Zinfandel

Landin ”Pas Petite” 2013

thumb_IMG_4068_1024


På provningen med
AuZone senast var jag bara tvungen att korka upp en just levererad butelj vin skapad från druva till flaska av allas vår Erica Landin - det är alltid vettigt att kontrastera mot något annat av hyfsat hög kvalitet när man gör en riktig bedömning, alla utom jag själv fick dessutom vinet helt blint.
Erica fick chansen att göra ett alldeles eget fat, ett småskaligt projekt så litet det bara kan vara utan att trilla ned i ren hobbyverksamhet. Ett enstaka fat är liksom en naturlig nedre gräns, mindre än så blir bara larvigt. Hela äventyret utspelade sig hos
Kunde i Sonoma, 85% Petite Sirah och 15% högklassig urgammal Zinfandel fick jäsa naturligt, lagrades på gammalt franskt fat och buteljerades efter nio månader.

Totalt blev det väl 300 flaskor, två köpte jag, en gick ned i källaren och en korkades således upp i AuZone...

thumb_IMG_3995_1024


Landin ”Pas Petite” 2013
(Erica Landin) )Kunde, Kenwood, Sonoma, Kalifornien, USA
Ren & fruktig doft med plommon, blåbär & sura körsbär, liten mynta & allmänt djup svart känsla, oförlöst & lite knuten i dagsläget men rätt snygg i sin absoluta ungdom. Tät svart frukt i munnen, väldigt ungdomlig & dämpat yster, liten fetma med blå plommon & en puff av mörk bitter choklad i botten, varm utan att bli eldig, finkorniga tanniner och ganska lång sandig svans. Solvarm i avslutet, behagligt balanserad med synnerligen dämpade fat (eller fatet, eh, ni fattar), alkoholen finns där (14,5%) men den är på det hela taget snyggt sammansatt.
Betyg:++

Det är inte illa, kanske lite stumt och knutet just nu men behagligt underliggande uttryck i frukten och med en framtida potential skulle jag tro. Nu är Durif/Petite-Sirah inte någon druva jag har större erfarenhet av i sin renare form, i
OZ görs/gjordes enstaka bra saker vill jag minnas med de domineras oftast av fat och en mer ‘hands on’ attityd än Ericas klara ‘hands off’. Den känns välstrukturerad och helt utan kladd, rätt drickvänlig, en bra tolkning för fatfobikerna månne? Nästa flaska får ligga några år, den kan nog sträcka på sig lite och vissa en större personlighet.

De andra i AuZone då, tja, de tyckte vinet stod rätt bra upp mot de övriga och kanske landade någonstans mitt i fältet kvalitetsmässigt - rätt lyckat första försök av en vinskribent m.a.o.

-- Winepunker

Comments

Sommargruk

Den kallaste och ostadigaste sommarsemester jag kan minnas börjar gå mot sitt slut. De enda soldagarna vi fått var den tidigare svängen till Mallorca och GR221 i slutet av maj, nu på Högakustenleden och i de sörmländska skogarna fick vi vara glada så länge det var uppehåll. Nåja, fjorton fältnätter och fyra kilo lättare (torrfoder är inte något man äter för mycket av direkt) fick i alla fall mig att sukta efter något att väta strupen med när vi väl kom hem.

thumb_IMG_3908_1024 thumb_IMG_3907_1024


Camille Savès Brut Millésime 2008
Camille Savès, Bouzy, 100% GC, Champagne, Frankrike
Fräsch och snärtig doft, liten brödighet och friska röda äpplen, närmast Ingrid Marie, rödfruktig och ganska rökig med exakt fokus och intensitet. Det finns redan idag en nyanserad begynnande mognad, en komplex brödighet och lite choklad, men den har samtidigt ungdomlig spänst & en lång framtid. I munnen är den rik och bred med vässade syror, massor av röd syrlig frukt, hallon & vinteräpplen, lång med kryddor och möbelpolityr, den har absolut fokus och läckra begynnande mognadstoner, lite äppelkart och vinbär. Den kommer att hålla länge men är strålande god redan. För under 350:-, rena kapet.
Betyg:+++

Felsenberg 2009
Schloßböckelheimer Felsenberg, Dönnhoff, Grosses Gewächs, Nahe, Tyskland
Ganska utvecklad, vaxiga toner, mineral och rökighet, skal och lite stjälk, gul stenfrukt skiffer och parfymerade övertoner, syrén kanske. Rik i munnen, lite rökig med förvånade markerad bitterhet, massor av mineral, lätt eldig känsla, rena fina syror, solvarm gul frukt, liten exotisk känsla, mango och nästan apelsin. Den känns ganska avig just nu, en lite konstig fas månne? På bara ett drygt år dominerar de bittra tonerna lite väl mycket. betyget är närmast generöst.
Betyg:++

