Rousanne

Jean-Luc Colombo med Laure

thumb_IMG_4874_1024


Man skall inte underskatta betydelsen av
Jean-Luc Colombo och inflytandet han haft i moderniseringen av Cornas - en stil som med rätta kunde kallas ’antediluvian’ för några decennier sedan (Jancis Robinson stod för epitetet när hon beskrev Cornas före 90-talet, något jag villigt skriver under på). Att vinerna sedan sminkades upp med alltför mycket fat och tappade karaktären under mitten av ’90-talet är en annan historia. Men, pendeln svänger tillbaka, Cornas generellt har förbättrats enormt de senaste trettio åren - när Vingruppen nu tagit över agenturen och bjudit in Laure Colombo att presentera vinerna mitt i generationsskiftet kändes det som läge för en nystart.

thumb_IMG_4885_1024 thumb_IMG_4872_1024


Côtes du Rhône, Les Abilles de Colombo Blanc 2014
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Aromatisk och lite fet doft, floral med grön frukt och underliggande stenighet, lätt & ganska elegant, lite exotisk frukt, utvecklar både honung och limeskal efterhand. Torr med snygga syror i munnen, driven av fräschör och stenkross, rakryggad avslutning med citrus & flinta. Riktigt lyckad, betyget är snålt. (Clariette 80%, Rousanne 20%)
Betyg:+

Saint-Péray, La Belle de Mai 2014
Jean-Luc Colombo, Saint-Péray, Rhône, Frankrike
Stram och örtig doft, exemplarisk fatbehandling med snygga kryddor, mineral & stenkross, vuxet seriös och strålande sammanhållen. Höga & rena syror i munnen, flinta & eleganta fat, väldigt seriös med aptitretande beska, stenkross och citrusskal i svansen, alldeles utomordentlig. Betyget är närmast snålt. (Rousanne 60%, Marsanne 40%)
Betyg:++

Detta är två strålande exempel på hur vita Rhôneviner
kan smaka om man håller uppe syrorna och nere alkoholen. Frukt och textur är enormt tilltalande, matvänliga och rena med nyansrikedom och snärt. Mycket imponerande.

Condrieu, Amour de Dieu 2014
Jean-Luc Colombo, Condrieu, Rhône, Frankrike
Exotisk doft, grönfruktig med lite godis, parfymerad med aprikos & syrén, ganska läckert uttryck. Fet och avrundad i munnen, aromatisk med läcker textur, lite exotisk frukt och gröna parfymerade drag, den saknar lite syra i vanlig ordning tyvärr. Den funkar rätt bra, men är inte riktigt min grej. Betyget är generöst.
Betyg:++

Ovanligt bra
Condrieu, inget jag egentligen gillar - syrorna är för låga - men om man bortser från personlig preferens är det mycket välgjort.

thumb_IMG_4877_1024 thumb_IMG_4878_1024 thumb_IMG_4879_1024


Côtes du Rhône, Les Abilles de Colombo Rouge 2013
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Läcker doft, hallon, jordgubbe & mineral, lätt fet & örtigt snygg. Slank i munnen, rödfruktig med hallon & sura körsbär, fräsch och lättsam med enkel glädje. (60% Grenache, 30% Syrah, 10% Mourvèdre)
Betyg:+

Côtes du Rhône, Les Forots 2013
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Köttig, vild & snyggt fatad med djuriska drag, röda bär och färska örter. Bra stramhet i munnen, ganska sträv, höga rena syror, bra fräschör med sura körsbär och örter i avslutningen. Läcker och rättfram i ganska klassisk stil. (51% Syrah, 49% Grenache)
Betyg:+

Crozes-Hermitage, Les Fées Brunes 2014
Jean-Luc Colombo, Crozes-Hermitage, Rhône, Frankrike
Snygg och ren doft, örtig med slaktbänk & örter, spänstig med syrén, slånbär & blodstänk. Tram och ren i munnen, fin vild & blodig känsla, perfekt avvägd tannin, rakryggad och rättfram med lite vilda toner i svansen. Lite enkel, men riktigt god. Betyget är generöst.
Betyg:++

Saint-Joseph, Les Lauves 2012
Jean-Luc Colombo, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Bra djup i doften, toner av karamell & ganska fatig känsla men samtidigt vild med blod & nejlikor. Sträv och upprätt i munnen, köttig med oförlöst frukt, bra snärtig syra i svansen men den känns oförlöst i dagsläget.
Betyg:+(+)

