Viognier

By Farr, By Jove....

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8cda


Dags igen för genomgång av
By Farrs nya viner, 2014 för röda (svår djävla årgång med sen mognad och värmebölja som räddade frukten) och 2015 för vita (känns som ett ess med långsamt mognad frukt med syrorna i behåll). Nu när Nick mer eller mindre tagit över verksamheten har vinerna skärpts ytterligare, stilmässigt samma som tidigare men med helt utan kompromisser. Vad vi ser nu är resultatet i form av GC (Gary Charles) Chardonnay, eller ”Côte Vineyard” som de står på etiketten, en elitsatsning med tät planteringsgrad och ambitiös hands-off vinmakning. Det lär komma ett liknande exemplar med blå druvor 2015 - håll i hatten! Detaljer kan man hitta här.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8cdf UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8ce2 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8ce1


Viognier By Farr 2015
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Dämpad och lätt blommig doft med fin gul stenfrukt, elegant med återhållet & sansat uttryck, slimmad & sexig. Fin och lätt oljig textur i munnen, förvånande snärtiga syror och elegant syrlig frukt med grepp i tyglarna, det är så snyggt med parfymen under absolut kontroll, ett ess i det lilla - användbart och matvänligt.
Betyg:++

Detta är en av de bättre
Viognier jag kan dra mig till minnes, bara så klangfull och utan de kladdiga toner man alltför ofta hittar i Rhône - så här skall en slipsten dras.

Chardonnay By Farr ”Three Oaks Vineyard” 2015
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Lätt exotisk doft, snyggt fatig med dämpat handlag, massor av citrus och klangfull mineral, återhållen i snärtig och krispig stil. Ren & påfallande mineraldriven i munnen, närmast chablislik trots faten, kritig och med höga toner, stenkross & gul stenfrukt i svansen, ren & kompromisslöst fokuserad. Troligen bättre än föregångarna.
Betyg:++(+)

Chardonnay By Farr ”Côte Vineyard” 2015
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Fatig på näsan med lyxigt rik framtoning, lite brioche med antydan till rostad & grillad citron, faten är prominenta men kommer att integreras fint med tiden, mango & hasselnötter toppar upp. Tät & exotisk i munnen, intensiv med citrus och lite ananas, solmogen frukt, ren & klangfull i expressiv & närmast flamboyant stil, kommer att utvecklas fint - oerhört seriös trots alla pukor och cymbaler.
Betyg:+++

Djävlar vad bra det här vad då, närmast provocerade snärtig och lyxigt paketerad med alla skruvar precist åtdragna - stylad? Javisst, men fan så sexig och precis!

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8cdc UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8cdb UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8cdd


Sangreal By Farr 2014
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Solvarmt anslag i doften, fin pinot, lätt jordig med kryddig ton, känns lite oförlöst med antydan till rotfrukt och stjälk. Bra syror i munnen, hög klang, ren & fint texturerad, sandiga tanniner & bra balans, massor av sura körsbär och lite trädgårdshallon, läcker i ganska förförisk stil. Den lite stumma näsan drar ned betyget.
Betyg:++

Farrside By Farr 2014
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Intensiv doft, maxad pinosity med lite stenkross & tjära, massor av skogshallon och söta körsbär, snygga fat och allmänt vitalt uttryck. Ren & fin frukt i munnen, intensiv med liten karamell & massor av sura körsbär & skogshallon, uttrycksfull och ganska maskulin i stilen, liten ton av kryddnejlikor och julkaka i svansen, rätt maxad men samtidigt förunderligt inbjudande. Mycket lovande.
Betyg:++(+)

Tout Près By Farr 2014
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Dämpad doft, kryddig med komplexitet och aristokratisk framtoning, lite stenkross och ett uns stjälk med apelsinskal och återhållen kraft, en del rödlätta trädgårdshallon och surkörsbär. Sura hallon i munnen, apelsin och omogna körsbär, höga syror, ren och stilrent snygg, aristokratisk och krävande, kan nog utvecklas till något riktigt bra med tiden.
Betyg:++(+)

Snygg triss, men förvånade nog står
Farrside ut som den mest intressanta - annars den lite klumpiga av de tre. Visst kan Tout Près växa om, men skall man dricka sina inköp de närmaste åren bör man lägga pengarna på Farrside - primitivt läcker och inbjudande om man inte räds lite pang-på-rödbetan...

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8ce0 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_8cde


Shiraz By Farr 2014
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Ung doft med björnbär, tulpan & köttig tapenade, lite rosor & parfym, ett uns bruten stjälk, tyvärr aningen osammanhållen och aningen stum i dagsläget. Elegant & sval läcker mörk frukt i munnen, ren med höga syror, strukturerad och elegant slank i ännu oförlöst och lite sotig stil, lätt blod och järn, tyvärr aningen dissonans just nu, behöver tid.
Betyg:++

Alltid lika svår i unga år, den behöver tid på rygg för att hitta hem. Som kontrast kan man kika på mina notiser för
2012, en metamorfos på något enstaka år:

Provad 2015-05: Väldigt köttig & vild doft, nyslaktat får, rå sparris (!?), syrén och vattenfärg från teckningen på 80-talet, helt vild ’syrahsity’ men det slår nästan över i just nu närmast galen druvkaraktär och renhet i frukten. Superläcker i munnen, köttig med skitighet och blodig svart frukt, dämpade fat och enormt yster framtoning, kryddor och råbiff, lite parfymerade övertoner, otroligt läcker med alla markörerna på högsta volym. Eftersmaken känns närmast ’blodig’, djurisk och primal. Ett helt eget uttryck av druvan alla som inte gillar OZ borde testa. Riktigt god, men, lufta i tid eller glöm i några år, den är aningen spretig i dagsläget, väldigt skruvad & spretig...

Provad 2017-04: Underbart djurisk doft, syrén, köttslamsor och blod, snyggt kryddig med plommon och undervegetation, lite cassis och porrig parfym, njurtalg och vattenfärg från gymnasiet på 80-talet, sensationellt läcker och intensiv. Strålande fokuserad i munnen, köttig med svart blodig frukt, skitig med dämpade fat och ren råbiff, fenomenal med alla markörerna på plats. Ett absolut rent & djuriskt mega-maffigt exemplar där allt, absolut allt är på plats. Jag hade satt den som en tre gånger så dyr Côte-Rôtie nio av tio...

Tackar
Eric Edlund & Alex StålhandskeLively Wines för uppmärksamheten, alltid en förmån...

-- Winepunker

Comments

Guigal med Philippe

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88bf


Det var något år sedan jag gick igenom Guigals nyheter, en återkommande chans att kika på hur nykomlingarna står sig mot lite äldre bröder. Philippe pladdrar på, sedvanligt glad och generös -
Adam & Albin står för maten, perfekt vardagslunch.

OMBEUShPS3SlClqbvP4GhQ_thumb_88ba


Côtes du Rhône Blanc 2015
E. Guigal, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Lite gröngodis i doften, aromatisk och lätt eldig med gul aningen söt stenfrukt. Dämpade syror i munnen, gelégodis och aningen parfymerad med vaxig känsla, en del citrusskal i svansen.
Betyg:+

Condrieu 2014
E. Guigal, Condrieu, Rhône, Frankrike
Kryddig och blommig doft med lite feta toner, vax och popcorn, kryddig med blommor och parfym. Låga syror i munnen med persikor & aprikos, ganska kryddig med oljig textur, parfymerad och aningen eldig svans.
Betyg:+

Hermitage Blanc 2012
E Guigal, Hermitage, Rhône, Frankrike
Kryddig doft med gula plommon & citrusskal, vax och en del djupa kryddor, viss exotisk frukt. Dämpade syror i munnen, lite lakrits & stensöta (!?), vax och aprikos, ganska skalbitter svans. Känns aningen klumpig men samtidigt rätt ambitiös.
Betyg:+

Vita rhôneviner är inte min grej, de låga syrorna får det inte att klicka även om just
Guigal lyckas hålla en viss nivå av fräschör & vitaltet som är tilltalande.

Côtes du Rhône 2012
E. Guigal, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Rödbärig doft med hallon & jordgubbe, en del lakrits, stenkross & torkade örter. Bra syror i munnen, ganska slank röd frukt, lingon och slånbär, bra snärt i ganska enkel stil.
Betyg:+

Crozes-Hermitage 2013
E. Guigal, Crozes-Hermitage, Rhône, Frankrike
Ganska mörk frukt i doften, björnbär och lite blommiga övertoner, stenkross och lätt lakrits, känns lite enkel. Lätt köttig i munnen, bra ren frukt, lakrits & mörka bär, örtig avslutning. Ganska god men väldigt anonym.
Betyg:+

Saint-Joseph Vignes de l’Hospice 2013
E. Guigal, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Intensiv doft med massor av mörk tät frukt och maxade rostade fat, maffig i väldigt modern och internationell stil, utvecklar lite rökigt kryddig komplexitet men kommer att behöva tid för att faten skall krypa in. Paradoxalt slank och snyggt ren i munnen, bra syror och klangfull svart frukt, fokus och bra skärpa. Kan faten harmoniera blir det nog rätt bra.
Betyg:+(++)

Här har man gått på för mycket med faten, doften är närmast ”gammelaustralisk” så att säga. Munkänslan räddar upp ekipaget dock, behagligt sval och skärpt - tiden får utvisa var det här blir av. Jag har upplevt tidigare årgångar som mindre fatade, kanske bara jag som halkat snett...

Hermitage 2012
E. Guigal, Hermitage, Rhone, Frankrike
Kryddig doft med en del utveckling, mörk frukt, stenkross och ett uns fudge, lätt eldig med en hanterlig näve fat. Sträv i munnen, kryddig med röd & svart frukt, lätt köttig, kul antydan till apelsin, bra livliga syror och fin längd. God, snygg och väl sammansatt.
Betyg:++

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88c1


Côte-Rôtie, Brune et Blonde 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Elegant och rödfruktig doft, blommig med lätt blodstänk & snygg parfym, stenkross och en puff torkade örter. Rödfruktig i munnen, hallon och sura körsbär, blommig & snygg med sandiga fina tanniner, slank och elegant finlemmad i närmast burgundisk stil.
Betyg:++

Här har vi en en ovanligt snygg och lättfotad
Brune et Blonde, tillgänglig redan i väldigt användbar kostym - den saknar kanske lite koncentration men är snygg och okomplicerat god. Lite antites till nästa vin...

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Intensiv doft, rökig med mörk frukt och lite choklad, stenkross och björnbär under den knutna ytan, massor av fat och oförlöst köttig frukt som behöver tid. Snygg och harmonisk i munnen, massor av röd & svart frukt, kryddig med pepprig känsla, rökig med dyra fat & bra syror. Den är helt knuten men man känner balans & klass, ge den tid blir det nog bra.
Betyg:++(+)

Här har man köttat på med faten lite i mesta laget känns det som, den är givetvis lovande i sin maffiga stil men fruktmognad och ek
kan vara ett framtida problem, mogen d’Ampuis är fortfarande en gåta för mig.

