USA

Mogen Kalifornisk Chardonnay med AuZone

IMG_2694


Å-Anders fortsätter sin exposé över mogna kaliforniska alster,
senast med enormt lyckat resultat - den här gången kändes det som ett något större riskprojekt dock. Tanken var ett ge sig på ett gäng äldre & traditionellt hanterade Chardonnay från Kalifornien, se hur de utvecklas med ålder och vad det blir av dem. Det är inte ett tema jag är bortskämd med, gammal vit Bourgogne har väl alla vinälskare kolkat i sig mängder under åren och mitt eget specialintresse för OZ & Kiwiland har visat på södra halvklotets potential om man plockar sina saker från rätt håll. Men, äldre Chardonnay från Kalifornien blir det mycket sällan, de få jag köper dricker jag mycket unga när frukten är på absolut ungdomlig topp.

IMG_2696 IMG_2697 IMG_2698


Arrowood Chardonnay Cuvée Michel Berthoud 1998
Arrowood, Sonoma County, Kalifornien, USA
Utvecklad doft, fatad med grillad citron, lite exotisk frukt, väldigt mogen med drag av nötter. Fet & gulfruktig i munnen, nötter och citrusskal, dämpade syror med lätt oljig textur, rik & ganska lång. Svansen är aningen eldig, tyvärr är eftersmaken rätt fadd med en del bittra toner, de låga syrorna märker dessutom vinet.
Betyg:+

Pine Ridge Chardonnay Dijon Clones 1997
Pine Ridge Winery, Carneros, Napa Valley, Kalifornien, USA
Harts och valnötter i doften, oxidativ med smör & lite äppelskal, väldigt utvecklad med en del apelsin och mjölkchoklad. Solmogen citrus i munnen, lite nötig med bra syror & len textur, smörig med massor av citrus, fat & äpplen i svansen, liten sötma avslutar, tyvärr aningen bitter.
Betyg:+

Martinelli Chardonnay Charles Ranch 1999
Martinelli, Sonoma Coast, Kalifornien, USA
Enormt mogen doft, citrus, ganska kryddig, fänkål & citrusskal, snyggt fatad med mandel och grapefrukt, lätt örtiga drag. Bra syror i munnen, en del mineral och fat men med rakryggad struktur, citrus och viss vuxen bitterhet. Rökig svans, hyfsat stram under faten, den funkar anständigt med ganska pigg eftersmak & syrlig frukt som döljer ekbeskan hyfsat.
Betyg:+

IMG_2699 IMG_2700 IMG_2701


Corton-Charlemagne Grand Cru 1998
Bonneau de Martray, Corton Charlemagne, Côte de Beaune, Bourgogne, Frankrike
Ganska stram doft, ganska stum & kartig med mandel och citrusskal, lite bladiga toner, utvecklar en del fotsvett och osund frukt. Bra syror i munnen, tyvärr ogin och kartigt outvecklad frukt, citron & själkig känsla. Det är ganska otydig, fatig svans men med klass i ekhanteringen, väl bitter & svår i eftersmaken. Klar besvikelse trots årgången.
Betyg:(+)

Att vi hade en avvikare i ålder och/eller land var ganska klart, jag trodde själv det var en radikalt mycket yngre vrång & kantig höghöjdare på enbart franska fat. Så fel det kan bli! På många plan dessutom, det är ett ganska bedrövligt vin, i alla fall i dagsläget och med tanke på prislappen över 1000:-. Visst är året svårt, många floppar har det blivit men det här är under all kritik.

Beringer Chardonnay Private Reserve 1995
Beringer, Napa Valley, Kalifornien, USA
Mjuk, rik & utvecklad doft, grillad citrus, solmogen mango och fint smörig fetma i gammelklassisk stil, galet fatad men det funkar. Rik och mogen med smör & popcorn, mandel och majs packad med kanderad apelsin och exotisk frukt. Fet rondör i svansen, bred med rökig och bara lätt bittert fatig eftersmak. Burdus, men rätt god på lagom baktungt & nostalgiskt sätt.
Betyg:++

Precis så här vill jag minnas mina tidiga ’80-talare, maffputtar med x-tra allt men samtidigt med lite glädje och faten under någon slags kontroll. Det här funkar verkligen, i alla fall om man kan se förbi stilen och hur den går på tvärs med allt annat vitt man dricker idag. Den är väl sammansatt, lite på samma sätt som sin röda broder faktiskt - inget finlir direkt men gott som en baconmacka liksom.

Beringer Chardonnay Sbragia Limited Release 1999
Beringer, Napa Valley, Kalifornien, USA
Väldigt smörig & vaxig doft, nötter & apelsinskal, fatrökig, rostad med karamell & mjölkchoklad. Galet fet och smörstinn utveckling, lite bourbon & bränt socker blandat med anaskarameller. Tyvärr ekbitter svans, dämpade syror och alhoholdominerad eftersmak. Betyget är generöst.
Betyg:+

IMG_2702 IMG_2703


Ojai Clos Pepe Chardonnay 1999
The Ojai Vineyard, Santa Ynez Vineyard, Santa Rita Hills, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Väldigt utvecklad, smör & nötter, vax & harts, oxidativ med äppelskal. Oxidativ & bitter i munnen, fylld av ålderssyror, allmänt grov & gammal känsla. Svansen är fylld av äppelskal & själkig beska, väldigt gisten & trist.
Betyg:-

Shafer, Red Shoulder Ranch Chardonnay 1994
Shafer, Carneros, Napa Valley, Kalifornien, USA
Djup, mogen och utvecklad doft med exotisk frukt, torkad aprikos, honung & äpplen, doftar närmast sött med sin enormt mogna frukt & puff av crème brûlée. Åldrad smak, choklad & kaffe, fatig med enormt mogen gul exotisk frukt, nötig & fet med väl fatig känsla. Mandel och torkade kryddor i svansen, en liten äppelskrutt i eftersmaken. Den känns väldigt gammal, men håller precis ihop.
Betyg:+

Det var intressant att prova lite äldre saker, men samtidigt inte riktigt min grej - det finns en klar gisten ton i många av vinerna, gissningarna i gruppen pendlade mellan ’70-tal och sent ’80-tal (min gissning själv, jag låg mellan ’85 & ’92, Corton undantaget som jag trodde var 2000-tal). De har alla utvecklats med förfärande fart, de skulle alla druckits för tio år sedan.

Dessutom har vi den allmänt besvärande bitterheten som en genomgående dissonans i vinerna, faten tränger igenom frukten och får många av dem att kantra - de är inte sammansatta för längre lagring helt enkelt.

-- Winepunker

Comments

Flopp & Strike

IMG_2704


Jag ogillar att klaga, floppar brukar man göra bäst att glömma - men när en producent jag verkligen gillar och respekterar kliver snett är det påkallat med en varning.
Charles Smith har sedan jag började intressera mig för Washington hållit bra konsistens, billiga saker är anständiga och dyra strålande, uttryck och egensinnig stil har inte gått att klaga på. Enda tidigare flopp jag provat var Royal City som dock snabbt revanscherade sig några dagar senare.
Jag kanske hade förväntningarna för högt ställda på den grenachedominerade
”The Boy”, den hade ju trots allt presterat fantastiskt tidigare årgångar. Samtidigt kan man kräva någon slags stuns och nerv i ett vin för över 400:-, nå’n djävla ordning skall det väl vara.

K , “The Boy” 2011
K Vintners (Charles Smith), River Rock & Nortridge, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Lätt, eldig och rödbärigt parfymerad doft med hallon & färska jordgubbar, aningen kryddig med en svavlig puff och lite vanilj - på det hela taget ganska anonym & tämligen ointressant. I munnen är den slank rödfruktig, lätt sträv med lite kola & fatig känsla under den väldigt lättfotade & närmast triviala frukten. Den saknar både fokus och koncentration, den känns alltför enkel och banal. Priset är närmast ett hån. Kanske kan lite lagring göra susen, men jag undrar. Jämte den underbara 2009 är detta en monumental flopp. (90% Grenache, 10% Mourvedre)
Betyg:0

Vilken gäspning den var, beter sig närmast som en enklare
Côtes du Rhône med måttlig klass på frukten - helt skruvat med tanke på tidigare årgångar och den nivå vår gode Charles brukar hålla på ’K’-serien. Nästa och sista flaskan får ligga till sig, inga förhoppningar direkt men helt poänglös att hälla i sig nu.

Faktum är att den var så trist att vi fick ta till en räddning av de mer beprövade slaget - proved in battle liksom.

IMG_2706


Château Rollan de By 2005
Médoc, Bordeaux, Frankrike
Doften är packad av alla klassiska markörer, ceder, stall, nyhyvlad teak, tobak och cassis blandat med lagom rostade fat och kåda, rosmarin och en liten puff av skitig undervegetation. Det finns dessutom en liten ton av karamell och moderna fat, gödsel och snask i underbar ohelig kombination. I munnen är den rik, bred med finkorninga sandiga och prominenta tanniner, fenomenalt hanterade fat, massor av cassis och lakrits, bittert kaffe & choklad. Fullkomligt strålande med allt vad Guyon står för, modernism och klassisk struktur i perfekt syntes. Det är ingalunda stort, har inte ens potential för storhet men ärligare Bordeaux får man leta efter.
Betyg:+++

Vid panik, korka upp en Bordeaux från bättre år!

-- Winepunker

Comments

Ojai Thompson Grenache 2008

IMG_2659


Det är äntligen vår, eller snarare ”redan” vår. Jag kan inte dra mig till minnes när vi städade ur grillen före första april senast, om någonsin faktiskt. Grill kräver Grenache, sista buteljen av en trotjänare fick sätta livet till.

Ojai Thompson Grenache 2008
Santa Ynez Valley, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Läcker rödfruktig doft med fräschör och spets, massor av av hallon, jordgubbe, sura körsbär och anis. Efterhand dyker det upp lite kryddigt rökiga toner, vattenpipa och mandel, kåda med en aromatisk överton, lager & en puff av mynta. I munnen är den ren & läcker, massor av körsbär och hallon, bra syror med skärpa, lite pinotlik känsla. Tanninerna är väl definierade, sandiga och finkorniga, svansen kryddig med enbär och rosmarin, lite tuggtobak nästan, förvånande intressant och utan besvärande alkohol trots 14.5%. Faktiskt alldeles djävla skitbra i rättfram stil.
Betyg:+++

En ren & stadig helmaxad Grenache sitter rätt bra på årets grillpremiär - 1kg stadig hängmörad
Côte de Boeuf från UD fick sätta en svårslagen baseline för årets säsong i Casa Punk™. Numera hängmörar de själva på UD, jag blev närmast påprackad köttklunsen men den håller absolut världsklass. Jämte den amerikanska stapelvaran är den vildare, billigare och fränare - faktiskt godare.

Dessutom måste jag skriva en liten notis om ett varuprov, inte för att det är bra utan för att det kommer från
Vinunic och är precis motsatsen. Jag har parasiterat på deras provningar under lång tid och nästan alltid skrivit snälla saker, så kan jag med gott samvete hävda mitt oberoende och racka ned lite på den rosé jag fick nu senast. Det är inte alltid som Guigal får till det, den här var ganska rälig.

IMG_2658


Côtes du Rhône Rosé 2012
E. Guigal, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Lite godisartad doft, röda bär, jordgubbe och en puff av vingummi, liten örtig mineralitet och kladdigt blommig anstrykning. I munnen är den eldig, nästan spritig i anslaget med ganska bred rödbärig kropp, lite rosa grapefrukt och skalbitter kärnig svans. Eftersmaken är förvånande kort med lite aggro alkobitter känsla, den känns enkel, trist och oengagerande. Detta är Guigals absolut svagaste kort (och det är långt tapp jämte alla andra viner), här har de en del att fixa till. (Grenache, Cinsault, Syrah, Mourvèdre)
Betyg:0

OK, jag gillar generellt inte rosé, men det här är trots min vresiga neggo-attityd absolut inte godkänt. För 89:- skall det i alla fall vara drickbart och det är med nöd jag står ut med de spritiga dunsterna. Gör om, gör rätt!

-- Winepunker

Comments

Högklassig Syrah med AuZone

IMG_2603


Första provningen i
AuZone efter semestern, Tuvan står för en uppställning med högklassig Syrah, villigt flygunderstöd från Vintomas (d’Ampuis) och Punkarn själv (SQN) skärper till fältet lite extra.

IMG_2604 IMG_2605 IMG_2606


Hermitage, La Chapelle 1995
Paul Jaboulet Aîné, Hermitage, Rhône, Frankrike
Ganska varm & lätt köttig doft, rostade toner med läder klar utveckling, lte drag av vattenfärg & en del själkiga drag. Höga syror i munnen, sträv med massor av röda vinbär, sura körsbär och kakaofina tanniner, mineral och saltlakrits i svansen. Mogen och kärv med ett mått av inbalans i syrorna, de är liksom på tvärs med vinet i övrigt. 1+ på ren vilja och Jabouletisk vresig typicitet.
Betyg:+

Den är sig lik, samma aggro och lite kantiga framtoning som ’86 och ’96, syrorna är besynnerligt vinkelräta gentemot upplevelsen i övrigt, det saknas ackord och harmoni.

Philip Shaw No 89 Shiraz Viognier 2005
Philip Shaw Wines, Orange, New South Wales, Australien
Doft av kött & charkuterier, slaktbänk och floralt djup, massor av syrén, hallon och fräscha röda körsbär, urläcker. Bra tät & mogen frukt i munnen, läckra väldefinierade syror, ren & snygg med skärpa & klass, svalklimatig med björnbär, råbiff & fina sandiga tanniner. Superb & på absolut topp. (Viognier 1%)
Betyg:+++

Att detta skulle vara något annat än en högklassig
Côte-Rôtie kändes avlägset. Jag har provat No 89 många gånger och följt 2004 & 2005 under hela utvecklingen, jag blir varje gång förvånad hur snygg och eurocentrisk den är. Philip Shaw är i samma lilla exklusiva familj som Giaconda, Clonakilla & Jamsheed, briljans i butelj!

Craggy Range Le Sol 2007
Craggy Range, Gimblett Gravels Vineyard, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Tydlig mynta i doften, svart tjock & tät frukt, massor av björnbär och en del eterisk eukalyptus, intensiv och väldigt sydländsk. Tät och intensiv i munnen, tjock med tjära, kakao & mörka plommon, ännu ung och lite bråkig men man kan misstänka att den kommer att bättra sig. 3+ är mycket tveksamt dock, det är ingalunda den bästa årgång av Le Sol jag provat, den är betydligt mer Barossa än Gimblett.
Betyg:++

Det är gott men lite klumpigt,
jämte 2005 är detta närmast plattfotat. Gott, men väl tungt i gumpen, en skopa finess skulle gjort susen.