De lite enklare vinerna är goda & välgjorda men saknar djupare uttryck, de är kanske för polerade och tillrättalagda för min smak.

thumb_IMG_4881_1024


Cornas, Les Terres Brulées 2012
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Ren doft, snyggt & elegant kryddigt fatad, svartfruktig med stenkross och animaliska övertoner, ganska modern & sammanhållen framtoning. Bra djup i munnen, ren och blåfruktigt tät, syrlig med underbart sandiga tanniner, vässad och läcker med klar potential.
Betyg:++(+)

Cornas, Les Ruchets 2010
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Fet och djup doft, körsbärsfruktig med snygga fat, bra fräschör och viss elegans, lite rökig med stenkross och blodstänk. Tät & stram i munnen, oförlöst & kärv med plommon, slånbär och lätt sotig beska, rakryggad och intensiv men behöver tid.
Betyg:++(+)

Cornas, Les Ruchets 2012
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Ganska söta & dyra fat i doften, tapenade och djuriska toner, slånbär och karamell, klart örtig med drag av garrigue och råbiff. Stram i munnen, tät & packad med frukt, fina sandiga tanniner, rökig och sotig med solbakad karamell, tjock och stinn av tjära & kaffe, bred och kanske lite ”overdone” med tanke på eken, men riktigt god. Den kan nog harmoniera med ett halvdussin år på rygg.
Betyg:++(+)

thumb_IMG_4873_1024


Det är verkligen inte illa, betydligt bättre än de tidiga ’90-talsvinerna. Faten finns där men är med undantag för
Les Rushets 2012 inte dominerade på något sätt, dessutom har jag en känsla av att det enbart är en tidsfråga. Den lite lyxiga framtoningen kommer säkert att dämpas till en mer modest kostym i mer klassisk Cornas-stil.

Tackar
Anne & Cattis, alltid intressant.

-- Winepunker

Comments

Giaconda Warner Vineyard 2004

IMG_3396


Vaffan har hänt med priset på topparna från OZ?
Penfolds Grange kostar nu över fyra, Hill of Grace fem och en nyblandad 707 2500:- (smaka på den, en hopkokad cabbe kostar med än SQN). Effektiv marknadspositionering i ohelig kombination med nyrika kineser och ryska oligarker har gjort det möjligt att skruva nivåerna till något helt rubbat, på bara tio år har 707 femdubblats i pris. Jag tror dessa så kallade ’icons’ har grävt sin egen grav, visst är de bättre än någonsin förr men det är alla andra viner också, och det finns så mycket som är oändligt mycket mer intressant - även om man skall stanna i den sydländska röda jorden.
Ett vin som inte förändrats så mycket i pris (det har alltid varit dyrt som stryk) är
Giaconda från Beechworth i Victoria - Rick Kinzbrunners låda som sedan 80-talet producerat ett av världen absolut bästa Chardonnay. Även om just de vita är den riktiga styrkan är kanske hans Syrah & Rousanne det mest intressanta vinet, en gigant i det lilla formatet som aldrig upphör att förtrolla. Samjäst, hantverksmässigt och med avskalad elegans är detta precis vad jag vill ha i ett vin, en strålande Côte-Rôtie men med ett hjärtligt skratt.

Giaconda Warner Vineyard Shiraz 2004
Giaconda, Beechworth, Victoria, Australien
Underart rökig doft, blodstänk, slaktbänk och njurtalg blandas med bacon och bitter choklad, dessutom perfekt mogen frukt med klangfull utveckling, mörka plommon och en bruten rosmarinkvist. Vi hittar en del parfym & blommor också, syrén, rosor och krossad sten dessutom, på näsan är detta stort, ett uttryck som en stor, stor Côte-Rôtie. I munnen är den exakt och perfekt definierad, på absolut mognadstopp med rena syror och hög röst. Fylld av mörk solmogen frukt, råbiff och fullkomligt strålande tanninstruktur, silkig, finkornig och på plats så fenomenalt snyggt. Eftersmaken är lång och nyanserat parfymerad, den är fullkomlig, en av de allra bästa samjästa Syrah från Australien, en av de allra bästa i hela världen faktiskt. Betyget är möjligen lite generöst. (Syrah 98%, Rousanne 2%)
Betyg:++++

