Toscana

Bordeaux 2004 med AuZone

thumb_IMG_5289_1024


”Klassiskt” år (läs: svalare och snipigare) från klassiskt distrikt, tillbaka till Bordeaux är aldrig fel - det är och förblir alfa och omega, där det en gång började och där man kommer att dra sin sista vinsuck någon gång om sådär fyrtio/femtio år. Det sagt, det går numera både veckor och månader utan att jag ägnar distriktet minsta tanke, priser, marknadsförarnas fokus på Asien och övriga vinvärldens utveckling har marginaliserat vinerna från min synvinkel. Sista årgången jag köpte av var 2009, nu lägger jag pengarna på annat.
Just 2004 hoppade jag dessutom över (till förmån för den första knasprisade årgången 2005), jag har jag tidigare upplevt den som bättre än 2002 och 2006, men aningen sämre än 2007 - sval och ren med definierade syror och fina vuxna tanniner. Den borde visa framfötterna nu, eller i alla fall tårna...

thumb_IMG_5290_1024 thumb_IMG_5291_1024 thumb_IMG_5292_1024


Château Beau-Séjour Bécot 2004
Premier Grand Cru Classé (B), St.-Émilion, Bordeaux, Frankrike
Mjukt kryddig doft, mörk frukt med plommon, lakrits & en puff choklad, lite cassis och nejlikor, utvecklar snabbt torkad frukt och tyvärr tomatsoppa med metallisk överton. Bra balans i munnen, fina sandiga tanniner, lite funkig, kaffe & plommon, lätt kryddig svans, torrt avslut som tappar i glaset. Efterhand kollapsar vinet, tomatsoppan dyker upp tillsammans med klart kokta aromer. Känns helt enkelt för gammal.
Betyg:0

Trist, för gammal eller skadad debatterades vilt, jag lutar år någon slags oxidationsskada - riktigt så här utvecklad skall den inte vara.

Château Grand-Puy-Lacoste 2004
5ème Cru, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Stram doft med lätt funk, cassis och aningen örtighet, lite skogsbotten & stall, fina kryddor, en del syrén och stjälk. Stram och lite sotig i munnen, slank & rakryggad, en del lakrits & cassis, lätt beska, vuxen och syrligt kärnig på klassiskt manér.
Betyg:+

Château Grand-Puy-Lacoste 2003
5ème Cru, Pauillac, Bordeaux, Frankrike
Röda bär och karamell i doften, vinbär, sura röda körsbär och liten grusig mineralitet blandas med ceder och nyrostat kaffe. Stram och kryddig i munnen, liten pikant beska & fina sandiga tanniner, slånbär och kaffe, lite kärvt och vuxet bitter, plommon och stenkross i svansen. Känns väldigt modern.
Betyg:++

Kvällens första fuling, ingen gissade på annan årgång märkligt nog. Faktum är att jag gillar 2003 betydligt bättre, en årgång som går från klarhet till klarhet och är inte alls så solbränd som alla tidiga buteljer indikerade. Den är rätt god på det hela taget.

thumb_IMG_5293_1024 thumb_IMG_5294_1024 thumb_IMG_5295_1024


Château Léoville-Poyferré 2004
2ème Cru, St.-Julien, Bordeaux, Frankrike
Sluten och dov med lövhögar, ceder & nyhyvlat trä, stenkross & en puff av källare, frukten är mörk och knuten. Stram i munnen, markerat bitter, kärv med ganska sotig känsla, lite torr i stilen, svart oförlöst frukt, lite besk och rumphuggen i avslutningen. Det finns en besvärande allmän känsla av våt betong och multna löv, inte TCA direkt men fan vet om det är något knas.
Betyg:0

Knepig vin, stumt och till en början misstänkte jag absolut TCA - men, skadan växer inte som TCA alltid gör och den bränner inte i munnen, men, trist är det i alla fall. Kanske kvällens tristaste vin.

Château Sociando-Mallet 2004
Cru Borgueois, Haut-Medoc, Bordeaux, Frankrike
Djup & sensuell doft, läder och solmogen frukt, kryddig och komplex med fin utveckling, supersnyggt kryddig med plommon, kanel & en puff choklad på mineralig botten. Tät och solvarm i munnen, kryddig med sandiga & läckra tanniner, nyanserat kryddig, nejlikor och rena julkakan, tät & mörk frukt, plommon och choklad, grusig mineralitet i svansen, trätoner och salmiak, komplex och nyanserad eftersmak. Alldeles strålande.
Betyg:+++

Som vanligt levererar detta historiskt köpvärda budgetalternativ, ’Sossevinet’ som en legendarisk ordförande brukade kalla det. Jämte tungvikarna saknar det lite stoppning, men är samtidigt så snyggt sammansatt att det bara är att kapitulera.

Sassicaia 2004
Tenuta San Guido, Bolgheri Sassicaia DOC, Toscana, Italien
Rödfruktig och ännu oförlöst doft, vinbär, ceder och kul körsbär, en del kardemumma och stenkross, viss fetma, antydan till målarlåda och linolja. Ungdomlig och sprittande dansant i munnen, rödfruktig med liten salmiaksälta, sura körsbär och en del knölade blad, röda vinbär och snärtigt ung framtoning. God, slank, ren och med framtid men den skulle vunnit på högre oktanhalt.
Betyg:++(+)

Den avvek, men inte tillräckligt för att varningsklockorna skulle ringa på högsta volym. Körsbärsaromerna och den lena röda frukten borde pekat åt annat håll, ingen reagerade förrän buteljens kom fram. Det är gott, men prislappen är fel - just 2004 saknar dessutom lite stoppning,
något som noterats förr. Den kan kanske utvecklas med tiden.

thumb_IMG_5296_1024 thumb_IMG_5297_1024


Château Gruaud-Larose 2004
2ème Cru, St.-Julien, Bordeaux, Frankrike
Bra och djup doft, kryddig med cassis, lätta örter och en skopa stall, plommon & sandelträ, snyggt aristokratiskt parfymerad. Stram i munnen, syrlig med ganska slank frukt, cassis, trätoner & sandiga prominenta tanniner, lite slånbär och sot & svansen, lovande på alla sätt i väldigt klassisk kostym.
Betyg:++(+)

Château Haut-Bailly 2004
Pessac-Leognan, Graves, Bordeaux, Frankrike
Ännu oförlöst och knuten doft i lite eldig stil, svart tjock frukt, cassis, trä och linolja, lätt tjära, lite kärnig underton, kommer absolut att utvecklas. Rik och bred i munnen, sträv och strålande strukturerad, stram med rakryggade & superba tanniner, täta kryddor, kaffe & cassis, solmogna plommon & lakrits i svansen, god, mäktig och med lovande framtid. Strålande!
Betyg:+++

Två avslutande godbitar med underbart tät textur,
Gruaud-Larose ärkeklassisk och Haut-Bailly med Rollandsk känsla. Två sidor av Bordeaux jag verkligen älskar.

Varierande, minst sagt. Tackar E.T. för en upplysande provning.

-- Winepunker

Comments

Utländsk Cabernet Franc med AuZone

thumb_IMG_5168_1024


Cabernet Franc skall blandas eller komma från Loire, basta! Det verkar i alla fall vara den allmänna bloggosfäriska dogman för tillfället. Faktum är att jag generellt sett håller med, ren Cabernet Franc är lite svår om handlaget inte är det rätta - gröngräsiga aromer i varmklimatskoncentration kan bli direkt besvärliga och klarar man att hantera gräsligheten hamnar vinerna farligt nära Cabernet Sauvignon.
SE gillar inte Loire, men gillar
Cabernet Franc, temat var ”Icke Franska CF, eller i alla fall inte den där snåla gräsiga sorten” - inte någon kioskvältare i internetbruset direkt.

thumb_IMG_5169_1024 thumb_IMG_5170_1024 thumb_IMG_5171_1024


Burrowing Owl Estate Winery Cabernet Franc 2013
Burrowing Owl Estate Winery, VQA Okanagan Valley, British Columbia, Canada
Mjukt röd & blåfruktig doft, plommon & blåbär, lätt parfymerad, ganska neutral med lite nyklippt gräs, utvecklar Dulcivit™ efterhand med en godartad överton. Ganska snyggt rödfruktig i munnen, lena dämpade tanniner, lite eldig med plommon & finstämda kryddor, god men alltför enkel.
Betyg:+

Pasionado Cabernet Franc 2007
Andeluna Cellars, Tupungato Valley, Mendoza, Argentina
Packat med stenkross, ceder och hö i doften, örter och blommor blandas med cassis och blad, klassisk framtoning. Röd & svart frukt i munnen, bra balans i snärtig stil, syrliga bär med avvägda tanniner, vinbär & plommon, snyggt kryddig svans, pigg och dansant. Rätt god i lite avskalad stil, betyget är generöst.
Betyg:++

Det här hade jag placerat i Loire nio av tio i alla fall, det enda vinet i uppställningen som hade vad jag menar med druvtypisk karaktär. Rätt god men skall det smaka så här är
Frankrike ett bättre alternativ.

Foglio 38 - 2011
Azienda Agricola Fornacelle, Bolgheri, Toscana, Italien
Mjukt blåfruktig doft, ganska fatig med en del feta & smöriga toner, solvarma plommon och torkade örtkryddor. Ganska sträv i munnen, rödfruktig med bra syror, rakryggad, cassis och stenkross. Lätt rökt i svansen, kaffe och trä i eftersmaken, känns seriös men lite oförlöst.
Betyg:++

thumb_IMG_5172_1024 thumb_IMG_5174_1024 thumb_IMG_5175_1024


Maquis Franco 2010
Viña Maquis, Colchagua Valley, Chile
Djup solmogen blå frukt i doften, lite karamell och sötlakrits, lätt feta övertoner, viol och anis. Rejält sträv i munnen, kakao och liten stjälkbitter beska, vuxen och rakryggad med tät svart frukt, kryddig och örtig under fruktmattan, ganska krävande eftersmak med bitter choklad och lätt grön stjälkbeska. Kan kanske harmoniera med några år på rygg.
Betyg:+(+)

Duemani 2010
Azienda Vitivinicola Duemani, Costa Toscana IGT (Bolgheri), Toscana, Italien
Solvarm doft, kakao & kaffe blandas med tät svart frukt, örter och lite hö, koncentrerad och seriös, ganska snygga fat och en del nysågat trä. Tät & solvarm frukt i munnen, tjock med kakao, kaffe & solvarma plommon, en del fräscha körsbär och syrlig cassis, fina sandiga tanniner i ganska varmklimatig stil. Kraftpaket med förvånande balans.
Betyg:+++

Här har vi snyggt avvägd jämvikt trots allt pang & slammer, vi hittar en underliggande snärt som lyfter de ganska solbakade aromerna - dessutom finns en del gräsig druvkaraktär kvar, i kombination med ganska typiska italienska drag är det en vinnare.

Dedicato a Walter 2009
Poggio al Tesoro, Bolgheri/Bibbona, Toscana, Italien
Solvarm doft, mjukt kryddig med markerad eldighet, kakao & lakrits, lite körsbär och peppar. Len röd & svart frukt i munnen, täta sandiga tanniner, packad med torkade örter, lakrits & röda bär, tyvärr liten sälta svansen. Bra höga syror räddar vinet från klumpighet.
Betyg:++

Det är inte så illa men jag
upplever 2007 som ett bättre vin, det känns som frukten var renare 2007 - det är dessutom en bättre årgång än både 2005 & 2006.

thumb_IMG_5176_1024 thumb_IMG_5177_1024 thumb_IMG_5178_1024


Paleo Rosso 2010
Le Macchiole, Bolgheri, Toscana, Italien
Tät & fatad doft, karamell och choklad, kaffe & söt parfym, massor av djup mörk frukt, plommon & cassis. Tät & sträv i munnen, maxad svart frukt, sandiga tanniner, massor av kakao & choklad, örtkryddor, sot & lite grillad biff. Väl mäktig för min smak, men kan kanske utvecklas till det bättre. 2+ på ren vilja.
Betyg:++

Alla fyra italienarna är rätt goda i sin lite burdusa stil men det är bara
Duemani som har riktigt hög klang i min mun, Cabernet Franc mår bättre av svalare klimat eller att balanseras av andra druvsorter för att inte bli alltför genrisk i stil & struktur - det kunde varit vilken druva som helst. Men, första budet gäller i alla fall - det är gott.