IMG_2607 IMG_2608 IMG_2609


Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2009
Guigal, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike
Rökig doft, köttig och fatig med djupa kryddiga toner, choklad, läder & komplexitet, massor av torkat kött och djup svart lyxig frukt. I munnen drar frukten mer åt det röda hållet, fin polerad struktur med lätt sval känsla, tät & ren, björnbär och röda körsbär. Fatig och fint syrlig med sval & mångfacetterad svans, det är mycket potential här, den har massor att ge om en handfull år. (Viognier 7%)
Betyg:+++

Två saker är slående, hur bra vinet är och dess inneboende potential, samt hur galet internationell framtoningen är. Visst finns det en del markörer men
både Philip Shaw No 89 och Giaconda är på många sätt mer Côte-Rôtie än d’Ampuis, gamla världen har blivit nya och tvärt om. Vad ärt det för tid vi lever i?
Det sagt, två utvecklade saker med lite vita druvor mot en dito oförlöst bomb är inte helt lätt att jämföra, men ändå...

Hermitage, Domaine des Tourettes 2010
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Stum doft, dämpade körsbär, helt oförlöst och väldigt otydlig, lätt floral ton med försiktig mineralitet & antydan till mörk choklad. Tät och sträv i munnen med lätt eldigt anslag, sotig känsla, oförlöst svart frukt men med bra underliggande struktur. Enormt svårbedömd i dagsläget.
Betyg:+(++)??

Stum som en planka, obegriplig och omöjlig att låsa upp, bara att glömma i fem minst.

Giaconda Warner Vineyard Shiraz 2004
Giaconda, Beechworth, Victoria, Australien
Utvecklad doft med liten köttighet, bacon och fina kryddor, mörk choklad, blod och en liten antydan till fudge & tomatsoppa (tyvärr, men det är acceptabelt). Höga vässade syror i munnen, ren & köttig med råbiff & mörka plommon. Perfekt utvecklad, strålande mognad med kryddig kropp & parfymerad svans, makalös balans, lyxig och krämig, absolut strålande. Den lilla dissonansen i doften tar ned 4+ till en mycket stark 3+, bättre tur med nästa flaska. (Rousanne 2%)
Betyg:+++

Snacket gick hela tiden kring vilken stor
Côte-Rôtie det var, det mumlades om mogen Guigal - med brasklapp för Giaconda. The Wall nämnde den lite försynt och det måste alltid tas med i tankarna att Ricks mästarprov kan dyka upp. En av kvällens absoluta vinnare.

IMG_2610 IMG_2611


Sine Qua Non, B20 Syrah 2008
Sine Qua Non, Ventura, Central Coast, Kalifornien, USA
Djup och intensiv doft, ung & ännu oförlöst men samtidigt förunderligt inbjudande redan nu, packad med körsbär, kaffe och tulpaner, aningen mynta och liten eldighet, efterhand utvecklas kryddor - kanel och kardemumma. Mäktig. Tät och närmast tjock i munnen, varm med närmast absurd koncentration, fast samtidigt i perfekt balans, viskös med len och silkig struktur. Choklad, sötlakrits och hallonpuré i svansen. Den här behöver tid trots att den är snuskigt god redan nu, fem / sex till för att harmoniera skulle jag tro, kanske tio för att toppa helt. Storhet i vardande? (Syrah 91%, Grenache 6%, Viognier 2%)
Betyg:+++(+)

SQN är rätt kul, jag har inte provat många av Manfreds viner (kanske ett dussin) men man slås varje gång hur massiv kraft och komplex finess kan gå i perfekt takt bara handlaget är det rätta. Det är dyrt, det är personligt och det är närmast larvigt gott. Dessutom, de är lätta att känna igen trots den übermodernistiska tolkningen av druvmaterialet.

Royal City Syrah 2008
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Columbia Valley, Washington State, USA
Utvecklad till max, lite parfymerad med kakao och tjära, en näve jord och undervegetation, utvecklar gammalt läder och klara starkvinstoner, närmast gammal sur tawny & karamell - den börjar dra mot klar oxidation efter en timme. Helt mogen i munnen, närmast besvärande övermogen faktiskt, sträv med kaffesump & kakao, choklad och köttslamsor. Klar tawny i svansen, närmast lite blommig Muscat dessutom - äppelskal, lädersnöre och sött blomvatten i eftersmaken. Helt skum, lite god i alla fall men samtidigt trasig på något oxidativt sätt? Betyget är generöst, jag tvekar mellan + och - här.
Betyg:+

IMG_2602


Något är absolut knas, det räcker inte med sex timmars dekantering för den här kollapsen. Det bara måste vara någon slags premox som slagit till, trist,
det är ett riktigt bra vin annars.

Mycket gott, men samtidigt svårplacerat skulle det visa sig. Två
OZ hamnade i norra Rhône, en Gimblett i Barossa, en Hermitage ingenstans och en Washington State närmast i soptunnan. Jag skulle kunna klaga på lång frånvaro och allmän ringrostighet men gruppen var knappast bättre - SQN sattes i Kalifornien i alla fall, alltid något.

Andra tankar
här.

-- Winepunker

Comments

Royal City Syrah 2008

IMG_2612


Den första provningen i
AuZone efter exilen blev riktigt lyckad, SQN & Giaconda presterade båda högre än mina vildaste fantasier (rapport kommer, no worries) - självsäkert spektakulära i radikalt olika stil. Men, en förväntad elitspelare från Washington lade sig samtidigt platt i övermogen och oxidativt kokt starkvinsstil. Royal City från Charles Smith var ett redigt stolpskott utan förtjänster. Men, vi var flera som misstänkte att något skumt hänt med buteljen, korkläckage eller någon annan slags oxidation kändes troligt. Tuvan som stod för de flesta vinerna (bara SQN var min, kvällens vinnare, sanslöst bra) hade dekanterat Royal City vid lunch, på pappret borde det gjort susen men det verkade som luftningen ställt till det på futtiga sex timmar.
Bara att gå hem, göra en kontrollmätning och se om vår gode
Charles klantat sig och alla förståsigpåare inte har en aning om lagringspotential (WA pratar om 2028, svårt att tro).

Royal City Syrah 2008
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Columbia Valley, Washington State, USA
Härligt köttig doft, tjock svart frukt, slaktbänk, charkuterier och rökt fläsk. Massor av solmogna biggaråer och skogshallon, lite torkade örter och en hel del läckert skitig undervegetation. Den är oerhört seriös och väl sammansatt. Det finns en liten puff av rotfrukt/överkoncentration men den försvinner efter tio minuter. I munnen är den bred med choklad, rökt kött och massor av mörka plommon. Alkoholen är absolut där (15%) men är samtidigt inte påträngande eller dominant, tanninerna är prominenta och sammhetslena, silkiga, läckra, tuggbara - svansen kryddig och lätt eldig, kryddig och personlig med liten jordig & mineralstinn ton i eftersmaken. Det är seriöst, redigt moget och djävligt gott.
Betyg:+++

Det finns inte en likhet, eller, det gör det men gårdagens vin var en väldigt oxiderad och åldrad variant av dagens butelj. Här har vi mognad (2028, vaffan! bara att fetglömma) och klass, balans och bredd med magnifik koncentration och intressant & provocerande djurisk komponent - absolut inte en starkvins-soppa med äppelskal och fudge.

Jag låter en slatt vara kvar i fem timmar, den breddar sig och utvecklar nejlikor och mynta, grillad entrecôte och färskt blod. Inte ett spår av gravkammare eller muggiga toner, men, vänta inte för länge - det är bara att dricka upp detta, färdigt och på absolut topp.

-- Winepunker

Comments

A Good Deal Better

photo


Det roligaste under detta (i övrigt tämligen djävliga) år måste väl ändå vara Washington State, en ny(nåja) bekantskap där det visat sig att
Syrah trivs och ger väldigt personliga viner. Det är nya världen, det är modernt och stylat men de faller inte en sekund i fällan av överkoncentration, kladd, för lite syra och för mycket fat. Ibland aspirerar de på storhet, ibland oavsett druva, Cabernet kan fungera bättre än bra också.
Provningen
jag själv ordnade i AuZone skämdes inte för sig, på många sätt kändes det som Syrah är distriktets riktiga framtid på den röda sidan (tyvärr har Reynvaan klivit in i den ouppnåeliga ’mail-liste-divisionen’, man får hoppas att Zvonko fortsätter sitt värv och smugglar in juicen till tyvärr höga men överkomliga priser).

K , “The Deal” 2010
K Vintners (Charles Smith), Wahluke Slope, Walla Walla, Washington State, USA
Superb svartfruktig och parfymerad doft, mörka körsbär, blodstänk och råbiff, efterhand drar den åt syrén och undervegetation, närmast lite skogshallon, en puff av mynta & nejlikor. Den har visst pinot-tycke, klart bättre än förra gången. Detta är renhet & druva i perfekt fokus, inget larv och mycket dämpade fat, elegans i en flaska. Köttig i munnen, lite vild med hallon och aromatiska drag, läckert djurisk, blodig entrecôte och en hel del kryddor, rik & expressiv men samtidigt nyanserad och elegant. Svansen är lång & läcker med nejlikor och fänkål, söta plommon i eftersmaken. Alldeles strålande, dessutom med en hyfsad nära framtid.
Betyg:+++

Det är så elegant, så snyggt, rent och expressivt med allt vad druvan kan bära. Det är Washington Syrah oförställt och primalt, inget smink eller fjoll utan bara en klingade ren röst. Man tackar, aningen dyrt (380:-, går att hitta för under $40 i moderlandet), men det kostar att ligga på topp. Inköpt hos
Klunk/Handpicked.

-- Winepunker

Comments

Mogen Kalifornisk Cabernet med AuZone

IMG_2499


AA, en nykomling i föreningen med specialintresse kring USA (och Priorat !?) i allmänhet och Kalifornien i synnerhet, visade vad som går att importera om man har lite kontakter på plats. Mognad och hanterliga priser är man inte bortskämd med, samtliga viner var den hör gången inköpta på
BP-Wine i Napa.

IMG_2491 IMG_2492 IMG_2493


Beaulieu Vineyard Georges de Latour Private Reserve 1980
Beaulieu Vineyard, Napa Valley, Kalifornien, USA
Väldigt mogen doft, kallt kaffe, läder, torkade örter & piptobak, utvecklar tyvärr lite tomatsoppa efterhand, en del matt kola och gamla bräder. Helt mogen i munnen, läckra syror, fin elegant röd frukt, några russin, klara drag av Tawny men trots det med vitalitet. Den har absolut varit bättre, men smaken räddar betyget. Det är en åldrad skönhet men ändå en skönhet.
Betyg:+

Den är för gammal, absolut, men smaken är inte helt oäven. Syrorna är inte uttorkade alls, de är vässade och pikant vitala på ett sätt som överensstämmer med ett mycket yngre vin. Hade doften varit bara lite fräschare skulle betyget blivit helt annat.

Anderson’s Conn Valley Vineyards Cabernet Sauvignon Reserve 1998
Anderson’s Conn Valley Vineyards, Napa Valley, Kalifornien, USA
Ganska läcker doft, svart frukt, cassis och en puff av ceder, en del mineralitet med mognad och finess, övertoner av mynta och gräs, kanske lite i örtigaste laget. Sval i munnen, elegant med massor av cassis och finstämda kryddor, bra syror och lena snygga tanniner. Svansen är lång och fint kryddig, god men känns lite enkel.
Betyg:+

Sterling Vineyards Diamond Mountain Ranch 1999
Sterling Vineyard, Diamond Mountain Ranch Vineyard, Napa Valley, Kalifornien, USA
Ganska ungdomlig doft, lite rotfrukter, sten och aningen gröna toner, massor av tjock svart frukt och stendamm. Både mogen och omogen samtidigt. Tät i munnen, svart frukt med lätt stjälkig känsla, sträv med mynta och hyfsat sval cassis, ännu ungdomlig med sträv och aningen torr avslutning.
Betyg:+

IMG_2494 IMG_2495 IMG_2496


Heitz Napa Valley Cabernet 1996
Heitz Wine Cellars, Napa Valley, Kalifornien, USA
Mjukt stallig doft, fint utvecklad med svart frukt, örtiga drag och cassis, sval fräschör och läcker komplexitet. Mogen och kryddig i munnen, lena tanniner, avrundad och balanserad med eldighet och karamell, krämig känsla, lång och harmonisk. Litet djurisk och skitigt avslut, utmärkt.
Betyg:++

Château Montelena, Estate Cabernet Sauvignon 1990
Château Montelena, Napa Valley, Kalifornien, USA
Fetkorkad, bitter och skev.
Betyg:--

AK stod för årets provningsbedrift, efter första sniffen kläckte han ur sig att det var
Montelena - ”De brukar ju vara korkade”. Montelenas legendariska TCA-problem har satt spår i vissas psyke, det är klart.

Château Meyney 1989
Saint Estèphe, Bordeaux, Frankrike
Underbart skitig doft, stall och undervegetation, våt päls, svart frukt & inälvor, mineral och ceder, härligt mogen och ett perfekt klassiskt uttryck för distriktet. Vuxen struktur i munnen, mogen och rakryggad med struktur och klass, en del djuriska drag, råbiff, cassis och stränga tanniner, alldeles strålande faktiskt.
Betyg:+++

Jokern var lätt att känna igen, redan på doften började många med mig mumla om ”Cordier stink”, stall och gödsel parat med ceder är svårt att kopiera. Alla var omedelbart övertygade om att vi var hemma i moderlandet, sällan har jag provat en så tydlig Bordeaux (även om jag var inne på St.-Julien,
Gruaud-Larose närmare bestämt).

IMG_2497 IMG_2498


Beringer Private Reserve Cabernet Sauvignon 1989
Beringer, Napa Valley, Kalifornien, USA
Mogen, mjukt rostad, kryddig med tobak, tjära och nybryggt kaffe, lätt eldig framtoning, härligt rödfruktig med drag av hallon och sura körsbär. len och superbt strukturerad i munnen, mjuk och bred med kaffe, karamell, tuggtobak och julkryddor, silkiga tanniner, komplex torkad röd frukt och allmänt läcker. Helt mogen avslutning, komplex, kanske aningen torr i eftersmaken men alldeles strålande fram till dess.
Betyg:+++

Jag tänker aldrig på
Private Reserve i en blindprovning, men den levererar nästan jämt. Perfekt mogen i nyanserad och komplex stil, härligt!

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 1998
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Mogen och lyxig doft med ceder, dyra torkade örter, kryddigt eldig och exemplariskt komplex, efterhand utvecklas lite målarlåda och antydan till stall, snyggt hanterade fat. Hyfsat utvecklad och rejält tät i munnen, kraftpaket med ganska eldig struktur, cassis & fina sandiga tanniner, solmogen frukt och härlig struktur. Alldeles strålande, dessutom med lång framtid.
Betyg:+++

Den här borde jag prickat, några flaskor har gått ned tidigare men jag kan inte säga att jag kände igen den. Den här kändes mer koncentrerad och maffig än
senare årgångar, komplex men mer åt varm Napa i stilen än Washington. Skitbra i alla fall, men lite oväntat.

Efter lite skakig inledning blev det ju en riktigt bra uppställning till slut, man tackar AA.