Den är direkt besk i eftersmaken, lite bekymmersamt med tanke på hur god den var för ett år sedan. Det är tyvärr inte den enda GG 2009 som blivit lite bitter, man undrar...

thumb_IMG_3916_1024 thumb_IMG_3904_1024


Qupé Bien Nacido Block Eleven 2012
Qupé Wine Cellars (Robert N. Lindquist), Santa Maria Valley, Central Coast, Kalifornien, USA
Lite rökigt fatig doft med massor av solvarm citrus, mineral och karamell, en del parfymerade drag, blir lite eldig när temperaturen kryper upp. Bra syror i munnen, rik och kryddig med snygga men dominanta fat och exakt citrus, nästan lite grillad men samtidigt inbjudande och ganska läcker. Svansen är packad av syrlig gul stenfrukt, granitkross och lyxig textur. God, men inte min grej riktigt med all eldighet & väl mycket dyr ek.
Betyg:++

Amon-Ra Barossa Valley Shiraz 2009
Glaetzer Wines, Barossa Valley, South Australia, Australien
Djup doft, eldig med plommon och cassis, en del sura körsbär och en hel del mörk bitter choklad, en liten puff av mynta men bara snyggt i bakgrunden. Det finns en eldig komponent men den är verkligen dämpad och snyggt kombinerad med kardemumma och kanel. Rik i munnen, rena syror och bred fräsch frukt, plommon, blåbär och mineralitet, balanserad och snärtig med kryddor och lätt eldig svans. Ung och seriös, mindre ’barossig’ än tidigare årgångar, klangfull med liten sälta i eftersmaken. Kan nog utvecklas.
Betyg:++(+)


thumb_IMG_3911_1024 thumb_IMG_3844_1024


Turley Moore ”Earthquake” Vineyard 2008
Turley, Napa Valley, Kalifornien, USA
Solvarm doft, massor av kåda, lakrits och solvarma körsbär, grönörtiga drag paras med anis och hallon, en del mineralitet och djupa plommontoner balanseras med fin fräschör trots sin uppenbara fruktmognad. Det är snyggt och mycket väl sammansatt trots sina nästan 16%. Efterhand dyker det upp lite mynta, liniment och krossade nejlikor, udda men besynnerligt balanserat. I munnen är den rik, bred med vässade syror och förvånande distinkt tanninstruktur, massor av körsbär och lakrits, närmast salmiak & kåda. Visst är den eldig men det funkar, fräschör & syra lyfter koncentrationen och den massiva frukten fint. Svansen är snygg & balanserad med fin mognad, sandiga & kakaolika tanniner, snärtiga syror och en hel del komplexa kryddor. Den har utvecklats fint på två år, närmast på topp skulle jag tro. Skitbra faktiskt, den håller sina 3+ med bravur.
Betyg:+++

Jag borde egentligen inte gilla det här, hög alkohol och stilen med ”massor av allt” blir ofta lite grovt och yxigt men just
”Earthquake” brukar funka. Det är en väldigt fin balansgång men det är svårt att inte gilla viljan och ambitionen, jag tror den förhållandevis torra strukturen gör sitt till och rättar upp hela ekipaget djäkligt fint.

Pieropan, Le Colombare 2009
Pieropan, Recioto di Soave DOC, Italien
Kryddig och lätt vaxig doft med torkade aprikoser, parfym och möbelpolish, citrusskal och fräschör blandad med honung och lätt oxidativa drag. Den är förvånande komplex, vässad och enormt intressant. Balanserad och rik i munnen, vax, brända toner och bra rena syror, bitter hartsig ton paras med suckat och karamell. Pomerans och drag av brinnande trä blandas med fikon och grapebeska. Väldigt egen och riktigt god, besynnerligt nog.
Betyg:++

Det är alltid lite chansartat med söt
Soave, men funkar det blir det rätt kul. Kontrasten mellan söt bitterhet och syrlig fräschör är fenomenalt intressant.