La Jota Howell Mountain Cabernet Franc 2010
La Jota, Howell Mountain, Napa Valley, Kalifornien, USA
Gräsig doft, lite godisartad med uppstudsig frukt, hallonkarameller, gräs och söt cassis. Ganska slank & mörkfruktig i munnen, definierade tanniner, ganska elegant cassis & en del röda lite syrliga körsbär, rätt dansant & snärtig stil, god på enkelt & inbjudande sätt. Den kommer att växa med tiden.
Betyg:+(+)

Den är för ung och ger ett lite avigt intryck i dagsläget,
jämte Cabben är den helt underlägsen men samtidigt ett djur som kan bli kul med tiden. Vi får avvakta här och hoppas att frukten inte torkar in och blir anemisk.

Château Angelus 2003
St.Emilion, Bordeaux, Frankrike
Underbar, komplex och funkigt stallig doft, rökig med nyanserade fat, lite köttig & direkt vild med skogsbotten & kryddig ceder, en del rosor i övertonerna, superläcker men allt funket var ganska kontroversiellt. Mjuk i munnen, nyanserad frukt, strålande fathantering med mineral och grus i botten, täta strama & sandiga tanniner, rejäl längd i klassiskt snitt. Ett ess. Årgången fungerar fint trots all värme, betyget är närmast snålt.
Betyg:+++

Att detta var en Bordeaux var helt tveklöst, vilket slott kändes osäkert men att vi spelade i elitserien kändes självklart. Det är något speciellt med riktiga skit-bordeauxer, full sväng mellan äckel och beundran i en virvel av klassiska markörer. Man skulle kunna tro att årgången är ett problem men erfarenheten av 2003 blir bättre och bättre, de lite dyrare vinerna från östra sidan har utvecklats betydligt fördelaktigare än jag någonsin vågade hoppas på.

Tackar SE, intressant som vanligt.

-- Winepunker

Comments

Flaccianllo della Pieve

thumb_IMG_4960_1024


Elitsangiovese med progressivt mer fat och en utveckling från en vingård med inslag av gröna druvor till 100% Sangiovese från flera gårdar är väl knappset i linje med de rådande hipstertrenderna. Inte förvånande att just
Barolista skulle ställa upp 12 magnum från 1985 och framåt för avsmakning, en genomgång av Flacianello della Pieve från Fontodi jag aldrig varit i närheten av tidigare. Efter lite arkeologi visade det sig att jag hade fem årgångar under bältet, toppen var 1990 - en strålande årgång som visade på en del trötthetssymptom när den sista flaskan gick för drygt två år sedan, Hela mitt 1990-lager var inköpt på Bolis 1994 och sedan dess legat på rygg under utmärkta förhållanden. Jag måste säga att jag hade en del onda aningar trots de större buteljformatet, man kunde misstänka att en del av vinerna borde visa på krämpor - vi vet alla hur för gammal supermogen Sangiovese med massor av fat kan balla ur med för lång lagring.

thumb_IMG_4942_1024


Flaccianello Della Pieve
Tenuta Agricola Fontodi, Conca d’Oro, Panzano, Colli Toscana Centrale IGT, Italien

1985
Väldigt utvecklad doft, nypon & burktomat i lätt volatil stil, fudge & kola, tyvärr muggig & burkig, känns väldigt trött och kokt. Rödfruktig och uttorkad i munnen, alltför mogen med sälta och lätt skitigt pälsig ton, den är skakad på något sätt misstänker jag, känns som den är lagrad i alltför varm miljö.
Betyg:-

Det började inte bra - här har vi ett exempel på precis vad jag oroade mig för, en solbakad, muggig och alltför gammal sak där frukten torkat ut och vinet börjat falla isär. Felaktigt lagrat? Kanske, känslan är inte enbart ‘för gammal’ - något annat är knas också.

1988
Fatig & kryddig doft, lätt fudge, mörk torkad frukt, fina kryddor och en del slånbär. Utvecklad i munnen, kryddig med mineralitet och liten sälta, lingon och en del torkad röd frukt. Svansen är lite väl uttorkad tyvärr, aningen kantig avslutning. God, men klart på väg mot en skintorr ålderdom.
Betyg:+

1990
Koncentrerad och till en början lite stum doft, mörk frukt, choklad och lingon, mörka plommon i ganska kryddig stil, utvecklar lakrits, fudge och en liten puff av mynta. Utvecklad och rakryggad i munnen, bra djup, mineralitet och fina sandiga tanniner. Lång med salmiak & torkade örter i svansen, stenkross och kakao i eftersmaken. God och väldigt snyggt utmognad, betyget är snålt.
Betyg:++

Detta är väldigt långt från den
1990 jag drack på helflaska för ett par år sedan, här har vi behaglig mognad och komplexa kryddor - inget att lagra vidare men inte heller gisten på något sätt.

1995
Mörkfruktig doft, utvecklad med svarta körsbär & plommon, liten sval mynta, rätt rejält fatad men det är ändå snyggt hanterat, tyvärr kikar en liten puff av tomat fram efterhand. Bra tät frukt i munnen, solvarm och mogen, kanske väl utvecklad, frukten är aningen torr i stilen, sandigt sträv textur, örtkryddig svans med bra längd & ett uns karamell. Betyget är genröst.
Betyg:++

1997
Solvarm doft med karamell, feta & täta solmogna körsbär, lite målarlåda och choklad, komplex med lakrits & stenkross, lätt pälsig och vild ton. Rik & utvecklad i munnen, solvarm högmogen frukt, ganska bastanta tanniner, rätt läcker i sin solbakade kostym, len och eldigt lång med kaffe, stenkross & melass i svansen. Den är snygg, men jag föredrar en lite svalare stil.
Betyg:++

1998
Rökig doft, plommon, lingon & biggaråer, läckert fokuserad & parfymerad med elegans, tapenade & sval mynta, den bygger på fräschör och fokus snarare än kraft. Läckert svartfruktig i munnen, vässad med klass & exakthet, körsbär, lite mörk choklad, läckert liten bitterhet och rakryggad & sval struktur, syrligt skärpt i eftersmaken. Oerhört seriös, en klassiker.
Betyg:+++

1999
Lite stum doft, aningen djurisk med svart frukt, lite mineral och slånbär i ganska dov stil. Sval & sträv i munnen, rätt kärv med söta körsbär och kanel, sandig & kakaobitter, tyvärr aningen oren, syrorna är snygga men den känns lite kantig, betyget är generöst.
Betyg:++

2000
Tät doft, lite balsamisk, mineralitet och svarta körsbärsfrukt, choklad och slånbär, aningen fudge & kola, känns rätt solbakad. Bra, förvånande ren frukt i munnen, svarta körsbär, kakao & lite undervegetation & stenkross, känns väldigt sydländsk med solvarm & eldig svans. God, men aningen atypisk med all markerad värme. Betyget är lite snålt.
Betyg:++

2001
Intensiv doft, körsbär, kakao & lite bitter choklad, en puff sval mynta & snygga fat, mäktig & maffig med finlemmad lakrits, kaffe & parfym, den drar närmast åt gran på kul sätt. Tät, vuxen & sträv i munnen, läckra körsbär & slånbär, kakaosträv textur, fin mineralsäta, senkross & finstämda kryddor i svansen. Lång & strålande sammansatt.
Betyg:+++

2004
Oerhört besynnerlig doft, paprika & stjälk, rotfrukt & rå potatis, den doftar närmast slipdamm, som en Gentiane närmast (den ökända & dödliga spriten från Valais), helt mysko. Stjälkig även i munnen, snål med mineralsälta & strama syror, svår och allmänt obegriplig. Som om man kört med 100% hela klasar - utan druvorna.
Betyg:0

2006
Underbart nyanserad doft, rik & sexig frukt, mörka körsbär och liten mynta, ungdomlig spänst med lingon & blå plommon, intensiv och vässad i väldigt ungdomlig stil. Tät & rik i munnen, intensiv med kraft & stadiga tanniner, kaffe & kakolika toner, lingon & slånbär, strålande med klass & kraft. Den här har en lång framtid.
Betyg:+++

2010
Nämmenvaffan!! Korkad till max, känns tjock och intensiv men tyvärr helt trasig.
Betyg:-

thumb_IMG_4944_1024


Sammantaget är det bättre än jag förväntade mig, dessutom har stilförändringen runt 2000/2001 varit av godo. Att plocka den bästa frukten från flera lägen och kötta på med 18/24 månader ny ek funderar förbluffande bra. Med undantag för den helt skruvade 2004 (det bara måste vara något slags fel där, det är ju en mutant!!) känns årgångarna från ’00-talet både bättre sammansatta
och mer personliga än ’90-talet, handlaget är exemplariskt och harmonin strålande. Ekbehandlingen kryper in i vinerna på mycket behagligt sätt, dessutom är druvmaterialet väl uttryckt trots ambitionsnivån. Det är helt enkelt varken överkoncentrerat, sönderfatat eller klumpigt - bara gott.

thumb_IMG_4948_1024 thumb_IMG_4951_1024
thumb_IMG_4954_1024 thumb_IMG_4956_1024
thumb_IMG_4957_1024 thumb_IMG_4966_1024


Man tackar
Barolista för viner & arrangemang - och Djuret för maten.

-- Winepunker

Comments

Siepi med Francesco Mazzei

thumb_IMG_4559_1024


Marchese Mazzeis
Siepi fyller 20 år med årgång 2012, en fatig & poängsamlande modernt konstruerad kombination av Sangiovese & Merlot i lika delar. Man kan tycka vad man vill om stilen, men svalare år brukar den uppvisa ganska mycket ’Italien’ trots hanteringen - även varmare år är den ganska angenäm när väl eken fått chans att krypa in i vinet, inte lika italienskt i anslaget kanske men ändå gott på sitt sätt.

thumb_IMG_4561_1024 thumb_IMG_4562_1024


Siepi 2005
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Djup & mullig doft, fint utvecklad med kaffe, choklad & varm solmogen blå frukt, plommon och behagliga lädertoner, visst är den fatig i lite övermåtta men det är snyggt gjort, efterhand kikar målarlåda och lätt funk fram, den är väldigt mogen. Tät och lite eldig i munnen, superfina tanniner, utvecklad med kaffe och bitter choklad, rakryggad med lite söt frukt men utan ändå kladd - drick upp. Snygg och god, betyget är generöst.
Betyg:+++

Siepi 2006
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Solvarm doft, plommon och kanel, kaffe & lätta örtiga övertoner, choklad & lite mynta. Bra syror i munnen, tät med röd & svart mogen frukt, bra sandiga tanniner, rakryggad och vuxen, mineralitet och moccha i svansen, avslutar stramt & snyggt. Riktigt lyckad.
Betyg:+++

Siepi 2007
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Djup & eldig doft, packad med plommon & mörk choklad, tobak & kaffe, solvarm med antydan till läder och målarlåda, en liten puff av starkvin tyvärr. Mjuk, eldig & sandigt sträv i munnen, kakolika tanniner, massor av kaffe & solbakad frukt, känns utvecklad men tyvärr med lite bränt avslut. God, men årgången är lite för solbränd för min smak.
Betyg:++

Siepi 2008
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Ungfruktig i doften fortfarande, körsbär och liten känsla av kirsch, kaffe & kanel, frukten känns väldigt mogen, en puff av starkvin även här men med fint uppbackad av en bra mineralitet. Lite örtig känsla i munnen, tät svart frukt, liten grön stjälkighet, massor av plommon, god, faten är i schack men den har ett lite kartigt avslut.
Betyg:++

Siepi 2011
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Ungdomlig och blåfruktig doft, ceder och med bra stramhet, mineral, plommon och bra djup, känns snärtig och läcker. Höga syror i munnen, blå pigg frukt, vinbär och strama syror, lite örtkryddor och de obligatoriska kaffetonerna i aningen mer dämpad form, bra längd och förvånande fräschör, mycket lovande i lite slankare kostym, superb.
Betyg:+++

Så här skall en slipsten dras, perfekt med hög klang och bra syror som lyfter frukten och ger den närmast bordeauxlik känsla. Lite svalare, lite mer vässad, skitgod!