-- Winepunker

Comments

Washington State med AuZone

IMG_2449


Vintrötthet är ett obehagligt kliniskt tillstånd som drabbar de flesta av och till i karriären. Både proffs och amatörtyckare kan känna sig blasé efter ytterligare 250 viner på ännu en mässa med få eller inga överraskningar. Oftast går det att nollställa sig med ett litet avbrott, en rejäl dos öl, eller, en ny älskling att vältra sig i. Själv har jag haft en gnagande leda i skuggorna som smugit sig på det senaste halvåret, visst har
storheter lyft sinnet men samtidigt blir det längre och längre mellan fixarna. Det går ju inte att hälla i sig giganter varje dag, även om plånboken kanske skulle tåla mer rådbråkning än den faktiskt är slöjdad för.
Så, ny älskling anbefalles - Washington State - entré! Det började försynt med något enstaka från
Andrew Will, fortsatte med en djupdykning i Quilceda Creek och en svängom med Charles Smith och framförallt Reynvaan, här har vi saker som fram till mycket nyligen flugit under Punkarradarn™ (om de nu flugit så mycket alls egentligen). Det är nytt för mig, det är välgjort, eget och svårt läckert om puckarna slås med bara lite känsla. Historiskt sätt har Washington State varit lite profillöst jämte storebror Kalifornien, men nu har man börjat hitta sin röst. Och vilken röst det är...

IMG_2450 IMG_2451 IMG_2452


Bel’ Villa Vineyard Syrah 2008
Goedhart Family, Red Mountain, Washington State, USA
Tät doft, tjära och kryddpeppar, eldig och tjock med svart oförlöst frukt, lite örtig, närmast drag av Strega. Tät i munnen, kryddig och svart fruktig, lakrits & mineraler, förhållandevis stram och rakryggad, nästan lite sträng och själkigt grön i svansen. Antydan till kåda i eftersmaken, lätt bitter. Nog rätt OK, men helt utan druvkaraktär skumt nog. Kan kanske utvecklas.
Betyg:+(+)

Den här tyckte jag var betydligt
bättre i en tidigare tappning. Det kan vara en utvecklingsfråga, den vresiga strukturen kan kanske lagras bort med några år på rygg.

K , “The Beautiful” 2010
K Vintners (Charles Smith), Cougar Hills Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Underbart läcker och parfymerad doft, charkuterier och hallon, djupa toner av körsbär och syrén, lätt tobak och råbiff, härligt inbjudande i mycket personlig stil. Smaken är djurisk, läckert kryddig, snyggt fatad med kött & blod, underbar röd frukt med superba silkiga tanniner. Det finns till och med lite undervegetation, lätt floral & skitig känsla, den drar efterhand nästan mot Pinot i stilen. Skitgod & egensinnig.
Betyg:+++

Clonakilla Shiraz Viognier 2010
Clonakilla, Canberra District, Australien
Försiktigt kryddig doft, lite kött & blod, nyanserade och snygga fat, intressant med nejlikor & kanel, lätta övertoner av apelsinskal under härligt återhållen mörk frukt. Kryddig i munnen, bra strävhet, lite köttigt vild, fin svart & röd frukt, lång med lätta vuxet bittra övertoner, lakrits & parfym i svansen. Riktigt bra, kommer att utvecklas.
Betyg:++(+)

Den är inte lika
vass som 2008, i alla fall inte ännu. Men, tricket att stänga in en elegant från Canberra gick hem, ingen reagerade på att den avvek geografiskt. Det stärker testen att samma tänk som fungerar i norra Rhône kan absolut fungera med bravur i alla världens hörn, lite Viognier gör susen.

IMG_2453 IMG_2454


Reynvaan In The Rocks 2010
Reynvaan, Walla Walla Valley, Washington, USA
Läcker med köttig & lite rökig, ännu oförlöst, doft, parfymerad med plommon och bacon, djup med redan nu viss komplexitet, hyacint, lakrits och en del mineralitet. Tät, kryddig & rökig i munnen, läckert köttig med lakrits, fina prominenta tanniner & torkade örtkryddor. Lång och härlig svans med ganska svala drag, nejlikor, råbiff och plommon. Den kommer att utvecklas under lång tid, avvakta tre år till nästa försök.
Betyg:+++

Clos de Betz 2010
Betz Family Winery, 51% Red Mountain, 19% Horse Heaven Hills, 30% Yakima Valley, Columbia Valley, Washington State, USA
Tät doft med rosor och lite rotfrukt, lätt kaffe, ceder och väl eldiga drag, lite besynnerlig överton av citrus, lätt lingon. Rejält sträv i munnen, viss bitterhet med helt oförlöst struktur, galet ung och i dagsläget helt omöjlig att bedöma, ganska grönsjälkig svans.
Betyg:+(++??)

IMG_2455 IMG_2456 IMG_2457


Champoux Vineyard 2007
Andrew Will, Horse Heaven Hills, Washington State USA
Kryddig och djup doft, komplex med klar utveckling, kaffe, svart frukt, cassis, läder och lite stall, liten karamell & choklad. Krämarstil, men ack så läckert. Sträv och lent solbakad i munnen, kaffe & lite choklad, sandig & seriös struktur, solvarm svart frukt, maffig och god i närmast lite lyxig Napa-stil. Skitgod.
Betyg:+++

Igen,
Andrew Will imponerar med sin rättframma, publika och samtidigt seriösa stil. Den är en parallell till Napa och Bordeaux ett varmt år som 2003, härlig utveckling med framtid. Superb!

Betz Pére de Famille Cabernet Sauvignon 2010
Betz Family Winery, 73% Red Mountain, 21% Horse Heaven Hills, 6% Yakima Valley, Columbia Valley, Washington State, USA
Tokigt ung doft nejlikor och kanel, rejält med fat, bra koncentration, lite svårbedömd. Ungdomlig i munnen, rejält sträv, tjock svart frukt, plommon och kaffe, massor av cassis, känns hyfsat lovande, den är nog bara redigt undomsstum just nu.
Betyg:+(+)

L'Ecole No 41 Apogee 2009
L’Ecole No 41, Pepper Bridge Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Doft av mynta, cassis och trätoner, kardemumma och lite kåda, mogna mörka plommon och en puff av starkvin. Rätt OK, personlig, men den har ett aningen kladdigt drag. Tät i munnen, sträv med liten känsla av körsbärslikör, aningen bitter med kaffe och fatig struktur, koncentrerad och kryddigt eldig, lång, köttig & kärnig svans, kan kanske utvecklas men jag är lite orolig för touchen av starkvin.
Betyg:+(+)

De tre från Washington jag hoppades på levererade alla tre med solida 3+, bäst är givetvis
Reynvaan med sin obetalbara struktur och närmast Guigal-lika hantering och uttryck. Samjäsning och den nordrhônska blandningen i modern tappning börjar bli min absoluta livdryck numera, det är så in i bängbulan gott. Att Betz inte riktigt ville vara med får nog i alla fall delvis skyllas på ungdomen, lite tid behövs för att gå ihop ordentligt.
I alla fall, Washington skall studeras med ingående lupp framöver, jag tror stenhårt på det här.

-- Winepunker

Comments

Experiment i Napa

IMG_2434


Av alla nykomlingar på senare år i Napa’s elitserie har
Ovid nog imponerat mest, en konstruktion som börjar med David Abreu i vingården och slutar med Austin Peterson, massor av Andy Erickson och en liten skvätt Rolland i brygden. Upplagt för mycket poäng med andra ord, men samtidigt talar läget på Pritchard Hill och råmaterialet för något alldeles extra. Tidigare äventyr med storebror har varit mer än lyckade.

IMG_2433


Ovid Experiment A2.7 - 2007
Ovid, St.Helena, Napa, Kalifornien, USA
Ännu ungdomlig doft, fullmatad med lakrits, krossad sten och massor av svart frukt. Det finns en hel del cassis och örtiga övertoner, rätt eldig känsla men samtidigt med elegant rökig komplexitet, den är givetvis ett monster med sina 14,9% men den har ett snyggt underliggande uttryck. I munnen är den eldig, kryddig och solbakat rik, tanninerna är sandiga och seriösa, syrorna är på plats och kraften är imponerande men inte skrämmande. Packad med svart lyxig frukt och lite torkade örtkryddor ger den ett oerhört seriöst intryck, men, den saknar lite elegans - det är mer kraft & glädje än eftertanke och finess. Eftersmaken är tät och stinn av kryddor och lakrits, efter maten blir den lite i mastigaste laget trots perfekt balans. Den kommer nog att vinna en aning på lagring, men man skall nog inte ha den i källaren alltför länge. Tre/fyra år till nästa butelj skulle jag tro.
Betyg:+++

Det är mycket, det är gott, men det är absolut inte stort. Det är lite ’dark side of Napa’, en maffputte som utmanar den goda smaken men samtidigt smakar väldigt gott. Jämfört den riktiga
Ovid är det här yvigare men samtidigt mer omedelbart och inbjudande, gott och djäkligt kul.

Kostnaden för ett vin som detta är besvärande, på auktionen
nyligen gick ett trepack för en ansenlig summa. Tack och lov finns KKWine för oss med tunnare plånbok, en galen & glad dansk som mer än gärna langar godsaker till törstande Punkare.

-- Winepunker

Comments

Lagunitas

IMG_2398 IMG_2399


Det har
sagts förr, och det kan sägas igen - Lagunitas is da shit! När ett par nyheter dök upp på monopolet högg jag givetvis som en skallerorm och köpte på mig en rejäl trave av allt som fanns tillgängligt. Det är en alltid en lättnad att ta en öl-fredag i ladan, koppla ned hjärnan på level 6 och glömma bort uttagssiffror, terroir och syranivåer - låta reptilhjärnan ta över helt och känna pälsen på ryggen växa till sig...

Lagunitas Hop Stoopid
Lagunitas Brewing Company, Petaluma, Kalifornien, USA
Härligt humlad doft, massor av hö, citronskal och örtigt parfymerade toner. De finns ett kul spontanjäst drag, trots det fräsch och lättbegriplig. Mjuk, len och perfekt bitter med rondör och bredd, lite karamell och lysande humlehantering, parfymerad och kryddig under bitterheten. Den är rätt fruktig, apelsin och gräs, basilika och härlig humlebeska. I svansen blir bitterheten vuxen och uppfriskande torr. Alldeles lysande med exakt stramhet.
Betyg:+++

Lagunitas Undercover Shut-Down
Lagunitas Brewing Company, Petaluma, Kalifornien, USA
Superrik & maffig med karamell, fudge, kanderade apeslinskal och lyxigt parfymerad ton. Humlen dominerar tillsammans med drygt 9,7% alkohol, men det funkar fint. Den är mullig nog att vara balanserad trots extra allt i dubbelformat. I munnen är den om möjligt ännu rikare än Maximus, fullpackad av kanderad frukt, söt malt och dyr parfymerad humle.Den är närmast vinös, lite torkade plommon och helt maxad söt-kryddig struktur. Det är seriöst gott, men inget för den hjärtsvage.
Betyg:+++

Me like! Det är så svårt att anmärka på handlag och precision. De är precis vad de försöker vara, redigt personliga och fullpackade godsaker utan en tanke på kostnad eller strömlinjeformning. Främst lägger man galna mängder parfymerad humle, snyggt uppbackad av lyxig malt och hälsosamt vågad alkoholnivå - jag är helt såld!


-- Winepunker

Comments

Turley Moore ”Earthquake” Vineyard 2008

IMG_2301


Jag gillar inte
Larry Turleys saker, i alla fall inte de som producerats under det egna namnet. Självklart föll jag som alla andra för Frog’s Leap, vineriet Larry grundade tillsammans med John Williams de första åren under 80-talet, med sina egensinniga pastischer på etablerade storheter i Napa - men där tog det tvärstopp. När Larry startade egen låda och fokuserade på Zinfandel (och lite Petite Syrah) under första halvan av 90-talet blev resultatet ett helt annat. Med galen koncentration, tokiga alkoholnivåer (jag minns en tidig sak på över 17%) och en hel del restsocker tilltalade han väl amrisarna (mycket ParkerPoäng™ under åren blev det) men liknar i mitt tycke mest nidbilden av en söndervinifierad mutant med ena foten i starkvinsträsket. Fram till ’95 var systern Helen Turley vinmakare, det i kombination med trenderna under hela 90-talet kan förklara en del av det lite skruvade uttrycket.
Alla gånger jag provat
Tofanelli, 101 & Hayne blev det enbart förströdda noter om grovhet, inbalans och melasspackat kaffesump - de har varken varit speciellt roliga eller goda, enbart trubbigt våld mot huvudet och cymbaler i öronen. De lite enklare cuvéerna som Juvenile lider av samma sjuka, närmast porriga och syltiga kan de kanske vara goda i enstaka glas men blir snabbt kladdigt besvärliga i munnen. Jämfört andra elitproducenter som Ridge & Seghesio är det enbart klumpigt. Visst, Zinfandel har ju sina sidor men vi vet att det går att hålla ihop paketet till något snyggt bara man vill.
Försök med vita viner är inte skoj heller, visst kan man se kvaliteten & ambitionen bakom uttrycket men de är för katten inte ihopsydda som vita viner skall vara. Låga syror, burkmajs och mastigt oljig känsla, massor av alkohol toppat med rostade fat är inte mig grej direkt.

Men,
så dyker det upp något snett från vänster och sätter en buckla i skrovet av fördomar. Moore ”Earthquake” Vineyard var radikalt annorlunda mot allt annat, strukturerad som en modern Châteauneuf med sprittande glädje och bra skärpt balans fick det i alla fall mig att se ut som en fågelholk. Att det var en Turley kändes helt obegripligt, den var ju för tusan snygg. Så, en jämförelse med en sex år yngre broder högg jag på direkt när chansen dök upp.

Turley Moore ”Earthquake” Vineyard 2008
Turley, Napa Valley, Californien, USA
Solmogen doft, packad av körsbär, lakrits, hallon och lite kåda, det är nästan så det dyker upp macchia/garrigue och en del anis. Den har bra frächör och yppig glädje, all alkohol (15.8%) är snyggt invävd i den fruktiga & kryddiga strukturen. Det finns klara paralleller till en fint stoppad Ch9dP, till och med mineraliteten finns på plats men samtidigt avviker den med viss mynta & lite kul (?) ton av linement, rödbetor och nejlikeolja. I munnen är den tät, solbakad med fint definerade syror och fina sandiga kakaolika tanniner, körsbär och lakrits, lite salmiak och rosmarin med fin rakryggad kärvhet. Svansen är aningen sotig, lätt eldig med skalbitterhet och massor av sura körsbär, eftersmaken lite snyggt bitter med solbakade men absolut inte brända drag. Det är gott, snyggt och väl sammansatt, kanske lite tung i gumpen jämfört 2002:an men samtidigt med bättre och seriösare tanniner & kryddor. Mot slutet av flaskan känns den kanske aningen svårsmält, men med en bit ost slinker den ner utan problem. Det får bli 3+ i alla fall, men betyget är knappt.
Betyg:+++

Man måste sätta sin fördomar i skottlinjen ibland, det är alltid nyttigt att få självklara sanningar ifrågasatta och motbevisade. Använda ord som elegant i det här sammanhanget är helt fel, det är givetvis fullmatat med gasen i botten & lite lagom hemtrevligt trubbigt våld mot skallbenet men samtidigt med känsla, lyhördhet och balans. Det är svårt att tänka sig helt
ren Zinfandel tekniskt bättre än så här, blandar man den med lite uppstagande andra druvor får man ett helt annat djur givetvis. Detta är essensen av druvan, själen, väl hanterat med en underliggande komplexitet & primal glädje, faktiskt mycket svårt att anmärka på, gott & begripligt för alla med huvudet påskruvat. Vi är väldigt långt från Tofanelli, väldigt, väldigt långt...