-- Winepunker

Comments

Balkan med AuZone

thumb_IMG_3830_1024


Under andra halvan av 90-talet luffade jag & C runt lite på Balkan, främst Kroatien och Slovenioen. Det blev en del viner provat, de vita var nog mest intressanta - tyvärr dominerade de rustika dragen. Det mesta var enkelt men samtidigt en behaglig tidsmaskin till en annan tidsålder, lite av en oenologisk utgrävning till
första republiken liksom. Senare återbesök till Kroatien har inte riktigt svarat på moderniseringen som tog fart för kanske tio år sedan, vinerna har varit lite yxiga.
Sålunda, AuZone under ledning av lill-Wallén kikar på några importer från Balkan, prisläge mellan 250:- och 50:-.

thumb_IMG_3833_1024 thumb_IMG_3834_1024 thumb_IMG_3835_1024


Zlatan Crljenak 2008
Zlatan Otok, Makarska, Kroatien
Solvarm, kryddig och aningen bränd doft, choklad & körsbär, utvecklar en del volatila drag. Lite bränd även i munnen, röd & svart frukt i ganska eldig stil, hyfsade tanniner och bra balans. God men känns rätt enkel. (Zinfandel)
Betyg:+

Dingač Matusko 2010
Matuško Vina, Potomje, Peljesac, Kroatien
Doft av karamell och smörkola, och smörkola, övertoner av smörkola och en hel del smörkola i botten. Dessutom en puff av solvarm röd frukt och julkrydda i varm stil. Helt skruvad. Kola även i munnen, mörk solbakad frukt, karamell och en del tanniner, fudge och Werther's Original i svansen. Mycket märklig upplevelse, någon tror tydligen att vanilj, fett & fat gör susen. (Plavac Mali)
Betyg:0

Bovin Superior Syrah-Shiraz 2009
Bovin, Tikvesh, Povardarje, Makedonien
Lite källare & våt krossad sten i doften, solvarm svart frukt och parfym, en aningen oren puff. Rödfruktig i munnen, hyfsat sval och ren med läskande syror, sandiga tanniner & pigg ungdomlig frukt, enkel men rätt god. Den lite muggiga doften drar ned betyget tyvärr. (Syrah)
Betyg:0

thumb_IMG_3836_1024 thumb_IMG_3837_1024 thumb_IMG_3838_1024


Seghesio Sonoma Zinfandel 2012
Seghesio Family Vineyards, Sonoma County, Sonoma, Californien, USA
Doft av hallon, eldig och lite likörartad med lingon & jordgubbe. Enkelt rödfruktig i munnen, kryddiga drag, lingon och ganska söt frukt, liten beska i svansen. Känns enkel och trivial men korrekt. (Zinfandel)
Betyg:0

Bovin Vranec 2009
Bovin, Tikvesh, Povardarje, Makedonien
Tät och tjock doft, tjära och blommor, mörk choklad och massor av blåbär, ganska fatig med vissa drag av överkoncentration. Tät & bläckig i munnen, massor av blåbär och sandiga tanniner, lite syrlig framtoning, fruktsöt svans med inslag av rabarber. Rätt besynnerlig men ganska god. (Vranac)
Betyg:+

Plantaže Vranac Barrique 2007
Plantaže, Ćemovsko, Šipčanik, Montenegro
Bränd doft med grillat kött, stenkross & kaffe, fudge och skitiga fat. Bränd frukt i munnen, sträv och lite torr, viss sälta, solbakad med beska & kärvhet, väldigt rustik men på ganska bra sätt. (Vranac)
Betyg:+

thumb_IMG_3839_1024 thumb_IMG_3841_1024


Bovin Merlot 2009
Bovin, Tikvesh, Povardarje, Makedonien
Ganska besynnerlig doft, tät & solvarm med samtidigt med grönstjälkiga drag, krut, cassis & parfym. Tät med solvarm mörk frukt, lätt cassis & kaffe, kryddor, bra syror och anständiga tanniner, väl fatad i avslutningen tyvärr. (Merlot)
Betyg:+

Plavac Hvar 2012
PZ Svirče, Hvar, Kroatien
Finlemmad doft, rödfruktig med tobak & röda bär, kryddig med torkade örter, känns utvecklad. Torr röd frukt i munnen, lätt solbakad med kryddor och brådmogen framtoning, bråkig och svår i avslutet. Tanninerna är trevliga men eftersmaken är väl vresig. (Plavac Mali)
Betyg:0

Det pendlar mellan korrekt och anständigt, men inget är riktigt bra. Hela uppenbarelsen är ganska spretig, det drar åt alla möjliga håll och saknar riktigt fokus. Kanske är vinerna för enkla, kanske går inte min gom i takt med vad man vill göra, fathanteringen är skum och uppenbarelsen är liksom ’ointegrerad’ - i vilket fall blir jag inte riktigt klok på det här.

-- Winepunker

Comments

Sommargruk #1

IMG_2962


När AuZone stängt ned fram till Augusti och jag själv sitter på jobbet hela sommaren blir det inte mycket tid över att prova nya saker, mest har det varit lite kul lättöl (!?!
rapport kommer) och en massa gammalt gruk ur källaren som fått sätta livet till i sommarhettan. Just nu blir det varken hackat eller malet dock, jag har inget fokus känns det som - få saker har varit värda att skriva hem om men någon enstaka butelj kan i alla fall få ett omnämnande.