Siepi 2012
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Ung och oförlöst, faten ligger helt vid sidan om eller utanpå, svart fruktig med massor av plommon och sot, packad med kaffe, vanilj och mynta, tät men just nu i dissonans. Oförlöst i munnen, ointegrerad och besynnerligt osammanhållen i dagsläget, faten är helt dominerande och frukten i disharmoni. Men, den är nog egentligen lovande, behöver absolut tid.
Betyg:(+++)?

Siepi 2013
Marchese Mazzei, Castello di Fonterutoli, (Castellina, Chianti), Toscana (IGT), Italien
Knasigt ungdomlig, doftar nybuteljerad vintagen port & Dulcivit™, massakrerade körsbär & lingonkarameller. Snärtig och pigg i munnen, höga väl definierade syror, surkörsbär och lite karamell. Rätt läcker i sin absoluta ungdom, liten mineralsälta i eftersmaken. Troligen utmärkt.
Betyg:++(+)

Som väntat är den rätt god om man pallar med faten & alla kaffetonerna, väl sammansatt och fint hantverk även om det absolut är ett krämavin. Men, när sakerna faller på plats som 2011 är det absolut världsklass, fokus och exakt koncentration med befriande rakryggad struktur.

Lite nya årgångar av de enklare sakerna följde:

thumb_IMG_4574_1024


Zisola 2013
Marchese Mazzei, Sicilia (IGT), Italien
Ungdomlig med körsbär och vissa fat, bra snärt och fina syror i munnen, läcker körsbärsfrukt, enkel men rätt god.
Betyg:+

Ser Lapo 2012
Marchese Mazzei, Fonterutoli, Chianti Classico Riserva DOCG, Toscana, Italien
Söta körsbär i doften, bigarråer och lite choklad i ganska mullig stil. Höga syror i munnen, slank med lingon och örter, ganska klassisk känsla även om doften är lite i spralligaste laget.
Betyg:+

Fonterutoli 2013
Marchese Mazzei, Fonterutoli, Chianti Classico Riserva DOCG, Toscana, Italien
Väldigt ungdomlig, lite svårbedömd med sura körsbär och viss karamell. Ungdomlig och snärtig i munnen, sprittande körsbär och lingon i svansen. Rätt god.
Betyg:+

Castello Fonterutoli 2011
Marchese Mazzei, Fonterutoli, Chianti Classico Riserva DOCG, Toscana, Italien
Fatig doft med vanilj och kaffe, körsbär och lite lakrits. Tät i munnen med bra syror, faten är lite ointegrerade i dagsläget men den kan nog växa till sig lite, grundarbetet är rätt snyggt trots all ek.
Betyg:++

thumb_IMG_4570_1024 thumb_IMG_4571_1024


Det som får vinerna att verkligen sjunga dock är maten, kött & fett från Toscana i
Dario Cecchinis tappning är svårslaget. Tackar VinUnic & AG för en lunch som sitter bra hela fram till frukosten dagen därpå..

-- Winepunker

Comments

Sassicaia med Priscilla Incisa

thumb_IMG_4093_1024


Av alla vinerier i
Bolgheri behöver Tenuta San Guido nog minst presentation - “Orsaken till Ornellaia” som Lodovico sade - pionjären med Cabernet & Merlot i Italien. Det har blivit en del årgångar under åren, 1985 står nog fortfarande högst på piedestalen bland alla italienska franskinspirerade saker jag druckit, ett i sanning stort vin. Nu är inte Sassicaia nödvändigtvis alltid bra, jag minns t.ex. både 2000 och 2001 som tämligen anemiska och problematiska efter utökningen av arealen under det sena 90-talet men det var ingalunda första gången kvaliteten sviktade. Sassicaia har höga höjder men samtidigt låg lägsta nivå, man kan bli rätt besviken. Senare årgångar har de däremot presterat riktigt bra, priset är givetvis provocerande högt men den underliggande kvaliteten finns där och vinet går sällan på knock utan är förhållandevis elegant och nyanserad i strukturen.

Först lite småsyskon till det egentliga vinet.

La Difese 2013
Tenuta San Guido,Toscana IGT, Toscana, Italien
Ungdomlig & intensivt rödbärig doft, lätt kryddig med aningen dammig & oförlöst känsla, parfymerad med hyacint & kamfer. Ung och rödfruktig i munnen, lätt fet textur, medelfyllig med röda vinbär, slånbär och påtagligt örtigt avslut. Den är god på något basalt sätt men känns väldigt enkel. (Cabernet Sauvignon 70%, Sangiovese 30%)
Betyg:++

Det var första gången jag provat
Le Difese, gott men aningen trivialt. Jag frågar mig stilla varför San Guido behöver göra detta, medelklass är ju knappast affärsidén och unga stockar behöver inte vara ett problem. Jag tycker här man breddar portföljen åt fel håll, gör något annat som är parallellt till Guidalberto istället - en jämställd syster med annan framtoning.

Guidalberto 2013
Tenuta San Guido, Toscana IGT, Toscana, Italien
Solvarm doft, lätt moccha, plommon & antydan till torkade örter, ung med aningen grön överton. Stram och sträv i munnen, svart & röd frukt, sandiga tanniner, plommon och cassis, fortfarande lite ungdomligt sotig i eftersmaken. Den känns solid men behöver tid. (Cabernet Sauvignon 60%, Merlot 40%)
Betyg:++

Guidalberto 2009
Tenuta San Guido, Toscana IGT, Toscana, Italien
Mjukt rödfruktig doft, solvarm och kryddigt harmonisk, behaglig värme utan att bli eldig eller klumpig, liten mynta & lagerblad, läcker och inställsam. Solvarm i munnen, mynta & kryddor, svarta körsbär och plommon, lite eldig med snygg kaffe & antydan till tapenade, lång och fint sammansatt svans, viss mognad, utmärkt. (Cabernet Sauvignon 60%, Merlot 40%)
Betyg:++

Guidalberto 2000
Tenuta San Guido, Toscana IGT, Toscana, Italien
Helt mogen doft, kryddig & utvecklad med målarlåda, tobak, lite stall och solvarm balans, den är farligt lik en klassisk Bordeaux. Helt utvecklad i munnen, bra sandiga tanniner, kaffe, läder och slånbär, liten köttig överton, aningen vilda och pälsiga drag. Perfekt mogen med allt på plats, betyget är direkt snålt, den pockar på 3+. (Cabernet Sauvignon 40%, Merlot 40%, Sangiovese 20%)
Betyg:++

Här slås man av både återhållen kraft & balans med tveklöst klassiskt tycke. Jag har oftast provat
Guidalberto väldigt ung, ofta lite yster och inställsam men med några år på nacken är den inte illa. Steget ned från storebror är inte så förtvivlat långt, det är rätt mycket vin för pengarna i dagsläget.

Sassicaia 2012
Tenuta San Guido, Bolgheri Sassicaia DOC, Toscana, Italien
Lite stum doft, kryddigt knuten med eldig ton, tobak och lätt kaffe, känns besynnerligt yster & oförlöst samtidigt. Vansinnigt ung i munnen, sprittande med höga snärtiga syror, medelfyllig botten av cassis och körsbär, lite trätoner och örter. Lite svårbedömd, men den borde kunna utvecklas hyfsat.
Betyg:++(+)

Sassicaia 2009
Tenuta San Guido, Bolgheri Sassicaia DOC, Toscana, Italien
Solvarm och enormt läcker doft, kaffe, mörka plommon och kryddigt snygg komplexitet, lite rökig känsla med tobak, lakrits & stenkross. Tät i munnen, solvarm med bra syror, cassis och slånbär, perfekt kombination av kraft & finess, mjukt sandig textur med kakaobitter svans, enormt elegant trots kraften. En vinnare.
Betyg:+++

Sassicaia 2006
Tenuta San Guido, Bolgheri Sassicaia DOC, Toscana, Italien
Viss utveckling i doften, kryddig med ceder, lite läder, solvarm harmoni och en puff av linolja, plommon & cassis dominerar, perfekt avvägd och nyanserad. Läcker och elegant i munnen, fint kryddig med lena men distinkta tanniner, fina trätoner under lättsam mörk röd & svart frukt. Strålande, elegant & skärpt.
Betyg:+++

Sassicaia 2004
Tenuta San Guido, Bolgheri Sassicaia DOC, Toscana, Italien
Fint utvecklad, klart åt det eleganta hållet, dämpat kryddig med målarlåda och cassis, trätoner & örter, finstämd och förvånande feminin. Elegant och förhållandevis slank i munnen, sura körsbär, cassis, vuxen skärpa med fina syror och ganska finlemmad struktur, silkiga tanniner, lätt kryddig och torr i avslutet, snygg, nyanserad & oväntat lättfotad. God, men ett litet stjälkigt drag i eftersmaken drar ned betyget.
Betyg:+++

Den är lite slank, elegant & nyanserad men saknar aningen med stoppning och har en liten grön komponent (snygg, men ändå),
Cabernet Franc slår igenom på rätt trevligt sätt men jag upplever både ’09 & ’06 som mer typiska och absolut mer vad jag förväntar mig av Sassicaia. Det var några år sedan sist, observationerna är desamma på det hela taget fast betydligt mognare.

När det funkar helt är vinet dock spektakulärt bra, både 2009 och 2006 är briljanta om än i väldigt olika stil. Tyngden i 2009 kan kanske upplevas som besvärande om man är lite fjollig men den är samtidigt supersnyggt sammansatt, bredd & balans utan minsta skavank. 2006 är den absoluta vinnaren dock, lagom stramhet, klang och underliggande elegans som man oftast bara drömmer om, den verkligen doftar och smakar högklassig Bordeaux gjord i Italien - risken för förväxling är liten men personligheten densamma. Skitbra!

Tackar
Priscilla och Cattis på Viunic, alltid en förmån.

-- Winepunker

Comments

Sommargruk #2

Sommar är en tid för eftertanke, arkeologi i källaren och en och annan rosé - en enkel vintillvaro i väntan på att AuZone skall komma igång på riktigt efter semestertider och intellektuell förslappning. Det finns alltid ett gäng buteljer som ‘bara blir kvar’ i något skrymsle, perfekta att snatta lite av när man inte har annat för sig eller bara är upptagen med årets obligatoriska rosé-försök/misslyckande. Man kan i värsta fall alltid rädda upp flopparna med några säkra kort.

thumb_IMG_3920_1024 thumb_IMG_3921_1024


Txomin Etxaniz Rosado 2014
Etxaniz Txakolina, Getariako Txakolina, Baskien, Spanien
Dämpad rödbärig doft, lite syrliga röda vinbär och krusbär, en puff av mineralitet. I munnen väldigt syrlig med liten spritz, rödbärig, vinbär och krusbär även här, lite omogna hallon i svansen, mineraldriven eftersmak, opretentiös och enkel men slinker ned. Betyget är mycket generöst. (60% Hondarribi Beltza, 40% Hondarribi Zuri)
Betyg:+

Hondarribi Beltza & Hondarribi Zuri, låter som två nobelpristagare i litteratur från Kazakhstan. Nya druvor för mig, tyvärr presterade vinet inte så bra som personalen på Bolis ville göra gällande. ’The Quest for a Decent Rose’™ fortsätter...

Château Calissanne, Clos Victorie 1997
Château Calisanne, Coteaux d'Aix-en-Provence, Frankrike
Mycket utvecklad doft med röda solmogna bär, antydan till tomat, skogsbotten, linolja, stall och ceder, snygg dämpade och integrerade fat men den är lite märkt av åldern. En puff av soya kikar fram efterhand. Väldigt mogen i munnen, lite uttorkad med sandiga tanniner och drag av tomat & karamell, syrorna är på plats, den är förvånande harmonisk trots åldern, lite undervegetation, trätoner och kryddor finns där, vissa vilda & skitiga drag i svansen. Eftersmaken är torr & lite vrång med klar beska. Absolut godkänd, men har troligen varit bättre, betyget är generöst. (Cabernet Sauvignon, Syrah)
Betyg:++

En butelj som bara blivit liggande, köptes för femton år sedan och blev liksom över. Rätt bra utdelning även om den skulle druckits för kanske fem år sedan.

thumb_IMG_3925_1024 thumb_IMG_3923_1024


Hermitage, Cuvée Marquise de la Tourette 1995
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Dämpat kryddig doft, återhållen rödfruktig med lätt peppar och några droppar blod, viss rost och jordiga toner i väldigt mogen kostym, hö & skit, vattenfärg och en del terpentin - rätt kul. Tyvärr kikar en del burktomat fram efterhand, den har en del kartigt gistna drag som accentueras under kvällen. Uttorkad i munnen, kärv och lite ogin med höga syror, anemisk och slank men samtidigt hyfsat väl sammansatt i grunden. Svanen lider av lite rönnbärskänsla, syror & bitterhet utan frukt och nödvändig stoppning. Den har inte riktigt orkat med sin ålderdom, tyvärr. Eftersmaken är klassisk dock, skitig med blodstänk & svartpeppar, tanniner och örter. Betyget är generöst.
Betyg:+

Klart på väg utför, uttorkad och sned i munnen - betyget räddas av en till en början anständig doft och en godkänd avslutning i munnen men det ogina och anemiska draget har nog inte
bara med årgång och ålder att göra. Borde inte Delas vara bättre än så här? Strukturen känns faktiskt racklig.

