Idag var det en ‘sån där dag’ på jobbet, skiten hamrade mot oss alla som en extra djävlig störtskur i Saigon. Efter att ha hukat under skrivbordet sedan lunch linkade jag hem framåt kvällen och kände mig i stort behov av tröst. Dags för Comfort Drinking a’la Punk med andra ord, en Kaesler Old Bastard till entrecôte från Nytorget Urban Deli (Sofo-snobbigt men med sinnessjukt hög kvalitet på råvarorna).

För mig är detta mer hemma än till och med Bordeaux, det är all den värme och knotig stockålder Barossa har att erbjuda och jag blir omedelbart teleporterad till OZ. Vänner, I have a feeling we're not in Kansas anymore.

Kaesler Old Bastard Shiraz 2004

Kaesler Wines, Barossa, South Australia, Australien

Fantastisk doft med kryddigt och komplext uttryck, lite eldig och packad med solbakad svart frukt. Den är klurig med lager på lager av rökt renkött, blod, anis & lakrits, rosmarin och söt tobak. En del krossade röda körsbär finns där och bara en minimal antydan till mynta kryper fram i övertonerna, snygg och in i helvete läcker. Lite dyr belgisk choklad tittar fram också. Detta är så på tvärs med de flesta superkoncentrerade viner från OZ, det är komplext och närmast elegant.

Smaken är tät, tanninerna silkiga till max, det finns en antydan till lakrits och råbiff under en galet dyr matta av röd perfekt mogen frukt. Svansen är fylld av orientalisk tobak, mörk lyxig choklad och nyanserade fat, fullkomligt strålande med personlighet & klass. Eftersmaken är kryddig och komplex, lite karamell & bränt socker utan att någonsin bli kladdig eller flabbig, handlaget är utan anmärkning. Om viner från Barossa någonsin blir stora, ja, då blir de så här...

Efterhand växer den dessutom, målarlåda och nyhyvlad teak tittar fram i doften, grillat kött och en del parfym. Smaken breddar sig, stramar upp sig och blir närmast aristokratisk. Stort? Jajjamen!

Betyg:++++

Ibland miströster jag i mitt älskade OZ, men när de levererar är det absolut världsklass. Reid Bosward på Kaesler vet preics vad han gör med Old Bastard, de gamla stockarna kommer till uttryck utan att ens snudda vid den så vanliga fatstinna karikatyren. Detta är seriöst och så in i bängbulan bra, det är bara att bocka och buga!

Dessutom, Igor från St.P. är på långbesök och slängde på mig en brandy från Armenien. Jag kan inte säga att jag kände något större engagemang innan jag började läsa på, det borde vara bra enligt litteraturen.

Ararat Akhtamar 10 Years 

Yerevan Brandy Company, Armenien

Rik doft, karamell och trä, eldig och parfymerad med brända övertoner, aningen örtig & förvånande komplex, detta är seriöst på alla plan. Det finns en del kanel och nejlikor i övertonerna, julkryddor och honung. Den är mycket inbjudande och intressant, inget flabbigt här inte. Smaken är rik, kryddig och eldig med massor av kanel och bränt socker, svansen är förvånande stram och ren med komplexitet och snygg hantering av faten. De är enormt seriöst och personligt, ’Cognac on steroids’ utan att bli publikt, den är intellektuell och krävande men samtidigt inbjudande. Som en dialog med Hitchens, man är rökt innan matchen börjar.

Betyg:+++

Fan, detta var bra, Igor är en klippa! Att den dessutom säljs på Bolis var en överraskning. Man måste bara undra hur den 20-åriga smakar...

-Winepunker