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88c0


Côte-Rôtie, La Mouline 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Intensiv och nyanserad doft, slank ren frukt med blommor och sensuell parfym, superbt hanterad fat, syrén & lätt blodstänk, hallon & fina körsbär, liten karamell men den kommer att krypa in snart. Intensiv & ren i munnen, nyanserad med perfekt balans & fina fat, ännu oförlöst men alla markörerna är på plats, närmast osannolik potential.
Betyg:+++(+)

Som vanligt, ett stor vin -
redan nu!! Struktur, balans, fokus och nyansrikedom är absolut, tveklöst uttryckt med fast röst.

Côte-Rôtie, La Landonne 2012
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Rökig doft, lite stjälkig med stenkross och sanslöst tät svart frukt, en rå potatis och lite gräs, närmast monstruös i sin totala koncentration och oförlösta knutenhet. Tät och stum i munnen, rå svart och brännande frukt, stenkross och mäktiga kryddor. Ett åskväder som måste blixtra av sig för att ge något men potentialen finns där absolut.
Betyg:++(++)

Jag blir inte klok på
La Landonne, den är så hård att den knappt går att bedöma, känslan av att dricka asfalt är slående. Men, det känns som det finns en storhet där inunder - om tjugofem år...

UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88b9 UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88bc
UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88bd UNADJUSTEDNONRAW_thumb_88be


Côte-Rôtie, La Mouline 1999
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Underbart utvecklad, djuriskt köttig med parfym och kryddig elegans, ceder och blod under syren och solvarma röda bär, skitläcker. Ganska mogen i munnen, köttig & läckert inbjudande med parfym och absolut klass, lite råbiff och torkade örter, lång och elegant kryddig svans, stenkross och lätt pepprig avslutning. Ett strålande ess.
Betyg:++++

God som den är ung blir den ändå ett nummer större med något decennium på rygg, detta är hur bra som helst, stilmässigt är det kanske inte vad jag skulle plocka fram om Punkarn™ själv fick välja, men kvaliteten är helt enkelt rent larvigt hög. Kvalar lätt in bland årets tio bästa.

Côte-Rôtie, La Landonne 1999
E. Guigal, Côte Rôtie, Rhone, Frankrike
Liten utveckling i doften, djurisk med blod & våt päls, lätt parfym och vissa kryddor i närmast lite rostad Hermitage-lik stil. Sträv till max i munnen, kärv och krävande texturerad, tät & maskulin med kryddor & kåda, tät svart fukt, lite stjälk och torkade örter, strålande men inte stor - jag föredrar elegantare stil.
Betyg:+++

Detta är också givetvis skitbra, men stilen är ändå lite kantig. Det är lätt att känna släktskapet mellan ’12 och ’99, den burdusa tanninstrukturen och den råbarkade framtoningen, bestämd och autoritär - nästan stor, men
La Mouline föredrar jag i alla lägen.

Några ord om maten också - en kreativ blandning där bläckfisk & pilgrimsmussla med mandelmjölk passade sanslöst bra till de syrafattiga vita vinerna, så gott, så gott. Och, en carpaccio med friterade potatisremsor skulle jag mer än gärna äta igen, varje dag, resten av livet...

Tackar Cattis på VinUnic för värdskapet.

-- Winepunker

Comments

By Farr med Lively Wines

thumb_IMG_5019_1024


Ett av förra årets riktgt vinnare på bredden var
By Farr, en ny bekantskap med en exceptionellt högklassig och konsistent portfölj. Tanken är enkel, naturlig jäst, varierande grad av hela klasar (100% för Tout Près), minimal intervention, lite lagom med fat (bara franska givetvis), en omdragning, ingen klarning eller filtrering och en minimal gnutta med svavel vid buteljreningen. Kort sagt, hands off utan att tappa pucken helt - precis rätt tänkt, fattas bara när både Gary & Nick jobbat på Domain Dujac i omgångar.
Enda problemet med
By Farr är volymerna, de är helt enkelt lite knepiga att få tag i. Importör för dessa godbitar i Svergie är Lively Wines, småskuttare i branschen med ett fokuserat sortiment. Nya årgångarna blev tillgängliga på Bolis beställningssortiment idag (det är de nedan som gäller, inte det man hittar på Bolis hemsida), internationellt konkurrenskraftiga priser dessutom - gissa om jag köpte?

thumb_IMG_5018_1024


Chardonnay By Farr 2014
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Ren citrus i doften, gul stenfrukt & liten exotisk blommig överton, stilfull med mineralitet, citronskal och ruskigt snygg fatbehandling, liten knutenhet under all frukt men den känns mycket lovande. Bra snärtiga syror i munnen, rik & samtidigt skärpt, ungfruktig med omogna gula plommon, citrus och lite passionsfrukt, long med krispig & klangfull mineral, ren läcker svans. Alldeles skitbra men kommer att bli bättre om något år när fat & frukt gift sig lite.
Betyg:+++

Den har inte riktigt hittat hem ännu, men bara ett år på rygg kommer att få alla bitarna att passa perfekt. Det är skitsnyggt, syrligt & vässat med rikedom och klingande frukt, jag tror den dessutom är bättre än
2013, den känns ännu snärtigare och mer nyanserad.

Viognier By Farr 2014
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Kryddigt aromatisk doft, aprikos & stenkross, lite kryddigt rökig känsla, djup & mogen frukt med fin mineralitet och bara ett mikroskopiskt uns av vax. Superba syror i munnen, fin mogen citrus och förvånande höga & rena aromer, aningen exotisk stil men en skvätt lychee, mango & passionsfrukt - men, den är förvånade vital och snärtig för att vara Viognier. En oerhört egen tolkning av druvan i rakryggad och tilltalande stil. Betyget är snålt.
Betyg:++

OK, detta var oväntat, en
Viognier jag verkligen gillar och inte bara är imponerad av. Här har man lyckats hålla alkoholen under 13%, syrorna uppe och faten borta på exemplariskt sätt. En vinnare.

Farrside By Farr 2013
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Tät, ungdomlig och vital doft med fin pinosity och läckert komplex skogsbotten, lite rökigt fatig men det är supersnyggt hanterat. Tät i munnen, ren frukt med körsbär, skogshallon och lite köttiga övertoner, blodstänk & njure i intensivt skärpt stil. Kraftfull svans, ganska muskulös med liten rökig avslutning. Tannerna finns där, kanske lite, lite grova men de kommer att avrundas fint och harmoniera med bara något år på rygg.
Betyg:+++

Sangreal By Farr 2013
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Komplex doft med skogsbotten och undervegetation under en snygg matta av trädgårdshallon och sura röda körsbär, liten fatig rökighet finns där men den är elegant & snyggt fruktdriven utan att bli det minsta överdriven, det är skitsnyggt och känsligt hanterat. Vässade syror i munnen, ren med härliga hallon, supersilkiga tanniner i snärtig stil med höga aromer, elegans och frukt i första rummet, det finns en underliggande kraft som tillsammans med syrorna kommer att ge den en intressant framtid. Alldeles, alldeles utmärkt.
Betyg:+++

thumb_IMG_5020_1024 thumb_IMG_5021_1024


Tout Près By Farr 2013
Farr Family, Moorabool Valley, Bannockburn, Geelong, Victoria, Australien
Ganska fatad doft, lite knuten och tight sammanhållen i dagsläget, den är snyggt dämpad och enormt läckert kryddigt nyanserad, rakryggad med rejäl stoppning för framtiden. Klart den mest seriösa av de tre, den mest burgundiska men samtidigt den mest knutna & oförlösta. Kryddigt komplex i munnen, sträv med sandiga tanniner, läckert uppfriskande liten skalbitter överton, skogshallon och ett uns slånbär, rik & läcker med absolut potential, kanske utöver de 3+ den får redan idag. Skall bli härligt att följa den här några år framöver.
Betyg:+++

Att jämföra dessa tre Pinot Noir är en övning alla borde göra. Att resa från maskulin
Farrside via förförisk Sangreal till en ståtlig och aristokratiskt lagringsvin som Tout Près, alla med en underliggande personlighet och en struktur baserad på exceptionell frukt, är fan ta mig sinnesutvidgande. Detta är för mig precis vad Pinot Noir egentligen handlar om, kombinationen av nyansrikedom, terroir och absolut fokus på perfekt råmaterial - bara att kapitulera.
Stilmässigt avviker de lite från
2012, syrorna är aningen högre och frukten lite mer sammanhållen - en mer ’klassisk’ variant, troligen till det bättre faktiskt, texturen är helt underbar.

Tackar Eric på Lively, en förmån.


-- Winepunker

Comments

Jean-Luc Colombo med Laure

thumb_IMG_4874_1024


Man skall inte underskatta betydelsen av
Jean-Luc Colombo och inflytandet han haft i moderniseringen av Cornas - en stil som med rätta kunde kallas ’antediluvian’ för några decennier sedan (Jancis Robinson stod för epitetet när hon beskrev Cornas före 90-talet, något jag villigt skriver under på). Att vinerna sedan sminkades upp med alltför mycket fat och tappade karaktären under mitten av ’90-talet är en annan historia. Men, pendeln svänger tillbaka, Cornas generellt har förbättrats enormt de senaste trettio åren - när Vingruppen nu tagit över agenturen och bjudit in Laure Colombo att presentera vinerna mitt i generationsskiftet kändes det som läge för en nystart.

thumb_IMG_4885_1024 thumb_IMG_4872_1024


Côtes du Rhône, Les Abilles de Colombo Blanc 2014
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Aromatisk och lite fet doft, floral med grön frukt och underliggande stenighet, lätt & ganska elegant, lite exotisk frukt, utvecklar både honung och limeskal efterhand. Torr med snygga syror i munnen, driven av fräschör och stenkross, rakryggad avslutning med citrus & flinta. Riktigt lyckad, betyget är snålt. (Clariette 80%, Rousanne 20%)
Betyg:+

Saint-Péray, La Belle de Mai 2014
Jean-Luc Colombo, Saint-Péray, Rhône, Frankrike
Stram och örtig doft, exemplarisk fatbehandling med snygga kryddor, mineral & stenkross, vuxet seriös och strålande sammanhållen. Höga & rena syror i munnen, flinta & eleganta fat, väldigt seriös med aptitretande beska, stenkross och citrusskal i svansen, alldeles utomordentlig. Betyget är närmast snålt. (Rousanne 60%, Marsanne 40%)
Betyg:++

Detta är två strålande exempel på hur vita Rhôneviner
kan smaka om man håller uppe syrorna och nere alkoholen. Frukt och textur är enormt tilltalande, matvänliga och rena med nyansrikedom och snärt. Mycket imponerande.