Måste jämföras med ’96...

Hermitage, Cuvée Marquise de la Tourette 1996
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Väldigt utvecklad doft, syrlig med röda bär, hallon & röda vinbär, skogsbotten, kanel och torkat kött, en del tomat tyvärr dessutom möbelpolityr & harts men inte på bra sätt, känns för gammal. Syrlig i munnen, torkade röda bär, lingon och ’96-syra dominerar men det finns en ganska god kryddig botten med bra frukt, den är snyggt dämpad och elegant, sval och med förvånande harmoni syrorna till trots. Svansen har liten känsla av målarlåda och linolja, helt mogen men sitter ihop fint. Smaken räddar den precis, betyget är generöst.
Betyg:++

På näsan är de rätt lika, tomaten finns där och de känns båda rätt gistna men i munnen är ’96 överlägsen, de höga syrorna skärper vinet snyggt, frukten är elegant och vi har rätt bra balans & struktur. Inte illa, även om den absolut har varit bättre.

Herdade do Peso, Aragonés 1997
Sogrape, Alentejo, Portugal
Väldigt utvecklad doft, kryddig med möbelpolityr och lite eldiga drag, torkade plommon och linolja, kanel och krossad kryddpeppar. Mjuk och rödfruktig i munnen, helt mogen med lätta drag av tomat och sviskon, tanninerna är mjuka och silkiga, syrorna höga, helt mogen med toppen i backspegeln men flaggan högt. Svansen har lite bittra drag, en uttorkad beska som inte är helt angenäm men det finns samtidigt en läcker fruktsöt karamellton i eftersmaken. Lite schitzad men magnifik för en prislapp under 200:- (Tempranillo)
Betyg:++

Här har vi ett annat gammalt lik som överlevt sig själv (inköpt ’00) men
samtidigt presterar, den var säkert bättre för några år sedan men bortsett från bitterheten i svansen är det förvånande OK.

thumb_IMG_3919_1024 thumb_IMG_3924_1024


Så, lite absolut säkra kort...

Ciacci Piccolomini Vigna di Pianrosso 2007
Ciacci Picolomini d’Aragona, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Solbakad och ganska utvecklad doft, läder och körsbär, kryddor & tobak blandas med torkade örter och en del vilda och skogiga aromer, anstrykning av balsamiska toner & nyhyvlat ädelträ i klassiskt snitt. Läckert rödfruktig i munnen med tobak & fina höga syror, lite körsbär och örtighet, ljusröda plommon med kryddig komplexitet, anis och rakryggade tuggbara tanniner. Lakrits och krossad sten i svansen. Skitgod, har lyft sig en hel del på drygt ett halvår.
Betyg:+++

Reynvaan The Unnamed Syrah 2012
Reynvaan, Walla Walla Valley, Washington, USA
Djup doft, blåfruktig med massor av blod, köttslamsor, njurtalg & rökig mineralitet, kryddor och örtiga övertoner samsas med intensiv typicitet och superbt vilda toner. Här har vi samjäst Syrah i sin mest uttrycksfulla form - fortfarande ung och oförlöst givetvis men med absolut alla hönsen hemma. Efterhand utvecklar den cordit och krossad sten, lite orientalisk rökelse tittar fram. I munnen är den köttig och vild, lite örtbitter med skogstoner och fårfett, massor av ung blå & svart frukt blandas med blod, strålande intensitet i superbt lagom sval stil. Lång med klart kryddig frukt i eftersmaken, fullkomligt lysande med framtida potential. Druva & distrikt uttryckt till perfektion. (90% Syrah, 10% Grenache Blanc)
Betyg:+++

Snacka om säkert kort!
Reynvaan har mer och mer blivit den absoluta favoriten från Washington, supersolida med alla markörer på plats balanserat av en lekfullhet och glädje som är bara svåremotståndlig. Fick jag bara dricka en sorts vin resten av livet skulle det bli en Syrah samjäst med godtycklig vit druva i sval stil & rejält fruktstoppad, bra syror och nyanserade fat. Kort sagt, precis det här. Reynvaan är ett av vinvärldens riktiga ess, hur bra som helst men tiden i favör - vi kommer att se i sanning stora viner härifrån vad det lider, så djävla gott!

-- Winepunker

Comments

Vin Santo med AuZone

thumb_IMG_3872_1024


Sommarprovningarna har dragit igång i
AuZone med lite mer udda och nedcabbade tillställningar. Traditionen att hålla teman med aningen lägre ambitionsnivå brukar vara en vinnare när semester och allmänt lössläppt ledighet stör kärnverksamheten - vi behöver inte vara fullt hus och det behöver inte vara speciellt dyrt. Först ut var jag själv, en halvflaskprovning med söta lätt oxiderade saker från Italien. Vin Santo har varit en bortglömd stackare under alla år jag provat vin i AuZone, bara en handfull har slunkit ner under hela min karriär och jag har inte en enda gång ställt några exemplar mot varandra visade det sig efter lite efterforskningar.
Att jag överhuvud taget fått upp ögonen för vintypen måste nog tillskrivas
AK, efter en rekommendation för något år sedan blev jag helt såld - kvalitet, personlighet och koncentration i ett ganska yvigt stilspektra bjuder på ett behagligt avbrott gentemot Sauternes & söt Riesling.

thumb_IMG_3873_1024 thumb_IMG_3874_1024 thumb_IMG_3875_1024


Vino Santo Trentino 1998
Azienda Agricola Pisoni, Vin Santo, Trentino-Alto Adige DOC, Trentino Della Vale de Laghi, Italien
Doft av apelsinskal och aprikos, viss örtighet, mineral & nötter, fint fruktig och lite blommig stil, helt o-oxiderad. Söt i munnen, ren med apelsin & aprikos, mandel och suckat, lite knäckig med bra längd, ren svans men saknar tyvärr djup. Känns modern i enkel och publik stil. Betyget är generöst. (100% Nosiola)
Betyg:++

Enda vinet i uppställningen som inte var av den klassiska typen. I Trentino toppar man ofta upp faten för att minimera oxidationsprocessen och avvänder enbart Nosiola, en druva endemisk i Trentino. Det är gott men lite anonymt, kunde varit nästan vad som helst.

Castello di Brolio Vin Santo 2006
Barone Ricasoli, Vin Santo del Chianti Classico DOC, Toscana, Italien
Oxidativ doft med valnötter & mandel, harts och en puff etylacetat, kaffe och ganska mycket rostade aromer, en del exotiska övertoner, mango & passionsfrukt. Massor av bittermandel i munnen, bra syror, söt och oxidativ med citrus, fikon och knäck. Tyvärr dominerar alkoholen, eftersmaken är väl spritig. (Trebbiano)
Betyg:+

Vin Santo Chianti Classico Felsina 2004
Fattoria del Fessina, Vin Santo del Chianti Classico DOC, Toscana, Italien
Oxidativ doft, karamell och möbelpolityr, ceder och parfym, en del vax & suckat, nötig & läcker. Massor av mandel och hasselnötter i munnen, oxidativ med lite bittra toner, söt med stadgad struktur, måttliga syror. Möjligen lite enkel i munnen, god. (Trebbiano)
Betyg:++

thumb_IMG_3876_1024 thumb_IMG_3877_1024


Leonardo Vin Santo 2007
Cantine Leonardo da Vinci, Bianco dell'Empolese DOC, Toscana, Italien
Enormt nötig doft, valnötter, kaffe, karamell och spansk turron, träolja och knäck, kryddig komplexitet. Galet nötig i munnen, fet textur, väldigt oxidativ med mandel, valnötsfnas & vax, lite låga syror och väl bitter svans, bränt anslag, dämpad sötma, klart nötbitter eftersmak. Krävande och personlig, men inte riktigt min grej. (Trebbiano)
Betyg:+

Divinum 1999
Tenuta Fattoria Sant' Appiano, Vin Santo del Chianti Classico DOC, Toscana, Italien
Läcker doft med elegant apelsinblom och aprikos, dämpat och kryddigt oxidativ, citron och hasselnötter i lite blommigt uppstudsig stil. Supertät & söt, maxad textur, karamell och knäck, mandel och suckat, simmig och krämig men i perfekt balans, lång och gräddig svans, kaffe och nötmaräng i eftresmaken. Briljant. (Trebbiano)
Betyg:+++

thumb_IMG_3878_1024 thumb_IMG_3879_1024


TreRose 2006
Tenimenti Angelini, Vin Santo di Montepulciano DOC, Toscana, Italien
Djup och nyanserad doft, apelsin, suckat och dämpad karamell, liten finlemmad aprikos och superbt parfymerad, komplex i aningen rostat & ganska dämpat nötig stil, efterhand dyker en puff av målarlåda och linolja fram, mäktig. Tät och simmig i munnen, aprikos och rena syror, nötter och rosmarin, superbt strukturerad med en liten läcker örtighet under all sötma. Lång och strålande läcker med lätt oxidativ eftersmak, klangfull och finessrik trots koncentrationen. (Trebbiano 50%, Grechetto 30%, Malvasia 20%)
Betyg:+++

Vin Santo di Carmignano Riserva 2007
Tenuta di Capezzana, Vin Santo di Carmignano DOC, Toscana, Italien
Djup, läcker och mäktigt komplex doft, lätt volatil med hasselnötter, torkad aprikos, suckat och harts, lite melass och en dos etylacetat - men det funkar förbluffande nog, magnifik i sin personliga och vansinnigt simmiga stil. Enormt tät och simmig i munnen, knäck och apelsin, krämig och vaxigt rik, packad med nötter och karamell, lång och fylld av nejlikor och kanel, torkad frukt och melass. Enorm längd och komplexitet, tål man sötman är den spektakulärt bra. Syrorna håller emot hela vägen, mäktig! (Trebbiano)
Betyg:+++

Det är kul, varierat och djäkligt gott. Paralleller med både
TBA, Sherry och gammal Tawny finns samtidigt som en röd tråd av apelson, mandel och nyanserad oxidativ karaktär utgör stommen. Det är en helt egen aktör i persongalleriet som absolut förtjänar uppmärksamhet, jag kommer knappast att ändra min investeringsfilosofi radikalt men några (halv)flaskor kommer att finnas tillgängliga i källarens standardsortiment.

-- Winepunker

Comments

Nyårsgruk

Några kul viner slutade/startade året med, de mest intressanta förtjänar en liten kort notis.