-- Winepunker

Comments

Reynvaan In The Rocks 2010

IMG_2263


När jag dricker en väl sammansatt och uttrycksfull Syrah samjäst med några klasar gröna druvor inser jag att det nästan räcker med det, jag behöver inte få ut mer av livet så länge flaskan inte är helt tom.
Côte-Rôtie, Beechworth (flera gånger), Canberra District, Santa Rita Hills och Columbia Valley står alla för sin egna tolkning av denna grundbult i vinvärlden. Cuvéen är lika viktig som den klassiska bordeauxblandningen men den tycks kräva mer av klimat & terroir för att få just den där lite skitiga & saftigt köttiga stilen och samtidigt visa på en floral och expressiv doft. Man lyckas lite varstans utanför moderlandet men alltför ofta vågar man inte hålla igen tyglarna tillräckligt för att stämman skall bli nog hög & klar. Det känns som man måste vara lite mer lagd åt Bourgogne snarare än Bordeaux i tankesättet för att tonerna skall bli de rätta, kraften är förstås viktig men saknas skärpan blir det alltför lätt bara en väldigt god flaska fruktplump.

Verkligen kämpa mot bättre Côte-Rôtie kvalitets- och stilmässigt kan väldigt få dock.
Enstaka trollkarlar i Australien klarar biffen, någon slinger från Schweiz och några få i Kalifornien även om stilen då normalt börjar dra åt ett helt annat håll. Men, på senare år har utmanare börjat spänna musklerna, från Washington State har en lätt porlande bäck av strålande väl sammansatta samjästa pärlor visat sig. Av det jag själv provat har mindre delar av Charles Smith's sortiment visat sig vara riktigt vässat och stilrent, det finns andra förstås, Cayuse lyckas nästan med det exakta uttrycket likaså. Men, den som hållit den absolut högsta nivån i klassen "Côte-Rôtie hommage utan direkt risk till förväxling" (eller?) är nog Reynvaan.

Reynvaan In The Rocks 2010
Reynvaan, Walla Walla Valley, Washington, USA
Läckert anslag med köttslamsor och fårtalg, snyggt parfymerad och vild med tät svart frukt, plommon & björnbär, massor av komplexa kryddor. Den har egentligen allt, blod & hyacint dominerar, stenkross med lite lakrits & oregano i övertonerna. I munnen är den rökig och djuriskt vild, tät med lakrits, torkade örtkryddor och råbiff. Den är helt underbar, kroppen sotigt skitig och samtidigt örtigt floral, den har lite lagom svala drag i svansen. På många sätt är detta ganska likt en Côte-Rôtie, men samtidigt inte, det är ett helt eget djur som uttrycker druvorna med absolut gehör. Eftersmaken är kryddig, tät och ännu ungdomlig. Den är skitbra idag men har fantastiskt mycket mer att ge, det är en seriös spelare som kommer att bättra sig under minst ett decennium.
Betyg:+++

Fan vad detta är bra, den kan ställa sig rakryggat upp mot alla utom de allra bästa från
Côte-Rôte (Guigal vill säga) vilken dag som helst i veckan. Stilen är personlig och annorlunda, men kvaliteten är på absolut nivå med samma kraft och personligt uttryck. Skitgott på alla plan! Kudos!

(Vinopia gör den tillgänglig i Sverige, överpris givetvis eftersom privatimport krävs men var gör man inte för konsten ??)

-- Winepunker

Comments

Ridge med Paul Draper

IMG_2219


En av Kaliforniens riktiga rökare är i stan,
Paul Draper från Ridge är inbjuden av Vinunic och en handfull vanliga dödliga fick chansen att lyssna & lära från en av de riktiga mästarna. Väderbiten & frispråkig måste man säga att han gjorde intryck, råsopor mot feta kritiker, prispolitik i Bordeaux och viner gjorda på övermogen frukt blandades med en genuin och varmt ärlig attityd till hantverket och den terroir han är satt att förvalta.
Mer att läsa finns från
tidigare äventyr och från kollegor i bloggosfären.

Ridge Estate Chardonnay 2011
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Rik och lite vaxig doft med nötter, fetma och viss smörighet under all pigg gul & glad citrusfrukt, en hel del skal & mineral stramar upp. Tät i munnen med fina syror, lätt fethet, citron limeskal, liten exotisk ton. Lång eftersmak, sprittande glad under de ännu inte helt integrerade faten.
Betyg:++

Ridge Lytton Springs 2011
Ridge Vineyards, Dry Creek Valley, Sonoma, Kalifornien, USA
Fet och svartfruktig doft med lätt karamell, rosmarin & körsbär med lite utanpåliggande fat. Bra syror i munnen, hallon & eldig körsbär, glädje och fint strukturerad frukt men den behöver lite tid för att baka in faten i puddingen. (82% Zinfandel, 16% Petit Sirah, 2% Carignan)
Betyg:++

Ridge Geyserville 2011
Ridge Vineyards, Sonoma, Kalifornien, USA
Rik doft med bra tät svart frukt, björnbär, körsbär och mycket snygga fat, härligt strukturerad men ännu med karaktär av Dulcivit™ som måste lagras bort. Sträv och rakryggad i munnen, massor av körsbär och vital söt frukt, lite sotig ännu med underliggande stramhet. Behöver en del tid, men den är rysligt lovande. (78% Zinfandel, 16% Carignane, 4%, Petite Sirah, 1%, Alicante Bouschet, 1% Mourvedre)
Betyg:++(+)

Ridge Geyserville 2001
Ridge Vineyards, Sonoma, Kalifornien, USA
Enormt utvecklad och helt mogen med karamell, nötter och kola-snöre, orientaliska kryddor, kaffe & grillat kött i lätt kokt stil. Mjuk och helt mogen i munnen, silkiga tanniner med sötlakrits och karamell, en del kallt kaffe och tuggtobak i eftersmaken. Drag av katrinplommon & övermogna fikon, den funkar men har absolut varit betydligt bättre. (Zinfandel, Carignan, Petite Sirah)
Betyg:+

Detta är lite av en ’acquired taste’, för fem år sedan satte jag 3+ på den här med notisen:

”Mogen doft, eldig och maffig med massor av svart frukt, plommon, massor av snygga fat, lite parfymerad med kryddiga toner och en del lakrits. Tät, balanserad och mogen smak med massor av svart frukt, snygga och sandiga tanniner, choklad, kaffe och sötlakrits. Fullmogna plommon och lite fin kakao i svansen. Perfekt, på absolut topp.”

De tål lagring, men vänta inte för länge…

IMG_2218


Ridge Estate Cabernet Sauvignon 2010
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Tät, rik & lätt rostad och solbakad doft, cassis och kaffe, stenkross och ganska mullig svart frukt, lätt kåda med faten snyggt i schack. Härligt mörk rik frukt i munnen, vässade syror och superba sandiga tanniner, cassis och kaffe, lite lakrits och björnbär. Välgjord. (80% Cabernet Sauvignon, 17% Merlot, 2% Petit Verdot, 1% Cabernet Franc)
Betyg:++

IMG_2220


Ridge Monte Bello 2012
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Galet primär, massor av rostade fat, kaffe och cassis galore, intensiv i lätt medicinal och kryddsöt stil, gräs och vinbärsmarmelad. Intensiv i munnen, fruktsöt med mineralsälta, tokmogen cassis, salmiak och kritiga tanniner. Mycket lovande, tror jag, fatprov är notoriskt svårt... (Cabernet Sauvignon, Merlot, Petit Verdot)
Betyg:+(+++)??!

Ridge Monte Bello 2011
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Läcker, sprittande ungdomlig med florala toner, fina fat blandat med hyacint & cassis och lite rökiga övertoner. Tät och balanserad i munnen, läder, cassis & lakrits med örtiga kryddor, perfekta syror och mineralkross, elegant och ganska snyggt slank svans. Finess & kraft i perfekt kombination. (Cabernet Sauvignon, Merlot, Petit Verdot)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2009
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Underbart rik och bred doft, absolut druvmaterial, mullig med liten rostad framtoning men samtidigt med rakryggad underliggande struktur, perfekta fat och oerhört seriös med liten sval mynta. Mycket välstrukturerad i munnen, fina syror, perfekta sandiga tanniner, cassis och mineral, perfekt avvägd & snygg med ännu lite återhållen munkänsla. Superb! (72% Cabernet Sauvignon, 22% Merlot, 6% Petit Verdot)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2006
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Lite återhållen doft, nyanserad med lätt utvecklade toner, kaffe, solmogen cassis, lätt rökig med stenkross och läder, liten mynta i kryddigt seriös och solvamt mullig stil. Härligt tät i munnen, solvarm frukt och fina sandiga tanniner, cassis och kryddor. enormt välkomnande, varm och inbjudande. Superb i sin lite varmare stil. (68% Cabernet Sauvignon, 20% Merlot, 10% Petit Verdot, 2% Cabernet Franc)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2005
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Kryddigt anslag, solvarm frukt och liten kul karamell, liten choklad & nougat, kåda och cassis i härligt komplex och kryddsöt stil. Underbart balanserad i munnen med viss utveckling, härligt exakta syror, solvarm cassis med lite krossade körsbär och strålande mineralitet. Fenomenal! (70% Cabernet Sauvignon, 22% Merlot, 6% Petit Verdot, 2% Cabernet Franc)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2004
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Väldigt utvecklad med kokta toner, kola & läder, en del bakad cassis och örtiga övertoner, kryddig med läder i ganska jordig stil. Känns nästan som en för gammal Sangiovese besynnerligt nog. Utvecklad i munnen med röd lite övermogen och bakad frukt, känns lite avig. Jag misstänker en skruvad flaska här, den är OK på en absolut skala men underpresterar för att vara en Monte Bello. (51% Cabernet Sauvignon, 47% Merlot, 1% Petit Verdot, 1% Cabernet Franc)
Betyg:+

Monte Bello är tveklöst ett stort vin, eller det har i alla fall potentialen att vara. De årgångar som står ut mest om jag går igenom luntorna är 1978 (provad 2007), 1984 (provad 2001) och 1992 (provad två gånger förra året). Jag har en känsla att både 2005 & 2009 kan växa till sig, de kvalar lätt in bland storheterna och kommer att hävda sig fint om några år.
Andra tankar från en medprovare hittar man
här.

-- Winepunker

Comments

Charles Smith

IMG_2158


Så var han i stan igen då, vinvärldens Mr. Rock & Roll #1,
Charles Smith från Walla Walla i Washington. Margareta på Klunk/Handpicked bjöd in till en avslappad lunchtillställning med chans att prova alla nya (och någon äldre) årgångar i egen takt, ett tillfälle jag absolut inte missar.
Det som slagit mig med Walla Walla i allmänhet och Charles Smith i synnerhet är renheten och det egna uttrycket i de lite lyxigare vinerna på Syrah. Det är ingen tvekan att druvan får stå i centrum med alla markörer på plats, men samtidigt finns ett stort mått egensinne, det är ingalunda kopior av norra Rhône eller efterföljare till alla monster från Kalifornien & OZ, här har vi exakthet, klarhet och en hel del oförställd glädje (jag tvekar att ta order elegans i munnen, men ni fattar).

IMG_2145 IMG_2146


De enkla vinerna bedömer jag som tidigare, de är välgjorda och ärliga men saknar lite personlighet - bra bruksviner i det hav av prisvärdhet som svämmar över idag. Extra positivt är dock den successiva skärpningen av de vita med
Kung Fu Girl 2011 - [+] i spetsen, den är oförställt god på inbjudande enkelt vis, glad & sprittande med massor av vilja till synnerligen överkomligt pris. Men, tar man nu ett steg upp i kvalitet händer en del - vinerna växer till personliga sniderier med mycket hög klass, speciellt de på Syrah och ibland enstaka droppar av Viognier.
Dessutom,
K, ”Viognier” 2008 - [++] är en ren och charmig sak med aromatiskt djup, klassisk aprikos och torr komplexitet, riktigt lyckad.

IMG_2152 IMG_2153


K , “The Hidden” 2009
K Vintners (Charles Smith), Northridge Vineyard, Wahluke Slope, Walla Walla, Washington State, USA
Enormt köttig doft med massor av charkuterier och sexigt rökiga övertoner, solmogen frukt och våt päls. Rik, bred och modern i munnen med fina tanniner och härligt tät frukt, blodstänk och kryddor i eftersmaken, expressiv och superläcker. (Syrah)
Betyg:+++

IMG_2148 IMG_2149


Ovide En Cerise 2007
K Vintners (Charles Smith), Walla Walla Valley, Washington State, USA
Läcker, skitig och djurisk doft med charkuterier och ister, rejält utvecklad men på bra sätt. Rökig och tät i munnen, svartfruktig, djuriskt tät och ganska komplex, tät solmogen björnbär i svansen, liten bitterhet i eftersmaken. (67% Cabernet Sauvignon, 33% Syrah)
Betyg:++

Man måste göra en jämförelse med
Reynavaan som närmast blåste brallorna av mig för några veckor sedan. Givetvis finns paralleller men Smiths alster är kanske renare och mer klingande, samtidigt vinner ofta Syrah på en del funk - man vill inte bli alltför klinisk eller generiskt anonym. Det är olika uttryck från ett distrikt jag skall hålla under mycket noggrann uppsikt de närmaste åren.

Cabernet är en annan visa, här är stilen inte riktigt min. Paradoxalt nog föredrar jag känslomässigt den billigare
Château Smith före monster som King Coal (jag börjar bli gammal). Cabernet får inte överkoncentreras, sotighet och kärvhet dominerar alltför lätt vinet och den aristokratiska ryggraden som är inbyggd i druvan kan knäckas om inte handlaget är tillräckligt nyanserat.