Château Climens 1999
Sauternes (Barsac), Bordeaux, Frankrike
Kryddig & söt doft med kardemumma & torkade örter, aprikos och en del kanderade citrusskal, lite gummi och kryddnejlikor. Den är komplex med mognad och finess, men har ingen riktig glädje. I munnen är den kryddig, stramt bitter med mandel och honung, en del oljiga toner, bred och läcker men utan den riktiga spetsen, faktum är att den saknar lite syra. God & redig men absolut inte stor.
Betyg:++

Det här är en av vinvärldens mest pålitliga viner, bortsett från 1991 och 1997 (++ resp. +) har jag alltid tidigare tveklöst släppt till 3+. Det var lite av en besvikelse den här gången, även om året ingalunda är stort brukar
Climens passera. Nåja, gott är det i alla fall.

IMG_2964 IMG_2963

Cuvée du Vatican Réserve Sixtine 2007
Cuvée du Vatican, Châteauneuf-du-Pape, Rhône, Frankrike
Rik & likörlik doft, fet och packad med absolut Grenache, underbart kryddiga drag, tuggtobak, kåda och kirsch, den är galet fruktmogen men med superb balans trots Maraschino och feta fat. Att ett vin kan bli så här solmoget utan att rejält trilla på näsan är en bedrift - den skjuter in sig närmare ett portvin än en klassisk sur-papé från 80-talet. I munnen är den bred och rik med kakao, tobak, nougat och söta körsbär. Tanninerna är strålande, den har en del rökiga drag, superkoncenterad röd hallonfrukt med rejält raketbränsle. Svansen är rik & eldig med kryddig sälta, salmiak, lakrits & en hel knippe med rosmarin. Detta är massivt, men underbart, den har utvecklats i alla de rätta vektorerna på dryga fyra år. Men, för maximal utdelning, håll i den ytterligare fyra/fem, den har mer att ge... (55% Grenache, 30% Syrah, 15% Mourvedre)
Betyg:++(+)

När några hugade provade Ch9-07 för fyra år sedan var just Réserve Sixtine den som i min gom kändes mest vrång och otillgänglig - söta fat, oförlöst frukt, för mycket alkohol och bittra tanniner var ingen vinnare. Senare årgångar som ’09 och framförallt ’10 hade en helt annan glädje i ungdomen. Men, nu hade det hänt något! Réserve Sixtine har tagit ett sjumilakliv i rätt riktning utan att bli kladdig eller fylld av fudge och funk. Det har knystats om att ’07 inte kommer att hålla ihop, jag har själv känt en gnagande oro men blir de så här kan man känna tillförsikt. Det enda som håller tillbaka en 3+ är att jag tror absolut den kommer att bli bättre.

Cape Point Vineyards Isliedh 2012
Cape Point Vineyards, Cape Point, Coastal Region, Western Cape, Sydafrika
Örtig doft med krusbär, lite vinbärsblad och fin mineral. Ren snygg citrus, nyanserade fat, dämpade och elegant hanterade. Det finns en underliggande fetma, solmognad med en del gul stenfrukt. Efterhand utvecklar den en hel del funkiga toner, väldigt mycket naurvin men med klass & vässad personlighet - gamla sockor men på bra sätt liksom. Höga syror i munnen, citron & flintkross samsas med vax och kryddiga övertoner, den har bra bredd och är finstämt kryddig i svansen, mycket egen och känns liksom viktig & intellektuell. Men, den saknar samtidigt den riktiga glädjen som ett vin av den här typen kräver, vi har här en utmärkt naturvinsinspirerad hantverksprodukt men den har alltför lite fniss & skratt tyvärr. Riktigt bra, men inte mer - det känns som de är på rätt väg dock. (Sauvignon Blanc 75%, Semillon 25%)
Betyg:++

Min första närkamp med
Cape Point, en specialist med enbart vita viner i siktet. Kan vara något att hålla koll på framöver.

IMG_2966 IMG_2967

Escarpment Voyager Pinot Noir 2006
Escarpment Vineyard, McCreanor Vineyard, Wairarapa, Martinborough, Nya Zeeland
Läcker & klassisk doft, skitig & med solvarma körsbär och skogshallon, lätt vild med undervegetation och mognad. Under frukten finns påtagligt kryddiga drag, sötlakrits och timjan, doften är verkligen superb. I munnen är den helt utvecklad, kryddig med hetta & tyvärr en liten besvärlig beska. Tanninerna är fina och frukten solvarmt ren, lite köttiga drag dyker upp efterhand. Tyvärr kikar beskan & grovheten fram i eftersmaken, den är god men saknar klang och nerv.
Betyg:++

Fan, om smaken bara matchat doften hade vi haft en riktig vinnare.
Jämte Moana är den närmast tragisk även om det inte är något större fel egentligen. Måste se var Mr McKenna har för sig nuförtiden, det var ett tag sedan jag köpte något och slängde in i förrådet.

