaine du Pegau, Cuvée Reservée 2009
Domaine du Pegau, Chateauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Tät & svartfruktig doft, galet funky med alkokörsbär, mandelolja & rosor, en hel dragonrot & en flaska farmors cancerframkallande möbelpolityr, den är helt extrem, efterhand tittar äppelskal & gamla fötter fram. Den är närmast oangenäm om man inte är på rätt humör. Smaken är tät, eldig med liten bitterhet, tjock med tjära och lakrits enormt koncentrerad med markerad beska, känns grov med sin eldiga och klistriga svans. Behöver den tid? Fan vet, den är så funky och oren att jag tvekar på någon framtid. Men, om den går ihop lite kanske 1+ är rimligt.
Betyg:(+)

Här vet jag inte vad jag skall tro riktigt, för lite svavel? Det känns nästan som något trillat ned och dött i fatet, inte något stort men lite terrierben kan man nog hitta på botten.

Cuvée de la Réine des Bois 2005
Domaine de la Mordorée, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Ungdomlig, eldig & tät med tjock frukt, knaspackad med körsbär, björnbär och lakrits, tjära & anis, ett drag av eukalyptus/tallolja kikar fram, svamp & skog likaså, och en rejäl dos fat. Smaken är rysligt tät, tjock av lakrits, tjära & ren kraft, massor av eldiga körsbär, anis & kirsch. Det finns klara drag av nya-världen Grenache, fat & koncentration i häftig svängom. Den är ännu oförlöst och kanske aningen klumpig i dagsläget men några år på rygg borde ge den ett snäpp upp. Att detta var en avvikare var inte svårt att fatta, fatbehandling & struktur skiljer sig tydligt mot övriga viner.
Betyg:++(+)

Alltså, detta är djävligt gott. Med undantag för den skumma 2009 (jag har inte provat en enda annan 2009:a som ens snuddat vi det här uttrycket) är klassen hög och jämn, de bättre årgångarna skjuter väldigt jämt med Beaucastel.

Man tackar för uppställningen Magnus, skitkul!

-- Winepunker

Comments

Colombis 2009

IMG_1196

Tyvärr presterade allas vår Grenache klart under förväntan på GreNePi-shootouten i AuZone nyligen, lite klumpighet i Barroches fall och en närmast beklaglig grov ton från Santa Duc gjorde inte druvan rättvisa. Tydligen får man leta efter dansanta toner och glädje på lite annat håll och från andra årgångar just nu; sålunda lappkast till en av Ch9dPs eleganter, Isabel Ferrando och 2009.
Mme Ferrando är lite av en nykomling i gebitet, hon startade 2003 efter en karriär i finanssektorn (vad är det som gör att alla dessa finanstomtar fastnar i vinträsket?) med drygt 13 Ha som sedan dess växt till drygt 15 Ha. Stilen för är utpräglat feminin och oftast åt det lite elegantare hållet, arbetet i vingården 'organic' men inte certifierat biodynamiskt. Seriöst & sansat men utan fanatism med andra ord, precis som jag vill ha det.

Colombis gör hon under eget namn vid sidan om Domaine St.Prefert, de sandiga plättarna 'Colombis', ’Terre Blanches’ och ’Le Cristia’ i närheten av Chateau Rayas gårdar är perfekta lägen för Grenache. Från drygt 60-åriga stockar med naturligt lågt uttag får hon ett i princip perfekt druvmaterial, vinet jäser i cementtankar och lagras på stora tronconique, resultatet är ofta närmast burgundiskt i struktur och finess. På många sätt är detta Grenache utryckt kompromisslöst och absolut, ett slags druvans eget kärnfulla haiku, inget går att ta bort och inget behöver tillsättas (utom mer tid i källaren möjligen).