Chateau Smith Cabernet Sauvignon 2010
Charles Smith Wines, Columbia Valley, Washington State, USA
Rökig, köttig och expressiv doft, grillad biff & cassis med lite lagom skit. Snygg och balanserad i munnen, bra syra, fräsch i ganska lättfotad stil. Riktigt lyckad. (Cabernet Sauvignon, 3.5% Malbec)
Betyg:++

IMG_2154 IMG_2155


K, ”Stoneridge Vineyard” 2009
K Vintners (Charles Smith), Stoneridge Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Tät, solbakad och fullmatad i lite burdus stil, anslaget är aningen syltigt med cassis & kaffe. Behagligt slank i munnen, lätt eldig men med väl avvägd frukt, god & snygg, kanske aningen anonym men det kan vara en lagringsfråga, riktigt läcker. (Cabernet Sauvignon)
Betyg:++(+)

IMG_2156 IMG_2157


King Coal 2009
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Walla Walla, Columbia Valley, Washington State, USA
Tjock doft med moccha, choklad & kaffe, tokkoncentrerad, eldig med tapenade & gummi. Tät och turbotjock i munnen, kaffe & tjära, takpapp & kaffesump, Imponerade, visst men helt enkelt för mycket i dagsläget, dessutom mycket svårbedömd i sin fetto-stil. (70% Cabernet Sauvignon, 30% Syrah)
Betyg:(++)

Tackar Margareta, alltid en ynnest.

(Dessutom ett litet extra tack till Bistro Barbro, skitgod mat)

-- Winepunker

Comments

K , “The Beautiful” 2010

IMG_2169


Charles Smith är i stan, rapport kommer med detaljer men till dess får man hålla tillgodo med ett intjack i Punkarns förråd. The Beautiful är den bästa frukten från Cougar Hills, med 5% Viogniner samjäst är det en kopia, nej, pastiche på Côte-Rôtie, en hyllning till drottningen av Rhône.

K , “The Beautiful” 2010
K Vintners (Charles Smith), Cougar Hills Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Underbart ungdomlig med kryddighet, charkuterier och blodstänk, råbiff & kärniga körsbär, härligt florala toner, syrén och hyacint, enormt expressiv med lite tobak och superba fat. I munnen är den sotig, härligt kryddigt köttig med körsbär, rosmarin, blod & vilda toner, anis och lite enbär toppar upp. Den är härligt personlig med lakrits och torkade örter i svansen, kul mineralitet och en hel del kåda. Fortfarande ungdomlig men med en tydlig röst redan, stämman är tydlig och dominerad av kryddor, djuriska toner och blod. Detta är skitgott, egensinningt och underbart uttryck av druvan. Kudos!
Betyg:+++

Fan vad detta är bra, köttsaft, slaktad djurkropp och blommig parfym i härligt blandning är
svårt att motstå. Har Côte-Rôtie en endaste riktig utmanare undrar jag om inte Walla Walla precis seglade om Victoria, vi har samma skärpa och uttryck men med en ännu elegantare framtoning - en slankare och mer dansant balans som egentligen har allt, druvan uttryckt med perfektion & enkelhet. Djävlar vad gott!
Maggan levererar, det tackar man för.

-- Winepunker

Comments

Ridge Geyserville 2009

IMG_2128


Senast Geyserville korkades upp hos Punkarn var resultatet lite tveksamt, ett av svenska marknadens absolut pålitligaste viner visade sig vara i lite disharmoni och med aviga vinklar. Nu är Zinfandel 2008 en rätt skev årgång, inte alls i paritet med den betydligt solidare 2009 - en årgång Paul Draper borde kunna hantera med större bravur.

För mig blir 2009 den tjugonde årgången av Geyserville jag provar, för andra gången skall sägas, fortfarande klart under 300:- på Bolis vilket närmast är ett under. Man måste skicka en tacksamhetens tanke till importören att priset i princip (nåja) är detsamma som för femton år sedan.

Ridge Geyserville 2009
Ridge, Sonoma/North Coast, Kalifornien, USA
Mörkt svartfruktig doft med en del jordiga och skogiga toner, äppelskal, rosmarin, apelsinskal och mineralitet blandas med kåda och björnbärskompott. Den är förvånande dov och karamelligt parfymerad, mindre blåfruktig än väntat, faten dominerar också mer än man är van vid. Smaken är intensiv och fruktig, björnbär och hallon blandas med solmogna körsbär och en hel del gamla äpplen. Den är inte oxidativ direkt men har en del bokna drag, känns gammalmodig liksom. Tanninerna är lena och snygga, kakaosträva med en silkig yta, snyggt och fruktmoget. Svansen är eldig med en del kryddiga toner, drag av terpentin och lite kirsch, gott & snyggt med saknar den sprittande pizass man är van vid.
(74% Zinfandel, 17% Carignane, 6%, Petite Sirah, 2% Alicante Bouschet, 1% Mourvedre)
Betyg:++

Vinet är hyfsat uppe på banan igen jämfört förra ronden, lätt darrigt på benen men med rytmen där. Det är både djup & klass på den här, men jag känner inte igen den stilmässigt riktigt. Den har ett tyvärr något övermoget drag, nästan en antydan till (jag vill inte ta order i mun, men) Amarone som känns lite besvärligt och atypiskt för just Geyserville. Nåja, förra årgången var nog bara ett redigt olycksfall i arbetet, handlaget har inte tappats bort - tackar för det.

Dessutom,
ett intressant ställningstagande, Go Paul!

-- Winepunker

Comments

Experimental Series Imperial Red Ale

IMG_2127


För mig är Salt Lake City mest helknäppiga mormoner och förlusttyngd OS-stad, knappast något så syndfullt som producent av redigt alkoholstark maltdryck.
Epic Brewing är en helt ny gäst i Casa Punk, stor butelj (650ml) och mycket alkohol gör den lämplig att dela med sig av om man mot förmodan känner sig generös, priset på 74:- är lite i svettigaste laget men får nog betraktas som rimligt med tanke på resultatet.

Experimental Series Imperial Red Ale
Epic Brewing, Salt Lake City, Utah, USA
Humlig & knäckligt rostad doft, rik med karamell och bränt socker blandat med örtiga övertoner och en hel del läcker parfym, lite rosenvatten och kaffe mixat med melass och massor av nyslaget hö. I munnen är den rik, bred, kryddig och karamellig med kaffe, kakao och rostade hasselnötter, den är enormt lång och krämigt harmonisk, superbt balanserad med de 8.3% alkoholen mycket snyggt undanstuvade. Eftersmaken är rökigt parfymerad, lätt eldig med härligt kryddiga toner av kanel och mandel, alldeles skitgod faktiskt.
Betyg:+++

Man formligen drunknar i brökbra öl numera, IPA, APA, dess dubbla varianter och allehanda andra alkoboostade överjästa alster närmast knäcker en stackars Punkare, källaren är full med saker som bara måste provas och analyseras i detalj. Tyvärr ställer alkoholnivåerna till en del bekymmer numera, man får hålla nere antalet buteljer per kväll kraftigt - det är inget man quaffar några liter av för vätskebalansen efter onsdagsträningen direkt. Jag börjar känna mig en aningen stressad, hur fan skall man hinna med?

-- Winepunker

Comments

Lagunitas Maximus IPA

IMG_2124


Jag hade läst en del om
Lagunitas, men inte haft chansen att prova. Tillsammans med E.T. & E, Lena, min kära C och Vinarskallen damp vi ned på Flygande Älgen och plockade in ett par Laguntias Maximus IPA - äventyret följdes upp med ett gäng galna ryssar någon vecka senare och vi gjorde en gemensam corner på resterande flaskor (jag betalade, trist med tanke på Ålgens aggressiva prisnivå). Officiellt lyckat, t.o.m. ryssarna föll pladask med pannan mot asfalten, men de var tragiskt nog slut på Bolis.
Så, efter ett par veckor och minst ett uppgivet hopp senare hörde Bolis av sig,
Galatea hade fått in en laddning och till sist fick jag chansen att prova i lugn och ro hemma i ladan (jadå, E.T. nu kan du få några buteljer).

IMG_2125


Lagunitas Maximus IPA
Lagunitas Brewing Company, Petaluma, Kalifornien, USA
Doften är rik och tät, härligt parfymerad och bred med krämig fudge och karamell, samtidigt definierad och elegant trots de lite inställsamma och väl lyxiga tonerna. Den är en biffe-maffig sak men samtidigt med alkoholen under kontroll (strax över 8%), fantastisk west-coast IPA utan några som helst tankar på tillverkningskostnad. Bred och underbart krämig i munnen, massor av humle och lite söt alkohol men samtidigt med parfymerad skärpa och karamellig definition. Detta är stort, äkta och lyxigt påkostat, en IPA när den är som allra, allra bäst (och dollarstinn till max). Betyget är snålt, men det kan komma att omvärderas.
Betyg:+++

Fan var bra den är, helt grummegott med alla epolletterna på plats. Den har precis de vinösa drag en stor öl behöver för att lyfta sig över mängden, detta är en ny i det exklusiva gänget befolkat av
Hoppande Grodor och Flygande Grisar.

-- Winepunker

Comments

K , “Cougar Hills”

IMG_2113


Både på
FineWines-mässan nyligen (rapport kommer så fort jag bara hinner) och på ett strandhugg på Gaston provade jag In The Rocks från Reynvaan Family Vineyards, en galet uttrycksfull ärkesyrah från Walla Walla i Washington State. Det känns som distriktet har precis börjat sin resa att producera skärpta viner och fila på en alldeles egen profil, att hitta sin egen tydliga röst - en underbar eurocentrisk syntes av Côte-Rôtie och en liten slatt särdeles solmogen frukt från nya-världen (ofta både samjäst Syrah & Viognier). Tyvärr finns inga Reynvaan i källaren eller tillgängligt på Bolis (Vinopia har som privatimport men det är ju alltid meckigt), men tack och lov har jag ett gäng från Charles Smith K Vintners - ett närmast fullgott alternativ som presterat fint förr.

K , “Cougar Hills” 2010
K Vintners (Charles Smith), Walla Walla Valley, Washington State, USA
Intensiv och lätt rökig doft med köttslamsor, björnbär och sura körsbär blandat med örtiga toner och ännu alltför primär röd frukt, den har alla attributen och uttrycker druvan fint men behöver en del tid kan man tänka. Under kvällen utvecklar den massor av parfymerade florala toner, lakrits och lite kådiga aromer, läcker och inbjudande. I munnen är den syrlig och munvattande läcker, rödfruktig med sura körsbär, lite hallon och en hel del mineralitet. Kroppen är örtig och mycket drickbart trots ungdomen, det finns en del raketbränsle men det är snyggt inbakat i strukturen. Efter några timmar kikar en del råbiff och charkuterier fram, men bara försiktigt under mattan av superba röda bär. Tanninerna är silkiga och finkorniga, eftersmaken lätt kryddig med pikant bitter ton. God, men inte klar ännu, ge den ett par år till på rygg.
Betyg:++(+)

Det är jättesnyggt och supergott men saknar idag det lilla extra för 3+, den är aningen för polerad och ’oskitig’ för att riktigt stå upp mot förväntningarna. Jämfört 2009 saknar den lite kraft och vilja, det kanske kommer med tiden men jag tvekar lite om den skall orka upp. Nu är ung Syrah lite kinkig, frukten kan lätt dölja komplexiteten så vi får se om två/tre år. Gott är det i alla fall.

-- Winepunker

Comments

Brooklyn Local 1

IMG_1633


Tyvärr har öläventyren blivit lidande på senare tid, en del lite udda flaskor har blivit kvar på golvet i källaren men inte hittat sitt tillfälle riktigt. En butelj från favvo-bryggaren
Brooklyn Brewery fick sätta livet till på lördagskvällen - med belgisk jäst och äkta återjäsning (heter det så? andrajäsning?) på flaska är det ett riktigt hantverksöl i klassisk eurocentrisk tradition. Borde passa Punkarn & C alldeles utmärkt.

Brooklyn Local 1
Brooklyn Brewery, USA
Vinös doft med toner av citrus, autolytisk krydda, koriander och krossad aprikos. Den är intensivt fruktig med klart belgiskt tycke, lite bättre ’blonde’ över det hela, som en rysligt lyckad De Koninck. Det finns till och med en kul känsla av mineral och dessutom fin ’sur lie’, fräscht och floralt och härligt aptitretande. Smaken är läckert frisk med blommig humle, färska örter och småcitrus bandas med närmast druviga toner, som om man slattat i några droppar Aÿ liksom, beskan är måttlig men snyggt balanserad. Eftersmaken läckert vild med liten spontanjäst känsla, belgiskt, javisst men ändå inte riktigt. I alla fall, alldeles utmärkt. Enda smolken är 9% och buteljstorlek på 75cl, det blir lite mycket av det goda om man inte är två.
Betyg:+++

Detta är seriöst bra, plötsligt är man transporterad till Antwerpen (och inte NY) - solen skiner på Grote Markt och glaset är fyllt. Bara att slappna av, quaffa och bli lite lagom packad i vårsolen...

-- Winepunker

Comments

Ojai Thompson Grenache 2008

IMG_1941


Grenache i alla former börjar dra åt överdos i Casa Punk, en av de mera svårtillgängliga under de senaste åren är tolkningen från syrahspecialisten Ojai - en knepigt knuten sak med förmodad potential. Ogin & oförlöst Grenache är notoriskt svårbedömd, de är ofta slutna på ett sätt som i alla fall jag har svårt att se igenom. Just Thompson
2008 var vid första försöket lovande, andra gången nedstängd till max med massor av frågetecken om framtiden.

Ojai Thompson Grenache 2008
Santa Ynez Valley, Santa Barbara, Kalifornien, USA
Snyggt och fräscht rödfruktig doft, lätt eldig med drag av sötlaktits, anis, massor av hallon och röda sura trampade körsbär. Efterhand utvecklas läckra övertoner av tobak, stenkross och en del kryddig & kådig rosmarin, drag av rökelse och krossade nötter. Lite lager & dyr parfym till dyker till och med upp, den har genomgått en metamorfos till det bättre. Smaken är superbt läcker, hallon & körsbär med skärpa och renhet, syrorna är prominenta, sträv med finkorninga & sandiga tanniner, rosmarin och lite enbär. Svansen har en del tuggtobak, kardemumma och sötlakrits, torkade örter och komplexa kryddor, lite köttslamsor & blod toppar upp - den är snygg och fint balanserad hela vägen. Skitgod faktiskt.
Betyg:+++

Jämfört
senast har den utvecklats enormt, det var bara något år sedan men nu har alla skruvarna dragits åt perfekt - den är ett väldigt personligt uttryck av Grenache, en egen och uttrycksfull tolkning där bitarna faller fint på plats.

-- Winepunker

Comments

Pheasant Vineyard 2010

IMG_1815


Jag har
lite (helt osakligt) svårt för rockstjärne-vinmakare, de är ju trots allt bönder och inte artister med divalater, eller? Visst kan jag acceptera ’promotors’ som Peter Gago, ’directors’ som Angelo Gaja och ’wheeler dealers’ som Robert Mondavi men sådana som Charles Smith kan jag normalt inte med - åtminstone till dess man träffar dem eller noga provat deras viner. Man måste jobba mot sina egna fördomar, hela tiden...

Vore
K Vintners alster bara lite sämre skulle attityden vara aningen svår att svälja, det är så lång från Aubert de Villaine, Claire Michel & Rick Kinzbrunner man kan komma. Men, det är förbannat bra viner och Charles Smith verkar vara en kul filur trots solglasögonen och all rock’n-roll - det är ju inte påklistrat utan verkligen från hjärtat. Vinerna från K Vintners är mycket ambitiösa, rena med uttryck och definition, respekten för druva & terroir är total (vinerna under märket ”Charles Smith” är generellt enklare och inte lika intressanta, givetvis med vissa undantag).
De senaste närkontakterna med systervinet ’The Deal’ har varit
strålande respektive avvaktande.