Idus 2009
Vall Llach, Priorat, Spanien
Tät, rik och intensiv doft med mörka blå plommon, lite röda äpplen och massor av söta biggaråer, rejält med fat, snyggt och väl hanterat men kanske väl dominant. Efterhand blir den mer komplex, massor av kardemumma och nejlikor, kanel & en hel låda choklad och tobak. Den är öppen och expressiv, läcker och inbjudande. I munnen är den bred & rik med stenkross och massor av körsbär, slånbär och en kul vuxet grönbitter ton, tanninerna är täta och sandiga med karamell och liten läcker sotighet. På det hela taget är den väldigt typisk och god, massor av allt och exemplarisk frukt men samtidigt lite grov och bufflig. Den är precis vad den försöker vara, full 10 på alla rattar och ren vinglädje... (Carignan, Grenache, Cabernet Sauvignon, Syrah, Merlot)
Betyg:++

Inte illa, men lagra inte för länge. Som så många Priorat är det bara att dricka ungt, med tiden kommer frukten att bli mer fudge, bokna äpplen och alkostick.

IMG_2965

Ridge Geyserville 2008
Ridge Vineyards, Kalifornien, USA
Ganska utvecklad doft, körsbär och lingon, örtig känsla och en del fint integrerade fat. Kryddnejlika och peppriga toner utvecklas efterhand, det finns en del skogshallon i botten, närmast pinotlika drag. I munnen är den förvånande slank och fylld av lingon & slånbär, röd syrlig frukt, gröna örter och lite själkig botten. I min gom är den i slankaste laget för en Geyserville, den är väl sammansatt men saknar oumph och koncentration tyvärr. Dessutom finns ett lite bittert och ogint drag i eftersmaken, kärnigheten slår igenom tyvärr. (Zinfandel 74%, Carignan 20%, Petit Sirah 6%)
Betyg:+

En av de sämre
Geyserville jag provat faktiskt, varning för framtiden dessutom - jag tvekar om frukten kommer att hålla så länge till, året är bedrövligt för Zinfandel.


-- Winepunker

Comments

Turley Moore ”Earthquake” Vineyard 2008

IMG_2301


Jag gillar inte
Larry Turleys saker, i alla fall inte de som producerats under det egna namnet. Självklart föll jag som alla andra för Frog’s Leap, vineriet Larry grundade tillsammans med John Williams de första åren under 80-talet, med sina egensinniga pastischer på etablerade storheter i Napa - men där tog det tvärstopp. När Larry startade egen låda och fokuserade på Zinfandel (och lite Petite Syrah) under första halvan av 90-talet blev resultatet ett helt annat. Med galen koncentration, tokiga alkoholnivåer (jag minns en tidig sak på över 17%) och en hel del restsocker tilltalade han väl amrisarna (mycket ParkerPoäng™ under åren blev det) men liknar i mitt tycke mest nidbilden av en söndervinifierad mutant med ena foten i starkvinsträsket. Fram till ’95 var systern Helen Turley vinmakare, det i kombination med trenderna under hela 90-talet kan förklara en del av det lite skruvade uttrycket.
Alla gånger jag provat
Tofanelli, 101 & Hayne blev det enbart förströdda noter om grovhet, inbalans och melasspackat kaffesump - de har varken varit speciellt roliga eller goda, enbart trubbigt våld mot huvudet och cymbaler i öronen. De lite enklare cuvéerna som Juvenile lider av samma sjuka, närmast porriga och syltiga kan de kanske vara goda i enstaka glas men blir snabbt kladdigt besvärliga i munnen. Jämfört andra elitproducenter som Ridge & Seghesio är det enbart klumpigt. Visst, Zinfandel har ju sina sidor men vi vet att det går att hålla ihop paketet till något snyggt bara man vill.
Försök med vita viner är inte skoj heller, visst kan man se kvaliteten & ambitionen bakom uttrycket men de är för katten inte ihopsydda som vita viner skall vara. Låga syror, burkmajs och mastigt oljig känsla, massor av alkohol toppat med rostade fat är inte mig grej direkt.

Men,
så dyker det upp något snett från vänster och sätter en buckla i skrovet av fördomar. Moore ”Earthquake” Vineyard var radikalt annorlunda mot allt annat, strukturerad som en modern Châteauneuf med sprittande glädje och bra skärpt balans fick det i alla fall mig att se ut som en fågelholk. Att det var en Turley kändes helt obegripligt, den var ju för tusan snygg. Så, en jämförelse med en sex år yngre broder högg jag på direkt när chansen dök upp.