Condrieu, Amour de Dieu 2014
Jean-Luc Colombo, Condrieu, Rhône, Frankrike
Exotisk doft, grönfruktig med lite godis, parfymerad med aprikos & syrén, ganska läckert uttryck. Fet och avrundad i munnen, aromatisk med läcker textur, lite exotisk frukt och gröna parfymerade drag, den saknar lite syra i vanlig ordning tyvärr. Den funkar rätt bra, men är inte riktigt min grej. Betyget är generöst.
Betyg:++

Ovanligt bra
Condrieu, inget jag egentligen gillar - syrorna är för låga - men om man bortser från personlig preferens är det mycket välgjort.

thumb_IMG_4877_1024 thumb_IMG_4878_1024 thumb_IMG_4879_1024


Côtes du Rhône, Les Abilles de Colombo Rouge 2013
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Läcker doft, hallon, jordgubbe & mineral, lätt fet & örtigt snygg. Slank i munnen, rödfruktig med hallon & sura körsbär, fräsch och lättsam med enkel glädje. (60% Grenache, 30% Syrah, 10% Mourvèdre)
Betyg:+

Côtes du Rhône, Les Forots 2013
Jean-Luc Colombo, Côtes du Rhône, Rhône, Frankrike
Köttig, vild & snyggt fatad med djuriska drag, röda bär och färska örter. Bra stramhet i munnen, ganska sträv, höga rena syror, bra fräschör med sura körsbär och örter i avslutningen. Läcker och rättfram i ganska klassisk stil. (51% Syrah, 49% Grenache)
Betyg:+

Crozes-Hermitage, Les Fées Brunes 2014
Jean-Luc Colombo, Crozes-Hermitage, Rhône, Frankrike
Snygg och ren doft, örtig med slaktbänk & örter, spänstig med syrén, slånbär & blodstänk. Tram och ren i munnen, fin vild & blodig känsla, perfekt avvägd tannin, rakryggad och rättfram med lite vilda toner i svansen. Lite enkel, men riktigt god. Betyget är generöst.
Betyg:++

Saint-Joseph, Les Lauves 2012
Jean-Luc Colombo, Saint-Joseph, Rhône, Frankrike
Bra djup i doften, toner av karamell & ganska fatig känsla men samtidigt vild med blod & nejlikor. Sträv och upprätt i munnen, köttig med oförlöst frukt, bra snärtig syra i svansen men den känns oförlöst i dagsläget.
Betyg:+(+)

De lite enklare vinerna är goda & välgjorda men saknar djupare uttryck, de är kanske för polerade och tillrättalagda för min smak.

thumb_IMG_4881_1024


Cornas, Les Terres Brulées 2012
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Ren doft, snyggt & elegant kryddigt fatad, svartfruktig med stenkross och animaliska övertoner, ganska modern & sammanhållen framtoning. Bra djup i munnen, ren och blåfruktigt tät, syrlig med underbart sandiga tanniner, vässad och läcker med klar potential.
Betyg:++(+)

Cornas, Les Ruchets 2010
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Fet och djup doft, körsbärsfruktig med snygga fat, bra fräschör och viss elegans, lite rökig med stenkross och blodstänk. Tät & stram i munnen, oförlöst & kärv med plommon, slånbär och lätt sotig beska, rakryggad och intensiv men behöver tid.
Betyg:++(+)

Cornas, Les Ruchets 2012
Jean-Luc Colombo, Cornas, Rhône, Frankrike
Ganska söta & dyra fat i doften, tapenade och djuriska toner, slånbär och karamell, klart örtig med drag av garrigue och råbiff. Stram i munnen, tät & packad med frukt, fina sandiga tanniner, rökig och sotig med solbakad karamell, tjock och stinn av tjära & kaffe, bred och kanske lite ”overdone” med tanke på eken, men riktigt god. Den kan nog harmoniera med ett halvdussin år på rygg.
Betyg:++(+)

thumb_IMG_4873_1024


Det är verkligen inte illa, betydligt bättre än de tidiga ’90-talsvinerna. Faten finns där men är med undantag för
Les Rushets 2012 inte dominerade på något sätt, dessutom har jag en känsla av att det enbart är en tidsfråga. Den lite lyxiga framtoningen kommer säkert att dämpas till en mer modest kostym i mer klassisk Cornas-stil.

Tackar
Anne & Cattis, alltid intressant.

-- Winepunker

Comments

Reynvaan In The Rocks 2010

thumb_IMG_3845_1024


Kanske den roligaste nya bekantskapen bland alla vassa nya syrah-slingers de senaste åren är nog i alla fall
Reynvaan - så snygga och exakt lagom svala godsaker i egen stil, dessutom med klara blinkningar åt Côte-Rôtie går inte att värja sig mot. De är tillsammans med Cayeuse (fast den går ju bara inte att få tag) i absolut världsklass trots en (fortfarande) nätt och jämt överkomlig prislapp. På många sätt finns samma ande i detta som i t.ex. Clonakilla och Simon Maye, en expressiv tolkning av druvan, lagom med dyra återhållna fat och en avskalad & sval precision utan minsta tendens till anemi. Jämför man med absoluta storheter som Guigals La-La är de givetvis underlägsna, men det är en uppstudsig underlägsenhet - det är bra skit på vilken skala som helst, och ibland bär de på ett renare, enklare och behagligt klangfullare uttryck.
Just In
The Rocks 2010 hävdade sig exemplariskt på AuZones genomkörare tidigare i år, den är i min gom på många sätt den absoluta essensen av Syrah gift med Viogner.

Reynvaan In The Rocks 2010
Reynvaan, Walla Walla Valley, Washington, USA
Doften är närmast magisk, intensiv och läcker med blod & köttsaft, aromatiskt parfymerad med syrén och fint örtiga toner, oregano och vattenfärg, stenkross blandas med skogsbotten och fårtalg. Djurisk, expressiv och köttigt rökig. Bra syror i munnen, skärpta med grillat kött, solvarm sval frukt, silkiga tanniner, rökig med fina kryddor och sötlakrits, lite råbiff och sot, kryddnejlikor och plommon i svansen. Faten är snygga och dämpade, bara en liten nyanserad underklang i bakgrunden. Eftersmaken är len och sval, kryddig med en vuxen aptitretande bitterhet, lång och strålade läcker. Personlig, ren, expressiv och exakt. Skitgod. (Syrah, 4% Viognier)
Betyg:+++

Detta är egentligen allt man kan begära av en Syrah - skärpa, uttryck & textur med perfekt balans och druvan i absolut centrum. Den har dessutom börjat mogna lite försiktigt, på två år har den blommat ut fint - jag skulle tro att den kommer växa till sig under kanske fem/sju till.

-- Winepunker

Comments

Héloïse 2007

thumb_IMG_3842_1024


Biodynamiska viner från Dentelles de Montmirail, VdP Vaucluse, är egentligen rätt långt från vad jag brukar köpa. Skall det drickas Syrah blandat med Viognier lägger jag krutet på Côte-Rôtie, Victoria eller Walla Walla, knappas ett franskt lantvin för 600:- där det tagits minutiös hänsyn till rotdagar och nässelvatten. Att stockarna håller en snittålder över 50 år och att druvorna odlas på hög höjd (500m) i kalkrik mark ett stenkast från Gigondas är förlåtande dock, man skall vara öppen för nyheter. Chene Bleu gjorde sin första årgång 2006, det tog i runda slängar tio år och en hel del pengar för paret Rolet att få sprutt på verksamheten tillsammans med vinmakare Jean-Louis Gallucci - modernt & vågat på många sätt. Men, har någon pengar att bränna är det väl Xavier, chef för LSE som han är samtidigt. Vad blir det då när high finance möter över femtio år gamla stockar?

Héloïse 2007
Chêne Bleu (Dentelles de Montmirail), VdP du Vaucluse, Provence, Frankrike
Djup doft, packad med skogshallon, röda sura körsbär och solvarm cassis, lite pyrande vedbrasa och sot, antydan till bruten stjälk & kakao. Parfymerad och kryddig med intensitet och yppig glädje, lite köttslamsor & blod. Fruktsöt i munnen, snyggt fatad med lite bittra toner, stjälkig men samtidigt med enormt solvarm & mogen läcker frukt, syrorna är bra, rena och exakta men de lite bittra tonerna är krävande. Svansen är fruktig, syrligt torr och kakao-sträv, eftersmaken kryddig med lite kärnig känsla. Gott men inte riktigt mig grej, som ett oheligt lovechild mellan sval Ch9dP & varm Madiran. (60% Syrah, 37% Grenache, 3% Viognier)
Betyg:++

Det är rätt bra, men pengarna dominerar både terroir & känsla i dagsläget. Den kan säkert bli lite bättre med några år på rygg men samtidigt är den ett praktexemplar på var
enbart pengar kan åstadkomma, potentialen till storhet finns men den saknar gehör och fokus. Visst skall jag hålla ögonen på detta, fruktmaterialet är strålande och viljan finns absolut, men ytterligare fem/sex år kommer att krävas innan balans & harmoni är nådd.

-- Winepunker

Comments

Samjäst med AuZone

IMG_3423


Egentligen skulle vi haft en avslutningsprovning i lokalen. Utsparkade som vi är skulle Zonen-III lämnats nu i slutet av året och de tre provningsledarna under tiden lokalen tjänstgjort (d.v.s.
jag, E.T. och Vintomas) planerade att arrangera en utgaskning av rang. Men, svårighet att hitta en ny lokal och vår hyresvärds vankelmod resulterade i ett halvårs respit vilket i sin tur fick avslutningsprovningen uppskjuten. Alltså, en BYOB på lämpligt tema så här slutet av året fick agera ersättare. Temat valt av mig fick bli ’Samjäst’, krav att minst två druvsorter jäst i samma kärl före buteljering - tanken var mest att få dricka Côte-Rôtie och kopior men i vanlig ordning fanns det mycket mer att välja på än man först anar.

IMG_3419


Redoma Branco 2006
Niepoort, Douro, Portugal
Vaxig & nötig doft, lite oxidativ med harts och smörkola, lätt rostad och bred, grillad citrus & smör. Dämpade syror i munnen, vaxig & rund med fet munkänsla, bra bredd & längd, angenäm nötig svans, lite gul stenfrukt och aningen exotisk frukt. Mogen, helt utvecklad och rätt god.
Betyg:+

En fieldblend från Portugal (i runda slängar 30 olika sorter) borde man fattat, jag var själv inne på vit
Châteauneuf eller något annat från Rhône, de låga syrorna och vaxigheten pekade år det hållet.

Nussberg Alte Reben 2010
Weingut Weininger, Wien, Österrike
Aromatisk och parfymerad doft med citrus och blommor, en del stenkross, tyvärr liten ton av godis & vingummi. Aromatisk i munnen, torr & lite kryddig med bra kropp och syror, mineral och örtiga övertoner. God, men lite enkel. (Grüner Veltliner, Pinot Blanc, Sauvignon Blanc, Riesling)
Betyg:+

Det var Jack som plockat fram den här, gissning på
gemischter satz kändes inte speciellt avlägset. Den är anständig men jag har upplevt andra årgångar av samma vin som mer intressanta.