K - Syrah, “Pheasant Vineyard” 2010
K Vintners (Charles Smith), Wahluke Slope, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Intensiv & primär doft med hallon, björnbär & köttigt anslag, lite eldig och tyvärr aningen osammanhållen ännu. Under kvällen utvecklas peppriga toner, sötlakrits & dämpade fat, lite njurtalg och slaktbänk tittar fram, den är ung men samtidigt mycket lovande med uppenbar potential. I munnen är den läcker med rena syror och fina silkiga & superba tanniner, den är lätt köttig under en matta av dansant och saftig svart & röd frukt. Den är varm i kroppen utan att bli eldig, rik utan att bli påträngande och saftig utan att bli syltig. Svansen är fruktdominerad, lite dämpade kryddor och aningen blodstänk i övertonerna, ännu ganska fruktsöt i eftersmaken, för primär i nuläget tyvärr. Ungdomen dominerar helt fortfarande, den behöver några år på rygg för att dämpa de ystra & sprittande tonerna. Eftersmaken är perfekt balanserad med intensiv & ren primär frukt, druvmaterialet är oklanderligt och handlaget känsligt. Snygg och god, men avvakta för att låta kryddor, undervegetation, blod & inälvor komma fram mer.
Den bättrar sig hela kvällen, blir läckrare och läckrare med med kött & parfymerade övertoner, men når tyvärr inte över 2+, även om den är i det absoluta övre registret. Ett par år och 3+ lär sitta som en smäck.
Betyg:++(+)

Gillar man Syrah i sin oförställda och rent uttryckta form måste man prova det här, den är klar och köttig som en ung Côte-Rôtie med fruktdrivet hos en ung Beechworth. Fast, i en ren och mer avskalad kostym - väldigt mycket ’syrahsity’ om uttrycket tillåts. Nästa flaska får vänta till 2014.

-- Winepunker

Comments

B.O.R.I.S

IMG_1801


Så, den sista tillgängliga drycken från
Hoppin’ Frog som dök upp på Bolis för ett tag sedan. Noteras bör att Punkarn inte är en stout-person utan föredrar IPA/APA alltid om valet ges. Men, med tanke på hur in i helvete bra Hoppin’ to Heaven var måste julmonstret förstås provas i alla fall.

Barrel Aged B.O.R.I.S Oatmeal Imperial Stout
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Tät, svart, tjock och viskös doft av tjära, choklad, kanel och melass. Den är galet mättat på näsan, det drar åt chokladsås med humle, närmast vidbränd knäck, rostade hasselnötter och asfalt. Jag vet knappt vad jag skall tro, man får lite onda aningar att ambitionen dragit över i effektsökeri. I munnen är den packad med bitter humle, lakrits & rosmarin, lite bränd karamell och sotiga tjärlika toner, kåda, en hel del mörk choklad & nougat i svansen, den är mäktig, eldig (9,4%) och intensiv med personlighet - men, den är samtidigt lite grov och överdriven utan den så viktiga fräschören.
Betyg:+

OK, det är välgjort hantverk, men det passar mig inte alls. Den är alltför vinös och söt-bitter utan charm och elegans. Det är lite för mycket, tjockhet och viskös textur gör detta till en ganska svår upplevelse. Betyget är enbart på hantverksskicklighet och ambition, inte på känsla eller finess. Vill ni quaffa, undvik!

-- Winepunker

Comments

Frosted Frog

IMG_1777


Hoppin’ Frog Brewing, mitt nyupptäckta elitbryggeri gör inte bara sanslöst bra APA utan också några mer högtidsinspirerade alster. Senaste släppet innehöll två godsaker, kul att Brill orkar berika det allmänna utbudet på Bolis och inte bara hjälper till med privatimport.

Frosted Frog Christmas Ale
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Rik och karamellig doft med massor av nejlikor, kanel, nötter och knäck. Komplexa övertoner av apeslinskal, ingefära och kådiga drag, skithäftig i väldigt personlig stil. Väldigt mycket jul. Smaken är rik, ganska eldig med massor av torkad frukt och lite söt sukat, enormt kryddig med anis, kanel och kryddpeppar. Det är en hel julbod nedpulad i glaset, gott & seriöst men inte samma exakthet & skärpa som "Hoppin' to Heaven”, detta är lite klumpigare men samtidigt mer provokativt & intresseväckande.
Betyg:+++

Stilen är viskös, tät och intensiv. Precis så här vill jag ha mitt julöl, en engelsk christmas pudding och en strong ale i perfekt kombination.
God Djävla Jul På Er Alla.

Skärmavbild 2012-12-12 kl. 21.44.26

-- Winepunker

Comments

Decembernyheter med AuZone

IMG_1746


Det var länge sedan AuZone hade en provning direkt inpå ett nyhetssläpp från Bolis, vår vana trogen är det svårt att avvika från de obligatoriska torsdagarna men för första gången på evigheter (säkert tjugo år) lyckades vi trumma ihop några hågade en måndag. Tuvan hade ambitiöst köat i helgen och skaffat en lämplig bukett att kika närmare på, åtminstone några av vinerna skulle kunna finnas kvar veckan ut var tanken.

IMG_1742


Taittinger Comtes de Champagne, BdB 2002
Taittinger, Reims, Champagne, Frankrike
Ren och fräsch doft, frisk och parfymerad med citrus & underbart solmogen gul frukt. Massor av läckra mineraler, lätt exotiskt anslag, utvecklar ananas och snyggt fatiga aromer efterhand. Så snuskigt inbjudande att man nästan storknar. I munnen är den rik med krämig mousse, gräddiga syror och härlig bredd, lätt exotisk med ananas och passionsfrukt, grillad citrus och en rejäl dos mineral. Den är lång och intensiv med snygga fat, rik och underbar. Den är så förförisk, moussen är som silke, lager på lager av frukt & nyanserade kryddor, man måste bara skratta! Skall man ha något att invända är det att dosagen är lite hög, men varför klaga? Betyget är nog snålt.
Betyg:+++

IMG_1743 IMG_1744 IMG_1745


Pierre Gimonnet Spécial Club 2005
Pierre Gimonnet, Cramant/Choully/Cuis, Champagne, Frankrike
Grönäpplig doft, citrus och lätt brödigt anslag, bra mineral, lite autolytiska drag, snygg i förmodat snabbutvecklad stil, lätt fint parfymerad. Mineralig i munnen, bra gul frukt, citrus och en del gröna äpplen, lite lime & stenkross, lätt aromatiska drag. Lång och läckert flintig svans, väl sammansatt.
Betyg:++(+)

Pol Roger Brut Chardonnay 2002
Epernay, Champagne, Frankrike
Fräsch doft med citrusskal och mineral, aningen nötigt anslag, aromatisk med lime & aprikos, utvecklar lätta svamp & skogstoner efter ett par timmar. I munnen är den skärpt med höga syror, kryddor och liten bitterhet, krävande och vuxen med aromatisk kropp. Frukten är just nu lite stum och oförlöst, det känns som den behöver tid.
Betyg:++(+)

IMG_1747 IMG_1748 IMG_1749


Craggy Range Gimblett Gravels Syrah 2010
Craggy Range, Gimblett Gravels, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Ganska tät doft, en del fat och tjock svart frukt, lätt eldig med kryddiga drag, ganska pepprig med en del köttslamsor & blod, körsbär och fårkött. I munnen är den ganska tät, fruktstinn med lakrits, plommon och choklad, snyggt balanserad med fina tanniner, läcker och inbjudande på ganska okomplicerat vis. Kaffe och läder i svansen, lite tjära i ganska len stil, fina väl avvägda syror.
Betyg:++

Ridge Santa Estate Cabernet Sauvignon 2009
Ridge, Santa Cruz Mountains, Central Coast, Kalifornien, USA
Fatig doft, lite rostad och kryddigt svartfruktig, tjock med tjära och kaffe, solbakad cassis, lite vulgo-drag, faten är ganska tunga. Tät smak, fatig med svart & söt frukt, kaffe lakrits & massor av allt, mullig och sötfruktigt inbjudande, lite eldig svans. Solbakad cassis & plommon i eftersmaken. God, läcker och inbjudande med några år på rygg kan den kanske strama upp sig lite.
Betyg:++

Le Vieux Donjon 2010
Le Vieux Donjon, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Snyggt röd & svartfruktig, lite hallon & jordgubbe, ganska elegant med sötbäriga drag, ungdomligt spänstig, läckert inbjudande, lite kul ton av enbuske dyker upp. Underbart rik smak, eldig & kryddig med maffig röd frukt, hallon, körsbär & kryddiga toner av rosmarin, kåda och anis, aningen mineralsälta. Väldefinierade syror, eldig med lakrits & skit i svansen, superb.
Betyget är lite i överkant.
Betyg:+++

IMG_1750 IMG_1751


Sassicaia 2009
Tenuta San Guido, Bolgheri, Toscana, Italien
Dämpad doft, snyggt passad i återhållen stil, nyanserad trots ungdomen, cassis & ny-läder, kaffe & dyra kryddor med elegans, lite nysågat trä. Balanserad i munnen, sträv med aristokratisk framtoning, underbara tanniner, lätt kaffe, dyra kryddor och massor av cassis. Efterhand tittar lite trätoner fram, fenomenalt välavvägd struktur, lång och underbart sammansatt. En klassiker.
Betyg:+++

Aalto PS 2010
Bodegas Aalto, Ribera del Duero, Spanien
Supertät doft, helmaxad med kanel, kaffe och tjära, tokpackad svart frukt, massor av fat & vanilj, lite karamell, till och med bourbon & kokos, trots det välgjord i sin galna stil. Toktät i munnen, enormt sträv, packad med fat, nejlikor och julkryddor, sandiga & prominenta tanniner. Svansen är fylld av choklad, kaffe och rhumtopf. Skruvad på alla sätt, men besynnerligt god på sitt vulgära sätt. I dagsläget skall den njutas i små glas dock, den är bara för mycket.
Betyg:++

-- Winepunker

Comments

Mogen Kalifornien med AuZone

IMG_1708


Olof stod för kvällens begivenhet, en uppföljare till en spektakulärt bra provning med åldrad Cabernet från Kalifornien för några år sedan. Under åren har jag ofta slagits av hur bra de kan lagras, även förhållandevis enkla viner verkar stå pall för många år på rygg, dessutom har de en behaglig utvecklingskurva utan egentliga dalar eller tunnlar. När jag provade
Robert Mondavi Cabernet Sauvignon Reserve på djupet för ett tag sedan var det bara 1979 som hade tappat formen, även om den fortfarande var njutbar.
Man måste säga att förväntningarna var rätt högt ställda.

IMG_1709 IMG_1710 IMG_1711


Johnson Turnbull Cabernet Sauvignon 1987
Johnson Turnbull, Napa Valley, Kalifornien, USA
Mogen och elegant doft med liten mynta, fudge & kryddig stil, utvecklar tyvärr tomatsoppa efterhand, blir lite gisten. Mogen smak, mjukt kryddig med dämpade tanniner, rödfruktig, lite röda vinbär och sura körsbär, ganska elegant men syradriven svans, avslutar ganska snipigt. Känns för gammal.
Betyg:0

Fairview Cabernet Sauvignon 1995
Fairview, Paarl, Sydafrika
Doft av läder & cassis, en del kryddor och choklad, viss tobak och aningen brända toner, mogen och ganska snygg, breddar sig efter hand, utvecklar aningen stall och ceder, lätt parfymerad ton. Tyvärr lätt etylacetat. Mogen i munnen, kryddig med bredd, fint utvecklad, choklad och solvarm röd frukt, lite vattenpipa & orientaliska kryddor i svansen. Efterhand kikar tyvärr etylacetat fram i eftersmaken, trist på annars anständigt vin.
Betyg:+

Stag’s Leap SLV 1987
Stag’s Leap, Napa Valley, Kalifornien, USA
Enormt mogen, klara drag av konserverad tomatsoppa och kronans köttbuljong, lakrits och nysågat trä med klart gistna drag. Enormt mogen i munnen, lakrits och uttorkad frukt, tomat & karamell, nästan köttsoppa. Knäckig svans, på väg utför med faslig fart.
Betyg:0

IMG_1712 IMG_1713 IMG_1714


Laurel Glen Cabernet Sauvignon 1987
Laurel Glen Vineyard, Sonoma, Kalifornien, USA
Instängd doft, stum med lite kryddiga toner, svart frukt med dammig framtoning, lite källare och våt betong. Ganska tät smak, svart frukt med tydliga ogina bittra drag, brännande sträv, lakrits och bittra toner i svansen. TCA tyvärr, korkskada som blir tydligare och växer under kvällen.
Betyg:-

Dalla Valle 1986
Dalla Valle, Napa Valley, Kalifornien, USA
Enormt mogen med kryddor, läder och lakrits, en del kola & fudge, bränt socker och kaffe, lite drag av melass nästan, knäck & oxidativa drag, doftar fan i mig Sercial. Ålderssyror i smaken, helt utvecklad och närmast urlakad, kryddig med kaffe. Sura och lätt bittra drag i svansen, en del torkad röd frukt går att hitta. Stadd i förfall och förruttnelse.
Betyg:0

Penfolds Bin 707 1982
Penfolds, Barossa & Connawarra, South Australia, Australien
Intensiv doft, cassis & expressiv mynta, svartfruktig med mörk choklad & fatig parfym, lite karamell. Mogen i munnen, vital & tät med svart frukt, mynta & kaffe, lite kanel och ganska höga skärpta syror. Bra svartfruktig och potent svans, god och väldigt klassisk - närmast stilistisk - Coonawarra OZ. Lätt att känna igen.
Betyg:++

IMG_1715 IMG_1716


Beaulieu Vineyard Georges de Latour Private Reserve 1987
Beaulieu Vineyard, Napa, Kalifornien, USA
Mjukt kryddig och lätt eldig doft, trä och torkad svart frukt, solbakad stil, lite rostad med drag av dill. Mogen smak, lätt fruktsöt med silkiga tanniner, en del torkad frukt, solbrända plommon & lakrits, choklad & cassis. Rätt OK, helt mogen och godkänd, men den borde väl vara bättre?
Betyg:+

Château Gruaud-Larose 1985
2eme Cru Classe, St.-Julien, Haut-Médoc, Bordeaux, Frankrike
Klassikt cabbig med cassis & ceder, stall och skit i ärketypisk pälsig kostym, stram och rakryggad med massor av ”Cordier-stink”. Ganska stram i munnen, mogen med kaffe, läder och cassis, en del trätoner. Sofistikerad och lagom krävande, väldigt mycket Bordeaux. Lång med lakrits och grus i svansen, härliga finkorniga tanniner, lång och komplex. Skitgod. Betyget är i överkant.
Betyg:+++

Det blev ett överraskande resultat minst sagt, kalifornierna var märkta av ålder i högre grad än väntat och Bin 707 höll ihop enormt bra, kanske bäst av alla viner den här kvällen. Att dessutom Gruaud-Larose var vid god vigör och besvärande lätt att känna igen var givet, men i övrigt var gistenheten direkt ansträngande. Märkligt, speciellt med tanke på Olofs tidigare djupdykningar som var förbluffande spänstiga trots högre ålder än så här.