Colombis 2009
Domaine Ferrando (Domaine St. Préfert), Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Underbart ren doft, hallon & fräscha röda körsbär, en fin touch av örter och lite vått grus, den är härligt dansant och eldigt inbjudande, ännu larvigt ung men ändå tillgänglig. Efterhand blir hallon & röda bär mer och mer dominerande samtidigt som doften växer, breddar sig och blir mer & mer pinotlik, efter ett par timmar är det inte på doften tvärsäkert vad som är i glaset, den är närmast burgundisk. I munnen är den eldig, rik och packad av röd solmogen frukt, syror och tanniner är på plats men väl inbäddade i ett eldigt mummelmos av hallon, körsbär, mandel, örter och lakrits. Svansen är feminin & läckert silkigt sträv, tydliga finkorniga tanniner med längd och ren GrenacheGlädje™, eftersmaken är eldig med snygg kryddig längd och underbar rödfruktig fräschör. Det finns redan en begynnande komplexitet men den har absolut mer att ge.
Betyg:+++

OK, jag är helt såld, den här hade givit pinoterna senast en rejäl match. När Grenache blir så här pratar den direkt med reptilhjärnan, inget larv, inga fat, inget lull-lull med uppstramande Mourvèdre eller Syrah, bara ren djävla högklassig Grenache. Det är nästan så man tappar andan, druvan är i centrum, inget annat. A Real Moment of Zen!

-- Winepunker

Comments

GreNePi med AuZone

IMG_1154


Det är något visst med Grenache, Nebbiolo & Pinot Noir; alla har en gemensam klang men samtidigt radikalt olika uttryck. De är liksom tre väldigt olika kusiner på samma skruvade släktträff, den glade lite tjocke kusinen från landet som super till för mycket och skrålar glatt i hörnet, den vrånge och torre farbrodern som har
väldigt engelsk humor och den charmiga sysslingen som visar sig vara högadlig (på den sida av släkten som inte är din) och kan sjunga opera (Puccini helst). Fast, alla har släktens höknäsa och utstående öron.
Alla druvorna har ofta likartad röd frukt, i lyckliga stunder samma dansanta glädje och samma omedelbarhet i uttrycket och kan alla under perfekta förhållanden utvecklas till komplexa storheter. De spänner tillsammans upp en gemensam smakrymd och är alla möjliga att förväxla med varandra, en sträv och lite kärvt mintig Pinot har vi alla blint satt i Piemonte och en ung dansant Grenache i Bourogne.
ET stod för kvällens övning, hur enkelt skulle det bli att skilja dem från varandra? Skulle det vara busenkelt eller ställa till bekymmer?

Gevrey-Chambertin, 1er Ceu Clos St. Jacques 1996
Lousi Jadot, Gevrey-Chambertin, Côte de Nuits, Bourgogne, Frankrike
Rödfruktig och lätt örtig doft, återhållen med en del mineralitet och aningen djuriska drag, toner av mynta, blommor och målarlåda. Smaken är fylld av röda syrliga bär, lite grusig mineralitet och tydliga men finkorniga tanniner, viss sälta och höga läckra syror. Eftersmaken get en känsla av röda vinbär och flintkross. God, men saknar helt typicitet eller utmärkande drag.
Betyg:+

Det börja bra, jag gissade tillsammans med många på en enklare men hyfsat snygg Nebbiolo. Inte ens när flaskorna kom fram gick det att vrida ur någon pinosity, tanniner och den lilla tonen av målarlåda & mynta fick oss alla på fel spår.

Falletto di Serralunga 2003
Bruno Giacosa, Barolo DOCG, Piemonte, Italien
Djup och lätt karamellig doft, choklad, läder och bränt socker, aningen skit & rejält solbakad röd frukt, en tydlig ton av mynta utvecklas efterhand. I munnen är den lätt ledig, rejält sträv med skärpta syror, den känns mogen med lätt rökig framtoning, rustik men god. Svansen är tyvärr lite bitter och grinig, viss sälta i eftersmaken.
Betyg:+

Att detta var en ärketypisk Barolo var det ingen tvekan om, att den var så ung som 2003 kändes lite avigt dock, trots årgången borde nog Giacosa prestera bättre.

Domaine la Barroche Terroir 2007
Domaine la Barroche, Châteauneuf du Pape, Rhône, Frankrike
Tät och eldig doft, intensivt rödfruktig med körsbär, hallon och söt parfym, en del nejlikor och kanel, nästan för mycket i sin alko-breda stil. Smaken är tät, eldig och packad med körbär & kirsch, lite lakrits & krossad mandel, viss finns där lite macchia/garrigue men bara en antydan. Svansen är lång & intensiv, maffig och rätt god men en liten grovhet tittar fram i eftersmaken, den känns dessutom rätt klumpig när temperaturen stiger i glaset. Betyget är generöst.
Betyg:++

Glasklar C9dP-07, den frukten och tyngden missar man inte. Svårt att sia om framtiden för den här dock, den känns aningen kantrad just nu i alla fall.