Les Lauzeraies 2013
Vignerons de Tavel, Tavel, Rhône, Frankrike
Mjukt rödfruktig doft, hallon, jordgubb och lite blommiga godistoner. Mjuka tanniner i munnen, hallon & kryddig kropp, rödlätt stil, nyanserad med bra balans, liten känsla av jäst, slånbär i svansen. Rätt god, men väl enkel, betyget är generöst. (Grenache, Cinsault, etc.)
Betyg:+

Provence eller Tavel, hugget som stucket - den är lite för enkel för att hitta hela vägen fram, drickbar i alla fall, synd på godistonerna i doften.

IMG_3426 IMG_3427 IMG_3428

Côte-Rôtie, Brune et Blonde 1998
E. Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Läckert skogig doft, charkuterier och rökiga toner, klassiskt blodstänk och sval svart frukt, mörka mogna plommon blandas med råbiff. Utvecklad i munnen, behagligt sval med köttiga drag, mörk mogen frukt och fina sandiga tanniner. God men kanske aningen enkel för sitt ursprung.
Betyg:++

Superklassiker, enkelt att hitta rätt.

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 1997
E. Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Väldigt utvecklad och mogen, torkad frukt, läder och kaffe, gamla dijjor och en hel del undervegetation. Enormt mogen i munnen, kryddig med en hel del gamla muggiga fat, lite torra tanniner och lädersnöre, viss vanilj, ålderssyror i svansen. Känns väldigt trött. Skadad flaska?
Betyg:0

Helt omöjligt att fatta vad tusan det skulle föreställa, någon slags oxidation har ställt till det. Vi studsade runt en del innan vi till slut hamnade i norra
Rhône i alla fall, även om jag var inne på Hermitage snarare än Côte-Rôtie. Enligt vissa som provat just den här årgången nyligen var det en defekt butelj, åldrad i förtid på trist sätt.

Usatges 2006
Viticultors Costers del Siurana, DO Priorato, Spanien
Floral och kryddig doft med mynta och massor av tät svart frukt, läcker med ett lite drag av portvin, Tawny närmast, allmänt tjock och ambitiös känsla. Tät i munnen, sträv och rödfruktig, lingon och slånbär, hallon och en rejäl dos choklad, bra syror med lite fruktsöt avslutning. Rätt god. (Grenache, Cabernet Sauvignon, Tempranillo, Carignan)
Betyg:++

Det här visade sig vara svårplacerat också, jag landade i
Portugal utan en sekunds tvekan - doften hade så klara drag av Tawny att annan förstagissning var omöjlig - Priorat föll mig inte in.

IMG_3429 IMG_3430 IMG_3432

Pintas 2005
Sandra Tavares da Silva, Wine & Soul, Vale de Mendiz, Douro, Portugal
Tät doft, packad med choklad, fat & tät mörk frukt som backar upp, kaffe & plommon och en del mynta, ren urkraft och mullrande framtoning. Tät svart frukt i munnen, rejält sträv med kaffe & bitter choklad, sot & plommon, slånbär och nejlikor, markerat sträv svans. Känns oförlöst ännu, men det mesta är på plats. (Touriga Nacional, Touriga Franca, etc.)
Betyg:++

Första buteljen av två, enkelt att sätta i
Portugal. Den första flaskan kändes yngre men samtidigt lite mindre intressant i dagsläget, jag föredrog den mer utvecklade andra buteljen men meningarna gick isär.

Côte-Rôtie, Chapoutier 1990
Chapoutier, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Klassisk doft, superbt skitig med blommor, syrén och blodstänk, fantastiskt läcker, slaktbänk och njurtalg blandas med hyacint, parfym och torkade plommon. Sval och elegant i munnen, helt mogen i läckert blodig och skitig stil, lite lädersnöre och råbiff, helt utvecklad med kryddig svans, kött och torkade röda bär. Skitbra, helt färdig, den lär vara sämre nästa vecka.
Betyg:+++

En klassiker till, tvärenkelt att sätta i
Côte-Rôtie, årtalet var svårare men vi enades med tvekan kring ’90 eller ’91.

Clonakilla Shiraz Viognier 2008
Clonakilla, Canberra District, Australien
Doft med djup, mörk snygg frukt, blodstänk och rosor, plommon, björnbär och en hel näve lagerblad, superläcker med charkuterier och parfym, nejlikor och kanel. Den är aningen rökig, ännu ung och galet lovande. Sprittande ungdomlig i munnen, ren & parfymerat aromatisk, plommon och råbiff på vilt, lite ungdomligt fruktsöt kropp, bra syror och kryddig svans, stenkross och skitig fetma i avslutet, fullkomligt strålande. Ett komplett vin i början på karriären.
Betyg:+++

Detta var mitt vin, gissningarna landade på
Washington och Côte-Rôtie med någon försiktig gardering på Australien (det var ju trots allt mitt vin). Den har alla klassiska markörer men samtidigt en yster pigg frukt man sällan hittar i klassisk mylla. Gissningarna på Washington kändes välgrundade, men fel. Skitbra i vilket fall.

Pintas 2005
Sandra Tavares da Silva, Wine & Soul, Vale de Mendiz, Douro, Portugal
Tät och solbakad doft, viss mynta, tjock svart frukt i ganska rustik stil, blå frukt & choklad, kaffe och vedbrasa. Tät och sträv i munnen, tjock med kaffe och choklad, lite bitter med solbakad och välmakad struktur, sotig svans med tuggtobak, nejlikor och malört. Kryddig och lätt utvecklad eftersmak. (Touriga Nacional, Touriga Franca, etc.)
Betyg:++

Andra buteljen, mer mogen och kryddig - bättre i min gom.

IMG_3435 IMG_3436

Dow’s Quinta do Bomfim 2002
Dow’s, Alto Douro, Portugal
Kryddigt eldig doft, fina mörka frukttoner, torkade körsbär och julkaka. Söt och balanserad i munnen, fina kryddig aromer, eldig och snygg med karamell och kanel, skogshallon och orientaliska kryddor i svansen. Utmärkt.
Betyg:++

Pintas Vintage Port 2011
Sandra Tavares da Silva, Wine & Soul, Douro, Portugal
Intensiv och blåfruktig i munnen, packad med lakrits, kanel, nejlikor och gummi under mattan av massakrerade björnbär och blå plommon, helt skruvad och skitläcker. Tokintensiv i munnen, massiv med svarta bär, definierade tanniner och höga syror matchade perfekt av intensiv sötma och en hel kryddbod. Galet ung, kraft galore men ändå med perfekt balans och bara så in i helvete god. Drick nu och förundras, eller vänta 20 år och casha in 4+.
Betyg:++(++)

2011 vintage port kommer att gå till historien, det är galet bra med en svindlande potential. Köp, lagra och hoppas att döden kommer sent i livet...

-- Winepunker

Comments

Högklassig Syrah med AuZone

IMG_2603


Första provningen i
AuZone efter semestern, Tuvan står för en uppställning med högklassig Syrah, villigt flygunderstöd från Vintomas (d’Ampuis) och Punkarn själv (SQN) skärper till fältet lite extra.

Hermitage, La Chapelle 1995
Paul Jaboulet Aîné, Hermitage, Rhône, Frankrike
Ganska varm & lätt köttig doft, rostade toner med läder klar utveckling, lte drag av vattenfärg & en del själkiga drag. Höga syror i munnen, sträv med massor av röda vinbär, sura körsbär och kakaofina tanniner, mineral och saltlakrits i svansen. Mogen och kärv med ett mått av inbalans i syrorna, de är liksom på tvärs med vinet i övrigt. 1+ på ren vilja och Jabouletisk vresig typicitet.
Betyg:+

Den är sig lik, samma aggro och lite kantiga framtoning som ’86 och ’96, syrorna är besynnerligt vinkelräta gentemot upplevelsen i övrigt, det saknas ackord och harmoni.

Philip Shaw No 89 Shiraz Viognier 2005
Philip Shaw Wines, Orange, New South Wales, Australien
Doft av kött & charkuterier, slaktbänk och floralt djup, massor av syrén, hallon och fräscha röda körsbär, urläcker. Bra tät & mogen frukt i munnen, läckra väldefinierade syror, ren & snygg med skärpa & klass, svalklimatig med björnbär, råbiff & fina sandiga tanniner. Superb & på absolut topp. (Viognier 1%)
Betyg:+++

Att detta skulle vara något annat än en högklassig
Côte-Rôtie kändes avlägset. Jag har provat No 89 många gånger och följt 2004 & 2005 under hela utvecklingen, jag blir varje gång förvånad hur snygg och eurocentrisk den är. Philip Shaw är i samma lilla exklusiva familj som Giaconda, Clonakilla & Jamsheed, briljans i butelj!

Craggy Range Le Sol 2007
Craggy Range, Gimblett Gravels Vineyard, Hawkes Bay, Nya Zeeland
Tydlig mynta i doften, svart tjock & tät frukt, massor av björnbär och en del eterisk eukalyptus, intensiv och väldigt sydländsk. Tät och intensiv i munnen, tjock med tjära, kakao & mörka plommon, ännu ung och lite bråkig men man kan misstänka att den kommer att bättra sig. 3+ är mycket tveksamt dock, det är ingalunda den bästa årgång av Le Sol jag provat, den är betydligt mer Barossa än Gimblett.
Betyg:++

Det är gott men lite klumpigt,
jämte 2005 är detta närmast plattfotat. Gott, men väl tungt i gumpen, en skopa finess skulle gjort susen.

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2009
Guigal, Côte Rôtie, Rhône, Frankrike
Rökig doft, köttig och fatig med djupa kryddiga toner, choklad, läder & komplexitet, massor av torkat kött och djup svart lyxig frukt. I munnen drar frukten mer åt det röda hållet, fin polerad struktur med lätt sval känsla, tät & ren, björnbär och röda körsbär. Fatig och fint syrlig med sval & mångfacetterad svans, det är mycket potential här, den har massor att ge om en handfull år. (Viognier 7%)
Betyg:+++

Två saker är slående, hur bra vinet är och dess inneboende potential, samt hur galet internationell framtoningen är. Visst finns det en del markörer men
både Philip Shaw No 89 och Giaconda är på många sätt mer Côte-Rôtie än d’Ampuis, gamla världen har blivit nya och tvärt om. Vad ärt det för tid vi lever i?
Det sagt, två utvecklade saker med lite vita druvor mot en dito oförlöst bomb är inte helt lätt att jämföra, men ändå...

Hermitage, Domaine des Tourettes 2010
Delas, Hermitage, Rhône, Frankrike
Stum doft, dämpade körsbär, helt oförlöst och väldigt otydlig, lätt floral ton med försiktig mineralitet & antydan till mörk choklad. Tät och sträv i munnen med lätt eldigt anslag, sotig känsla, oförlöst svart frukt men med bra underliggande struktur. Enormt svårbedömd i dagsläget.
Betyg:+(++)??

Stum som en planka, obegriplig och omöjlig att låsa upp, bara att glömma i fem minst.