-- Winepunker

Comments

Elitöl

IMG_1635IMG_1634


Till slut damp de då ned från
Brill, de två öler som presterade bäst i dimman av kroppsodörer & utspilld Whisky på Stockholm Beer Festival. Det är alltid djäkligt svårt att göra en rättvis bedömning mitt i allt slammer & brök, men både C & jag gav de båda samma eller snarlika betyg och uppfattade dem i princip likadant. En mjuk, sexig & maffig klunkare och en skärpt, besk och krävande aristokrat.

Hoppin’ to Heaven American IPA
Hoppin’ Frog Brewing, Akron, Ohio, USA
Djup, bred och humligt parfymerad med karamell, apelsinskal, citrongräs, ingefära och lite nejlikor, härligt lättillgänglig och samtidigt enormt komplex. Smaken är fräsch, len och ganska dämpat bitter, humlingen är extravagant och inbjudande parfymerad, kryddig och aningen söt karamellig. Strukturen är mjukt gräddig och silkig, perfekt avvägd alkohol (6,5%) och enorm längd. Eftersmaken är fylld av citrusstinn fudge, fenomenal & underbart läcker. Detta är redigt stor öl, men för allt i världen, drick den inte för kall.
Betyg:++++

Green Flash Brewing West Coast IPA
Green Flash Brewing, San Diego, Kalifornien, USA
Enormt örtig och intensivt humlad doft, skarpt parfymerad med toner av hö och lite kött, allmänt maltig och expressiv med litet provokativt aggro uttryck. Smaken är rejält bitter, packad av parfymerad humle och torkade örter, krävande med lång bitter svans i ganska maxad stil. Strukturen är hyfsat gräddig trots alla IBU, det är redigt seriöst och ett äkta kännaröl. Sktbra, men det drunknar i grodölet när man jämför den här gången.
Betyg:+++

Det är två exceptionella öler, men på egen hand har
Green Flash idag inte en chans mot Hoppin’ to Heaven. Grodans inbjudande och quaffbara stil är oslagbar, det är bara att öppna foderluckorna och tanka till dess man börjar kväka. Helt strålande!

-- Winepunker

Comments

Quilceda Creek med Divine

Divine ställde till det igen med en elitspäckad afton på Gubbhyllan, den här gången med Quilceda Creek från Washington State som huvudnummer. Jag har bara provat Quilceda enstaka gånger tidigare och aldrig på bredden, en chans man inte missar med tanke på hur svåråtkomliga (och djävla dyra) vinerna är. Just den flighten presenterades öppet, övriga flighter halvöppet och extraflighen helt blint.

Som en liten uppvärmning gav vi oss på
Andrew Will från Washington, tre vingårdsbetecknade saker och Sorella som är den bästa frukten från Champoux.

Pasted Graphic 2Pasted Graphic 3


Ciel de Cheval 2007
Andrew Will, Washington State USA
Ganska läcker och hyfsat fullmatad doft med cassis & ceder, lite plommon och lätt eldigt anslag, örtiga övertoner i aningen floral stil. Kryddig smak, lite bitter choklad, lite sotig med fina sandiga tanniner. Kroppen är aningen eldig, kanske väl slank svans, kryddig och ganska krävande eftersmak. God, men lite kort. (Cabernet Sauvignon 15%, Merlot 40%, Cabernet Franc 45%)
Betyg:++

Two Blondes 2007
Andrew Will, Washington State USA
Djup och rätt mullig doft, sötfruktig med kaffe, svart frukt, plommon, björnbär och nytt läder, allmänt fruktyppig med litet djuriskt drag, en våt hund har simmat i jäskaret. Smaken är tät och len med finkorniga tanniner, bred, plommon & kaffe dominerar, kryddig med snyggt bitter choklad i eftersmaken, lite kort men god. (Cabernet Sauvignon 49%, Merlot 19%, Cabernet Franc 34%, Malbec 7%)
Betyg:++

Champoux Vineyard 2007
Andrew Will, Washington State USA
Fin och väl sammansatt doft med svart frukt, cassis, solmogen och enormt snygga fat, lite choklad och kryddor i intensiv och förvånande komplex stil. I munnen är den fullmatad och len med tät inbjudande frukt, choklad, kaffe & tydliga väl definierade tanniner, strukturen är rakryggad trots bredden och den maffiga framtoningen. Svansen är lång och sträv, ärkeseriös på alla plan. Skitbra! (Cabernet Sauvignon 19%, Merlot 21%, Cabernet Franc 52%, Petit Verdot 8%)
Betyg:+++

Sorella 2007
Andrew Will, Washington State USA
Sötfruktig doft med inslag av karamell, tjock, fylld av kaffe & choklad, intensiva plommon, till en början lite syltiga drag men de försvinner. Smaken är sträv, packad med tjära & choklad under en matta av exemplarisk frukt, den är lite brutal i nuläget, oförlöst med maxad potential. Eftersmaken har en del sotiga drag och en tydligt eldig komponent, den behöver några år men når absolut upp till 3+ redan nu i alla fall. (Cabernet Sauvignon 72%, Merlot 10%, Cabernet Franc 15%, Petit Verdot 3%)
Betyg:+++

Kvaliteten på
Champoux & Sorella är helt utan anmärkning och absolut lika hög, Sorella ligger lite efter utvecklingsmässigt och har i dagsläget en aningen plumpare framtoning, men jag misstänker att den kommer att växa ikapp Champoux om ett par år. Strukturellt är de väldigt lika, inte undra på förstås med tanke på att råmaterialet kommer från samma vingård, samma finkorninga tanniner och samma täta men välavvägda struktur. Dessutom känns 2007 som en klart överlägsen årgång, tidigare försök har imponerat mindre och saknat den tyngd viner av den här typen mår bra av. Det känns om Chris Camarda är på väg åt rätt håll.

Quilceda Creek måste kanske betraktas som Washington States absoluta toppvin på Cabernet, alltid en favorit hos proffstyckare och med liten produktion är den svår som tusan att få tag i och samtidigt smärtsamt dyr. Med ofta över 20 månader på 100% ny fransk ek lyckas den ändå hålla elegans både i doft & smak, detta är inga pluffsiga tungviktare direkt utan mycket speciella och personliga viner.

Pasted Graphic 4


Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2001
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Örtig doft, cassis, svart & elegant röd frukt, ganska finlemmad med svartvinbärsgelé och lätta nyanserade kryddor. Tät smak, elegant men samtidigt strålande rik i perfekt balans, kryddig med antydan till karamell & dansant överton av kaffe och tuggtobak. Lång, lakrits och fänkål i svansen, aningen slank i eftersmaken.
Betyg:+++

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2002
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Härlig och rätt fullmatad doft med cassis, torkade örter, färska plommon och oliver, lite läder i fint mogen stil, den har en del parfymerade snygga drag och en liten antydan till mynta. I munnen är den ganska tät, kryddig med underbara mjuka lena tanniner, lång och snygg med lakrits & kryddor i svansen, färsk dragon och en elegant solmogen svart frukt. Strålande!
Betyg:+++

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2003
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Lätt rostad doft med ett uns nymalt kaffe, örtkryddor och parfym under en enormt väl avvägd matta av svart & röd frukt, komplex med antydan till läder & muskotnöt, aningen vilda övertoner, päls & en näve undervegetation. I munnen är den tät med absoluta tanniner, len med karamell och grillad fänkål. Svansen är rik och djupt kryddigt komplex, liten puff av tobak, enorm längd, plommon och hallon i eftersmaken. Fullkomligt strålande, stort på alla plan!
Betyg:++++

Quilceda Creek Cabernet Sauvignon 2004
Quilceda Creek, Columbia Valley, Washington, USA
Litet eldigt anslag i doften, cassis & ceder, örtig och ganska lättfotad med en liten kul överton av slaktbänk & charkuterier, varm och aningen solbakad i stilen. I munnen är den tät, fylld av fina sandiga tanniner, ganska fatig med choklad & mullig struktur, packad av plommon & exklusiv svart frukt. Len och läcker svans med kryddor & nougat, absolut skitbra men det känns som den kommer att utvecklas.
Betyg:+++(+)

Detta är sinnessjukt bra, elegans och intensivt uttryck samsas i en perfekt tango. På näsan förväntar mig sig kanske ett mer tillbakadraget vin, en nedtonad variant av Napa kanske men i munnen är det något alldeles eget och enormt personligt. Drivet av kryddor och komplexitet med en balans även bättre slott i Bordeaux skulle ge upp hela kinesiska marknaden för är det smärtsamt gott i sin perfektion. Besynnerligt nog är 2003 & 2004 huvudet högre än 2001 & 2002, att 2002 får samma 100RPP som 2003 är obegripligt, 2003 är så fenomenalt mycket bättre, exaktare och djupare i sin komplexitet (trots det var jag enormt positiv till 2002 senast, var detta en något sämre butelj månne?).

Lite Cabernet från andra sidan jorden som kontrast, månne?

Pasted Graphic 5


Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2004
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Intensiv doft med cassis och lite eldigt rostade toner, kaffe och lätt mynta, en antydan till störande paprikaton. Tät smak med höga syror, lakrits & anis, cassis i tät stil med en del kartigt själkiga drag, fruktsöt svans.
Betyg:++

Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2005
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Tät doft med karamell, rostad med breda kakaotoner, torkade plommon och bara en minimal puff av mynta. Skitläcker. I munnen är den tät & rik med fin bredd & eldiga toner, aningen drag av starkvin men det funkar fint. Den är enormt maffig & mullig men lyckas behålla balansen, lång och tät svans med kryddor och kaffe, massiv och eldig men rysligt läcker.
Betyg:+++

Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2007
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Intensiv doft fylld av pepparmynta, cassis i eldig stil, lite plommon & en rejäl dos kaffe. Tät smak, lite fruktsöt med känska av polkagris, lite aggro med sötma och all mynta. Känns ännu grov, fan vet vad det blir av det här?
Betyg:+(+)

Noon Reserve Cabernet Sauvignon 2009
Noon Winery, The Fruit Trees Block, Langhorn Creek, McLaren Vale, South Australia, Australien
Ungdomlig till max med syrligt syltig doft, cassis och hallon, mynta i ganska fruktsöt stil. Tät smak, eldig med karamell, packad av cassis och julkryddor i svansen. Den här behöver tid.
Betyg:++

Noon har egentligen aldrig imponerat på mig, jag har till skillnad från många andra OZ-kramare aldrig riktigt fattat storheten med Eclipse, ofta lite grov och plump i min mun. Samma sak händer här när årgången inte klarar att få Cabernet fysiologiskt perfekt, viner av den här lite extrema typen har höga krav på att allt måste falla på plats. Däremot, när det gör det som i 2005 sker magi. Trots galna alkoholnivåer över 16% är den i balans, bara en liten gnutta mynta/eukalyptus och inte en enda nedmalen paprika i de alkostinna brygden. Det är inte viner som går hem överallt men är de så här välgjorda måste man kapitulera.

Så, en helblind mellan-flight för att lätta upp sinnet en aning.

Pasted Graphic 6Pasted Graphic 7Pasted Graphic 8


Penfolds Bin 707 1998
Penfolds, Barossa, Connawarra, South Australia, Australien
Kryddig doft med läder och lite kaffe, ceder, mullig & solbakad, snyggt sammansatt med cassis & lite lakrits, nästan brinnande rökelse, förvånande drag av mogen Bordeaux. Höga syror i munnen, rödfruktig med torkad frukt, slånbär och sandiga tanniner i lite själkigt kartig skrud, den har en del gröna oförlåtande drag. Känns mogen, tobak och fin strävhet i svansen, men syrorna är lite vassa. Skall den verkligen vara så här mogen?
Betyg:++

Ramey Pedregal Vineyard 2006
Ramey, Oakville, Napa Valley, Kaliornien, USA
Tät och påtagligt fet doft med bombastisk röd frukt, enormt rik med jordgubbar, hallon och ungdomliga vinbär. I munnen är den bred som en Cadillac, enormt rik med jordgubbar, slånbär och annan solmogen röd frukt, eldig till max och en del kryddigt kådiga drag, rosmarin och macchia. Den är lång och eldigt maffig i eftersmaken. Strålande men ännu för ung.
Betyg:+++

Nicolás Catena Zapata 2004
Bodega Catena Zapata, Mendoza, Argentina
Lätt fet & ganska fatad doft, rik & eldig med tjära, svart frukt och kryddnejlikor parad med cassis & nyhyvlat trä. Tät smak, lätt mineral & sälta, eldig med definition. Ännu kärv och lite omogen i munnen, packad med svart exemplarisk frukt, den har en ganska stram tanninstruktur i rakryggad stil, seriös och lovande. Den är brutalt ung och ganska svårbedömd just nu, men jag misstänker att detta blir bra med tillräcklig tid.
Betyg:+++

OK, vad trodde Punkarn om det här då? Första och sista vinet var jag bra respektive hyfsat ute på,
707:an (lite av en besvikelse, borde vara bättre men ganska konsistent med senaste försöket) trodde jag var en Wynns John Riddoch 1998 (Coonawarra) och Catena Zapata en riktigt bra Napa Cabernet från mitten av 2000-talet med en slatt annat i brygden - godkänt. Ramey däremot var jag så in i helskotta fel ute på att man nästan skäms - len struktur, röd frukt och raketbränslet blandat med kåda & rosmarin fick mig rätt ned i sydfrankrikes grenacheträsk. Varmt år i Ch9dP? Någon? Fucking djävla Napa!! Nåja, jag var inte ensam om att slira runt bland uråldrig Grenache, både bättre Clarendon Hills, spanska stockar & sydrhône mumlades om lite varstans.

Avslutningsvis lite bättre Syrah från OZ, tre viner signerade Reid Bosward och ett från David Powell.