Turley Moore ”Earthquake” Vineyard 2008
Turley, Napa Valley, Californien, USA
Solmogen doft, packad av körsbär, lakrits, hallon och lite kåda, det är nästan så det dyker upp macchia/garrigue och en del anis. Den har bra frächör och yppig glädje, all alkohol (15.8%) är snyggt invävd i den fruktiga & kryddiga strukturen. Det finns klara paralleller till en fint stoppad Ch9dP, till och med mineraliteten finns på plats men samtidigt avviker den med viss mynta & lite kul (?) ton av linement, rödbetor och nejlikeolja. I munnen är den tät, solbakad med fint definerade syror och fina sandiga kakaolika tanniner, körsbär och lakrits, lite salmiak och rosmarin med fin rakryggad kärvhet. Svansen är aningen sotig, lätt eldig med skalbitterhet och massor av sura körsbär, eftersmaken lite snyggt bitter med solbakade men absolut inte brända drag. Det är gott, snyggt och väl sammansatt, kanske lite tung i gumpen jämfört 2002:an men samtidigt med bättre och seriösare tanniner & kryddor. Mot slutet av flaskan känns den kanske aningen svårsmält, men med en bit ost slinker den ner utan problem. Det får bli 3+ i alla fall, men betyget är knappt.
Betyg:+++

Man måste sätta sin fördomar i skottlinjen ibland, det är alltid nyttigt att få självklara sanningar ifrågasatta och motbevisade. Använda ord som elegant i det här sammanhanget är helt fel, det är givetvis fullmatat med gasen i botten & lite lagom hemtrevligt trubbigt våld mot skallbenet men samtidigt med känsla, lyhördhet och balans. Det är svårt att tänka sig helt
ren Zinfandel tekniskt bättre än så här, blandar man den med lite uppstagande andra druvor får man ett helt annat djur givetvis. Detta är essensen av druvan, själen, väl hanterat med en underliggande komplexitet & primal glädje, faktiskt mycket svårt att anmärka på, gott & begripligt för alla med huvudet påskruvat. Vi är väldigt långt från Tofanelli, väldigt, väldigt långt...

-- Winepunker

Comments

Ridge med Paul Draper

IMG_2219


En av Kaliforniens riktiga rökare är i stan,
Paul Draper från Ridge är inbjuden av Vinunic och en handfull vanliga dödliga fick chansen att lyssna & lära från en av de riktiga mästarna. Väderbiten & frispråkig måste man säga att han gjorde intryck, råsopor mot feta kritiker, prispolitik i Bordeaux och viner gjorda på övermogen frukt blandades med en genuin och varmt ärlig attityd till hantverket och den terroir han är satt att förvalta.
Mer att läsa finns från
tidigare äventyr och från kollegor i bloggosfären.

Ridge Estate Chardonnay 2011
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Rik och lite vaxig doft med nötter, fetma och viss smörighet under all pigg gul & glad citrusfrukt, en hel del skal & mineral stramar upp. Tät i munnen med fina syror, lätt fethet, citron limeskal, liten exotisk ton. Lång eftersmak, sprittande glad under de ännu inte helt integrerade faten.
Betyg:++

Ridge Lytton Springs 2011
Ridge Vineyards, Dry Creek Valley, Sonoma, Kalifornien, USA
Fet och svartfruktig doft med lätt karamell, rosmarin & körsbär med lite utanpåliggande fat. Bra syror i munnen, hallon & eldig körsbär, glädje och fint strukturerad frukt men den behöver lite tid för att baka in faten i puddingen. (82% Zinfandel, 16% Petit Sirah, 2% Carignan)
Betyg:++

Ridge Geyserville 2011
Ridge Vineyards, Sonoma, Kalifornien, USA
Rik doft med bra tät svart frukt, björnbär, körsbär och mycket snygga fat, härligt strukturerad men ännu med karaktär av Dulcivit™ som måste lagras bort. Sträv och rakryggad i munnen, massor av körsbär och vital söt frukt, lite sotig ännu med underliggande stramhet. Behöver en del tid, men den är rysligt lovande. (78% Zinfandel, 16% Carignane, 4%, Petite Sirah, 1%, Alicante Bouschet, 1% Mourvedre)
Betyg:++(+)