Giaconda Warner Vineyard Shiraz 2004
Giaconda, Beechworth, Victoria, Australien
Utvecklad doft med liten köttighet, bacon och fina kryddor, mörk choklad, blod och en liten antydan till fudge & tomatsoppa (tyvärr, men det är acceptabelt). Höga vässade syror i munnen, ren & köttig med råbiff & mörka plommon. Perfekt utvecklad, strålande mognad med kryddig kropp & parfymerad svans, makalös balans, lyxig och krämig, absolut strålande. Den lilla dissonansen i doften tar ned 4+ till en mycket stark 3+, bättre tur med nästa flaska. (Rousanne 2%)
Betyg:+++

Snacket gick hela tiden kring vilken stor
Côte-Rôtie det var, det mumlades om mogen Guigal - med brasklapp för Giaconda. The Wall nämnde den lite försynt och det måste alltid tas med i tankarna att Ricks mästarprov kan dyka upp. En av kvällens absoluta vinnare.

Sine Qua Non, B20 Syrah 2008
Sine Qua Non, Ventura, Central Coast, Kalifornien, USA
Djup och intensiv doft, ung & ännu oförlöst men samtidigt förunderligt inbjudande redan nu, packad med körsbär, kaffe och tulpaner, aningen mynta och liten eldighet, efterhand utvecklas kryddor - kanel och kardemumma. Mäktig. Tät och närmast tjock i munnen, varm med närmast absurd koncentration, fast samtidigt i perfekt balans, viskös med len och silkig struktur. Choklad, sötlakrits och hallonpuré i svansen. Den här behöver tid trots att den är snuskigt god redan nu, fem / sex till för att harmoniera skulle jag tro, kanske tio för att toppa helt. Storhet i vardande? (Syrah 91%, Grenache 6%, Viognier 2%)
Betyg:+++(+)

SQN är rätt kul, jag har inte provat många av Manfreds viner (kanske ett dussin) men man slås varje gång hur massiv kraft och komplex finess kan gå i perfekt takt bara handlaget är det rätta. Det är dyrt, det är personligt och det är närmast larvigt gott. Dessutom, de är lätta att känna igen trots den übermodernistiska tolkningen av druvmaterialet.

Royal City Syrah 2008
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Columbia Valley, Washington State, USA
Utvecklad till max, lite parfymerad med kakao och tjära, en näve jord och undervegetation, utvecklar gammalt läder och klara starkvinstoner, närmast gammal sur tawny & karamell - den börjar dra mot klar oxidation efter en timme. Helt mogen i munnen, närmast besvärande övermogen faktiskt, sträv med kaffesump & kakao, choklad och köttslamsor. Klar tawny i svansen, närmast lite blommig Muscat dessutom - äppelskal, lädersnöre och sött blomvatten i eftersmaken. Helt skum, lite god i alla fall men samtidigt trasig på något oxidativt sätt? Betyget är generöst, jag tvekar mellan + och - här.
Betyg:+

Något är absolut knas, det räcker inte med sex timmars dekantering för den här kollapsen. Det bara måste vara någon slags premox som slagit till, trist,
det är ett riktigt bra vin annars.

Mycket gott, men samtidigt svårplacerat skulle det visa sig. Två
OZ hamnade i norra Rhône, en Gimblett i Barossa, en Hermitage ingenstans och en Washington State närmast i soptunnan. Jag skulle kunna klaga på lång frånvaro och allmän ringrostighet men gruppen var knappast bättre - SQN sattes i Kalifornien i alla fall, alltid något.

Andra tankar
här.

-- Winepunker

Comments

Washington State med AuZone

IMG_2449


Vintrötthet är ett obehagligt kliniskt tillstånd som drabbar de flesta av och till i karriären. Både proffs och amatörtyckare kan känna sig blasé efter ytterligare 250 viner på ännu en mässa med få eller inga överraskningar. Oftast går det att nollställa sig med ett litet avbrott, en rejäl dos öl, eller, en ny älskling att vältra sig i. Själv har jag haft en gnagande leda i skuggorna som smugit sig på det senaste halvåret, visst har
storheter lyft sinnet men samtidigt blir det längre och längre mellan fixarna. Det går ju inte att hälla i sig giganter varje dag, även om plånboken kanske skulle tåla mer rådbråkning än den faktiskt är slöjdad för.
Så, ny älskling anbefalles - Washington State - entré! Det började försynt med något enstaka från
Andrew Will, fortsatte med en djupdykning i Quilceda Creek och en svängom med Charles Smith och framförallt Reynvaan, här har vi saker som fram till mycket nyligen flugit under Punkarradarn™ (om de nu flugit så mycket alls egentligen). Det är nytt för mig, det är välgjort, eget och svårt läckert om puckarna slås med bara lite känsla. Historiskt sätt har Washington State varit lite profillöst jämte storebror Kalifornien, men nu har man börjat hitta sin röst. Och vilken röst det är...

IMG_2450 IMG_2451 IMG_2452


Bel’ Villa Vineyard Syrah 2008
Goedhart Family, Red Mountain, Washington State, USA
Tät doft, tjära och kryddpeppar, eldig och tjock med svart oförlöst frukt, lite örtig, närmast drag av Strega. Tät i munnen, kryddig och svart fruktig, lakrits & mineraler, förhållandevis stram och rakryggad, nästan lite sträng och själkigt grön i svansen. Antydan till kåda i eftersmaken, lätt bitter. Nog rätt OK, men helt utan druvkaraktär skumt nog. Kan kanske utvecklas.
Betyg:+(+)

Den här tyckte jag var betydligt
bättre i en tidigare tappning. Det kan vara en utvecklingsfråga, den vresiga strukturen kan kanske lagras bort med några år på rygg.

K , “The Beautiful” 2010
K Vintners (Charles Smith), Cougar Hills Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Underbart läcker och parfymerad doft, charkuterier och hallon, djupa toner av körsbär och syrén, lätt tobak och råbiff, härligt inbjudande i mycket personlig stil. Smaken är djurisk, läckert kryddig, snyggt fatad med kött & blod, underbar röd frukt med superba silkiga tanniner. Det finns till och med lite undervegetation, lätt floral & skitig känsla, den drar efterhand nästan mot Pinot i stilen. Skitgod & egensinnig.
Betyg:+++

Clonakilla Shiraz Viognier 2010
Clonakilla, Canberra District, Australien
Försiktigt kryddig doft, lite kött & blod, nyanserade och snygga fat, intressant med nejlikor & kanel, lätta övertoner av apelsinskal under härligt återhållen mörk frukt. Kryddig i munnen, bra strävhet, lite köttigt vild, fin svart & röd frukt, lång med lätta vuxet bittra övertoner, lakrits & parfym i svansen. Riktigt bra, kommer att utvecklas.
Betyg:++(+)

Den är inte lika
vass som 2008, i alla fall inte ännu. Men, tricket att stänga in en elegant från Canberra gick hem, ingen reagerade på att den avvek geografiskt. Det stärker testen att samma tänk som fungerar i norra Rhône kan absolut fungera med bravur i alla världens hörn, lite Viognier gör susen.

IMG_2453 IMG_2454


Reynvaan In The Rocks 2010
Reynvaan, Walla Walla Valley, Washington, USA
Läcker med köttig & lite rökig, ännu oförlöst, doft, parfymerad med plommon och bacon, djup med redan nu viss komplexitet, hyacint, lakrits och en del mineralitet. Tät, kryddig & rökig i munnen, läckert köttig med lakrits, fina prominenta tanniner & torkade örtkryddor. Lång och härlig svans med ganska svala drag, nejlikor, råbiff och plommon. Den kommer att utvecklas under lång tid, avvakta tre år till nästa försök.
Betyg:+++

Clos de Betz 2010
Betz Family Winery, 51% Red Mountain, 19% Horse Heaven Hills, 30% Yakima Valley, Columbia Valley, Washington State, USA
Tät doft med rosor och lite rotfrukt, lätt kaffe, ceder och väl eldiga drag, lite besynnerlig överton av citrus, lätt lingon. Rejält sträv i munnen, viss bitterhet med helt oförlöst struktur, galet ung och i dagsläget helt omöjlig att bedöma, ganska grönsjälkig svans.
Betyg:+(++??)

IMG_2455 IMG_2456 IMG_2457


Champoux Vineyard 2007
Andrew Will, Horse Heaven Hills, Washington State USA
Kryddig och djup doft, komplex med klar utveckling, kaffe, svart frukt, cassis, läder och lite stall, liten karamell & choklad. Krämarstil, men ack så läckert. Sträv och lent solbakad i munnen, kaffe & lite choklad, sandig & seriös struktur, solvarm svart frukt, maffig och god i närmast lite lyxig Napa-stil. Skitgod.
Betyg:+++

Igen,
Andrew Will imponerar med sin rättframma, publika och samtidigt seriösa stil. Den är en parallell till Napa och Bordeaux ett varmt år som 2003, härlig utveckling med framtid. Superb!

Betz Pére de Famille Cabernet Sauvignon 2010
Betz Family Winery, 73% Red Mountain, 21% Horse Heaven Hills, 6% Yakima Valley, Columbia Valley, Washington State, USA
Tokigt ung doft nejlikor och kanel, rejält med fat, bra koncentration, lite svårbedömd. Ungdomlig i munnen, rejält sträv, tjock svart frukt, plommon och kaffe, massor av cassis, känns hyfsat lovande, den är nog bara redigt undomsstum just nu.
Betyg:+(+)

L'Ecole No 41 Apogee 2009
L’Ecole No 41, Pepper Bridge Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Doft av mynta, cassis och trätoner, kardemumma och lite kåda, mogna mörka plommon och en puff av starkvin. Rätt OK, personlig, men den har ett aningen kladdigt drag. Tät i munnen, sträv med liten känsla av körsbärslikör, aningen bitter med kaffe och fatig struktur, koncentrerad och kryddigt eldig, lång, köttig & kärnig svans, kan kanske utvecklas men jag är lite orolig för touchen av starkvin.
Betyg:+(+)

De tre från Washington jag hoppades på levererade alla tre med solida 3+, bäst är givetvis
Reynvaan med sin obetalbara struktur och närmast Guigal-lika hantering och uttryck. Samjäsning och den nordrhônska blandningen i modern tappning börjar bli min absoluta livdryck numera, det är så in i bängbulan gott. Att Betz inte riktigt ville vara med får nog i alla fall delvis skyllas på ungdomen, lite tid behövs för att gå ihop ordentligt.
I alla fall, Washington skall studeras med ingående lupp framöver, jag tror stenhårt på det här.

-- Winepunker

Comments

Côte-Rôtie med AuZone

IMG_2388


Jan-Erik ställde upp en blandning av gamla klassiker och saker som jag knappt hört talas om, blandad stil och rejält varierande kvalitet - och en korkdjävel i vanlig ordning. Det har hållit på alltför länge nu, medeltida förslutningsteknik hör inte hemma i ett modernt samhälle.