Nashwauk Beacon Shiraz 2006
Nashwauk (Reid Bosward), McLaren Vale, South Australia, Australien
Rik, eldig och svartfruktig i lite aggro framtoning, kryddig med animaliska drag. Tät och snygg i munnen, balanserad i eldig stil, kryddig med lätt sälta, solbakad med sandiga fina tanniner.
Betyg:++

Kaesler, Patel Shiraz 2006
Kaesler Wines (Reid Bosward), Barossa, South Australia, Australien
Hyfsat elegant med parfymerade drag, nästan floral, svart läcker frukt, frisk och snyggt kryddig. Perfekt balanserad i munnen, mjuk med fina avvägda syror, len och lätt parfymerad, kryddig och balanserad i avvägd och mjuk stil. Frukten är skitsnygg, en katt som spinner i ens knä. Härlig känsla av sämskskinn och mjuk päls. Skitgod.
Betyg:+++

Kaesler, Alte Reben Shiraz 2006
Kaesler Wines (Reid Bosward), Barossa, South Australia, Australien
Tät och rökig doft, kryddig och köttig med grillad biff & kremerad svål. Tät smak, tjära, kraft & tannin parad med liten mineralsälta. Lång och eldig med lakrits och brända toner i svansen, det finns en överton av bränt gummi över hela härligheten tyvärr. God men lite extrem.
Betyg:++

Pasted Graphic 9


Torbreck Run Rig 2006
Torbreck, Barossa Valley, South Australia, Australien
Sötfruktig doft, karamell och hallon, härliga toner av målarlåda och harts, floral och kul inslag av pyrande vedbrasa, torkade örter i öppet yppig stil. I munnen är den förvånande snygg & elegant, ren med hallon, slånbär & lakrits, lite ungdomliga björnbär fortfarande. Svansen är komplex med köttslamsor och linolja, blodstänk och glad röd frukt, lång och mjukt kryddig eftersmak. Fullkomligt strålande!
Betyg:+++(+)

Att plocka
Run Rig här var enkelt, den avviker enormt stilmässigt mot Kaeslers viner. Den lilla dosen Viognier hos Torbreck gör säkert sitt till, men även uttrycket är helt annorlunda, mer finess och dansant glädje trots närmast galen koncentration. Hade varit kul att jämföra med Old Bastard, det av Kaeslers viner som nog är mest nyanserat och komplext.

Dessutom, all viltmat på Gubbhyllan gjorde sitt till, kul kväll på det hela taget. Tackar Gunnar & Lena!


-- Winepunker

Comments

Syrah från USA med AuZone

IMG_1595


Syrah från USA har man väl gått och småslattat i glasen några tiotal år nu, mest Bonny Doon (Randall Grahm) och lite andra Rhône-Rangers men också den nymodiga skolan med Ojai, SQN, Saxum & andra. Men, jag och många av oss som bänkade sig på
Vintresserads första AuZone-provning hade egentligen aldrig provat USA-Syrah på bredden förut. Lite fortbildning skadar inte.

IMG_1586IMG_1587IMG_1588


Recluse Syrah 2009
Donkey & Goat, Anderson Valley, Kalifornien, USA
Lätt eldig och svartfruktig doft, kryddig med nejlikor & lager, tjocka björnbär och aningen tjära, antydan till läder, en del fina florala övertoner. I munnen har den bra syror, ren svart frukt med ganska elegant struktur, balanserad med finkornigt silkiga tanniner, god men känns lite dämpad.
Betyg:++

K , “The Deal” 2010
K Vintners (Charles Smith), Walla Walla, Washington State, USA
Läckert svartfruktig doft, packad av björnbär, biggaråer och lätta kryddor, antydan till mynta, en del fint floralt parfymerade övertoner och liten, liten råbiff, den känns väldigt ungdomlig på det hela taget. I munnen är den svartfruktig, len & supersnygg med lite fruktsöt framtoning, ungdomlig med fet & rund munkänsla, läcker och lång med nejlikor, kryddor och läder. Den känns oförlöst och för ung ännu.
Betyg:++(+)

Till en början var detta lite av en besvikelse. Den var förvisso kanske den mest Rhône-lika av alla i uppställningen men jag varken kände igen den eller upplevde den lika expressiv och köttigt parfymerad
som senast. Men, den sista slatten innan vi gick hem hade hämtat sig enormt, den breddade sig och ökade dramatiskt i komplexitet. jag kan tänka att buteljen hos Klunk hade stått öppen och luftat betydligt längre än den här flaskan, det är nog bara att avvakta några år eller dekantera i minst 6 timmar.

Saintsbury Sawi Vineyard Syrah 2005
Saintsbury, Sonoma, Kalifornien, USA
Skum och instäng doft, köttig och funky men samtidigt lätt volatil, lite vattenfärg finns där men den är allmänt skitig och oren. Är det en liten dos TCA i detta? Smaken är lite kärv och bitter, knuten med oförlöst frukt, stum med dissonans. Något knas är det, TCA eller inte.
Betyg:-

Det dividerade en del om den här var skadad eller ej. Själv kände jag initialt en puff av korkskada men det var ingalunda uppenbart, då var den lite brännande undertonen i munnen en tydligare indiktion på klassisk TCA. Något fel var det i alla fall definitivt, just
Sawi 2005 har jag provat många gånger förut och den här lite orena och unkna framtoning var ny. När jag sniffade på den precis innan jag hällde bort det som var kvar i glaset kändes plötsligt TCA ganska självklart, lite våt betong och mögelkällare är ett tydligt tecken.

IMG_1588IMG_1590IMG_1591


Bel’ Villa Vineyard Syrah 2006
Gordhart Family, Red Mountain, Washington State, USA
Väldigt köttig doft, grillad entrecôte med lätt funky överton, massor av färsk oregano i härligt expressiv stil, körsbär & rosmarin, lätt rökig & pepprig. Tät smak med läckra syror, ren fin mörk frukt, mycket finkorniga sandiga tanniner, mjuk och len med fin ryggrad, lite rökigt oförlöst ännu med en aning rökelse & tuggtobak i svansen. Riktigt god.
Betyg:++(+)

Ojai White Hawk Vineyard Syrah 2004
Ojai Vineyard, Santa Barbara County, Californien, USA
Toktjock svart frukt, tjära, mynta och fatad köttighet med raketbränsle och lakrits, hallon, biggaråer och lite syltiga björnbär. Smaken är tät, fruktsöt och eldig med lakrits, salmiak och dyra kryddor. Packad med söta körsbär, tjock som asfalt men rätt god. Lite synd på materialet att den är så in i bängbulan koncentrerad, den blir lite väl mycket.
Betyg:++

Edmunds St. John Durell Vineyard Syrah 1998
Edmunds St. John, Sonoma, Kalifornien, USA
Enormt parfymerad med blodstänk, syrén och köttslamsor, lite vattenfärg i ultratypiskt druvuttryck, tyvärr finns ett stock av etylacetat. I munnen har den närmast ansträngande syror, slank lite uttorkad frukt, blommig och blodig men alltför åldrad tyvärr. Lite bittert kryddig svans i alltför anemisk kostym. Tyvärr för gammal nu och troligen för slank och tunn även när den var på topp.
Betyg:0

Väldigt vad den här var gammal jämfört med
1995:an vi provade nyss! Den är strukturellt uttorkad i munnen på ett sätt väsensskilt från den äldre & betydligt bättre buteljen. Årgången gör nog sitt till, men den exakthet och behagliga rikedom 1995 visade finns inte alls här. Betyget räddas av doften, läcker och komplex men samtidigt förstärker den besvikelsen när man får in den i munnen.

IMG_1592IMG_1593IMG_1594


James Barry Syrah 2005
Copain Wines, Paso Robles, Kalifornien, USA
Enormt tjock ock köttigt kryddig doft, blad och tjära, packad med solmogna biggaråer & färska örtkryddor, lite fet & gräddig känsla, rätt häftig men inget för den hjärtsvage. Smaken är tät, sträv med kaffe & choklad, ganska dämpade syror, bred frukt med rejäla sandiga tanniner, tjock av tjära och kött, blad & moccha, lång eldig & kryddig svans. Utmärkt, väldigt nya-världen och ännu lovande.
Betyg:++(+)

Lillian California Syrah 2005
Maggie Harrisson, White Hawk Vineyard (Bien Nacido-27%, Stolpman-15%), Santa Barabara, Kalifornien, USA
Supertät och redigt ekig doft, packad med svart frukt, körsbär & björnbär, lite eldig med dyra kryddor och välhängda köttslamsor, lite florala övertoner finns där gömda i bombastisk frukt & dyra fat. Smaken är tät, tjock & enormt bred med choklad, kaffe & fat i en massiv läcker kopuss rätt i plytet. Svansen är eldig, lite tjära och starkt kaffe, solsöta biggaråer och kremerad ryggbiff. Skitläcker och svår att motstå trots oförlösta drag, men man måste acceptera stilen.
Betyg:+++

Båda sista vinerna är i en stil alla inte gillar, men har man en svaghet för saker som t.ex. SQN går det inte att värja sig (jag gissade på just Lillian på sista vinet). Speciellt Lillian har klara paralleller med Krankels godsaker - Maggie Harrison var assisterande vinmakare på SQN under många år - även om fatbehandlingen i det här fallet kanske är i yvigaste laget (
2006:an känns lite mer återhållen). Tanken om en Barossa for genom huvudet, den har likartade drag i kanske aningen köttigare stil, tokigt väl sammansatt och påkostad med en omedelbarhet jag inte kan måtstå. Den röstades fram som kvällens vin, begripligt även om andra är av motsatt åsikt. Jag tror den kommer att bli bättre dessutom.

Tackar Vintresserad, en behövlig genomkörare!

-- Winepunker

Comments

Ridge Geyserville 2008

IMG_1343


Av alla slitvargar i Punkarns förråd är nog Geyserville från
Ridge den mest slitvargigaste; nitton årgångar har passerat liggandes i kylar/garderober/skafferier/källare (eller i badrummet) under karriären, ofta med spektakulärt resultat och alltid med hedern i behåll. Att vinet fortfarande kostar under 300:- är närmast en gåta, redan för tio år sedan låg det på över 270 pix om det inhandlades i monopolets butiker och de första årgångarna jag köpte snurrade runt 250:-.

Ridge Geyserville 2008
Ridge, Sonoma/North Coast, Kalifornien, USA
Ungdomlig och rödfruktig doft, packad med körsbär, fat och lite gräsigt örtiga toner, den är förvånande slank i frukten och vaniljen i faten ligger lite utanpå i dagsläget. Efterhand kikar anis & kryddpeppar fram, lite eldig kirsch och en del skogshallon, den drar närmast åt Pinot (!?). I munnen är syrorna väldigt skärpta, surkörsbär och vinbär samsas med maffigt eldiga toner (14,5%) och en del krossade gröna örter. Tanninerna är dämpade och finkorniga, bastonerna är fatiga och bärigt röda, den är väl sammansatt men förvånande nog lite åt det syrligt slanka hållet. Eftersmaken är närmast grinig, slånbär och lite omogna vinbär. Med något år till på rygg kan nog fattonerna integreras bättre, den är hyfsat god men inte en av bättre årgångarna. (Zinfandel 74%, Carignan 20%, Petit Sirah 6%)
Betyg:+(+)

Den är rätt avig, syrorna är vansinnigt höga och frukten för slank för det här vinet. Alltså, det är ganska gott men på något sätt oväntat & glest, det blir liksom lite snopet gentemot allt det grillade till middagen. Årgången är erkänt knepig & vresig, men inte skall en Geyserville smaka så här ens när underlaget sviktar? Blir det riktigt djävligt klarar tydligen inte ens Paul Draper att trolla till det, det är tyvärr över par, en halvbogey i alla fall.

-- Winepunker

Comments

Vagabond 2006

IMG_1280


Ibland är
Syrah från Kalifornien alldeles strålande, ibland känns det som det stretas mot strömmen lite. Bacio Divino är en ganska ny spelare (1993) med ambitioner i division-1 och som enträget jobbar på avancemang till den absoluta elitserien. Vagabond 2006 är en blandning av mest Syrah, lite Cabernet Sauvignon och några droppar Viognier, all frukt från Caldwell i Coombsville (Napa), 20 månader i nya franska svindyra fat och minimal intervention.

Vagabond 2006
Bacio Divino/Janzen Estate, Coombsville/St. Helena, Napa Valley, Kalifornien, USA
Tät doft, packad av tjock svart frukt, björnbär & syrliga skogshallon, sötlakrits och fänkål, lite nejlikor och en hel del rökiga & svettigt blodiga toner. Det är mycket av allt, men inte alls buffligt, klumpigt eller grovt; fina mocchatoner ackompanjerar den köttiga känslan. Faten är tydliga men snyggt integrerade. Smaken är enormt tät, bred och maffig med sandiga tanniner, lite köttig med bitter choklad och mineralsälta, anis & lakrits, charkuterier samsas med sura körsbär och massor av svart frukt. Eftersmaken är exemplariskt lång, fylls av slånbär, kakao och rökt renkött. Syrorna är lite svaga, annars sitter det ihop fint även om det känns lite högljutt.
Betyg:++

Det är inte illa, men jämfört med
Lillian är detta aningen grovt, överambitiöst och tyvärr klantigt utfört. Det sagt, jämfört Lillian är det mesta ganska klantigt gjort. För halva priset får man ungefär halva kvaliteten, Vagabond är expressiv och rätt kul men den har inte utvecklats som jag hoppats. Det är mer buller & slammer än tonsäker stämma.

-- Winepunker

Comments

Lillian California Syrah 2006

Man kan inte alltid få allt, ibland är ’second best’ det enda man har att tillgå. Istället för ’Raven Series Syrah No5’ (SQNs ’standardsyrah’ från 2006) fick det bli adepten Maggie Harrisons ’Lillian’ från företrädesvis White Hawk samma år (det är ett inslag från andra gårdar också, Bien Nacido-27% & Stolpman-15%). Vinet är gjort på välsorterad exemplarisk frukt, 65% lagrat på nya täta fat i 23 månader, totalt blev det bara 508 lådor (djävla mailinglistevin men Gunnar på Divine langar glatt).


IMG_1253IMG_1254

Lillian California Syrah 2006
Maggie Harrison, White Hawk Vineyard, Santa Barabara, Kalifornien, USA
Härligt rik doft med cassis, söta biggarårer, örter och massor av björnbär, den har en kul fethet och bara lite lagom nya dyra fat (tja, Punkarlagom, kanske inte F&V-lagom). Frukten dominerar totalt i dagsläget men under alla bären kikar lite skitighet och en skiva blodkorv fram, aningen kanel, anis & kardemumma. Under kvällen blir det en del grillat kött och pyrande björkbrasa. Den har ett eldigt anslag, men 15.5% gömmer Maggie med bravur. I munnen är den klingande ren, rik, supertät och slimmad med fullkomliga silkiga tanniner, här har vi fodret på kavajen du aldrig har råd med. Balansen är perfekt, syrorna exakta, lätt fruktsöt med skitläckra körsbär, aningen sötlakrits, garrigue och en förvånande sval örtig och blodigt charkig avslutning. Eftersmaken är kakaokärv & snyggt skalbitter. Här finns drag av Roman Bratasuik, Manfred Krankl & Rick Kinzbrunner, den röda tråden är densamma, kraft och besynnerlig elegans i samma paket. Alldeles strålande.
Betyg:+++

Man får inte vara fatfobiker eller ogilla rikedom, men klarar man lite tyngd i glaset är detta fullkomligt strålande. Balans, kraft och perfekt struktur snyggt svetsat samman i en odelbar enhet, det är väldigt mycket SQN över detta. På många sätt är det mer lättillgängligt, som om det krupit ned lite Giaconda i fatet, en nyans av stramhet som rundar av de hedonistiska dragen. Det är svårt gott, Punkwine™ på alla sätt.

-- Winepunker

Comments