Warner 2004 har pendlat mellan 3+ & 4+ under hela karriären, öppnad med tveksamt resultat första gången 2008 har den sedan växt till något jag nu upplever som slutstationen. Det är åttonde tillfället jag provar just 2004 (en defekt butelj undantaget), en mycket intressant resa och en lärdom i hur handlag och försiktig samjäsning kan ge storhet utanför Côte-Rôtie. Den allra sista buteljen i källaren får ligga ytterligare något år eller två för att se vart den tar vägen, jag har svårt att tro den kan växa ytterligare.

-- Winepunker

Comments

Högklassig Syrah med AuZone

IMG_2603


Första provningen i
AuZone efter semestern, Tuvan står för en uppställning med högklassig Syrah, villigt flygunderstöd från Vintomas (d’Ampuis) och Punkarn själv (SQN) skärper till fältet lite extra.

Hermitage, La Chapelle 1995
Paul Jaboulet Aîné, Hermitage, Rhône, Frankrike
Ganska varm & lätt köttig doft, rostade toner med läder klar utveckling, lte drag av vattenfärg & en del själkiga drag. Höga syror i munnen, sträv med massor av röda vinbär, sura körsbär och kakaofina tanniner, mineral och saltlakrits i svansen. Mogen och kärv med ett mått av inbalans i syrorna, de är liksom på tvärs med vinet i övrigt. 1+ på ren vilja och Jabouletisk vresig typicitet.
Betyg:+

Den är sig lik, samma aggro och lite kantiga framtoning som ’86 och ’96, syrorna är besynnerligt vinkelräta gentemot upplevelsen i övrigt, det saknas ackord och harmoni.

Philip Shaw No 89 Shiraz Viognier 2005
Philip Shaw Wines, Orange, New South Wales, Australien
Doft av kött & charkuterier, slaktbänk och floralt djup, massor av syrén, hallon och fräscha röda körsbär, urläcker. Bra tät & mogen frukt i munnen, läckra väldefinierade syror, ren & snygg med skärpa & klass, svalklimatig med björnbär, råbiff & fina sandiga tanniner. Superb & på absolut topp. (Viognier 1%)
Betyg:+++

Att detta skulle vara något annat än en högklassig
Côte-Rôtie kändes avlägset. Jag har provat No 89 många gånger och följt 2004 & 2005 under hela utvecklingen, jag blir varje gång förvånad hur snygg och eurocentrisk den är. Philip Shaw är i samma lilla exklusiva familj som Giaconda, Clonakilla & Jamsheed, briljans i butelj!

Craggy Range Le Sol 2007
Craggy Range, Gimblett Gravels Vineyard, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Tydlig mynta i doften, svart tjock & tät frukt, massor av björnbär och en del eterisk eukalyptus, intensiv och väldigt sydländsk. Tät och intensiv i munnen, tjock med tjära, kakao & mörka plommon, ännu ung och lite bråkig men man kan misstänka att den kommer att bättra sig. 3+ är mycket tveksamt dock, det är ingalunda den bästa årgång av Le Sol jag provat, den är betydligt mer Barossa än Gimblett.
Betyg:++

Det är gott men lite klumpigt,
jämte 2005 är detta närmast plattfotat. Gott, men väl tungt i gumpen, en skopa finess skulle gjort susen.

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2009
Guigal, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike
Rökig doft, köttig och fatig med djupa kryddiga toner, choklad, läder & komplexitet, massor av torkat kött och djup svart lyxig frukt. I munnen drar frukten mer åt det röda hållet, fin polerad struktur med lätt sval känsla, tät & ren, björnbär och röda körsbär. Fatig och fint syrlig med sval & mångfacetterad svans, det är mycket potential här, den har massor att ge om en handfull år. (Viognier 7%)
Betyg:+++

Två saker är slående, hur bra vinet är och dess inneboende potential, samt hur galet internationell framtoningen är. Visst finns det en del markörer men
både Philip Shaw No 89 och Giaconda är på många sätt mer Côte-Rôtie än d’Ampuis, gamla världen har blivit nya och tvärt om. Vad ärt det för tid vi lever i?
Det sagt, två utvecklade saker med lite vita druvor mot en dito oförlöst bomb är inte helt lätt att jämföra, men ändå...