IMG_3418 IMG_3464


Diebolt-Vallois Fleur de Passion, BdB 1999
Cramant, Champagne, Frankrike
Läckert utvecklad doft, stram med flinta och lite exotiska övertoner, smörad brioche och fint parfymerade drag, rosor och lite nötter. Den är nyanserad, elegant och finurligt sammansatt. Höga smaker i munnen, ren med klingande syror, mineral och fin utveckling. Det finns en liten vuxen bitterhet under all citrus, en näve hasselnötter och suckat, lång med lättfotad glädje, fullkomligt lysande.
Betyg:+++

Pol Roger Brut Chardonnay 1996
Epernay, Champagne, Frankrike
Utvecklad och mogen doft, grillad citron, nötter och nougat, massor av mineral och läcker brödighet, smörad brioche, dessutom en snygg puff av syrén, alldeles superb & på absolut topp. I munnen är den frasigt torr med höga syror, mineral och lite rostad mognad, några skivor vinteräpplen blandas med solmogen citrus och lätt bittert limeskal, svansen är torr med drag av nötter och choklad, äpplen i eftersmaken. Superb, helt mogen, på topp.
Betyg:+++

Ata Rangi Craighall Chardonnay 2012
Ata Rangi, Martinborough, Nya Zeeland
Ungdomlig och flintig doft, lätta fat med massor av rivet citronskal och sprudlande mineralitet, oförlöst ännu, detta känns som en långlagrare. Stram syra i munnen, ren och klingande med citron och lime, massor av flinta och en del grönörtiga toner, liten själkig & omogen känsla, den behöver en del tid. Svansen är elegant kryddig, mineraldriven med flintkross och liten kul bitterhet, den är alltför ung i dagsläget med väldigt vässade syror. Man får avvakta.
Betyg:++

IMG_3467 IMG_3465


Steinbuckel 2012
Riesling Grosses Gewächs, Philipp Kuhn, Laumersheimer Steinbuckel, Pfalz, Tyskland
Stram med citrus, citronskal och massor av knastrig mineral, ung & oförlöst men helt utan gröngodis, tack och lov. Rik i munnen, höga syror med vässad & stram struktur, citrus och flintig mineral, klingande med absolut gehör. Liten örtig och mineralbitter svans, superb, strålande vin öppnat något år för tidigt. 3+ är närmast en självklarhet om något år. (100% Riesling)
Betyg:++(+)

Ciacci Piccolomini Vigna di Pianrosso 2007
Ciacci Picolomini d’Aragona, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Solvarm doft, läder och körsbär, kryddig med tobak och torkade örter, lite lakrits och skogsbotten, den är rätt komplex med klassisk framtoning, bra djup med begynnande utveckling. Eldigheten upplevs till en början som besvärande men när frukt & kryddor växer blir den helt harmonisk. Rödfruktig och kryddig i munnen, eldig och solvarm med röd frukt, körsbär och plommon, solbakad med utveckling och komplexitet. Tanninerna är prominenta, täta och läckert tuggbara, kakaofina med liten örtig beska. Svansen är lång och pikant bitter, antydan till lakrits och mineralitet. God, lovande, kan utvecklas.
Betyg:++(+)

Ledge Vineyard Drive 2012
Ledge Vineyards, James Berry Vineyard / Messina Vineyard, Paso Robles, Kalifornien, USA
Djup doft, massor av solvarma körsbär, jordgubbar och örtiga övertoner, lite kåda och lakrits, fortfarande ung och yster men med alla bitar på plats. Efterhand dyker det upp lite kött & päls, ett vilt & blodigt drag ligger och puttrar under all frukt. Tät i munnen, lätt eldig med ren solvarm frukt, körsbär & hallon, mineral och salmiak, stenkross och lite bitter stensöta i eftersmaken. Ung, kryddig och yster, bitarna är på plats men den behöver lite tid att komma ihop helt. (58% Syrah, 25% Grenache, 15% Mourvedre, 2% Roussanne)
Betyg:++(+)

IMG_3468


Vin Santo Riserva del Chianti 2007
Fattoria Lavacchio, Vin Santo del Chianti DOC, Chianti Rúfina, Toscana, Italien
Nötig doft, harts och kanel, torkade apelsinskal, pomerans, överton av kryddörter och karamell, komplex och lite bränd stil. Söt med höga syror, skärpt, apelsin och suckat, kryddig och fräsch i stilen med pigg framtoning. Svansen är fylld av nougat, valnötter och söt knäck balanserad av vässade syror. Riktigt god.
Betyg:++

Känns som en lovade start på året...

-- Winepunker

Comments

TreRose Vin Santo 2006

IMG_3439



Att
Vin Santo skulle ge vinprovandet en nytändning var rätt oväntat. Givetvis kan en förbigången klassiker få andarna att vakna men att det skulle bli ett (ibland) förstärkt sött vin från Italien kändes rätt avlägset.
Just den här är inte förstärkt, jäst på i sex månader torkade druvor med kontrollerad oxidation under sju år i 100-liters fat (caratelli) blir det bara totalt 1500 halvflaskor, en minimal produktion hantverksmässiga godsaker. En ren kulturgärning med andra ord.

TreRose 2006
Tenimenti Angelini, Vin Santo di Montepulciano DOC, Toscana, Italien
Snygg, dämpat oxidativ & bred kryddigt nötig doft, en puff av balsamico och harts, apelsinsuckat, linolja, målarlåda och torkade aprikoser. Komplex och djup med komponenter av både sherry och Sauternes. Söt i munnen, tät, massor av apelsin, fikon, aprikoser & hasselnötter, simmig och knäckig med höga balanserade syror, intensiv med liten kryddig beska och perfekt skärpa. Man hittar aningen kåda & bruten själk efter ett tag, det finns en snygg gräsig ton under all sötma och kraft. Det är riktigt, riktigt bra, komplext och personligt med enorm längd och mäktig finess. Fullkomligt strålande! (Trebbiano 50%, Grechetto 30%, Malvasia 20%)
Betyg:+++

Den är förbluffande bra, inte lika god som
Capezzana senast men inte långt ifrån. Stilen är lite annan, den lilla gräsigheten och antydan till balsamico ger den en annan dimension, den är aningen mer rustik men det gör absolut ingenting.
Jag är plötsligt barnsligt entusiastisk inför
Vin Santo, det är precis hur kul som helst.

-- Winepunker

Comments

Vin Santo di Carmignano Riserva 2007

IMG_3269


Tack vare min
Coravin™ har konsumtionen söta viner i Casa Punk ökat dramatiskt, ett lagom glas efter middagen är så enkelt att tappa av. Att AK dessutom närmast tjatigt rekommenderat vinet nedan tvingade fram en provtryckning direkt efter inköp, C bakade sina legendariska mandelskorpor med citronskal under förmiddagen som tilltugg - jag var aningen tveksam, senast jag köpte en Vin Santo var 1995 (!?) och jag har med undantag för Villa Pillo & Castell’in Villa aldrig varit riktigt imponerad.

Vin Santo di Carmignano Riserva 2007
Tenuta di Capezzana, Vin Santo di Carmignano DOC, Toscana, Italien
Nötig, eldig och komplex doft med toner av harts, målarlåda, torkade aprikoser, blommor och apelsinsuckat. Det är seriöst och intensivt med en touch av rhumtopf och melass, nästan en puff av flor till och med. Rik, viskös och enormt söt i munnen, krämig med melass och gräddigt fet struktur, bra syror, karamell och apelsinskal. Det finns lite etylacetat men det stör besynnerligt nog inte alls, den är komplex och lång med superbt balanserad och kryddig eftersmak, lite kanel, läcker torkad ananas & kokosflagor. Fullkomligt strålande, nästan provocerande bra, den snubblar på 4+.
Betyg:+++

Det är som ett oheligt kärleksbarn mellan
Sauternes och Rom från Venezuela, simmigt och melassrikt med syror, blommor och krämig textur - mycket speciellt och mycket, mycket gott - tveklöst den bästa Vin Santo jag provat.


-- Winepunker

Comments

Caprili Brunello 2007

IMG_2574


Sorgligt satt på undantag är de något billigare sakerna från Italien, klassiker under 300:- är det långt emellan i Caza Punk™ tyvärr. Det är lite av ett nyårslöfte att prova mer ”traditionella saker” i ”vettig prisklass” under 2014 (var de nu må komma från) och varför inte börja med Toscana?
Caprili är en halvmodern trivialitet med konkurrenskraftigt pris, bruksvin när det är som allra bäst.

Caprili, Brunello di Montacino 2007
Caprili, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Kryddig doft, förvånande nyanserad & dämpad med krossade körsbär, lakrits och en rejäl skopa jordig mineral. Efterhand utvecklas en del blommiga toner, rosor & liljor blandas med kanel och lite omogna plommon. Bra vässade (lite aggro) syror och läckert kryddig karamell i munnen, massor av kärniga körsbär och hallon, läckert själkigt pigg & uppnosig framtoning. Den är vaken, skärpt och expressiv, svansen är lång med läckra, väldefinierade och prominenta tanniner. Uttrycket är radikalt annorlunda gentemot 2006 (den var betydligt fruktstinnare besynnerligt nog), men den har samtidigt en mycket personlig & lagom modern solbakat rostad och kryddig struktur. Gott, avslappat & välgjort helt utan att aspirera på storhet.
Betyg:++

Det är inte illa, dessutom med klar potential känns det som. Med lite tid kommer syrorna att harmoniera, dämpa sig och uttrycka en mer avrundad melodi. Det är tveklöst & rakt uttryckt och lätt att känna igen, redigt och välgjort på alla sätt. Bra början på helgen...

-- Winepunker

Comments

Brunello di Montacino med AuZone

IMG_2377


Lite Brunello i AuZone, snabbt avhandlad blandad kompott uppställd av
Vintresserad som också sammanfattat själv.

IMG_2378 IMG_2379 IMG_2380


Brunello di Montalcino, Val di Suga 2007
Tenimenti Agnelini, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Varm, rödfruktig & lätt rostad doft, slånbär och lite läder. Snyggt sträv smak, solbakad med läcker röd frukt, lakrits & lätt söta kryddor. Snyggt torrt avslut i ganska klassisk stil, känns lite enkel.
Betyg:+

Quercecchio 2006
Azienda Agricola Quercecchio, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Rödfruktig doft, fatad med ungdomlig framtoning, lite körsbär och lingon, en del köttiga drag. Len röd frukt i munnen, fina sandiga tanniner, lite slånbär & en del röda vinbär, lätt anis och sot i eftersmaken. God.
Betyg:++

Brunello di Montalcino, Barbi 2007
Fattoria dei Barbi, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Rödfruktig doft, körsbär och en del torkade örter, antydan till choklad, röda vinbär och en liten puff av Dulcivit™. Svart frukt i smaken, rejält sträv i lite grov stil, lakrits och kryddig i svansen. Den känns aningen charmlös och lite klumpig, rätt OK men inte så mycket mer.
Betyg:+

IMG_2381 IMG_2382 IMG_2383


Vigna Cerbaia 2005
Azienda Agricola Cerbaia, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Lite stum och kokt doft, matt kola, besynnerlig kombination av parfym, sågspån och rå potatis. Rejält sträv i munnen, slank röd frukt, vinbär och väldigt själkig framtoning, bitter och kärv svans, syradrivet & ganska ogint intryck. Inte så kul.
Betyg:0

Brunello di Montalcino, Val di Suga 2004
Tenimenti Agnelini, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Lite stum och dov doft, en del mörka körsbär, aningen nagellack och kåda, ganska eldig med inslag av nejlikor. Tät svart frukt i munnen, lite solmoget söt med körsbär & sötlakrits, täta sandiga fina tanniner, mineralsälta och karamell i svansen.
Betyg:+

Brunello di Montalcino, Il Poggione 2006
Il Poggione, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Tät doft, mörka körsbär och plommon, varm svart frukt, kryddig och & dämpat komplex med koncentration. Tät i munnen, massor av svart frukt, lakrits & kryddor, packad med mörka körsbär, fina syror och snygga finkorniga tanniner. Stylad men god, lång med mineralsälta i svansen.
Betyg:++

IMG_2384 IMG_2385


Donna Olga 2006
Donna Olga, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Tät doft, lyxigt fatig med svarta söta körsbär, karamell och choklad, lite kirsch och ganska eldigt känsla, läcker med underliggande komplexiet. Tät i munnen, pigg frukt med anständiga syror, lena snygga tanniner, körsbärsfrukt och förvånande sval stil med tanke på doften. Lång och kryddigt sträv med bra balans och förmodad potential.
Betyg:++(+)

Den här var ny för mig, kul med en så pass bra sak för futtiga 300:-, kvällens klara vinnare i min fat & frukttåliga gom.

Brunello di Montalcino Riserva, Altesino 2007
Altesino, Brunello di Montalcino DOCG, Toscana, Italien
Kryddig och funky doft med örtiga drag, parfymerad röd frukt, nästan Nebbiolo i känslan, körsbär, hallon, närmast hallonbåtar & tranbär och lite spontanjästa drag. Funky i munnen, ungdomlig, slank och inbjudande med naturvinsdrag, läcker röd frukt, lakrits och finkorniga tanniner, fänkål och lite örtig känsla. Svansen blir lite godisartad, vingummi närmast. God, men inte min stil riktigt, den är för skruvad med godiskänslan.
Betyg:+

Den här var vrickat kul, men besvärande svår. Jag hade inte satt den i Brunello på hundra år, kändes som något norrifrån i riket snarare - fast de lite svettiga godistonerna är bra besynnerliga.