Costa Russi 1990
Gaja, Barbaresco, Piemonte, Italien
Underbart parfymerad doft med lätta örtiga drag i mycket komplex stil, rosor, antydan till fudge, en del fin mynta, mineralitet och nypon. Skitläcker! Kryddig i munnen, rejält sträv, goda tanniner och elegant röd frukt, lite solbakad med precis lagom värme, en näve grus och en droppe kaffe i svansen. Strålande!
Betyg:+++

Absolut en Barolo igen, fast det visade sig vara en Barbaresco. Fullkomligt strålande, dessutom var jag närmare tio år fel i åldersgissningen, den håller ihop perfekt. Underbar!

Escarpment Voyager Pinot Noir 2006
Escarpment Vineyards, McCreanor Vineyard, Wairarapa, Martinborough, Nya Zeeland
Läcker doft, intensiv med hallon, körsbär och rejält med pinosity, viss krydda med en del skogiga toner, uttrycksfull. Härligt köttig smak, tjock av skogshallon, röda körsbär och sötlakrits, fina silkiga tanniner, lång kryddig och pikant bitter svans. En liten eldig klumpighet i eftersmaken drar ned betyget tyvärr, jag tror inte den har potential att bli så mycket bättre.
Betyg:++

Att det var en Pinot var väl ingen tvekan om, men jag hamnade i Kalifornien faktiskt. Tyngd, fysiologisk mognad och de utpräglat mörka aromerna associerar jag sällan med Nya Zeeland. Av alla vinerna från ’06 i Insight Series är nog denna inte den bästa, Moana framstår i min gom som ett bättre uttryck för kapaciteten i Martinborough.

Gigondas, Préstige des Hautes Garrigues 2006
Domaine Santa Duc, Gigondas, Rhône, Frankrike
Tät doft, tjock med tjära och eldiga kryddor, en del krossade svarta körsbär, överextraherad men samtidigt med en del örtiag svala toner. Smaken är rejält sträv, tjock av tjära, kaffe, lakrits & grusflis, eldig kropp med kakaobitter svans, salmiak och lite gentianarot i eftersmaken. för mycket, för grov & klumpig.
Betyg:(+)

Tjära & körsbär fick mig givetvis att sätta detta som en Grenache, men jag landade utan tvekan i Priorat snarare än Rhône. De lite brännande bittra tonerna och fatbehandlingen fick mig att svänga ned till Spanien direkt. Ingen i gruppen gissade på Rhône vad jag kunde notera.

Failla 2008
Occidental Ridge Vineyard, Sonoma Coast, Kalifornien, USA
Läckert köttig doft med massor av läckra trädgårdshallon & en skvätt jordgubbe, skogig med intensiv pinosity, snygga fat, komplex och lovande med en lite fet överton, nästan stearin. Smaken är snygg, elegant och fantastiskt läcker, kryddig men med fräschör & aningen skogiga toner, packad av skogshallon och söta röda körsbär, lång och pigg med liten fruktsöt avslutning. Alldeles strålande.
Betyg:+++

En självklar Pinot, den här gången från Otago givetvis,
not. Det var ju fan att man blandande ihop USA & NZ, det trodde jag knappt var möjligt.

-- Winepunker

Comments

Priorat med AuZone

IMG_1103


Det är alltid kul när nykomlingar i AuZone håller provning för första gången, det blir en slags inskolning i föreningens ingrodda vanor och rutiner. Nils valde Priorat, ett personligt intresse som växt fram under de senaste åren. Inledningsvis fick vi prova ”something completely different”, en rysk äppelmjöd av tvivelaktig kvalitet, en chockstart som var svår att förlåta.

