Swartland

Columella 2009

IMG_2328


Årets sista grillkväll? Kanske! Vi lassade på en 600g+
UDE (Urban Deli Entrecôte) på Webern och ackompanjerade med knasfet gratin dauphinois samt något onödigt grönt blad för hälsans skull. Vad till detta? Givetvis ett elitvin i gränslandet mellan nya & gamla världen, en vässad sak med ena foten i traditionell mylla och andra med polerad hypermodernistisk fernissa. Eben Sadie har jobbat länge med Columella, kanske Sydafrikas allra bästa röda vin i dagsläget. Om det någonsin når upp till ’storhet’ får vi se, det har hitintills inte haft riktigt med krut för det sista steget men fan vet om inte potentialen finns inbakad där någonstans. Time will tell, Punkarn har 35 år på sig att hitta fram till slutresultatet innan ridån går ned.

Columella 2009
The Sadie Family, Swartland, Sydafrika
Förvånande sval och lättsamt fruktig doft med cassis, björnbär, slånbär, kaffe och hyacint, lite karamell och porrig parfym (Opium månne?) & kanel, den har en härlig definition med ännu oförlösta drag, det är seriöst och lovande men har ännu inte hittat hem riktigt. I munnen är den ganska sval märkligt nog, ren och exakt med skärpt syra, röd frukt och dämpad eldighet (trots 14%), den är dominerad av animalisk kraft, blommor och blodstänk, under kvällen blir den galet lik en fransk nordrhônsk sak ett varmt år, men i doften drar den samtidigt åt söder med lite hallon och kirsch. Den är absolut den mest återhållna tolkningen från Eben Sadie hitintills, den stramhet man hittar i munnen kontras av yppigheten i doften. Det är vansinnigt seriöst, exakt, lent och vässat. Absolut den bästa Columella jag provat. (Syrah, Mourvèdre, Grenache)
Betyg:+++

Jag kan inte annat än gilla detta, jämfört ett år som 2007 är detta en elegant, fokuserad helt utan klibbighet och klantiga felsteg. Det är seriöst, stramt, med druvan i centrum och utan alltför mycket smink och plastik. Faktiskt lysande i sin alldeles egen stil. Skall man vara kritisk är den lite utan terroir,
’C’ satte den först i norra Rhône, sedan i Victoria innan Swartland föll henne in. Naturliga gissningar, det är absolut skitbra men saknar hemvist (vilket kanske är en bra egenskap när det gäller Sydafrika). Med tiden kommer detta att hävda sig i den absoluta elitserien, men inte ännu…

-- Winepunker

Comments

Columella 2006

IMG_1693


Det har
avhandlats förut, Sydafrikas kanske bästa rödvin är en favorit man inte skall förakta. Årgångar som 2006, 2004 & 2002 har presterat strålande, vinet uttrycker en syntes mellan nya & gamla världen i väldigt expressiv & omedelbar stil. I runda slängar är det en 60-70% Syrah, 20-30% Mourvedre & 5-10% Grenache, fatlagrad i upp till 24 månader i gammal & ny fransk ek.

Columella 2006
The Sadie Family, Swartland, Sydafrika
Tät doft, packad med tjock svart frukt, mörka biggaråer och tjära, lite lakrits och salmiak blandar sig med tobak och råbiff. Den är expressiv med toner av krisch och oregano, rostad men ändå snygg och mycket väl sammansatt. Det är en perfekt syntes mellan Barossa och norra Rhône, fruktrik men med en slankare kropp än de riktigt solbakade sydlänningarna.
I munnen är den fruktren med utmärkt druvuttryck, syrorna är rena och väl definierade, tanninerna sandiga och lagom prominenta. Den är ren och snygg med faten lagom i förgrunden, den känns dyr och ambitiös men samtidigt lite manipulativ, den är helt enkelt för ren & god. Svansen är kryddig och lite kådig, rosmarin och lite tuggtobak blandas med nejlikor och undervegetation, förvånande komplex faktiskt. Eftersmaken är syrlig med kaffe och sura körsbär, det är snyggt och rent, maffigt och läcker, men man känner sig aningen lurad & fintad besynnerligt nog.
Betyg:+++

Eben Sadie gör ett mycket bra vin, förmodligen bättre än det vita systervinet Palladius men samtidigt med en mer slimmad och filat välpolerad profil. Det är fullkomlig strålande, men det finns samtidigt lite slirande Rollandska drag - vinet är snuskigt gott men det är samtidigt aningen manipulativt, alla skruvarna är snyggt passade & fint smärjlade men uttrycket har bara viljan att ställa sig in, som en lurvig katt sugen på torrfoder en fredagskväll. Columella är fenomenalt gott, men lite opersonligt och plastikopererat. Betyget är självklart 3+ men det har inte en chans att kliva upp till storhet.

-- Winepunker

Comments