Andra tankar
här.

-- Winepunker

Comments

Il Bosco 2004

IMG_2354


Man får
lite stryk när det gäller italienare av modernt snitt, jag är ganska liberal men ibland tvekar även jag på om riktningen är den rätta. När det gäller Italien & Syrah är jag mer än kluven, det funkar ibland men samtidigt finns samma underliggande problem som när det gäller Merlot. Har men inte handlaget och hjärnan slinter det alltför lätt när klimat och terroir jobbar åt ett annat håll, det bär lätt ned i diket med överkoncentration och brända fat.
Fast, ibland faller det snyggt på plats.
Tenimenti Luigi d'Alessandro har hållit på sedan 1967 (ett stort år på många sätt, Punk™, men knappast övrigt i vinvärlden utanför Sauternes), ledande i Cortona driver de produktion av Syrah i väldigt italienskt snitt utan att bli tungfotat eller klumpigt.

IMG_2355


Il Bosco 2004
Tenimenti Luigi d'Alessandro, Cortona, Toscana, Italien
Läcker och ganska komplex doft med klar utveckling, örtig, snyggt fatad och lite köttigt svartfruktig med sötlakrits och lätt blodstänk. Det finns en hel del mineralitet, kanel, anis och torkad rosmarin, snygg och harmonisk med aningen rökighet, den har ett radikalt annat uttryck jämfört den stumma uppenbarelsen för drygt tre år sedan. I munnen är den perfekt balanserad, fina silkiga & prominent sandiga tanniner och kryddig kropp med lätt mineralsälta och dämpat solmogen svart frukt. Det finns en underliggande vild ton av torkat kött och rötter, roligt och ganska vågat. Det är på det hela taget kul & snyggt, men det saknar samtidigt den parfymerade ton jag vill ha i högklassig Syrah - den är inte en Côte-Rôtie, men försöker heller inte vara det. Il Bosco är bara solid Syrah med landskaraktären i förgrunden.
Betyg:++

Detta är rätt bra, eget, italienskt och uttrycksfullt men saknar det där som alla högklassiga Syrah bara måste ha - ett litet inslag av syrén & hyacint. På många sätt är det precis vad man kan förvänta sig, det är som en
Magari utan larvet och all fet Merlot. Med beröm godkänt, men absolut inte strålande.

-- Winepunker

Comments

Brancaia Il Blu 2004

IMG_2338


Jag har taskig krama just nu. Inte nog med att det skiter sig på alla plan utanför vinsfären, jag åker dessutom numera på de mest udda skador i vinerna som korkas upp. Fulkorkad Champagne, TCA galore i portvin och en skum klump som såg ut som en hårig vinägermoder i en disktrasesmakande Merusault var bara början. Den här kvällen kulminerade i en ättikssyrastinn
Giaconda Warner Vineyard 2004, en normalt spektakulär storhet förstörd intill oigenkännlighet. Men vill bara gråta (och öppna en öl)!

Skam den som ger sig, bara att gräva vidare i källaren och hitta något vettigt...
Så, den har provats förut, lovande givetvis men det finns samtidigt alltid en rädsla för dessa moderna italienare. Blir det något eller tar ek och koncentration över i en virvel av bitterhet och grova fat?

Brancaia, Il Blu 2004
La Brancaia, Toscana, Italien
Solbakad doft, kryddig med lakrits, läder och kanel, kaffe och bitter choklad. Den har en del trätoner i förgrunden, ceder och mullrande Merlot backar upp all Sangiovese, visst är den porrigt modern men samtidigt har den alla italienska markörer på plats - sura körsbär trängs med kryddor och rostade aromer. Den utvecklar lite besynnerligt rökiga toner efterhand, brinnande trä och grillkol.
I munnen är den sträv, kärv med närmast piemontesiska tanniner, körsbärssur känsla, sandig och prominent bitter, snyggt fatad - eken har krupit in fint i frukten de senaste två åren. Merlot & Sangiovese har dessutom gift sig utmärkt och faten är i absolut schack. Det är gott, snyggt, modernt och Italienskt, men samtidigt lite charmlöst och vresigt i svansen. En efterhängsen grovhet drar ned betyget.
Betyg:++

Den har inte utvecklats på det sätt jag hoppats, charmlösheten finns kvar trots att fat och frukt harmonierat fint. Den lite brända övertonen pekar på aningen valhänt ambition. Varför inte bara slappna av lite och låta frukten spela första fiolen? Visst har Sangiovesen krupit in snyggt i all Merlot men det rockar inte riktigt, det finns en gnagande känsla av torrhet och bittert skev struktur. Den känns lika sträng som
Beatrice Axelsson, min lärare i årskurs ett till tre där i mitten av 70-talet…

-- Winepunker

Comments

Dedicato a Walter 2007

IMG_2252


Få viner är så avskydda i bolggsfären som
Bolgheri. Med enbart franska druvor, en kopia med sydländska drag som provocerar de rättrogna alldeles tokmycket, verkar det vara ett rött skynke för amatörtyckarna. Själv gillar jag Bolgheri generellt, inte för typiciteten (även om den finns där tämligen tydligt) utan för den absoluta kvaliteten. Lyckas Gaia med sin Camarcanda borde Allegrini lyckas med sin Poggio Al Tesoro, alla tidigare försök har visat på absolut skärpa och exakthet, ett år som 2007 borde vara tämligen vettigt om korten landar som man kan hoppas.

Dedicato a Walter 2007
Poggio al Tesoro, Bolgheri, Toscana,Italien
Tät och ganska köttig doft med massor av körsbär, anis, rökiga fat, flintkross och en hel del aristokratiskt parfymerade drag, choklad och rökelse, läder med en del pyrande björkved och rosmarin. Visst finns där en del klassiskt gräsiga drag men bara i bakgrunden, den är dominerad av dyra kryddor och inte av örtighet. I munnen är den bestämd och bred med mineralsälta & massor av aromatisk kåda, lätta nyanserade fat, tjock av svart frukt men samtidigt med pigga syror och en hel del komplexa kryddiga & skogiga toner. Detta är mycket seriöst, betydligt bättre än både ’05 & ’06, renhet och kraft i ett härligt paket. Men, det är inget för den hjärtsvage, tyngden och intensiteten kan skrämma alla de som bara dricker Frappato & anemisk Pinot.
(100% Cabernet Franc)

Betyg:+++

Detta är djävligt gott, doften är intensiv och strukturerad på ett sätt som Bordeaux ofta bara kan drömma om, smaken är expressiv och rik med okomplicerat och primat uttryck. Varför klaga på detta? Visst fins faten där men de är absolut integrerade och perfekt inpackade i vinet. Fjollputtarna som bara sniffar på Nerello och kvasimogen Pinot skall hålla sig borta, men har man lite hår på bröstet och muskler på överarmarna är det bara att öppna foderluckorna och tanka. Gott & redigt, intensivt och välgjort med så mycket
Bolgheri man nu kan packa in i ett vin (det vill säga mindre terroir än en typisk Etna Rosso men mer än en generisk Napa). Alldeles utmärkt, och den kommer att bli bättre med ytterligare några år på rygg.

-- Winepunker

Comments

Gaja med Gaia Gaja

Så var hon i stan igen, en av vinvärldens mest dynamiska och skärpta personligheter drog in en frisk vårvind till ett djupfruset Stockholm och presenterade nya årgångar tillsammans med VinUnic. Glädjen att vara en del av institutionen Gaja och oräddheten att kliva fram ur sin fars inte helt oansenliga skugga är uppfriskande, en personlighet som Angelo Gaja (för er som träffat honom) kan nog vara nog så skrämmande att samarbeta med.
Min egen relation till producenten sträcker sig tillbaka till årgångarna från mitten/sent 80-tal, en liten samling
Sperss och några Barbaresco lyckades jag få in i källaren innan priserna tvingade ned dem under inköpsradarn. De utvecklades enormt fint och buteljerna tog i vanlig ordning slut innan de nått sin fulla potential. Sedan dess har det bara blivit några enstaka flaskor vid lite lyxigare tillfällen, Sorì Tildìn och Sorì San Lorenzo blev snabbt lika smärtsamt dyra som smärtsamt bra.

IMG_1951


Rossj-Bass 2011
Gaja, Langhe DOC, Piemonte, Italien
Ungdomlig doft med lite söt frukt, aningen exotisk med inslag av banan och gröna päron & blad,. Fet i munnen, fatig och lätt eldig med oljig textur och dämpade syror, lite fet och aningen bitter svans. Alltför grov i min gom, ganska bra rent tekniskt men inte min grej riktigt.
Betyg:+(+)

Jag har aldrig riktigt fallit för Gajas vita och speciellt inte deras rena Chardonnay, den har en tungfotad klang och en plump framtoning. I kombination med aningen beska är den svår och lite tondöv, kvaliteten är tveklöst hög men det finns en inbyggd dissonans som skär sig i min mun.

IMG_1945


Promis 2010
Ca`Marcanda - Gaja, Toscana IGT, Bolgheri, Italien
Läcker och parfymerad med toner av ceder, blå frukt och en del örtiga toner, exakt och lite återhållen med fräschör. Syrlig och piggt röfruktig i munnen, fina tanniner i ganska slank & elegant stil, snygga fat, röda vinbär & syrliga körsbär i svansen, lite stenkross & mineral avslutar. Riktigt bra i en lite oväntat nyanserad stil för Promis.
(55% Merlot, 35% Syrah, 10% Sangiovese)
Betyg:++

Magari 2010
Ca’Marcanda - Gaja, Toscana IGT (Montalcino, Castagneto Carducci, Bolgheri), Italien
Ganska solbakad och svartfruktg doft, eldig och kryddig men ännu lite stum, en del lakrits & en aningens aningen gummi kikar fram. Mjukt fruktig och ganska mullig struktur, bra prominenta och sandiga tanniner, solmogna biggaråer och en del lakrits & mineral, lite kirsch i svansen. Snygg och balanserad men behöver nog lite tid att hitta ihop helt.
(50% Merlot, 25% Cabernet Franc, 25% Cabernet Sauvignon)
Betyg:++

Det lite ’nystartade’ projektet i Bolgheri tycker jag levererar fint, snygga moderna saker till faktiskt vettiga priser på det hela taget. Man får inte leta för mycket efter 'Italiens själ' i den här brygden, men kan man se lite bortom tradition och enbart uttryck av terroir är detta ett exemplariskt uttryck för just Bolgheri. Skärpt, rent & i en tappning som 2010 faktiskt inte är helt utan elegans och vässad känsla.

IMG_1947


Rennina 2008
Pieve Santa Restituta, Gaja, Brunello di Montacino DOCG, Italien
Läckert kryddig doft, läder och solvarm röd frukt, torkade örter, lite karamell och parfym, antydan till mynta i elegant och floral stil. Underbara syror i munnen, körsbär, sura hallon & kryddiga övertoner, lite lakrits & snus (!?), perfekta tanniner, lång & exakt, elegant och faktiskt i det närmaste drickfärdig. Strålande.
Betyg:+++

Sugarille 2008
Pieve Santa Restituta, Gaja, Brunello di Montacino DOCG, Italien
Tät och svartfruktig doft, fylld av kakao och kryddiga toner, eldig och packad av körsbär, parfym, lite lera & stenkross, blommor och målaråda i ganska oförlöst stil. Härligt tät i munnen, svartfruktig med solmogna mörka körsbär, fina sandiga tanniner, en del lakrits & kaffe, läder och mineralitet i svansen. Mycket lovande men ännu oförlöst.
Betyg:+++

De klassiska toscanska äventyren är enormt välgjorda, olika och personliga med läcker och bred Sangiovese Grosso formligen osande ur glasen. Det kanske inte är något för de mest asketiskt lagda vinälskarna, men gillar man som jag lite lagom hull på kroppen är det helt oemotståndligt.