GR 174 - 2009
Casa Gran del Siurana, DO Priorat, Spanien
Mulligt rödfruktig, körsbär och lite lakrits & en hel del fat, antydan till mynta & soya. Smaken är tät, tjock av svart frukt, syrlig med sura körsbär och lite espresso, en del lakrits och en liten sälta i svansen. Rätt god i okomplicerad stil, känns aningen enkel i eftersmaken. (35% Grenache, 35% Cabernet Sauvignon, 30% Carignan)
Betyg:+

Mas Igneus FA112 - 2005
Albert i Noya, DO Priorat, Spanien
Tät doft, massor av körsbär och cassis, vinbärsblad i solbakad & fruktsyrlig stil. Efterhand kikar lite muggiga toner av svartvinbärsdrav fram (det som blev över efter farsans saftkok), inte kul. Tät smak, solbakad med rejäl strävhet och koncentration, lite störande örtiga drag, lakrits och beska i svansen, den känns besynnerligt kokt, närmast för gammal. (60% Grenache, 10% Cabernet Sauvignon, 30% Carignan)
Betyg:0

Finca el Puig 2004
Celler Fuentes, DO Priorat, Spanien
Djup svart frukt i doften, massor av körsbär, lakrits, anis & en del solmogna hallon, viss mineralitet & mynta. Bra tät smak, fin frukt med körsbär och lakrits, lite stramare struktur med fina syror och sandiga tanniner, lätt mineralitet i svansen. Lite dominant syra, men rätt OK. (45% Grenache, 20% Cabernet Sauvignon, 23% Carignan, 10% Merlot, 2% Syrah)
Betyg:+

Clos Mogador 2006
René Barbier, Clos Mogador, DO Priorat, Spanien
Mjuk svartfruktig doft, lyxigt fatad med toner av mynta och fint nymalt kaffe, biggaråer, lite sötlakrits och fin mörk choklad. Smaken är mjuk, tät frukt med superläckra sandiga tanniner, lite kakao och lakrits, moccha. Svansen är aningen sötfruktig, god och ganska komplex. Den växer under kvällen, den första känslan av galen & väl massiv frukt nyanseras till en läcker och inbjudande pudding, inte helt utan stramhet i svansen heller, riktigt, riktigt god. (Grenache, Cabernet Sauvignon Syrah, Carignan)
Betyg:+++

Scala Dei Prior 2007
Scala Dei, DO Priorat, Spanien
Mjuk och läckert pepprig doft, massor av hallon och röda körsbär, en hel del fat dominerar men den är ändå ganska snygg, liten skogig ton, efterhand tar faten över helt. Den är fint sammansatt strukturellt, nästan Rhône-lik med sandiga tanniner och ganska sval (?!) frukt, lakrits, mineralitet och sura körsbär i svansen. Tyvärr har den för mycket fat, de dominerar helt efter en stund och kväver kvaliteterna. (50% Grenache, 27% Cabernet Sauvignon, 23% Syrah)
Betyg:+

Costers de l’Ermita 2006
Mas Igneus, DO Priorat, Spanien
Tät doft, massiv med tjära & asfalt, toksvart frukt, packad med körsbär, fat & söta biggaråer, helt massiv med en cigarrlåda islängd för säkerhets skull. Smaken är galet tät, tjock & viskös med körsbär, kaffe, tjära och salmiak, i övertonerna hittar men mineralitet och en lite grön känsla av fänkål. Kärv och lite bitter svans, lite väl bufflig & aggro för högre betyg. Ambitionen finns där men den skulle vunnit på lite mer charm. (80% Grenache, 20% Carignan)
Betyg:++


Les Terrasses 2008
Alvaro Palacios, DO Priorat, Spanien
Härlig doft av sprittande Grenache, ung och yster med hallon & jordgubbe i närmast burgundisk stil. Faten är snyggt hanterade, tydliga men de funkar fint med all den röda frukten , lite feta och eldiga toner tittar fram med en hel del garrigue. Den doftar som en Ch9dP-07 närmast. Smaken är tät, läcker Grenache dominerar, fet med kaffe och eldig kropp, snygga tanniner, rejält fatad men den funkar. Syrorna är lite låga, men de är ändå bra balanserad, den smakar som en Ch9dP-07 också, god! (Grenache, Carignan, Cabernet Sauvignon)
Betyg:++

Clos Mogdor är riktigt bra & Palacios Les Terrasses är härligt omedelbar, men de övriga har svårt att kittla mitt intresse. Det saknas något, skärpa eller fokus, fan vet men vinerna
talar inte till mig, de står där och mumlar mest lite tveksamt.

-- Winepunker

Comments