Ridge Geyserville 2001
Ridge Vineyards, Sonoma, Kalifornien, USA
Enormt utvecklad och helt mogen med karamell, nötter och kola-snöre, orientaliska kryddor, kaffe & grillat kött i lätt kokt stil. Mjuk och helt mogen i munnen, silkiga tanniner med sötlakrits och karamell, en del kallt kaffe och tuggtobak i eftersmaken. Drag av katrinplommon & övermogna fikon, den funkar men har absolut varit betydligt bättre. (Zinfandel, Carignan, Petite Sirah)
Betyg:+

Detta är lite av en ’acquired taste’, för fem år sedan satte jag 3+ på den här med notisen:

”Mogen doft, eldig och maffig med massor av svart frukt, plommon, massor av snygga fat, lite parfymerad med kryddiga toner och en del lakrits. Tät, balanserad och mogen smak med massor av svart frukt, snygga och sandiga tanniner, choklad, kaffe och sötlakrits. Fullmogna plommon och lite fin kakao i svansen. Perfekt, på absolut topp.”

De tål lagring, men vänta inte för länge…

IMG_2218


Ridge Estate Cabernet Sauvignon 2010
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Tät, rik & lätt rostad och solbakad doft, cassis och kaffe, stenkross och ganska mullig svart frukt, lätt kåda med faten snyggt i schack. Härligt mörk rik frukt i munnen, vässade syror och superba sandiga tanniner, cassis och kaffe, lite lakrits och björnbär. Välgjord. (80% Cabernet Sauvignon, 17% Merlot, 2% Petit Verdot, 1% Cabernet Franc)
Betyg:++

IMG_2220


Ridge Monte Bello 2012
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Galet primär, massor av rostade fat, kaffe och cassis galore, intensiv i lätt medicinal och kryddsöt stil, gräs och vinbärsmarmelad. Intensiv i munnen, fruktsöt med mineralsälta, tokmogen cassis, salmiak och kritiga tanniner. Mycket lovande, tror jag, fatprov är notoriskt svårt... (Cabernet Sauvignon, Merlot, Petit Verdot)
Betyg:+(+++)??!

Ridge Monte Bello 2011
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Läcker, sprittande ungdomlig med florala toner, fina fat blandat med hyacint & cassis och lite rökiga övertoner. Tät och balanserad i munnen, läder, cassis & lakrits med örtiga kryddor, perfekta syror och mineralkross, elegant och ganska snyggt slank svans. Finess & kraft i perfekt kombination. (Cabernet Sauvignon, Merlot, Petit Verdot)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2009
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Underbart rik och bred doft, absolut druvmaterial, mullig med liten rostad framtoning men samtidigt med rakryggad underliggande struktur, perfekta fat och oerhört seriös med liten sval mynta. Mycket välstrukturerad i munnen, fina syror, perfekta sandiga tanniner, cassis och mineral, perfekt avvägd & snygg med ännu lite återhållen munkänsla. Superb! (72% Cabernet Sauvignon, 22% Merlot, 6% Petit Verdot)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2006
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Lite återhållen doft, nyanserad med lätt utvecklade toner, kaffe, solmogen cassis, lätt rökig med stenkross och läder, liten mynta i kryddigt seriös och solvamt mullig stil. Härligt tät i munnen, solvarm frukt och fina sandiga tanniner, cassis och kryddor. enormt välkomnande, varm och inbjudande. Superb i sin lite varmare stil. (68% Cabernet Sauvignon, 20% Merlot, 10% Petit Verdot, 2% Cabernet Franc)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2005
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Kryddigt anslag, solvarm frukt och liten kul karamell, liten choklad & nougat, kåda och cassis i härligt komplex och kryddsöt stil. Underbart balanserad i munnen med viss utveckling, härligt exakta syror, solvarm cassis med lite krossade körsbär och strålande mineralitet. Fenomenal! (70% Cabernet Sauvignon, 22% Merlot, 6% Petit Verdot, 2% Cabernet Franc)
Betyg:+++

Ridge Monte Bello 2004
Ridge Vineyards, Santa Cruz Mountains, North-Central Coast, Kalifornien, USA
Väldigt utvecklad med kokta toner, kola & läder, en del bakad cassis och örtiga övertoner, kryddig med läder i ganska jordig stil. Känns nästan som en för gammal Sangiovese besynnerligt nog. Utvecklad i munnen med röd lite övermogen och bakad frukt, känns lite avig. Jag misstänker en skruvad flaska här, den är OK på en absolut skala men underpresterar för att vara en Monte Bello. (51% Cabernet Sauvignon, 47% Merlot, 1% Petit Verdot, 1% Cabernet Franc)
Betyg:+

Monte Bello är tveklöst ett stort vin, eller det har i alla fall potentialen att vara. De årgångar som står ut mest om jag går igenom luntorna är 1978 (provad 2007), 1984 (provad 2001) och 1992 (provad två gånger förra året). Jag har en känsla att både 2005 & 2009 kan växa till sig, de kvalar lätt in bland storheterna och kommer att hävda sig fint om några år.
Andra tankar från en medprovare hittar man
här.