IMG_1946


Sito Moresco 2011
Gaja, Langhe DOC, Piemonte, Italien
Besynnerligt svettig doft, gymfötter och stenkross, ganska svår och dämpad med en del röd frukt. Syrlig med tranbär, slånbärstanniner och en del lädersnöre, tyvärr alltför primär, ungdomen gör den svårbedömd men jag har aldrig riktigt fallit för just det här vinet.
(Nebbiolo 35%, Merlot 35%, Cabernet Sauvignon 30%)
Betyg:(+)

Dagromis 2008
Gaja, Barolo DOCG, Piemonte, Italien
Eldig och parfymerad med rosor & torkade örter, ganska eleganta röda bär, finstämd med lätta och snygga örtiga drag av mynta. Härligt rödfruktig smak med litet sötfruktigt anslag, eldig och underbart kryddig, en del lakrits och karamell, solmogna hallon och fina sandiga tanniner. Alldeles utmärkt.
Betyg:++(+)

IMG_1948


Barbaresco 2009
Gaja, Barbaresco DOCG, Piemonte, Italien
Intensiv doft med röd läcker frukt, hallon, läder & karamell samsas med lakrits, violpastiller & syrén. Sträv smak med finkorniga tanniner, röd läcker frukt, rättfram med lite kaffe och sval mynta, ännu oförlöst en lovande.
Betyg:++(+)

Sperss 2004
Gaja, Langhe Nebbiolo DOC, Piemonte, Italien
Lätt utvecklad doft, röd elegant frukt med kryddiga florala toner, spearmint och viol, krossade körsbär och målarlåda, linolja &enbär i kryddigt komplex stil. Sträv i munnen, rödfruktig med syrliga körsbär och läckra väldefinerade syror, lång med sandiga tanniner och en rejäl näve grus i förgrunden. Skitbra.
(Nebbiolo 94%, Barbera 6%)
Betyg:++(+)

IMG_1949


Sorì Tìldin 2009
Gaja, Langhe Nebbiolo DOC, Piemonte, Italien
Djup doft, ungdomlig med biggaråer och solmogna hallon, tät & oförlöst med exemplarisk frukt, lakrits & floralt parfymerade drag, enormt sexig. Tät smak, solmogen röd frukt, primär med körsbär & skogshallon, läckert sträv med underbart finkorniga & prominenta tanniner. Sandig & fylld av krossad sten, lakrits & kakao i svansen. Koncentrerad med fullkomlig balans, oförlöst men en storhet i ungdomlig slummer.
(Nebbiolo 95%, Barbera 5%)
Betyg:+++(+)

Sorì Tìldin 1999
Gaja, Langhe DOC, Piemonte, Italien
Enormt komplex och kryddigt läcker doft med läder, lätta djuriska drag, målarlåda & torkade blommor, en del sandelträ och svalkande sval mynta. Perfekt utvecklad. Mogen smak i härligt kryddig & elegant stil, skitläker med torkade röda bär, hallonfnas, nypon och stenig salmiak, sträv svans med lite rökig ton och läckert rödfruktig känsla. Superb med exemplarisk mognad!
Betyg:+++

Båda
Sorì Tìldin är spektakulärt bra, stilmässigt olika och med strukturell skillnad men båda fenomenala. 2009 kommer säkert att kliva upp en pinne till när mognaden får sätta in ordentligt, den är så rik men samtidigt skärpt, ett perfekt uttryck av en lite bredare årgång med underbart solmogen frukt. Det är när man provar dessa som storheten i Gaja verkligen visar sig, prismässigt galet givetvis men i relation till samma kvalitet från andra håll känns det ändå rimligt på något skumt sätt. Här lyser stjärnan allra starkast, gudinnan kanske inte dansar rumba direkt men visar sig i alla fall diskret i bakgrunden, en i personalen och ger oss ett avmätt ögonkast i alla fall. En dag på jobbet liksom...

Andra tankar
här och här.

-- Winepunker

Comments

Ornellaia med AuZone

IMG_1845


Ett av
förra årets bättre viner var en flaska Ornellaia jag öppnade i ensam protest mot allt anti-fat bludder och den allmänna avskyn mot just den här typen av vin i bloggsverige. Den var helt enkelt skitbra, visst har den lite manipulativa drag men inte mer än vilket annat välgjort vin som helst, rent uttryck och karaktärsfull personlighet dessutom. Det är givetvis ett ’mondovin’ med allt vad det innebär, men med klass och tydligt italienska drag - svårt att inte imponeras av & gilla.

Så, dags att göra ett intjack i min egen källare, sju årgångar
Ornellaia och en flaska av andravinet Le Serre Nuove att jämföra med. Vi lämnade Le Volte & Masseto utanför, båda av olika prisskäl.

IMG_1847


Ornellaia 1994
Marchese Lodovico Antinori, (Bolgheri), Toscana, Italien
Mogen doft, lite kryddigt anslag med torkad frukt & trätoner, utvecklar efterhand lövhögar och komplexa lite bordeauxlika mognadstoner. Höga syror i munnen, helt utvecklad, elegant i rödfruktig stil med finkorniga och dämpade tanniner. Faten är nyanserade, svansen kryddig och eftersmaken ren & helt färdig. Den är lite slank dock, dessutom känns det som den har varit bättre för ett par år sedan, den är på platån men med en lätt sluttning bakom sig.
Betyg:++

Ornellaia 1996
Marchese Lodovico Antinori, Bolgheri, Toscana, Italien
Elegant doft, fylld av röd torkad frukt, nysågat ädelträ och kryddörter, liten mynta och överraskande florala toner, läcker och härligt finstämd. Mogen smak, kryddig med fint sandiga tanniner, lite trä & lakrits blandas med rökelse och lite kaffe, aningen tuggtobak i svansen. Harmonisk och animalisk eftersmak, råa köttslamsor, lite slank men samtidigt mycket läcker i nyanserad och komplex stil. På topp skulle jag tro.
Betyg:+++

Ornellaia 1995
Marchese Lodovico Antinori, Bolgheri, Toscana, Italien
Återhållen och lite stum doft med dämpad frukt, lätt mynta och finlemmad drag, en del krossad sten och aningen själkig ton. Sträv i munnen, sandiga tanniner, anis & torkade örter, en del dämpad röd frukt, liten sälta och salmiak i svansen. Rätt god men den har ett aningen ogint drag.
Betyg:++

Ornellaia 2002
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Ganska fatig doft med en hel del köttiga drag, massor av grillad biff, torkad tomat och lite buljong under massiv solbakad svart frukt, den känns ganska utvecklad. Tät smak, lite bränd med solbakad röd frukt, lite bitter & besynnerligt grov, antydan till soya utvecklas efterhand, lite vidbränd svål i svansen. Både tomat & buljong går igen i eftersmaken, den känns tyvärr lite tondöv.
Betyg:+

Ornellaia 2004
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Läcker doft, fint svartfruktig med plommon, snygga fat och nyanserade kryddor, lite cassis & ceder, lätt eldig & elegant, fint sammansatt med aningen nyhyvlad teak, fänkål & nästan ett uns snus. Strålande sandig tanninstruktur i munnen, fint rakryggad med liten rökighet, tät solmogen svart frukt men den är ändå ganska stram & klassisk. Snygga syror, fin ton av lakrits, lite körsbär & rosmarin i svansen. Superb & så läcker med fin potential. Klockren 3+ men med utrymme för förbättring.
Betyg:+++

Ornellaia 2006
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Tät & ungfruktig doft, massor av cassis och fat, intensiv, läcker med viss mineralitet och mynta, enormt lovande men groteskt ung i dagsläget. Strålande fruktig smak, underbara tanniner, lite salmiak & lakrits, fänkål & krossad sten - bra mineralitet. Det finns en del eksöta drag just nu, den behöver tid att gå ihop men potentalen är enorm.
Betyg:++(+)

IMG_1846


Le Serre Nuove dell’ Ornellaia 2009
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Ungdomlig och helt oförlöst doft, enormt tät med svart frukt, blåbär & björnbär, cassis och en hel del fat, klart lovande men stilen är väldigt ”in your face”. Tät smak, massor av svart frukt, fina tanniner, lite kryddig & bränd men med bra struktur & ryggrad, fruktsöta plommon och svartfruktig svans. Litet beskt anslag i eftersmaken. God, mjukare och mer utvecklad än storasyster.
Betyg:++

Ornellaia 2009
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Supertät doft, massiv med tokpackad frukt, cassis galore, kanel, ädelträ och dyra orentaliska kryddor, fatig och eldig och tokigt oförlöst. Turbotät smak, tjock med extra allt, helt enormt massiv med svart frukt, tjära & asfalt, plommon och kåda. Den kommer att utvecklas, men frågan är till vad? Det finns lite ekbittra toner som oroar en del, den kan nog gå ihop men fan vet hur lång tid det kommer att ta.
Betyg:+(++?)

Detta var riktigt intressant, alla de tre från ’90-talet hade den elegans och charm man minns från förr med Lodovico vid rodret, samtidigt finns en lätthet som känns aningen snopen om frukten bara är lite för klen som 1994. De är mycket snygga viner, men jag tycker samtidigt att både ’04 & ’06 (i alla fall om några år i just ’06 fall) är bättre byggen, kraften behövs för att uttrycket skall få utrymme. Visst spelar åldern och kvaliteten på årgångarna in, men det känns ändå som den modernare tolkningen har mer att ge. 2004 är faktiskt fullkomligt strålande, en härlig kombination av arvet/inspirationen från Bordeaux parad med det italienska i klimat & terroir.

Vad som är lite oroande är dock strukturen på 2009, den är helt enkelt för mycket i alla tänkbara vektorer. Det känns nästan som något helt annat, en överambitiös Napa eller något skruvat från OZ - likheterna med 2004 är små och med 90-talsvinerna i princip inga. Jag får lite vibbar av 2007 som inte var min favvo när den släpptes direkt, samma tunga fötter och lite brännande känsla men nästan ännu mer skrämmande. Imponerande? Javisst! Men gott? Den som lever får se, men jag är tveksam…

Det känns som man numera skall plocka Ornellaia i klassiskt perfekta år, det får inte vara för varmt utan lång jämn mognad måste till, både 2004 & 2006 är typexempel på strålande ’supertuscan’. Enda smolken i bägaren är priset, gnissla tänder över pris börjar bli en sidohobby för en stackars Punkare.

IMG_1848


Dessutom, AK hade plockat fram en flaska olivolja från egendomen, en reflexgrön och örtigt kryddig sak av riktigt hög klass. Det var bara grappan som saknades…

-- Winepunker

Comments

Sondraia 2006

IMG_1671


Det gnälls mycket på modern Toscana nuförtiden, speciellt Bolgheri ligger i skottgluggen med sitt anammande av modern stil, fat & franska druvor. Givetvis avviker vinerna från arketypiska saker (även om både
Ornellaia & Sassicaia snart måste sorteras in som klassiska) men de uttrycker trots det en mycket italiensk karaktär - körsbär och tanninstruktur går inte att missta sig på. Som ni alla vet gillar Punkarn dylika ting, så länge landskaraktären är lagom uttryckt går det inte att invända egentligen.

Poggio al Tessoro är Allegrinis satsning i Toscana, en hypermodern anläggning med fokus på moderniteter. Toppen är Dedicato a Walter (100% Cabernet Franc), en smarrig maffputte med doft som en hyfsat lyckad Cheval-Blanc. Snäppet under är en budgetblanding av 65% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot & 10% Cabernet Franc, Sondraia lagras efter malolaktisk jäsning 18 månader på 50% nya Allier, den brukar landa på 14,5%.

Sondraia 2006
Poggio al Tessoro (Allegrini), Bolgheri, Toscana,Italien
Tät doft, solbakad högklassig mörk frukt, söta svarta körsbär, plommon och cassis, det finns en del bränd karamell i övertonerna, grillat kött och choklad, en liten frön dissonans tyvärr. Den är maffig men lite burdus. Smaken är solbränd, rik med täta & läckra sandiga tannner, fylld av kakao, söta kolsvarta biggaråer och moccha. Svansen är fruktsöt med karamell och lite sotiga drag, en näve grus tillsammans med ett par kilo entrecôte är nedslängd i jäskaret tack och lov, väl rostad för att lagras längre tyvärr, frukten kommer inte att hålla emot fat & karamell många år till. Drick upp och var nöjd.
Betyg:++

Det är gott som tusan men totalt okomplicerat, enkelhet och lagom kraft uppblandad med superb vinmakning är svårt att motstå men absolut inget att filosofera över. Det är ett perfekt husvin som grannen skulle tycka var betydligt bättre än fredags-amaronen, förmodligen tanken Allegrini hade när de etablerade sig i Toscana.