Hermitage, Domaine des Tourettes 2010
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Stum doft, dämpade körsbär, helt oförlöst och väldigt otydlig, lätt floral ton med försiktig mineralitet & antydan till mörk choklad. Tät och sträv i munnen med lätt eldigt anslag, sotig känsla, oförlöst svart frukt men med bra underliggande struktur. Enormt svårbedömd i dagsläget.
Betyg:+(++)??

Stum som en planka, obegriplig och omöjlig att låsa upp, bara att glömma i fem minst.

Giaconda Warner Vineyard Shiraz 2004
Giaconda, Beechworth, Victoria, Australien
Utvecklad doft med liten köttighet, bacon och fina kryddor, mörk choklad, blod och en liten antydan till fudge & tomatsoppa (tyvärr, men det är acceptabelt). Höga vässade syror i munnen, ren & köttig med råbiff & mörka plommon. Perfekt utvecklad, strålande mognad med kryddig kropp & parfymerad svans, makalös balans, lyxig och krämig, absolut strålande. Den lilla dissonansen i doften tar ned 4+ till en mycket stark 3+, bättre tur med nästa flaska. (Rousanne 2%)
Betyg:+++

Snacket gick hela tiden kring vilken stor
Côte-Rôtie det var, det mumlades om mogen Guigal - med brasklapp för Giaconda. The Wall nämnde den lite försynt och det måste alltid tas med i tankarna att Ricks mästarprov kan dyka upp. En av kvällens absoluta vinnare.

Sine Qua Non, B20 Syrah 2008
Sine Qua Non, Ventura, Central Coast, Kalifornien, USA
Djup och intensiv doft, ung & ännu oförlöst men samtidigt förunderligt inbjudande redan nu, packad med körsbär, kaffe och tulpaner, aningen mynta och liten eldighet, efterhand utvecklas kryddor - kanel och kardemumma. Mäktig. Tät och närmast tjock i munnen, varm med närmast absurd koncentration, fast samtidigt i perfekt balans, viskös med len och silkig struktur. Choklad, sötlakrits och hallonpuré i svansen. Den här behöver tid trots att den är snuskigt god redan nu, fem / sex till för att harmoniera skulle jag tro, kanske tio för att toppa helt. Storhet i vardande? (Syrah 91%, Grenache 6%, Viognier 2%)
Betyg:+++(+)

SQN är rätt kul, jag har inte provat många av Manfreds viner (kanske ett dussin) men man slås varje gång hur massiv kraft och komplex finess kan gå i perfekt takt bara handlaget är det rätta. Det är dyrt, det är personligt och det är närmast larvigt gott. Dessutom, de är lätta att känna igen trots den übermodernistiska tolkningen av druvmaterialet.

Royal City Syrah 2008
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Columbia Valley, Washington State, USA
Utvecklad till max, lite parfymerad med kakao och tjära, en näve jord och undervegetation, utvecklar gammalt läder och klara starkvinstoner, närmast gammal sur tawny & karamell - den börjar dra mot klar oxidation efter en timme. Helt mogen i munnen, närmast besvärande övermogen faktiskt, sträv med kaffesump & kakao, choklad och köttslamsor. Klar tawny i svansen, närmast lite blommig Muscat dessutom - äppelskal, lädersnöre och sött blomvatten i eftersmaken. Helt skum, lite god i alla fall men samtidigt trasig på något oxidativt sätt? Betyget är generöst, jag tvekar mellan + och - här.
Betyg:+

Något är absolut knas, det räcker inte med sex timmars dekantering för den här kollapsen. Det bara måste vara någon slags premox som slagit till, trist,
det är ett riktigt bra vin annars.

Mycket gott, men samtidigt svårplacerat skulle det visa sig. Två
OZ hamnade i norra Rhône, en Gimblett i Barossa, en Hermitage ingenstans och en Washington State närmast i soptunnan. Jag skulle kunna klaga på lång frånvaro och allmän ringrostighet men gruppen var knappast bättre - SQN sattes i Kalifornien i alla fall, alltid något.

Andra tankar
här.