IMG_2389 IMG_2390


Côte-Rôtie, Jasmin 2007
Patrick Jasmin, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Utvecklad doft, kryddig med anis & gräsiga övertoner, mer kryddig än vild, tyvärr en lite instängd känsla, drag av källare, TCA! Slank röd frukt i minnen, röda vinbär, viss elegans men med stumhet och svagt brännande svans. Tydligt korkad, och det växer till sig efterhand. Tragiskt.
Betyg:-

Bedrövligt! Jag brukar gilla Jasmins saker, men den lilla puffen av TCA man kände direkt efter karaffering sväller snabbt och blir direkt obehaglig. Man kan nog skönja en ganska elegant kryddig sak under haveriet, men det är svårt att sia om hur den var egentligen.

Côte-Rôtie, Brune et Blonde de Guigal 2004
E. Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Ganska tät doft, eldig och lite kryddig med torkad frukt, lätt lakrits och en del parfym, efterhand kikar fudge och karamell fram. Mogen smak och balanserat rödfruktig, hallon & sura körsbär, finkorniga tanniner, lite lädersnöre och torkade kryddor i svansen.
Betyg:+

IMG_2391 IMG_2392


Côte-Rôtie, Côteux de Bassenon 2009
Jean-Michel Stephan, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Tokigt ung och massiv, tjock och maxat packad svart frukt med Dulcivit™, medicinala drag, tjära och parfym, massor av hyacint, närmast skruvat frukttät. Ung och koncentrerad med söta svarta plommon, lite råbiff & blodigt sval känsla under höjdhoppsmattan av frukt, sträv rakryggad svans. Seriös och liksom lovande, men fan vet om framtiden kommer att göra den rättvisa. Det är en mycket udda fågel.
Betyg:+(+?)

Den här är det svårt att ha en åsikt om egentligen, den avviker så pass från övriga djur att den är helt obedömbar i samma kontext. Skolad i Beaujoulais och med en tydlig naturvinsfetish gör Stephan något väldigt eget. Gott? Mja, galet fruktig men jag fattar inte riktigt poängen. Noteras skall att det är 30% Sérine i vinet förutom en slatt Viognier, en ursprunglig klon av Syrah som knappt finns längre.

IMG_2393 IMG_2394 IMG_2395


Côte-Rôtie, Jean-Paul Brun 2004
Jean-Paul Brun, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Doft av kola, utvecklad och nyanserat kryddig, finstämd och återhåller elegant, en del rostade nötter och knäck. Mogen i munnen, helt utvecklad med torkad frukt, lätt bitter känsla, dämpade tanniner, kryddig med lätt instängt drag. Besk avslutning, bittert kaffe i eftersmaken.
Betyg:+

Côte-Rôtie 2004
Les Hauts des Chays, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Dämpad & kryddig doft med antydan till charkuterier och skogsbotten, ganska söt solvarm frukt, lätt bränd och vegetal överton. Höga syror i munnen, röda vinbär och aningen själkiga tanniner, lätt beska under frukten, mineralsälta och sten i svansen, lite ogin eftersmak.
Betyg:+

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2007
E. Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Intensiv, svartfruktig & fatat karamellig doft med kaffe, svarta körsbär, lite vanilj i maxad & lyxig still som tangerar nya världen, visst finns det lite charkuterier och blod men djup frukt är i centrum, efterhand utvecklar den komplex rökig känsla. Tät och tjockt svartfruktig i munnen, läcker och solmogen med plommon, björnbär och köttslamsor, lång med läckra syror i mycket modernt snitt. Den är god och oerhört seriös, men, tanken om något från sydländska breddgrader far snabbt genom huvudet. Den är så modern att man reagerar. Skitgod!
Betyg:+++

Det är egentligen besvärande vad dollarfat & svindyr vinmakning kan ställa till med, det är nästan nya-världen, nästan för porrigt och nästan väl inställsamt, men ack så gott. Det skall bli hysteriskt roligt att prova
alla årgångarna till helgen (jajjamen, Vintomas ställer upp dem allihop).

IMG_2396 IMG_2397


Côte-Rôtie, Bassenon 2008
Yves Cuilleron, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Underbart köttig och klassisk doft med slaktbänk och hyacint, fårtalg & Chanel No5, strålande parfymerad med vattenfärg, blommor galore och allt man kan tänka sig. Perfekt mogen med höga syror, sandiga prominenta tanniner, sval snygg frukt med råbiff, kryddor och mineralitet, strålande klangbotten med klassisk struktur. Utmärkt, ett helt annat djur än d’Ampuis men precis lika god.
Betyg:+++

På näsan är det här
exakt vad jag vill ha i en Côte-Rôtie, i munnen skulle den vunnit på aningen tätare frukt och kanske lite mer dämpad syra men jag sväljer detta utan tvekan. Min gissning gick åt en Jamet från mitten av ’00-talet, doftpaletten är mycket snarlik.

Côte-Rôtie, Brune et Blonde de Vidal-Fleury 2005
Vidal-Fleury (Guigal), Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Kardemumma & kanel i doften, porrigt parfymerad, svart söt frukt, dyra kryddor, mynta och rökelse. Mogen och kryddig smak, rejält sträv, sandiga tanniner, röd solmogen frukt med fudge & lite bitter svans. Läckert komplex med örtkryddig eftersmak, rätt lyckad.
Betyg:++

Vidal-Fleury är idag Guigal det med, inte för att det direkt går igen i stilen men det finns något i hanteringen som pekar åt det hållet. Det är den första Vidal-Fleury jag provat sedan familjen tappade kontrollen 1984.

Tackar Jan-Erik, kul genomkörare.


-- Winepunker

Comments

Bättre norra Rhône från 90-tal med AuZone

IMG_2267


Varje augusti dyker Per upp med lite bättre godsaker, en tradition sedan många år nu. Det blir oftast en värdig start på AuZones höstsäsong, något för alla andra arrangörer att sikta mot under de mörka vintermånaderna. Lite oväntat avvek Per den här gången från Bordeaux & Bourgogne, ett plebejiskt snedsteg ned i norra Rhône med lite lagom mogna saker från 90-talet.

IMG_2268 IMG_2269 IMG_2270


Hermitage, Les Bessards 1999
Delas Freres, Hermitage, Rhône, Frankrike
Mjukt mogen doft, kryddig med lätta djuriska drag, läder och torkad stenfrukt, litet fruktsöt i stilen. Rödfruktig och lite kryddig i munnen, rena syror, hallon & sura körsbär, lätt blod och nyanserad pepprighet i svansen, aningen lädersnöre i eftersmaken. God men känns kanske aningen enkel, har en del potential månne.
Betyg:++(+)

Côte-Rôtie, La Landonne 1998
Delas Freres, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Väldigt mogen doft, pors och torkad frukt, fikon och ganska matta toner, karamell och plåtig tomatsoppa. Kryddig och syrligt rödfruktig smak, ganska uttorkade drag, tuggtobak och torkade plommon i svansen, lite känsla av pergament i texturen. Rätt OK i all sin übermognad men den är för gammal ur alla vinklar tyvärr. Betyget är väldigt generöst.
Betyg:+

Hermitage, Le Pavillon 1995
Chapoutier, Hermitage, Rhône, Frankrike
Läckert rödfruktig doft, mogen och kryddig med rökiga drag, lite blodstänk och solmoget söta aromer, nästan hallon och ren peppar. Tät i munnen, eldigt rödfruktig, sträv med sot & lakrits, antydan till kaffe, tjära och färsk dragon. Kakao och råbiff i eftersmaken. God men lite grov & burdus.
Betyg:++

IMG_2271 IMG_2272 IMG_2273


Côte-Rôtie, La Mouline 1994
Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Mogen doft, torkad frukt, läder och läckert ädelträ, kryddig och komplex med kaffe i närmast Bordeaux-lik stil, kul övertoner av stall och liten råbiff, undervegetation och en rätt skitig känsla. Helt mogen i munnen, enormt läckert rödfruktig med klart aromatiska drag, parfymerad, solmogna plommon & superbt len textur. Rökig och kryddsöt blodig svans, ganska fatig men så oerhört snyggt gjord. Absolut på topp, inte en dag till behöver den lagras.
Betyg:+++

Côte-Rôtie, La Landonne 1994
M. Guigal, Côte Brune, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Otroligt ungdomlig doft, underart fruktig, rökig & tjock i närmast provokativ stil, floral och parfymerad med massor av kött & blod, nyslaktat får och Chanel No5, Marilyn Monroe meets Norman Bates liksom. Tät och tjock i munnen, rejäla fina och sandiga tanniner, massor av kaffe och choklad, köttig känsla med supersnygga fat. Kul mineralsälta i eftersmaken, en hel del mynta utvecklas i både doft och smak. Enorm, men känns ännu närmast oförlöst, den kan klart lägga ytterligare några år på att snygga till sig.
Betyg:+++

Côte-Rôtie, La Turque 1994
M. Guigal, Côte Brune, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Supersnygg doft, parfymerad med superbt uttryck, syrén och rosor, råbiff och lite läder, eleganta örtiga övertoner, druvan framhävd med absolut gehör. Strålande läcker i munnen, blodstänkt frukt, röda vinbär, körsbär och kryddig elegans. Rökigt komplex med blod och fluffigt floral svans, lång och lätt pepprig eftersmak. Enorm, fullkomligt strålande och på absolut topp. Betyget är i underkant, den är snubblande nära stor.
Betyg:+++

IMG_2274 IMG_2275


Côte-Rôtie, La Turque 1990
M. Guigal, Côte Brune, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Fullkomligt mogen doft med massor av parfym och härligt floralt uttryck, syrén och sval röd & svart frukt, inälvor och rökelse, lite kanel & snygga fat. I munnen är den primalt uttryckt, blommor och blod, komplex skogig känsla och kryddig kropp, rik och lätt pepprig med björnbär och läder i svansen, lite choklad och tyvärr en aningen uttorkad känsla i eftersmaken, åldern gör sig påmind. Den är i alla fall rysligt djävla bra.
Betyg:+++

Hermitage 1990
J.L. Chave, Hermitage, Rhône, Frankrike
Mogen doft, elegant dämpad, lätt kryddigt rödfruktig med bara lite blod och en puff av parfym, ’understated’ på fabulöst snyggt sätt,utvecklar skog och lite krut. Syrlig i munnen, snyggt strukturerad, närmast burgundisk med hallon & syrliga körsbär, fint kryddig i sval stil. Örtkryddig svans, dansant och finlemmad med aristokratsik glädje, superb.
Betyg:+++

Guigal regerar! Även om Chave presterar enormt (det finns klara drag av storheternas storhet, även om den här givetvis är underlägsen) är det Guigal som visar sin absoluta klass i vilken uppställning som helst. Det finns ett formspråk hos producenten som pratar direkt till lustcentrum, faten till trots är uttrycket så primat och intensivt att det bara är att kapitulera. Kanske inte magiskt direkt, men in i bulbängan skitgott i alla fall.

Som vanligt blev det några extranummer till maten, en röd gammal rackare (systervinet till storheten
La Chapelle 1978, provad ett par gånger men tyvärr senast 2001, makalös på alla plan) och ett av de få vita viner från norra Rhône jag kan tolerera.