-- Winepunker

Comments

Montalcino med AuZone

IMG_1140


Det måste sägas att jag var
tämligen baissad inför torsdagens provning, Brunello/Rosso har varit lite på min shitlist under några år då jag tyckt att vinerna inte står upp för sitt ädla ursprung riktigt. En känsla av stereotypa & överprissatta produkter var allt jag kunde uppbringa inför kvällen, senast jag druckit riktigt bra saker var från mitten av 90-talet enligt rullorna. Skulle någon kunna få mig att omvärdera den ståndpunkten var det väl Jens då, en av föreningens italien-förespråkare med en skrämmande meritlista på intressanta provningar.

Poggio di Sotto, Rosso di Montalcino 2006
Poggio di Sotto, Rosso di Montalcino, Toscana, Italien
Mjukt rödfruktig doft, plommon & körsbär, lätt kryddig och ganska elegant. Smaken är fint rödfruktig, finkorniga tanniner med lite körsbär och krossad sten i bakgrunden, finlemmad och snygg men lite enkel i strukturen.
Betyg:+

Pian del Orino, Rosso di Montalcino 2008
Pian del Orino, Rosso di Montalcino, Toscana, Italien
Ungdomlig doft, sprittande rödfruktig med hallon och fräscha röda körsbär, den är närmast grenachelik i inbjudande juvenil stil. I munnen är den väldigt ung, massor av hallon och sura körsbär, höga syror och dansant frukt, lite lakrits och örter i svansen, mycket behagliga tanniner. Snygg, pigg och läcker.
Betyg:++

Hade jag fått detta helblint skulle jag inte landat i Toscana, inte en gång på hundra troligen. Det är gott, snyggt och formligen osar fransk Grenache. Enormt atypisk, och kul!

Salvioni Cerbaiola, Brunello di Montalcino 2001
Salvioni, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Tät och tjock doft med kaffe, tjära, choklad och biggaråer, solbakad och fatigt kryddig, dessutom en del florala övertoner, hyacint och liten antydan till mynta. Smaken är tjock och rejält sträv, kärv med kaffe, lädersnöre och solbakad svart frukt, lite tjära och kakao i svansen. De känns aningen rå, skrämmande & grov men är samtidigt vansinnigt imponerande strukturellt.
Betyg:++

Poggio di Sotto, Brunello di Montalcino 1999
Pogio di Sotto, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Solbakat kryddig doft, inlag av fudge & matta kolatoner, en del kryddpeppar och målarlåda i perfekt mogen stil, seriöst traditionellt, seriöst komplext & inbjudande. Smaken är mjuk, fylld av solmogen frukt, röda bär och laktrits, tanninerna är tydliga och perfekt sandiga. Svansen är kryddigt bitter med rå fänkål & antydan till terpentin. Underbar, klassisk, strålande & på absolut topp!
Betyg:+++

Det är var seriöst skitbra i superb klassisk utformning,
precis så här vill jag ha min Brunello, så tydlig och väl driven i tämligen elegant tappning.

Ciacci Piccolomini Vigna di Pianrosso, Brunello di Montalcino 1997
Ciacci Picolomini, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Ganska kraftigt fatad, lite läckert fruktsöt med närmast karamelligt drag, knäck, kaffe & solmogna röda bär. En komplex ton av kåda/rosmarin finns där också, moget & läckert. Smaken är tät, sträv & mycket seriös, ganska rik & tjock frukt med en antydan till kaffe. Svansen är fylld av snyggt bitter kakao, lite lädersnöre och en rosmarinkvist, ganska krävande och kryddig eftersmak. Skitgod!
Betyg:+++

Det fortsätter bra, jag var snubblande nära att sätta Piccolomini som bäst men elegansen i Poggio di Sotto vann just den här kvällen, två strålande exempel hur det kan bli när allt faller på plats.

La Fiorita Riserva, Brunello di Montacino 2001
Fattoria La Fiorita, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Mogen och komplex doft med massor av undervegetation, mineralitet & torkad frukt, liten antydan till russin och en del läderdojja. Mycket intressant, men en liten ton av etylacetat drar märker upplevelsen. Smaken är läckert & moget rödfruktig, en del torkade örter, sträv och rätt funky, rejält skitig eftersmak i närmast provocerande stil. Hade det inte varit för etylacetat i doften hade det blivit 3+ utan en sekunds tvekan.
Betyg:+

Ack så trist med doften, de som inte är lika (över)känsliga som jag rankade den här direkt bland de bästa. Tyvärr kan jag bara inte bortse från det jag närmast klassar som en liten defekt, en annan flaska hade kunnat vinna hela racet.

Castello di Ama, Chianti Classico 2004
Castello di Ama, Chianti Classico, Toscana, Italien
Ungdomlig doft med krossade körsbär, pigg svart & röd frukt, känns modern och väldigt klinisk. Smaken är ren och ungfruktig med körsbär & lakrits, snygg & på pappret väl sammansatt men känns enormt trist i sin avskalade och slimmade stil. Det är inga fel på tanniner eller syra, men i dagsläget ger den nästan ingenting.
Betyg:+

Betyget är nästan generöst, den var så anonym och intetsägande att jag knappt finner ord. Brukade inte Castello di Ama vara bra? Jag har minnen av La Cassuccia och L’Apparita som båda imponerat stort, borde inte ett vin för över 250:- ett år som detta prestera betydligt bättre?

Caprili, Brunello di Montacino 2006
Caprili, Brunello di Montalcino, Toscana, Italien
Lite skitig doft med läcker frukt, svarta och röda bär i omedelbar stil, lite mynta och en hel del riktigt mörka körsbär. Smaken är mycket rättfram, eldig och läcker med behaglig fathatering, sandiga exemplariska tanniner, kroppen är körsbärsfruktig och ännu ganska ung även om bitarna börjar falla på plats. Direkt, generös och no-nonsense. Gott!
Betyg:++

Jag känner mig i alla fall tillfälligt omvänd, mycket av det här smakade som jag vill minnas att Brunello tog sig ut förr. Väldigt personligt, väldigt olika stilar och väldigt gott (och väldigt dyrt, de bättre vinerna sniffar alla på 1000:-), dags att börja investera lite månne? Tackar så mycket Jens, alltid lika intressant.

-- Winepunker

Comments

Fatfredag med C

IMG_1149


Under senaste tiden har det klankats en del på fatbehandling och ek i svenska bloggosfären, speciellt i kombination med 'modern Toscana' och den stil som föraktfullt representeras med epitetet 'Mondovino'. En del av kritiken är berättigad, utslätade kommersiella produkter (vilken produkt är inte kommersiell förresten, det handlar till slut om pengar) med lite restsötma och komplett avsaknad av ursprung är ett gissel men man skall samtidigt vara försiktig att klampa ned i vinrasism och onödigt snobberi. Alltför ofta blir det lite väl mycket kulturlarv av debatten, ett välgjort vin är ett välgjort vin och skall väl gå att uppskatta bara man försöker förstå vad det försöker vara. Titta på vinets själ (
corr:stjäl) och bedöm det efter intention oavsett om det är en rostat fatlagrad Merlot från Bolgheri med ett del manipulativ insmickrande fruktsötma och micro-oxidation eller en naturlig Beaujolais som efterjäser i flaskan och mognar snabbare än bananer.

Nåja, man kanske skall ta en av alla supertuscans moder vid hornen; Ornellaia, Marchese Lodovico Antinoris skapelse från det då outvecklade Bolgheri som skulle sätta Nicolò Incisa (Sassicaia) & Piero Antinori (Solaia) på plats. Tillsammans med Tibor Gál (olyckligt död i en trafikolycka under sitt arbete på Capaia i Sydafrika 2005) mejslades en förhållandevis elegant bordeauxlik italienare fram med alla små muttrar snyggt & precist passade, en storhet i vardande månne? Själv har jag haft många kul upplevelser med Ornellaia, men som ganska gammal i gården är erfarenheten störst före Frescobalids lite fula övertagande via Robert Mondavi under början av 2000-talet. Exit Lodovico & Tibor, enter Rolland, mer Merlot, nya rostade fat, alkohol och massor av poäng i Winespectator & Wineadvocate.

Visst har vinet gjort en resa i stil och visst kan till och med jag tycka att det på många sätt gjorde sig bättre i sin gamla lite 'grumpy' och mer slimmade utformning, men man får se det i ljuset av tidevarvet. Pendeln lär väl svänga tillbaka, det är det som är så djävla kul och frustrerande i den här branchen. Vinerna ändrar sig i stil, allt är ett rörligt mål som håller oss på tåspetsarna som en underbetald säkerhetsvakt i Kabul (tack ock lov för det, annars skulle man ju kunna tro att dussinkunskap från 80-talet fortfarande var relevant, det finns de som fortfarande tror att 'Chablis' enbart stavas 'Brocard').

Årgång 2004 är 60% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot, 12% Cabernet Franc och 3% Petit Verdot, kul att jämföra med 1990 där det bara är 14% Merlot. Förändringen i druvsammansättning kom krypande men accentuerades ju mindre inflytande grundarna fick och ju mer den amerikanska marknaden visade sin uppskattning, 1998 blev 'Wine of the Year' år 2001 i Winespectator. Ett marknadföringstrick initierat av "The Mondavis" (låter som en HBO-serie) när kontrollen började glida Ludovico ur händerna eller en välförtjänt prestation? Konspirationsteorierna frodas. 2004 är på många sätt perfekt, problemfri blomsättning och lång jämn mognad. Skörden började tidigt i september för Merlot och avslutade tidigt i oktober för Cabernet Sauvignon. Vinet jäste en vecka, fortsatte maceration i 18 dagar följd av malolaktisk jäsning på 70% nya fat (resten gamla) och lagrades sedan 18 månader på samma fatuppsättning i barrique. Vinet drogs om och blandades (blend och egalisering) efter 12 månader. Efter buteljering hölls flaskorna 12 månader på egendomen före försäljning och distribution. Åtta år efter skörd borde det visa sig lite i alla fall, det är ju trots allt en modern konstruktion.

Ornellaia 2004
Tenuta dell’Ornellaia, Bolgheri, Toscana, Italien
Mjuk och inbjudande doft, fylld av intensiv cassis, exotiska kryddor och förhållandevis dämpade fat, lite trätoner med ceder och antydan till malört (?!). Efterhand tittar både kanel och lakrits fram, tonerna är nyanserade och snygga med liten eterisk rökighet, inte alls så ’in your face’ som man kunde väntat sig, alkoholen finns där (14.5%, puh!) men är otroligt snyggt inbäddad utan att dominera vinet. Smaken är läcker med exakta syror, snygg ganska stram mörk frukt och nyanserad fathanetring, den är dominerad av sura körsbär, söta plommon och perfekta finkorniga sandiga tanniner. Man hittar rosmarin, kåda och lätta toner av lakrits & tjära i svansen, den är lång och förvånande slank & närmast elegant, nästan behagligt feminin. Skitgod, modernt italiensk och redigt personlig.
Betyg:+++

Jag kan inte annat än kapitulera, detta är skitsnyggt och mycket
italienskt trots MTA och Cabernet Sauvignon med en Rollandsk dos av Merlot. Faktum är att detta är den elegantaste Ornellaia jag provat ’post Ludovico’, snuskigt snyggt sammansatt, nästan manipulativ. Den kommer dessutom att utvecklas fint, att man lyckas gömma all alkohol är en bedrift i sig.
Det skall bli kul att prova vinet på vertikalen tidigt nästa år, jag skall själv hålla i spektaklet i slutet av Januari.

Och, ni som inte sett den ännu, 'Mondovino' är skitkul, intressant och lite lagom provocerande. Jag som ende marknadsliberale vingeek på biografen (Zita / Folkets Bio, Birger Jarlsgatan 37) tillammans med en massa radikala antiglobaliseringsmotståndsaktivister skrattade glatt på helt fel ställen och fnös högljutt på andra ännu mer fel ställen under filmen (aktivisterna skrattade och fnös också, men på helt rätt ställen enligt gällande antiglobaliseringsmotståndsaktivistnorm). Jag drog åt mig blickar på vägen ut som om jag hade haft frimärksmustach och snedlugg, jag som har helskägg och flinar glatt nästan jämt…

-- Winepunker

Comments