-- Winepunker

Comments

Cuvée du Vatican Château Sixtine 2010

IMG_2319


Jag
avskyr egentligen vit Rhône, ibland kan en och annan vettig årgång av Sterimberg tolereras men kombinationen av låg syra och vaxig känsla blir helt enkelt för mycket i Punkarns gom, en fundamental & oförlåtlig snedtändning. Men, när man vågar köra racet med enbart Rousanne kan det ibland fungera utan den minsta anmärkning. Just Cuvée du Vatican har visat framfötterna tidigare med sina vita alster, man lyckas fint med syrorna på ett sätt som annars är ett allvarligt problem. Här har vi en en ren & vital stämma, en stark röst med vilja och auktoritet.

Cuvée du Vatican Château Sixtine 2010
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Härlig doft, utvecklad med massor av gul stenfrukt, melon, aprikos, äppel- och citrusskal, ganska exotisk - ananas & mango - med lite vax och harts men samtidigt med skärpa och exakthet, syrliga dofter sitter som en smäck. Egentligen har den allt, personlighet, rikedom, komplexitet och lite dämpad fat i bakgrunden, skitsnygg och expressiv. I munnen är den skärpt med vässade syror, citrusskal och nyanserad vax & harts, liten ton av sommaräpplen, men den känns absolut inte oxidativ, enbart komplext gulfruktig & läcker. Svansen är kryddig och fet med en del kåda och näver, eldig och komplex svans med lite rosmarin och en hel del mineral som matchar all citrus. Det är gott, balanserat och riktigt seriöst i modern & kompromisslös stil. (100% Rousanne)
Betyg:+++

Jag får fundera, men jag tror att det här är den
bästa vita Rhône jag någonsin druckit, exakta syror och prefekt vässad citrus med bredd och härlig komplexitet. Det finns närmast Burgugndiska drag i den här kompositionen, fat, fett & citrus i strålande kombination. Kudos!

IMG_2318

Vad äter man till detta då? panko- & cashew-friterade tigerräkor med mango & gurksallad och lite chilli-majjonäs kan kanske funka? Jodå, det rockar.


-- Winepunker

Comments

Cuvée du Vatican Reserve Sixtine Blanc 2009

IMG_2138


Vit Rhône är inte Punkarns grej riktigt, låg syra och flabbig eldig frukt är ortogonalt mot Riesling varför dylika ting varit på skitlistan under många, långa år. Som medlem i
AuZone har man dock utsatts för upprepade försök till övertalning & indoktrinering, det har funkat rätt illa får man säga. Gammalt eller ungt, Hermitage eller Châteauneuf har funkat lika knackigt, de liksom har inte talat rätt språk. Dyrgripar som Le Méal & L’Ermite har övertygat föga trots galna poäng av etablerade kritiker, många årgångar har det blivit men jag har egentligen aldrig gillat vinerna känslomässigt. Jag begriper inte storheten, vinerna saknar sprätt och skärpa, de missar det första budet: ”Ett vin skall vara gott”.
Så, döm min förvåning när Bristly langade en 100% Rousanne i formen av
Cuvée du Vatican som jag gillade, äntligen vit Rhône i en form som passar Punkarns lynne. Det var hyfsat lyckat senast i alla fall.

Cuvée du Vatican Reserve Sixtine Blanc 2009
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Utvecklad doft med päron, gul stenfrukt och massor av citrusskal & lite övermogen exotisk frukt, lätt vaxiga och hartsiga drag, rökelse och en hel del mineralitet, fin fetma och krossad sten i rätt läcker kombination. Efterhand kikar äppelskal och aningen oxidativa drag fram, ändå är intrycket positivt. I munnen är den rik, eldig och bred med hyfsade syror, den har fräschör trots utveckling och vaxig känsla, kryddor och gul solmogen frukt dominerar. Svansen har kul ton av fudge och harts, citrusskal och bittert vuxna kryddor, lite eldig avslutning med bra harmoni. Den känns helt utvecklad och färdig. God, men skulle vunnit på aningen fräschare frukt och mer vässade syror.
Betyg:++

Det är inte illa, jag kan till och med lära mig att gilla vit Rhône om de smakar så här. Man kan inte klaga på personlighet och uttryck, stilen ett varmt år som 2009 passar mig inte helt men kvaliteten går inte att anmärka på. Skall bli kul att prova 2010 igen, där har vi nog en äkta vinnare.

-- Winepunker

Comments