IMG_2276 IMG_2277 IMG_2278


Côte-Rôtie, Les Jumelles 1978
Paul Jaboulet Aîne, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Mogen doft, enormt djurisk med våt päls, undervegetation, stall, tallbarr och lite gammal ost. Syrlig i munnen, elegant slank struktur, finlemmad röd frukt, enormt animalisk. Helt mogen men snygg på det hela taget, sitter fortfarande ihop fint.
Betyg:++

Le Chevalier de Sterimberg 1996
Paul Jaboulet Aîné, Hermitage, Rhône, Frankrike
Doft av äpplen och gul melon, citrusskal och aprikosyoghurt. Bra och exakta syror i munnen, ren med dämpat äpplig struktur, lätta toner av vax, bra fräschör, grillad citron i eftersmaken. God och förbluffande pigg, snygg och personlig utan den obligatoriska hartsen.
Betyg:++

Givetvis tog vi en sväng förbi Nobis på vägen hem och knäckte Pers allra sista finsprit, en spektakulärt aristokratisk
Trois Rivières 1953 [+++] - Ren och dämpat karamellig doft med en enormt rakryggad struktur i munnen. På många sätt smakar detta som en vansinnigt bra Cognac med en hel del extra charm, så fransk det nu kan bli utan att vara från fastlandet liksom.

En helkväll, tackar Per!

-- Winepunker

Comments

Reynvaan In The Rocks 2010

IMG_2263


När jag dricker en väl sammansatt och uttrycksfull Syrah samjäst med några klasar gröna druvor inser jag att det nästan räcker med det, jag behöver inte få ut mer av livet så länge flaskan inte är helt tom.
Côte-Rôtie, Beechworth (flera gånger), Canberra District, Santa Rita Hills och Columbia Valley står alla för sin egna tolkning av denna grundbult i vinvärlden. Cuvéen är lika viktig som den klassiska bordeauxblandningen men den tycks kräva mer av klimat & terroir för att få just den där lite skitiga & saftigt köttiga stilen och samtidigt visa på en floral och expressiv doft. Man lyckas lite varstans utanför moderlandet men alltför ofta vågar man inte hålla igen tyglarna tillräckligt för att stämman skall bli nog hög & klar. Det känns som man måste vara lite mer lagd åt Bourgogne snarare än Bordeaux i tankesättet för att tonerna skall bli de rätta, kraften är förstås viktig men saknas skärpan blir det alltför lätt bara en väldigt god flaska fruktplump.

Verkligen kämpa mot bättre Côte-Rôtie kvalitets- och stilmässigt kan väldigt få dock.
Enstaka trollkarlar i Australien klarar biffen, någon slinger från Schweiz och några få i Kalifornien även om stilen då normalt börjar dra åt ett helt annat håll. Men, på senare år har utmanare börjat spänna musklerna, från Washington State har en lätt porlande bäck av strålande väl sammansatta samjästa pärlor visat sig. Av det jag själv provat har mindre delar av Charles Smith's sortiment visat sig vara riktigt vässat och stilrent, det finns andra förstås, Cayuse lyckas nästan med det exakta uttrycket likaså. Men, den som hållit den absolut högsta nivån i klassen "Côte-Rôtie hommage utan direkt risk till förväxling" (eller?) är nog Reynvaan.

Reynvaan In The Rocks 2010
Reynvaan, Walla Walla Valley, Washington, USA
Läckert anslag med köttslamsor och fårtalg, snyggt parfymerad och vild med tät svart frukt, plommon & björnbär, massor av komplexa kryddor. Den har egentligen allt, blod & hyacint dominerar, stenkross med lite lakrits & oregano i övertonerna. I munnen är den rökig och djuriskt vild, tät med lakrits, torkade örtkryddor och råbiff. Den är helt underbar, kroppen sotigt skitig och samtidigt örtigt floral, den har lite lagom svala drag i svansen. På många sätt är detta ganska likt en Côte-Rôtie, men samtidigt inte, det är ett helt eget djur som uttrycker druvorna med absolut gehör. Eftersmaken är kryddig, tät och ännu ungdomlig. Den är skitbra idag men har fantastiskt mycket mer att ge, det är en seriös spelare som kommer att bättra sig under minst ett decennium.
Betyg:+++

Fan vad detta är bra, den kan ställa sig rakryggat upp mot alla utom de allra bästa från
Côte-Rôte (Guigal vill säga) vilken dag som helst i veckan. Stilen är personlig och annorlunda, men kvaliteten är på absolut nivå med samma kraft och personligt uttryck. Skitgott på alla plan! Kudos!

(Vinopia gör den tillgänglig i Sverige, överpris givetvis eftersom privatimport krävs men var gör man inte för konsten ??)

-- Winepunker

Comments

Charles Smith

IMG_2158


Så var han i stan igen då, vinvärldens Mr. Rock & Roll #1,
Charles Smith från Walla Walla i Washington. Margareta på Klunk/Handpicked bjöd in till en avslappad lunchtillställning med chans att prova alla nya (och någon äldre) årgångar i egen takt, ett tillfälle jag absolut inte missar.
Det som slagit mig med Walla Walla i allmänhet och Charles Smith i synnerhet är renheten och det egna uttrycket i de lite lyxigare vinerna på Syrah. Det är ingen tvekan att druvan får stå i centrum med alla markörer på plats, men samtidigt finns ett stort mått egensinne, det är ingalunda kopior av norra Rhône eller efterföljare till alla monster från Kalifornien & OZ, här har vi exakthet, klarhet och en hel del oförställd glädje (jag tvekar att ta order elegans i munnen, men ni fattar).

IMG_2145 IMG_2146


De enkla vinerna bedömer jag som tidigare, de är välgjorda och ärliga men saknar lite personlighet - bra bruksviner i det hav av prisvärdhet som svämmar över idag. Extra positivt är dock den successiva skärpningen av de vita med
Kung Fu Girl 2011 - [+] i spetsen, den är oförställt god på inbjudande enkelt vis, glad & sprittande med massor av vilja till synnerligen överkomligt pris. Men, tar man nu ett steg upp i kvalitet händer en del - vinerna växer till personliga sniderier med mycket hög klass, speciellt de på Syrah och ibland enstaka droppar av Viognier.
Dessutom,
K, ”Viognier” 2008 - [++] är en ren och charmig sak med aromatiskt djup, klassisk aprikos och torr komplexitet, riktigt lyckad.

IMG_2152 IMG_2153


K , “The Hidden” 2009
K Vintners (Charles Smith), Northridge Vineyard, Wahluke Slope, Walla Walla, Washington State, USA
Enormt köttig doft med massor av charkuterier och sexigt rökiga övertoner, solmogen frukt och våt päls. Rik, bred och modern i munnen med fina tanniner och härligt tät frukt, blodstänk och kryddor i eftersmaken, expressiv och superläcker. (Syrah)
Betyg:+++

IMG_2148 IMG_2149


Ovide En Cerise 2007
K Vintners (Charles Smith), Walla Walla Valley, Washington State, USA
Läcker, skitig och djurisk doft med charkuterier och ister, rejält utvecklad men på bra sätt. Rökig och tät i munnen, svartfruktig, djuriskt tät och ganska komplex, tät solmogen björnbär i svansen, liten bitterhet i eftersmaken. (67% Cabernet Sauvignon, 33% Syrah)
Betyg:++

Man måste göra en jämförelse med
Reynavaan som närmast blåste brallorna av mig för några veckor sedan. Givetvis finns paralleller men Smiths alster är kanske renare och mer klingande, samtidigt vinner ofta Syrah på en del funk - man vill inte bli alltför klinisk eller generiskt anonym. Det är olika uttryck från ett distrikt jag skall hålla under mycket noggrann uppsikt de närmaste åren.

Cabernet är en annan visa, här är stilen inte riktigt min. Paradoxalt nog föredrar jag känslomässigt den billigare
Château Smith före monster som King Coal (jag börjar bli gammal). Cabernet får inte överkoncentreras, sotighet och kärvhet dominerar alltför lätt vinet och den aristokratiska ryggraden som är inbyggd i druvan kan knäckas om inte handlaget är tillräckligt nyanserat.

Chateau Smith Cabernet Sauvignon 2010
Charles Smith Wines, Columbia Valley, Washington State, USA
Rökig, köttig och expressiv doft, grillad biff & cassis med lite lagom skit. Snygg och balanserad i munnen, bra syra, fräsch i ganska lättfotad stil. Riktigt lyckad. (Cabernet Sauvignon, 3.5% Malbec)
Betyg:++

IMG_2154 IMG_2155


K, ”Stoneridge Vineyard” 2009
K Vintners (Charles Smith), Stoneridge Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Tät, solbakad och fullmatad i lite burdus stil, anslaget är aningen syltigt med cassis & kaffe. Behagligt slank i munnen, lätt eldig men med väl avvägd frukt, god & snygg, kanske aningen anonym men det kan vara en lagringsfråga, riktigt läcker. (Cabernet Sauvignon)
Betyg:++(+)

IMG_2156 IMG_2157


King Coal 2009
Charles Smith Wines, Stoneridge Vineyard, Walla Walla, Columbia Valley, Washington State, USA
Tjock doft med moccha, choklad & kaffe, tokkoncentrerad, eldig med tapenade & gummi. Tät och turbotjock i munnen, kaffe & tjära, takpapp & kaffesump, Imponerade, visst men helt enkelt för mycket i dagsläget, dessutom mycket svårbedömd i sin fetto-stil. (70% Cabernet Sauvignon, 30% Syrah)
Betyg:(++)

Tackar Margareta, alltid en ynnest.

(Dessutom ett litet extra tack till Bistro Barbro, skitgod mat)

-- Winepunker

Comments

K , “The Beautiful” 2010

IMG_2169


Charles Smith är i stan, rapport kommer med detaljer men till dess får man hålla tillgodo med ett intjack i Punkarns förråd. The Beautiful är den bästa frukten från Cougar Hills, med 5% Viogniner samjäst är det en kopia, nej, pastiche på Côte-Rôtie, en hyllning till drottningen av Rhône.

K , “The Beautiful” 2010
K Vintners (Charles Smith), Cougar Hills Vineyard, Walla Walla Valley, Washington State, USA
Underbart ungdomlig med kryddighet, charkuterier och blodstänk, råbiff & kärniga körsbär, härligt florala toner, syrén och hyacint, enormt expressiv med lite tobak och superba fat. I munnen är den sotig, härligt kryddigt köttig med körsbär, rosmarin, blod & vilda toner, anis och lite enbär toppar upp. Den är härligt personlig med lakrits och torkade örter i svansen, kul mineralitet och en hel del kåda. Fortfarande ungdomlig men med en tydlig röst redan, stämman är tydlig och dominerad av kryddor, djuriska toner och blod. Detta är skitgott, egensinningt och underbart uttryck av druvan. Kudos!
Betyg:+++

Fan vad detta är bra, köttsaft, slaktad djurkropp och blommig parfym i härligt blandning är
svårt att motstå. Har Côte-Rôtie en endaste riktig utmanare undrar jag om inte Walla Walla precis seglade om Victoria, vi har samma skärpa och uttryck men med en ännu elegantare framtoning - en slankare och mer dansant balans som egentligen har allt, druvan uttryckt med perfektion & enkelhet. Djävlar vad gott!
Maggan levererar, det tackar man för.