-- Winepunker

Comments

Ridge Geyserville 2009

IMG_2128


Senast Geyserville korkades upp hos Punkarn var resultatet lite tveksamt, ett av svenska marknadens absolut pålitligaste viner visade sig vara i lite disharmoni och med aviga vinklar. Nu är Zinfandel 2008 en rätt skev årgång, inte alls i paritet med den betydligt solidare 2009 - en årgång Paul Draper borde kunna hantera med större bravur.

För mig blir 2009 den tjugonde årgången av Geyserville jag provar, för andra gången skall sägas, fortfarande klart under 300:- på Bolis vilket närmast är ett under. Man måste skicka en tacksamhetens tanke till importören att priset i princip (nåja) är detsamma som för femton år sedan.

Ridge Geyserville 2009
Ridge, Sonoma/North Coast, Kalifornien, USA
Mörkt svartfruktig doft med en del jordiga och skogiga toner, äppelskal, rosmarin, apelsinskal och mineralitet blandas med kåda och björnbärskompott. Den är förvånande dov och karamelligt parfymerad, mindre blåfruktig än väntat, faten dominerar också mer än man är van vid. Smaken är intensiv och fruktig, björnbär och hallon blandas med solmogna körsbär och en hel del gamla äpplen. Den är inte oxidativ direkt men har en del bokna drag, känns gammalmodig liksom. Tanninerna är lena och snygga, kakaosträva med en silkig yta, snyggt och fruktmoget. Svansen är eldig med en del kryddiga toner, drag av terpentin och lite kirsch, gott & snyggt med saknar den sprittande pizass man är van vid.
(74% Zinfandel, 17% Carignane, 6%, Petite Sirah, 2% Alicante Bouschet, 1% Mourvedre)
Betyg:++

Vinet är hyfsat uppe på banan igen jämfört förra ronden, lätt darrigt på benen men med rytmen där. Det är både djup & klass på den här, men jag känner inte igen den stilmässigt riktigt. Den har ett tyvärr något övermoget drag, nästan en antydan till (jag vill inte ta order i mun, men) Amarone som känns lite besvärligt och atypiskt för just Geyserville. Nåja, förra årgången var nog bara ett redigt olycksfall i arbetet, handlaget har inte tappats bort - tackar för det.

Dessutom,
ett intressant ställningstagande, Go Paul!

-- Winepunker

Comments

Ridge Geyserville 2008

IMG_1343


Av alla slitvargar i Punkarns förråd är nog Geyserville från
Ridge den mest slitvargigaste; nitton årgångar har passerat liggandes i kylar/garderober/skafferier/källare (eller i badrummet) under karriären, ofta med spektakulärt resultat och alltid med hedern i behåll. Att vinet fortfarande kostar under 300:- är närmast en gåta, redan för tio år sedan låg det på över 270 pix om det inhandlades i monopolets butiker och de första årgångarna jag köpte snurrade runt 250:-.

Ridge Geyserville 2008
Ridge, Sonoma/North Coast, Kalifornien, USA
Ungdomlig och rödfruktig doft, packad med körsbär, fat och lite gräsigt örtiga toner, den är förvånande slank i frukten och vaniljen i faten ligger lite utanpå i dagsläget. Efterhand kikar anis & kryddpeppar fram, lite eldig kirsch och en del skogshallon, den drar närmast åt Pinot (!?). I munnen är syrorna väldigt skärpta, surkörsbär och vinbär samsas med maffigt eldiga toner (14,5%) och en del krossade gröna örter. Tanninerna är dämpade och finkorniga, bastonerna är fatiga och bärigt röda, den är väl sammansatt men förvånande nog lite åt det syrligt slanka hållet. Eftersmaken är närmast grinig, slånbär och lite omogna vinbär. Med något år till på rygg kan nog fattonerna integreras bättre, den är hyfsat god men inte en av bättre årgångarna. (Zinfandel 74%, Carignan 20%, Petit Sirah 6%)
Betyg:+(+)

Den är rätt avig, syrorna är vansinnigt höga och frukten för slank för det här vinet. Alltså, det är ganska gott men på något sätt oväntat & glest, det blir liksom lite snopet gentemot allt det grillade till middagen. Årgången är erkänt knepig & vresig, men inte skall en Geyserville smaka så här ens när underlaget sviktar? Blir det riktigt djävligt klarar tydligen inte ens Paul Draper att trolla till det, det är tyvärr över par, en halvbogey i alla fall.

-- Winepunker

Comments