-- Winepunker

Comments

Rhône #5 med AuZone

IMG_2024


Sista avsnittet i AuZones exposé över norra Rhône, den här gången med fokus på Côte-Rôtie - drottningen av distriktet. Det skulle visa sig bli den bästa av alla kurstillfällena vinmässigt, ett par riktigt skärpta godsaker grävdes fram ur medlemmarnas källare. Lite gammalt grus plockades fram också som kontrast, tyvärr...


IMG_2025 IMG_2026 IMG_2027


Côte-Rôtie, l’Eglantine 2004
Ferraton, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Ungfruktig doft med lätt köttigt & rökigt anslag, svarta bär, fat och blodstänk med aningen mynta, en del björnbär i enkel stil. Saftigt blåfruktig i munnen, fina dämpade tanniner, lite slank med sval & elegant känsla, lite kryddig svans. God, men känns väldigt enkel.
Betyg:+

Den här var tyvärr oförsvarligt trivial, god men helt utan bett eller skärpa. Jag skulle inte satt den i Côte-Rôtie om jag fått den helblint, snarare i Crozes Hermitage.

Crozes Hermitage, Albéric Bouvet 2005 (mgm)
Gilles Robin, Crozes Hermitage, Rhône, Frankrike
Enormt läcker doft, vattenfärg, charkuterier, blommig & floral, blod & njurtalg, finstämt kryddig med fräsch svart frukt. Läcker och sval i munnen, kryddig med dansant svart frukt, fina sandiga tanniner, lakrits, slånbär med köttiga toner, lätt salmiak i svansen. Väl sammansatt och klassiskt strukturerad, riktigt bra.
Betyg:++

Den här utmärkte sig med ett härligt och tydligt uttryck - av Côte-Rotie. Till och med när vinerna ställts rätt slås man av hur klassisk den är med charkuterier och blommor i exakt och dansat stil, skolboksexempel, men från Crozes, helt bakvänt gentemot första vinet.

Côte-Rôtie, Rene Rostaing 2005
Rostaing, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Ungdomlig och ganska stum doft, Dulcivit™ och svart frukt, knuten aromatik, lakrits & lite fänkål. I munnen är den skärpt och ung med svart frukt, björnbär och hallon, lätt köttiga toner, smärt struktur, finkorniga tanniner. Den känns outvecklad men samtidigt undrar jag över potentialen, den känns lite för mager.
Betyg:+(+)

IMG_2028 IMG_2029


Côte-Rôtie, Chapoutier 1988
Chapoutier, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Helt utvecklad i doften, torkad frukt och gamla läderdojjor, en del fudge och vått tegel, känns väldigt åldrad och utvecklar tomatsoppa efterhand. Uttorkad i munnen, ålderssyror och ihopknycklad struktur, för gammal och rätt trött. Svansen är lite kärv med drag av kokt kaffe. Trist - slut i rutan.
Betyg:-

Det skall noteras att alla inte höll med om att detta var för gammalt, det finns alltid några mumiekramare i en större grupp vinnördar, alltid någon som säger sig hitta kvaliteter i uttorkade mruttputtar.

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 2008
Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Intensiv och kryddig doft med orkade nejlikor och kryddpeppar, en hel del fat och massor av tär gräddig svart frukt, blodstänk och lakrits, lite hyacint och kanel. Läcker till max, men alltför ung. Tät i munnen, läcker svart frukt, rejält med fat men det funkar, fina sandiga tanniner, massor av kryddor & köttslamsor, slånbär och parfymerad känsla i svansen, strålande med lätt eldig eftersmak.
Betyg:++(+)

IMG_2030 IMG_2031


Côte-Rotie, La Landonne 2004 (mgm)
Delas Freres, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Underbart köttig doft, undervegetation, hallon & skogsbotten, enormt komplex och härligt pinotlik med blodstänk & rosor, utvecklar fårtalg och syrén, superb! Strålande läcker i munnen med sval svart frukt, råbiff & lite charkuterier, nejlikor och fänkål, pinotlik struktur, charmig och fullkomligt balanserad, kryddig och dansant eftersmak. Skitläcker i den elegantare skolan.
Betyg:+++

Côte-Rôtie, Château d'Ampuis 1999
Guigal, Côte-Rôtie, Rhône, Frankrike
Rökig, tät och komplex doft med skog & råbiff, vattenfärg, slaktbänk i tät klassisk stil, uttrycksfull och blåfruktigt aristokratisk, utvecklar bacon efterhand. Hyfsat mogen i munnen, kryddig med fina tanniner, sandiga & läckra tanniner, lätt eldig med blodstänk & slånbär, lite kakao i svansen, den drar åt choklad efter någon timme i glaset. Den är tät & härlig i närmast Hermitage-lik stil, rasande god.
Betyg:+++

Perfekt avslutning med två näst intill stora viner, enormt olika i stil men båda med fantastiskt uttryck och hantverkskänsla. När Côte-Rôtie blir så här behövs inget annat, den ersätter både Pinot och tyngre artilleri, underbart och härligt lättbegripligt. Tackar E.T. (och ni andra) för åderlåtningen av förrådet.

-- Winepunker

Comments

Rosehill Shiraz 2009

IMG_1975


Av alla klassiska saker man kan hitta i OZ är väl
Mount Pleasants alster de med mest tradition och egensinnig tolkning. Visst, Penfolds har sin Magill men gårdarna Maurice O’Shea etablerade på 20-talet finns kvar i stort sett orört skick. Länge har Maurice O’Shea Shiraz varit en av Hunter Valleys största viner, en kryddigt komplex gigant i traditionell stil - lillebror Rosehill (fast äldre kul nog) uttrycker normalt Hunter med något elegantare framtoning.

Mount Pleasant Rosehill Shiraz 2009
McWilliam’s Mount Pleasant, Hunter Valley, New South Wales, Australien
Läcker doft, djup mörk frukt, biggarårer och pepprigt pälsiga toner, liten mynta och en del dyr tobak, övertoner av kåda och blod, härligt komplex med personlighet och elegans - doften är imponerande, underbar och i sanning komplex. Den är förvånande slank och rödfruktig i munnen, sura körsbär och röda vinbär, lite slånbär med höga syror och lite aggro skärpa. Faten är snyggt hanterade och tanninerna sitter som en smäck men den är lite ogin & gnälligt anemisk strukturellt, eller är den bara oförlöst i sin lite magra stil? Eftersmaken har både salmiak, cigarr & mineralsäta, bladighet utan själkiga toner. Jag blir inte klok på detta, doften är stor, smaken aningen vresig och motsträvigt debatterande. Kanske kan något år i källaren göra skillnad?
Betyg:+(+)

Jahapp, det är inte vad jag hoppades på direkt. I munnen är den väl deffad för min smak, en lite svår och mager tolkning som inte passar mig riktigt. Den kan säkert utvecklas, men var det blir av den till slut får framtiden utvisa.

Som kontrast plockade vi fram ett varuprov från
Primewine.

IMG_1976


The Game Reserve Shiraz Viognier 2010
Graham Beck, Western Cape, Sydafrika
Eldig & syntetisk doft, geléhallon och sötlakrits, svart björnbärsfrukt i primär och lite grov stil. Smaken är svartfruktig och lite bitter, salmiak och kärva själkiga toner, den är dominerad av beska och en del kemiska aromer - väldigt mycket vingummi och plastig känsla. Njae, det är väl OK i box-ligan, men en sotig och bränd känsla i svansen kvaddar upplevelsen. Godkänt, men bara knappt. Dessutom dyker lite bränd plast upp i eftersmaken till slut, jag trodde den smakkomponenten var förpassad till historien, men nej…
Betyg:0

Tyvärr, detta är knappt acceptabelt, alkogodis är inte mig grej. Gör om, gör rätt!

-- Winepunker

Comments

Cirrus 2005

DSC_0164


Efter tre veckor i Italien (klättring/via-ferrata & vandring i Dolomiterna/Trentino-Alto Adige samt lite strand & kultur i Emilia-Romagna) var både jag & C rätt trötta på goda men enkla italienska lokala viner (satan vad svaga de var uppe i bergen, med handknådade knödlar funkade de dock rätt bra framåt kvällen). Visst, några Lagrein samt Foradori är stadiga & solida på den röda sidan, Foradoris vita Myrto en rejäl besvikelse tyvärr. Då var ”importerna” från Jermann (Friuli-Venezia Giulia) kanske de som presterade bäst av alla vi provade (Where Dreams är inte helt up2snuff dock, den känns förvånande slimmad nu för tiden). Av en slump lyckades dessutom vi pricka en publik vinkväll/vinfest i Rimini på vägen hem, massor av DOC Colli di Rimini & DOC Romagna, redigt & gott men enkelt och föga överraskande.

Så,
now for something completely different, ett samarbete mellan Jean Engelbrecht (familjen äger Rust en Vrede) & Ray Duncan (Silver Oak i Napa) ger en Syrah/Viognier lagrad 18 månader på franska & amerikanska fat (300 liter), snålt uttag & hög ambition. Jag har provat Cirrus förut många gånger, men just 2005 hade för två år sedan en knepig och närmast aggressiv framtoning. Tidigare årgångar har visat på en del elegans och närmast Rhône-lika drag, 2005 var en lite klumpig och charmlös grovputte. Några år i källaren kanske har gjort susen?

IMG_1367


Cirrus 2005
Cirrus Wines (Jean Engelbrecht, Ray Duncan, Ernie Els), Coastal Region (Stellenbosch), Sydafrika
Hyfsat tät doft, svart frukt, plommon & mogna körsbär, och en del blodstänk med färska örter, lätt eldig (14%) med rosmarin och antydan till kåda. Finstämda toner av lakrits och våt tobak tittar fram efterhand, den blir kryddig och lent inbjudande med antydan till våt päls. Doftmässigt är den snarast en syntes mellan USA & Rhône, faten är under kontroll i alla fall. Smaken är mogen, körsbärssyrlig med aningen råbiff & en del raketbränsle, inte så det stör men det är en delikat balansgång de hanterar väl. Syror & tanniner sitter perfekt, tydliga med struktur men samtidigt enkla att begripa. Eftersmaken har kakao & läder, lite espresso i avslutningen. Utmärkt till sommargrillen! (Syrah 93.5%, Viognier 6.5%)
Betyg:++

Jag skall inte klaga, det finns både elegans & definition, men samtidigt är det lite avskalat och alltför polerat. Mer skit & dist skulle gjort susen (och kanske högre halt Viognier), blir ett vin som detta alltför slimmat och slipat tappar det personligheten helt. Det är en balansgång, men det funkar på håret den här gången. Jag tycker nog att 2003 & 2004 är båda bättre viner, dessutom har nog 2006 / 2007 mer att ge i källaren.

-- Winepunker

Comments